MoD – Nya Dagbladet

Nya Dagbladets valkompass: 24 sakfrågor där åtta partier utanför riksdagen faktiskt går isär

Emil Fjellstedt — Fri, 11 Sep 2026 17:17:30 +0000

Många väljare upplever de etablerade partiledardebatterna som en strid om obetydliga skillnader, rena marginaler – ibland om hundralappar – samtidigt som de partier de kan välja mellan uppfattas stå nära varandra i flera av de frågor dessa väljare själva ser som avgörande: EU och överstatligheten, Nato och DCA-avtalet, migrationen, kontanterna och den digitala kontrollen. Den upplevelsen är ett av skälen till att NyD ger partierna utanför riksdagen mer utrymme än de får i den nationella valrörelsen. Som Markus Andersson skriver i ledaren Demokratin som fruktar sina väljare gynnas de etablerade partierna dessutom av valsedelsreglerna, av fyraprocentsspärren och av ett medieurval som i praktiken avgör vilka alternativ väljaren alls ser. Valkompassen är därför ingen rekommendation av något enskilt parti. Den är ett verktyg för att jämföra de åtta partier som vill ha din röst den 13 september 2026 utan att redan sitta i en riksdagsgrupp – och för att se var de faktiskt går isär. Ska botten av samhället vara en basinkomst på 8 000 kronor i månaden eller en platt inkomstskatt? Ska Sverige lämna EU, omförhandla villkoren eller utvidga unionen? Ska Nato-medlemskapet sägas upp eller kompletteras med starkare eget försvar? Ska Migrationsverket ersättas av ett Återvandringsverk eller ska alla ha rätt att bosätta sig där de vill? Därtill landsbygd och självförsörjning, kontanter och digital integritet, direktdemokrati och folkomröstningar. Vilket parti som sedan levererar verklig förändring är inget kompassen kan lova – den visar vad partierna själva skriver att de vill. Källtransparensen är hela poängen. Varje kodad partiposition är kopplad till ett citat ur partiets eget program eller valmanifest. Partierna har inte fyllt i någon enkät hos NyD; underlaget är deras publicerade texter, som anger vad partierna vill, inte neutralt verifierade samhällsfakta. Kompassen rangordnar partierna efter hur väl deras belagda positioner stämmer med dina svar och visar en översikt per parti med citat och källor. Ingen totalvinnare utses, eftersom partierna har olika många belagda positioner – procentsatsen gäller bara de frågor där partiet har en verifierad hållning. Du kan ändra dina svar eller börja om, och svaren sparas inte och skickas inte till någon server. Urvalet är de sju partier som medverkade i den direktsända debatt som NyD tidigare rapporterat om, plus Medborgerlig Samling. Det är inte en styrkt lista över landets åtta största partier utanför riksdagen. Kristna Värdepartiet var annonserat till debatten men saknade representant på grund av sjukdom och ingår därför inte här. Alla debattdeltagare var inte partiledare: Ambition Sverige företräddes av Bo Hansson och Enhet av Anders Axner. Uttrycket utanför riksdagen avser i den här texten att partiet saknar egen riksdagsgrupp – Elsa Widding valdes in i riksdagen 2022 på SD:s lista och lämnade partiet 2023. Efter testet kan du fördjupa dig. Längre ned går NyD igenom varje parti med tre konkreta förslag ur programmet, ideologisk riktning och en granskningsfråga, följt av tematiska jämförelser i fördelningspolitik, EU och Nato, demokrati, migration och landsbygd – och en praktisk guide till hur du faktiskt röstar på ett litet parti utan att din valsedel blir en blankröst. [aeon_quiz id="240333"]

Alternativ för Sverige

[caption id="attachment_240275" align="alignnone" width="640"] Alternativ för Sverige ingår i jämförelsen mellan åtta partier utanför riksdagen. Bild: NyD.[/caption] Nationalistiskt parti med Gustav Kasselstrand, som också företrädde partiet i debatten, i ledningen. Nationalstaten, återvandringen och svenskt självbestämmande är den bärande linjen. Tre konkreta förslag ur programmet: Migrationsverket läggs ned och ersätts av ett Återvandringsverk som får besluta om att återkalla uppehållstillstånd och medborgarskap, med en särskild återvandringsminister. Skattesystemet förenklas kraftigt genom platt skatt, samtidigt som inflationsmålet sänks till noll procent. Den ordinarie biståndsbudgeten sätts till noll, medan särskilt beslutade engångsinsatser fortfarande ska kunna göras vid till exempel katastrofer i närområdet. I EU-frågan beskriver partiet sig som europavänligt men kräver svenskt utträde och vill ersätta unionen med frivilligt mellanstatligt samarbete. Ideologisk riktning: nationalkonservativ och suveränistisk, ekonomiskt marknadsliberal med lågskatteprofil. Granskningsfråga: partiet anger själv att återvandringsprogrammet kräver både lagändringar och grundlagsändringar. Hur ska processen för återkallade medborgarskap utformas rättsligt, vilka överklagandevägar ska gälla och över hur många mandatperioder räknar partiet med att den ordningen kan vara på plats?

Ambition Sverige

[caption id="attachment_240276" align="alignnone" width="640"] Ambition Sverige ingår i jämförelsen mellan åtta partier utanför riksdagen. Bild: NyD.[/caption] Partiet bildades 2025 av Elsa Widding och driver en suveränistisk och frihetlig linje mot överstatlig styrning. Tre konkreta förslag: Sverige ska lämna Nato, säga upp DCA-avtalet med USA och avbryta det militära stödet till Ukraina, eftersom partiet anser att alliansfrihet håller landet utanför krig. Kontanter ska grundlagsskyddas, en e-krona för allmänheten stoppas och digital euro avvisas, liksom EUDI-plånboken som villkor för samhällsdeltagande. Sverige ska dessutom lämna Agenda 2030 som styrande ram och säga nej till WHO:s pandemifördrag och bindande IHR-ändringar. Partiet vill också att Sverige lämnar EU och att klimatpolitiken kostnads- och nyttovärderas. Widding är energiexpert med ledande befattningar i stora energibolag bakom sig. Ideologisk riktning: nationell suveränism med stark integritets- och frihetsprofil och mindre offentlig sektor. Granskningsfråga: hur ska ett Nato-utträde och ett uppsagt DCA-avtal ersättas i praktisk försvarsförmåga – vilken numerär, materielplan och kostnadsnivå räknar partiet med för ett eget alliansfritt försvar?

MoD

[caption id="attachment_240281" align="alignnone" width="640"] MoD ingår i jämförelsen mellan åtta partier utanför riksdagen. Bild: NyD.[/caption] MoD, med Gustaf Rydelius i ledningen, kombinerar antiglobalism med en tydligt omfördelande ekonomisk politik. Tre konkreta förslag ur valmanifestet: en stegvis basinkomst på 8 000 kronor i månaden under ett inkomsttak – alltså inte en universell och ovillkorlig summa till alla oavsett inkomst. Vidare förmögenhetsskatt och progressiv kapitalbeskattning, Tobinskatt på finansiella transaktioner och bankskatt på övervinster. Dessutom arbetstidsförkortning med sextimmarsdag införd stegvis. Säkerhetspolitiskt vill MoD att Sverige lämnar Nato, säger upp DCA-avtalet, förbjuder permanenta utländska baser och undertecknar FN:s kärnvapenförbud. EU-medlemskapet ska avgöras genom folkomröstning. Demokratiskt vill partiet avskaffa fyraprocentsspärren, införa medborgarinitiativ till folkomröstning och återinföra tjänstemannaansvaret. Ideologisk riktning: vänsterorienterad fördelningspolitik förenad med nationellt självbestämmande och alliansfrihet. Granskningsfråga: hur ska basinkomst, sextimmarsdag och höjda barnbidrag finansieras samtidigt – vilka intäkter från förmögenhetsskatt, kapitalbeskattning och bankskatt räknar partiet med, och vad händer med kalkylen om kapital flyttar utomlands?

Enhet

[caption id="attachment_240277" align="alignnone" width="640"] Enhet ingår i jämförelsen mellan åtta partier utanför riksdagen. Bild: NyD.[/caption] Enhet, med Vide Geiger som ordförande och talesperson, driver en pacifistisk och ekologisk linje. Tre konkreta förslag: basinkomst utan motkrav till alla, som grundtrygghet och möjlighet till delaktighet. Ett fredsdepartement inrättas och Sverige ska verka som neutral fredsmäklare – vilket enligt partiet förutsätter att svensk vapentillverkning och vapenexport upphör. Migrationspolitiskt slår programmet fast att alla har rätt att bosätta sig och leva där de önskar, förutsatt att de följer lagarna på platsen. Partiet vill styra landet med måttet Gross National Happiness i stället för BNP, verka för ett räntefritt och spekulationsfritt system, lämna EU och på sikt införa direktdemokrati med beslut i folkomröstningar lokalt och nationellt. Migrationssynen är därmed dramatiskt öppnare än AfS:s. Ideologisk riktning: ekologisk, pacifistisk och decentralistisk vänsterhumanism. Granskningsfråga: hur ska en basinkomst utan motkrav finansieras, och hur förhåller den sig till den fria bosättningsrätten – vilka intäkter och vilka institutionella spärrar föreslår partiet?

Landsbygdspartiet oberoende

[caption id="attachment_240279" align="alignnone" width="640"] Landsbygdspartiet oberoende ingår i jämförelsen mellan åtta partier utanför riksdagen. Bild: NyD.[/caption] Landsbygdspartiet oberoende, som i tv-debatten företräddes av partiledaren Benneth Thyr, bygger hela sin politik på en enda konfliktlinje: centralorterna mot resten av landet. Ideologiskt beskriver partiet sin utgångspunkt som kärleken till landsbygden och tron att byar, tätorter och småstäder erbjuder en bättre livsmiljö än storstäderna, med beslut fattade så nära medborgarna som möjligt. Programmet slår också fast att partiet inte ska verka för rasism mot minoriteter. Tre konkreta förslag: skattemedel från industrifastigheter och naturresurser ska återföras till de regioner där verksamheten och utvinningen finns; arbetsgivaravgifterna ska differentieras geografiskt för att göra det lättare att skapa jobb utanför städerna; målet ska vara 100 procent självförsörjning av baslivsmedel, energi och drivmedel. I säkerhetsfrågan är beskedet att Sveriges medlemskap i Nato ska gå hand i hand med en stark egen förmåga att försvara landet och att stödja de allierade. Något krav på utträde finns inte i partitexten, som i stället lyfter försvarsförmåga i hela landet och högre egen försörjningsförmåga. Granskningsfrågan: hur ska en geografisk differentiering av arbetsgivaravgifterna konstrueras utan att skapa gränsdragningstvister mellan kommuner, och vad kostar den statskassan? Partiprogrammet.

Partiet Nyans

[caption id="attachment_240282" align="alignnone" width="640"] Partiet Nyans ingår i jämförelsen mellan åtta partier utanför riksdagen. Bild: NyD.[/caption] Partiet Nyans, lett av Mikail Yüksel, beskrev sig i debatten som mittenorienterat med minoritetsfrågor som profil men med program över hela det politiska fältet. Det gör partiet till undantaget i sällskapet i EU-frågan: det är uttryckligen EU-vänligt. Därtill driver partiet en betydligt öppnare minoritetspolitik än de nationalistiska konkurrenterna. Tre konkreta förslag: muslimer ska erkännas som nationell minoritetsgrupp i grundlagen och islamofobi få en egen brottsrubricering; hyrorna i kommunala och statliga hyresrätter ska frysas fem år framåt; EU ska utvidgas och partiet är positivt till bosniskt och turkiskt medlemskap, samtidigt som man säger nej till EMU. Yüksel pekar dessutom själv ut LVU-missbruk, integration, diskriminering och segregation som partiets prioriterade frågor. Granskningsfrågan: hur ska en femårig hyresfrysning finansieras för de kommunala bostadsbolagen utan att underhåll och nyproduktion stryps? Partiets politik.

Knapptryckarna

[caption id="attachment_240278" align="alignnone" width="640"] Knapptryckarna ingår i jämförelsen mellan åtta partier utanför riksdagen. Bild: NyD.[/caption] Knapptryckarna är det parti i urvalet som saknar sakpolitiskt program helt och hållet, och det är själva poängen. I debatten företräddes partiet av Ulf Bejerstrand. Partiet vill att de röstberättigade ska få rösta i alla stora viktiga frågor och att folket tillsammans blir beslutande i stället för de 349 riksdagsledamöterna. Målet är, enligt partiet, i förlängningen full direktdemokrati. Tre konkreta förslag: röstberättigade ska rösta direkt i alla stora politiska frågor; en säker och lättanvänd plattform ska byggas där medborgarna kan rösta om politiska frågor; digital röstning ska bli en del av beslutsprocessen på både kommunal och nationell nivå. Att partiet kallar sig neutralt gäller beslutsmodellen, inte en mittenposition i sakfrågor. Väljaren får alltså ingen linje i skatter, migration, EU eller Nato – utan en metod för hur linjen ska avgöras. Partiets egen FAQ ställer själv frågan hur folket ska få kunskap om för- och nackdelar i sakfrågorna. Granskningsfrågan: vem ansvarar för att en digital röstningsplattform blir manipulationssäker, och hur formuleras frågorna? Vanliga frågor.

Medborgerlig Samling

[caption id="attachment_240280" align="alignnone" width="640"] Medborgerlig Samling ingår i jämförelsen mellan åtta partier utanför riksdagen. Bild: NyD.[/caption] Medborgerlig Samling deltog inte i tv-debatten men ingår i denna guide med flera antagna sakpolitiska program. Partiet leds av ordföranden Daniel Sonesson och står ideologiskt närmast en borgerlig, statsskeptisk linje med tydlig skattesänkningsprofil och strama migrationskrav. Tre konkreta förslag: den statliga inkomstskatten på 20 procent avvecklas så att inkomstskatten blir platt, det vill säga samma procentsats i alla skikt ovanför grundavdraget; den allmänna löneavgiften tas bort så att arbetsgivaravgifterna sänks; nettoinvandringen ska bli negativ tills segregationsproblemen enligt partiet hanterats på ett betryggande sätt. Försvaret ska bygga på Natos artikel 5 och EU:s solidaritetsklausul 42.7, med 2,5 procent av BNP som golv och en budget mot omkring 4 procent under krig i närområdet. EU-linjen är omförhandling först – och folkomröstning om medlemskapet först som sista utväg om omförhandling nekas. Det är alltså varken okritisk EU-vänlighet eller villkorslöst utträde. Granskningsfrågan: hur ska bortfallet från platt skatt och slopad löneavgift täckas samtidigt som försvarsbudgeten ska föras mot omkring 4 procent av BNP under krig i närområdet enligt programtexten? Skattepolitiskt program. [aeon_quiz id="239905"]

Fördelningen: 8 000 kronor i månaden eller platt skatt

MoD, som leds av Gustaf Rydelius, vill införa en stegvis basinkomst på 8 000 kronor i månaden under ett inkomsttak, alltså inte en universell summa till alla, och finansiera omfördelningen med bland annat förmögenhetsskatt och progressiv kapitalbeskattning. Enhet går längre i princip och kortare i detalj: basinkomst utan motkrav till alla, med ekonomisk grundtrygghet som uttalat mål. Motpolen är lika tydlig. Alternativ för Sverige vill ha platt skatt, nollad biståndsbudget och inflationsmål på noll procent. Medborgerlig Samling, med Daniel Sonesson som ordförande, vill avveckla den statliga inkomstskatten på 20 procent så att inkomstskatten blir platt – samma procentsats i alla skikt ovanför grundavdraget – samt slopa den allmänna löneavgiften så att arbetsgivaravgifterna sjunker. Landsbygdspartiet oberoende driver i stället en geografisk fördelningslinje: differentierade arbetsgivaravgifter och återförd skatt från naturresurser till de regioner där utvinningen sker. Nyans lägger tyngdpunkten på hushållens utgifter med fem års hyresfrys i kommunala och statliga hyresrätter. Ambition Sverige vill ha mindre offentlig sektor, Knapptryckarna har medvetet ingen egen linje alls.

EU och Nato: fler linjer än två läger

AFS beskriver sig som nationalistiskt med svenskt självbestämmande i centrum och Ambition Sverige som EU-kritiskt. MoD och Enhet driver ett uttryckligt utträde. MoD formulerar det uttryckligen som Swexit genom folkomröstning, följd av ett nytt samarbetsavtal, och vill återta kontrollen över lagstiftning, välfärd och gränspolitik. Ambition Sverige vill lämna Nato, säga upp DCA-avtalet och bygga säkerheten på alliansfrihet och eget försvar. Enhet säger nej till EU, WHO och Nato, ja till Swexit och utvidgat nordiskt samarbete, och vill stoppa svensk vapentillverkning och vapenexport. Partiets ordförande och talesperson är Vide Geiger. Motsatt håll: Medborgerlig Samling driver omförhandling av EU-villkoren först, med folkomröstning om medlemskapet som sista utväg om omförhandling nekas – alltså varken okritisk EU-vänlighet eller ovillkorlig Swexit. Landsbygdspartiet oberoende accepterar Nato och skriver att medlemskapet ska gå hand i hand med en stark egen förmåga att försvara landet och stödja de allierade. Nyans är uttryckligen EU-vänligt och vill dessutom öppna unionen för bosniskt och turkiskt medlemskap. Knapptryckarnas svar är procedurellt: frågan avgörs av väljarna i omröstning.

Demokrati, migration, landsbygd och självbestämmande

Direktdemokrati förenar partier i urvalet men i olika grad. Knapptryckarna vill att de röstberättigade ska rösta direkt i alla stora viktiga frågor och att digital röstning blir en del av beslutsprocessen på kommunal och nationell nivå, medan Enhet lyfter direktdemokrati och lokal delaktighet som en del av sin profil. MoD vill införa medborgarinitiativ till folkomröstning. Landsbygdspartiet oberoende driver i stället decentralisering: beslut ska fattas så nära medborgarna som möjligt. I migrationsfrågan är kontrasterna skarpa. AFS vill lägga ned Migrationsverket och inrätta ett Återvandringsverk med rätt att återkalla uppehållstillstånd och medborgarskap. MED vill se negativ nettoinvandring tills segregationsproblemen hanterats. Enhet står för att alla har rätt att bosätta sig där de önskar om de följer platsens lagar – en betydligt öppnare hållning än AFS. Nyans vill ha muslimer erkända som nationell minoritet och en egen brottsrubricering för islamofobi. Partiledaren Mikail Yüksel lyfter också LVU-missbruk bland de frågor partiet driver. Landsbygden är Landsbygdspartiet oberoendes sakpolitiska profil, med målet 100 procent självförsörjning av baslivsmedel, energi och drivmedel. Personligt självbestämmande är en av Ambition Sveriges profilfrågor: partiet vill grundlagsskydda kontanter, stoppa e-krona för allmänheten och lämna Agenda 2030 som styrande ram.

Så röstar du på ett litet parti den 13 september 2026

Förtryckta valsedlar krävs inte. Enligt Valmyndigheten är valsedlarna färgkodade: gul till riksdagen, vit till kommunen och blå till regionen. På en blank valsedel skriver du själv partiets namn tydligt. Skriver du inget partinamn räknas sedeln som blankröst. Kontrollera partiets exakta beteckning och att partiet har anmält deltagande i det val du röstar i. Registrerat partinamn, anmälan till val och personröst är tre olika saker: anmälan avgör om rösten kan ge mandat, och vad som gäller för personröst på just det partiet framgår av Valmyndighetens regler. Skriv alltså inte in ett valfritt personnamn i tron att det blir en personröst. Lägg en valsedel per kuvert. En röst på ett litet parti är inte automatiskt ogiltig. Den räknas, men mandat i riksdagen kräver 4 procent i hela landet, eller 12 procent i en valkrets – det senare ger bara fasta mandat i just den valkretsen. I kommunvalet gäller 2 procent i kommuner utan valkretsindelning och 3 procent i indelade kommuner, i regionvalet 3 procent. Alla partier ställer inte upp överallt, så kontrollera vad som gäller där du bor. [aeon_quiz id="239906"]

MoD:s Andreas Sidkvist anmäler Syre för grovt förtal

Jan Sundstedt — Mon, 29 Sep 2025 14:10:42 +0000

MoD-ledaren Andreas Sidkvist anser sig grovt förtalad av den vänsterextrema tidningen Syre och har anmält tidningen till tre olika myndigheter. Sidkvist vill att Justitiekanslern inleder förundersökning och att ansvarig utgivare åtalas för tryckfrihetsbrott. Andreas Sidkvist har lämnat in tre officiella anmälningar mot Syre – till Mediemyndigheten (MPRT), Justitieombudsmannen (JO) och Justitiekanslern (JK). Anmälningarna gäller en rad artiklar där Syre använt kraftigt nedsättande språk om Sidkvist och MoD, samt påstått att han deltagit i "högerextrema" och "antisemitiska" sammanhang – uppgifter som han menar är grovt felaktiga och ärekränkande. Sidkvist kritiserar att Syre, som får mångmiljonbelopp i statligt presstöd, publicerat artiklar som han menar skadar hans och partiets anseende utan saklig grund. – Jag vill att det prövas om en tidning som får miljoner i statligt presstöd verkligen ska kunna ägna sig åt grovt förtal av politiska meningsmotståndare. Är det så här våra skattepengar ska användas? I somras anmälde Sidkvist samma vänsterextrema tidning till Stockholms tingsrätt. Även i det fallet gällde anmälan förtal. [caption id="attachment_208231" align="alignnone" width="640"] Montage. Pressfoto: MoD/Expo[/caption]

"Urholkar demokratins spelregler"

Han yrkar i anmälan att Justitiekanslern inleder en förundersökning om tryckfrihetsbrott i form av grovt förtal och bedömer om ansvarig utgivare ska åtalas enligt TF 7 kap. 4 §. I anmälningarna framgår att Syres publiceringar haft mycket konkreta följder för hans person.

Han uppger att han har blivit hotad och ofredad – händelser som har polisanmälts och som han direkt kopplar till den negativa exponering han fått i tidningen. Vidare pekar han på förlorade uppdrag samt att han har blivit portad från tidigare samarbeten och blivit föremål för ryktesspridning i både sociala och professionella sammanhang.
Artiklarna har lett till att han känt sig tvungen att lämna ideella sammanhang och förtroendeposter där han tidigare varit aktiv i flera år.
Förtroendet för honom som politiker och människorättsförespråkare har allvarligt skadats, trots att inga av de påståenden som framförs är styrkta med konkreta bevis.

Andreas Sidkvist varnar för att denna typ av publiceringar kan urholka demokratins spelregler och uppmanar till en rättslig prövning för att säkerställa att offentliga medel används på ett ansvarsfullt sätt. – Det här handlar i grunden om demokratins spelregler. Om en tidning får statliga pengar för att bidra till en fri och allsidig press, måste det också finnas gränser för vad de får göra med den makten, säger Sidkvist. Tidningen Syre har ännu inte kommenterat anmälningarna.

Inga skrällar för ”småpartierna”

Jan Sundstedt — Fri, 14 Jun 2024 11:41:45 +0000

Med nästan samtliga 6 589 valdistrikt sluträknade står det också klart att inget av ”småpartierna” utanför riksdagen kunde hota etablissemangspartierna eller var i närheten av att klara fyra-procentspärren och få ett mandat i Bryssel. Enligt valmyndigheten får övriga anmälda partier tillsammans 2,25 procent av rösterna eller omkring 94 000 röster. Störst av dessa blev ”Folklistan” med Jan Emanuel och Sara Skyttedal i spetsen – ett parti som Nya Dagbladets Isac Boman tidigare beskrivit som ”ett skolboksexempel på falsk opposition”. Det massmedialt flitigt omskrivna partiet tycks landa på 0,62 procent eller drygt 25 000 röster. Näst störst av ”övriga partier” blir nationalistiska Alternativ för Sverige med 0,41 procent eller cirka 17 000 röster följt av Piratpartiet på 0,37 (15 300 röster). Medborgerlig samling blir fjärde störst av partierna utanför riksdagen (0,3 procent) och MoD - Mänskliga rättigheter och Demokrati tycks få 0,19 procent – eller runt 8000 röster. Övriga partier som fått över 1000 röster i valet är Kristna Värdepartiet (3885), Värdigt Liv (2536), Swexit (2270), det islamistiska partiet Nyans (1746), SKP (1616) och Klimatalliansen (1184). Det kan också noteras att i skrivande stund listas över 8500 röster som ”ogiltiga” – utöver de 33 603 blankröster som registrerats. [caption id="attachment_183149" align="alignnone" width="640"] Foto: faksimil/Val.se[/caption]

MoD ser positivt på framtiden - trots missade mål

Trots att Partiet MoD:s initiala målsättning inför EU-valet enligt egen utsago var att ”värva fler medlemmar än Miljöpartiet och Liberalerna samt att få 15 % av rösterna och tre mandat i EU-parlamentet” är man ändå relativt nöjda med sina blygsamma 0,19 procent. MoD betonar att man ”är det parti som har ökat sin andel av rösterna mest av samtliga partier (inklusive riksdagspartierna) sedan föregående jämförbara valet” då man gick från 0,09 till 0,19 procent. Partiledaren Andreas Sidkvist menar att man har haft problem att nå ut till väljare på grund av censur, och att om man tar hänsyn till detta ”så är resultatet bra”. ”Växer vi i samma takt framöver har vi drygt en halv procent i nästa val. Men lyckas vi nå ut till hela svenska folket innan nästa val lär vi ha uppåt 10 % som röstar på oss utifrån hur många vi nått hittills och andelen av dom som faktiskt röstat på oss”, kommenterar han i ett pressmeddelande. Man pekar också på att det är ”anmärkningsvärt” att ”andelen ogiltiga röster är dubbelt så många som i föregående val” – någonting man inte säger sig ha fått någon förklaring till, när man kontaktat landets länsstyrelser.

”MoD behövs när SD sviker sina EU-kritiska väljare”

Osignerad — Thu, 06 Jun 2024 08:01:40 +0000

Sverigedemokraterna är det enda riksdagspartiet som har Sverige i sitt namn, men nu när de har börjat få reellt politiskt inflytande överger de sina tidigare löften om att bevara svensk suveränitet och oberoende. I takt med att EU blir mer och mer auktoritärt har SD stadigt minskat sitt EU-motstånd, samtidigt som de har ändrat sin ståndpunkt i den så viktiga Nato-frågan. Visst är det rätt att “EU inte ska röra vårt snus”, men efter att länge ha förespråkat EU-utträde, vill de nu “att Sverige förblir en del av EU:s inre marknad” och bara “ha en beredskap att lämna EU om det behövs”. Varför ska vi ständigt behöva vara på vår vakt för att byråkraterna i Bryssel inte ska ta snus och andra saker ifrån oss? Varför ska icke folkvalda byråkrater i utlandet tillåtas utöva inflytande över hur vi förvaltar vårt land och våra naturresurser? SD:s mål att förändra EU inifrån är en orealistisk hägring när EU nu steg för steg undergräver medlemsländernas självbestämmande och demokrati. Medlemmarna i det tvärpolitiska partiet MoD – Mänskliga rättigheter och Demokrati – bekymras över EU:s allt mer auktoritära karaktär och anser att Sverige gör bäst i att lämna EU. Vi anser att EU för länge sedan har förbrukat sitt förtroende och vill slå vakt om yttrandefrihet, demokrati och svenskt nationellt oberoende. Nu när Sverigedemokraterna närmat sig sjuklöverns EU- och Nato-linje behövs ett sådant parti mer än någonsin. Yttrandefrihet och självbestämmande är inte en höger-vänster fråga utan principfrågor som förenar demokratiskt och frihetligt sinnade människor tvärs över blocken. Makteliten i EU tar till allt mer totalitära metoder för att kuva dissidens och trycker på för en paneuropeisk polisstat med integritetskränkande massövervakning och censur. Genom “Digital Services Act” tillskansar sig EU definitionsrätten på vad som är sant eller falskt, men ibland får de sådant som är sant att framstå som falskt och tvärtom. Vi har inte registrerat något nämnvärt motstånd från SD eller övriga etablerade partier när det kommer till EU:s “sanningsministerium” och det hot det utgör mot yttrandefriheten. Vi svenskar betalar drygt 26 miljarder mer per år till EU än vad vi får tillbaka. Det är ett högt pris för mindre självbestämmande, rättsstat och demokrati. Partiet MoD vill utgöra en jordnära och förenande kraft i politiken och anser att dessa resurser gör långt större nytta inrikes, investerade i långsiktiga och hållbara projekt som ökar landets välfärd och beredskap. Vi vill bland annat öka självförsörjningsgraden på mat och andra varor genom att investera mer i svenskt jord- och skogsbruk samt förstärka vår fysiska och digitala infrastruktur. Vår samtid präglas av utbredd oro, och destruktiva krafter utnyttjar cyniskt polariseringen mellan olika grupper till sin egen fördel. Folk är missnöjda med att avgörande politiska beslut fattas över deras huvuden och upplever – med rätta – att våra folkvalda alltmer förlorar kontakten med det folk de är tillsatta att tjäna. Svaret på landets utmaningar är inte ännu mer centralisering och överlåtande av folkets makt, utan tvärtom; att decentralisera makten och återföra den till folket där den hör hemma. Vi säger “ja tack” till konstruktivt internationellt samarbete, förutsatt att det inte undergräver vår surt förvärvade demokrati och välfärd på köpet. Sverige behöver fler modiga politiker som slår vakt om landets suveränitet och demokrati, istället för att som SD och andra stå med mössan i hand nere i Bryssel. Andreas Sidkvist - Stockholm, partiledare och kandidat i EU-valet, partiet MoD Sophia Keivanlo - Årjäng, kandidat till EU-valet, partiet MoD

ExitWHO-manifestation i Stockholm

Jan Sundstedt — Mon, 02 Oct 2023 12:13:27 +0000

Manifestationen ExitWHO, vars tydliga ståndpunkt är att Sverige med omedelbar verkan ska lämna Världshälsoorganisationen (WHO), samlades under söndagseftermiddagen på Medborgarplatsen i Stockholm. Huvudarrangör var partiet MoD och dess ordförande Andreas Sidkvist. Nya Dagbladet var på plats och bevakade manifestationen som enligt polisen lockade omkring 1500 deltagare. Som NyD tidigare rapporterat är WHO:s planer att reformera sin rådande författning. I förlängningen kommer detta att ge organisationen en makt som har beskrivits som närmast "totalitär" genom att kunna påtvinga dess medlemsländer genomgripande restriktioner i händelse av ett förment "internationellt hälsonödläge". Detta har fått partiet Mänskliga rättigheter och Demokrati (MoD) att ta ställning mot WHO inklusive krav på svenskt uttåg ur den globalistiskt inriktade organisationen. [caption id="attachment_161655" align="alignnone" width="640"] ExitWHO. Foto. Nya Dagbladet[/caption] Omkring 1500 personer, enligt polisens uppskattningar, slöt mot den bakgrunden på söndagseftermiddagen upp vid Medborgarplatsen i Stockholm för att ta ställning för partiets ståndpunkt via uppropet ExitWHO. Utöver arrangörerna själva var ett flertal inbjudna gäster och talare med såväl inhemska som utländska rötter på plats, lejonparten med bakgrund och kunskap inom områden som medicin, vetenskap och forskning.

Riksdagsledamoten Elsa Widding engagerad

Den före detta - numera "politiska vilden" - SD-riksdagsledamoten Elsa Widding var en av gårdagens talare. Widding är en känd kritiker till de rådande klimatlarmen och har på senare tid även kommit att stödja MoD:s krav på ett svenskt uttåg ur WHO. – Mitt intresse i denna fråga har växt fram successivt. Det började i samband med att jag lärde känna och samtala med advokat Philip Kruse som jag sedan haft fördjupad dialog med i denna och andra frågor, kommenterar Elsa Widding för Nya Dagbladets utsände. [caption id="attachment_161631" align="alignnone" width="640"] Elsa Widding en av talarna vid ExitWHO. Foto. Nya Dagbladet[/caption] – Det är min bestämda uppfattning att Sverige bör träda ur WHO, om dess nya författning röstas igenom. Inte minst då dokumenten är legalt bindande för WHO:s samtliga medlemsstater, med föga möjlighet att säga nej. Jag menar att det är framforcerat och oansvarigt av, om så sker, Sveriges riksdag att rösta ja till detta. – Jag har skrivit tre stycken e-mail till socialminister Jakob Forssmed i frågan men svaren jag får ger sken av att han är dåligt insatt i frågan och kanske inte fullt ut förstår konsekvenserna av det hela, menar Elsa Widding.

WHO är ett hot mot demokrati och yttrandefrihet!! Vilken politiker kan försvara denna groteska organisation som gör allt för att kväsa vetenskapligt https://t.co/e8MqSIqkrI YouTube to Censor Content Contradicting WHO Guidelines https://t.co/EVsdH3BY08
— Elsa Widding (@ElsaWidding) August 22, 2023

Från det medicinska fältet fanns bland andra Hans Zingmark, specialist i intern- och lungmedicin bland talarna. – Det är förunderligt hur något i den här stilen bara tycks kunna passera, och det här är åtminstone ett försök att lyfta den frågan. Det har uppstått en sorts politisk fundamentalism som skrämmer mig, men det finns ett motvapen till det, och det är en öppen fri debatt utan karaktärsmord, säger Zingmark till Nya Dagbladet.

Stöd ifrån åhörare

Nya Dagbladets utsände uppskattade att en majoritet av åskådarna på plats stödde uppropet. Återkommande kommentarer i stil med "Sverige måste gå ut ur WHO nu", "WHO vill begränsa vår frihet" samt ett antal uttryck ej fullt lämpade i tryck. Några av åhörarna hade också med sig hemmasnickrade plakat med mindre smickrande budskap gentemot WHO och andra globalistiskt profilerade organisationer som World Economic Forum. [caption id="attachment_161636" align="alignnone" width="640"] Två engagerade åhörare vid ExitWHO. Montage. Foto: Nya Dagbladet.[/caption] – Deras pengar kommer från läkemedelsjättarna och får det här mandatet att bestämma över hälsofrågor. Det är som om GB skulle få tvinga världen att köpa glass, säger åhöraren Janne. [caption id="attachment_161672" align="alignnone" width="640"] Foto: Nya Dagbladet[/caption] – De har valt sig själva, de vill åt makten och man har ingen aning om vem de egentligen är, kommenterar åhöraren Anders som rest 5 timmar för att ge stöd till initiativet.

Nöjd arrangör

Arrangörerna själva var till synes nöjda med hur manifestationen artat sig samt det betydande åhörarantalet på plats. – Jodå, jag och mina partikollegor är nöjda. De flesta här tycks positivt inställda till dels kravet på uttåg i sig samt manifestationen som sådan. Det glädjer oss att många här tycks pålästa och kunniga i frågan samt WHO som organisation, kommentar ordförande Andreas Sidkvist för Nya Dagbladet. – Jag menar att det är så vi måste jobba, och fortsätta jobba, för att nå framgång. Att vi tillsammans står upp som en samlad enhet. Vad gäller gästerna är vi stolta över att kunna erbjuda en bred palett av kunniga och insatta människor. En allians av personer som inte är köpta av etablissemanget eller systemmedia. [caption id="attachment_161651" align="alignnone" width="640"] Arrangörerna av ExitWHO tillsammans med inbjudna gäster. Foto. Nya Dagbladet[/caption] MoD har mötts av vissa problem med att nå ut med partiets material sedan man spärrats för annonser på Facebook, men att man istället gjort väsentliga framsteg på andra fronter. Som exempelvis ett nyhetsbrev på omkring 25 000 prenumeranter samt att partiet i nuläget närmar sig 1 400 medlemmar. – Lägger man till de över 20 000 namnunderskrifter avseende ExitWHO som vi precis nu skickat ut till samtliga riksdagsledamöter, drar vi slutsatsen är vi för närvarande gör väldigt mycket rätt, sammanfattar Andreas Sidkvist.

”Sverige behöver lämna WHO om förändringarna av organisationens författning inte stoppas”

Osignerad — Fri, 29 Sep 2023 14:25:09 +0000

Öppet brev till Sveriges regering och riksdag WHO, Världshälsoorganisationen, föreslås nu få genomgripande förändringar i sin författning, de internationella hälsoförordningarna, IHR – International Health Regulations. Förändringarna innebär i praktiken att WHO blir ett styrande organ istället för ett rådgivande organ vid framtida pandemier eller hälsokriser. Om en majoritet av medlemsländerna inte motsätter sig förändringarna innebär det att WHO får juridiskt bindande makt över Sverige och Sveriges befolkning samt övriga medlemsländer vid en av WHO utlyst hälsokris. WHO är varken en oberoende eller demokratiskt folkvald organisation och finansieras idag till stor del av privata globala lobbyorganisationer och företag vilka har starka ekonomiska intressen och incitament att förorda en viss hälsopolitik. Det är därför oacceptabelt att WHO tillåts bli en överstatlig organisation med makt att styra över Sveriges folkvalda regering och befolkning vid framtida hälsokriser eller pandemier. Sveriges avslag till de föreslagna förändringarna och det globala pandemiavtalet brådskar! Uppdateringarna och revideringarna av WHO:s författning, IHR, påbörjades i januari 2022 och diskuterades av WHO:s beslutade organ World Health Assembly under det årliga ”stormötet” i maj 2022 och maj 2023. En av de många ändringarna i IHR som diskuterades under mötet var en paragraf (Artikel 59) som ger medlemsländerna en tidsfrist på sex alternativt 18 månader att avslå ändringsförslag i IHR. Längden på tidsfristen styrs, enligt samma föreslagna paragraf, av vilken typ av ändringsförslag som avses. Om avslag eller invändning till ändringsförslag inte ges inom given tidsfrist, blir förändringarna juridiskt bindande för de enskilda nationerna och dess befolkning. Senast i november 2023 måste de länder som inte stödjer de första förändringarna av IHR som antogs den 27 maj 2022 på Världshälsoförsamlingens (WHA:s) årliga möte ge sitt tydliga avslag. Det räcker dock med enkel majoritet för att förslagen ska bli gällande för alla medlemsländer. Tre nya dokument med över 300 förslag på förändringar av det internationella hälsofördraget IHR har även presenterats sedan dess på WHO:s hemsida. Förändringar som alltså kommer att antas och bli bindande inom 6-18 månader om inte en enkel majoritet av WHO:s medlemsländer motsäger sig detta. Förhandlingarna om förändringarna sker i regel bakom stängda dörrar och den svenska regeringen har inte ens velat meddela i förväg vilka representanter Sverige skickade till WHO:s senaste möte i maj i Geneve. Den odemokratiska processen och den bristande transparensen och debatten om de föreslagna förändringarnas innebörd är helt oacceptabel. Vi bedömer därför att Sverige för att bevara sin suveränitet behöver lämna WHO såsom organisationen finansieras och styrs i dagsläget. Andreas Sidkvist, partiledare MoD – Mänskliga rättigheter och Demokrati Lotta Harming, Sjuksköterska, grundare Sjuksköterskeuppropet Hans Zingmark, läkare, specialist i intern- och lungmedicin, Läkaruppropet

”Tidningen Syres smutskastning ett nytt lågvattenmärke för svensk journalistik”

Osignerad — Thu, 18 May 2023 14:15:07 +0000

För två veckor sedan blev jag porträtterad som en "konspirationist" och "putinanhängare" som umgås med "högerextremister" i en artikel i Syre. Artikeln skrevs i samband med att jag blivit invald i styrelsen för konkurrerande tidningen Miljömagasinet. Partiet MoD som jag är ordförande för målades i samma artikel upp som ett "konspirationistiskt", "klimatförnekande" parti. Ordet "högerextrem" används 23 gånger i artikeln, "konspiration/ist" används 12 gånger, "klimatförneka/nde/re" används fem gånger, "Kreml" används fyra gånger. Om vi istället för att använda skuldbeläggning genom skeva associationskopplingar och genom repetering av fula ord som Expo- och numera Syre-anställda Daniel Vergara ägnar sig åt, tittar på vad jag och MoD faktiskt står för, så framkommer en annan bild. MoD enar människor från höger till vänster som står upp för mänskliga rättigheter, demokrati, yttrandefrihet och fred. Vi startade under årets mörkaste dag den 21 december 2021 av läkare, advokater och avhoppade politiker från fem partier som var (och fortfarande är) allvarligt oroade över den totalitära utvecklingen i Sverige och världen. Statsminister Magdalena Andersson hade ett par veckor tidigare på en presskonferens utlyst kramförbud mot alla som kunde misstänkas vara ovaccinerade. Ovetenskapliga och diskriminerande vaccinpass hade införts i Sverige. Pass som skilde de ovaccinerade från de som påstods vara skyddade genom de så kallade covidvaccinen. Att covidvaccinen inte hindrade smittspridning och att den som var vaccinerad påstods ha ett skydd spelade ingen roll under denna mörka tid. De "ovaccinerade" skulle ändå hållas utanför samhällsgemenskapen och det argumenterades för att de "ovaccinerade" borde få betala sin vård själv eller betala sin egna begravningar. MoDs politik bestäms av våra medlemmar och vi har hittills fått in ett par hundra motioner som medlemmar kan rösta på. Vi har ingen klimatpolitik ännu då inga motioner som fått tillräckligt stöd har inkommit i denna fråga, men bland MoDs medlemmar finns både klimatalarmister som tror att det är kört och de som menar att hotet från klimatförändringarna är uppförstorat. Som nystartat parti har MoD dock ännu inte någon klimatpolitik att presentera, och inte heller har MoD någon politik gällande Ryssland eller för den delen gällande Kreml. Det vi är eniga om hittills är att Sverige ska hålla oss utanför Nato och militäralliansens förödande krig, där kriget i Ukraina är det senaste kriget som understöds av USA och Nato. Vi tror att fredsförhandlingar är den enda humana vägen framåt och har argumenterat för detta. Vi deltar i forum och sammanhang där vi kan prata om våra frågor. Senast deltog vi i en demonstration med kommunister och andra motståndare till Nato-övningen Aurora 23 i Göteborg. På Svenska bok- och mediemässan i Stockholm deltog vi för att berätta om MoDs viktigaste frågor, covidvaccinskandalen, fred, yttrandefrihet och behovet av mer demokrati. Undertecknad deltog även i ett seminarium om censuren på sociala medier samt argumenterade för mångkultur mot en författare som var kritisk till detta. Min partikollega Stefan Torssell som beskrivs som "högerextrem" av Syre, betraktar sig själv som borgerlig vänster men inte marxist. Han hör hemma ideologiskt hos centern på 70-talet. De kallades då för Åsa-Nisse-marxister. Vart han står i Nato-frågan och gällande MoDs hjärtefråga yttrandefrihet kan den som vill höra göra i vårt samtal här. Med i partistyrelsen och som medgrundare av partiet har vi även tidigare ordföranden i Vänsterpartiet i Årsta, Martin Lööf som intervjuades här i Flamman. En av partiets medgrundare och tidigare vice ordförande är före detta miljöpartisten i 40 år, Eva Théen Johansson. Här intervjuas hon i podden Nedkavlat av undertecknad. En annan av partiets frontpersoner är MoDs populära vice ordförande och förstanamn på riksdagsvalsedeln Cecilia Strandevall. Hon var tidigare förtroendevald i Centerpartiet. Cecilia har nått hundratusentals svenskar genom sin YouTube-kanal där hon bland annat ställde kritiska frågor till Folkhälsomyndigheten. Med i styrelsen har vi även flygledaren Liselotte Dalén som varit förtroendevald för Sverigedemokraterna i Söderköping. Vi har även styrelsemedlemmar som tidigare röstat på Socialdemokraterna samt personer som varit aktiva i Occupy-rörelsen. Själv har jag i min ungdom varit med i Ung vänster och senare en kort period i Miljöpartiet. Vi ser den stora bredden inom partiet som en styrka och tillgång. För att hålla ihop och vara föredömen inom politiken arrangerar vi även populära utbildningar i ickevåldskommunikation för att våra aktiva medlemmar ska bli duktiga på att kommunicera på ett sätt som skapar förståelse för sig själva, varandra och våra meningsmotståndares behov, känslor och önskemål. Det är grunden för en fredlig kommunikation och i längden en fredlig samhällsutveckling såsom jag och flera med mig ser det. Vi har skrivit en handfull debattartiklar om covidvaccinskandalen, lagen om utlandsspioneri och om kriget i Ukraina. Debattartikeln om covidvaccinskandalen skrevs tillsammans med Läkaruppropet och Sjuksköterskeuppropet och artikeln och uppropet för fredssamtal mellan USA och Ryssland gällande kriget i Ukraina har skrivits under av andra demokratiska partier som Enhet och fredsaktivister från svenska fredsrörelsen. Vi har även skickat ut en handfull pressmeddelanden och deltagit på, eller arrangerat ett tiotal demonstrationer för covidvaccinskadade, fred, yttrandefrihet och mot vaccinpass och mot krav på covidvaccinering i Österrike. De flesta av våra debattartiklar, pressmeddelanden eller information om våra aktiviteter har publicerats av medier som inte tillhör de etablerade. Etablerade medier har i regel varit helt ointresserade av våra argument eller ståndpunkter. Istället har de aktivt arbetat för att framställa mitt eller partiets engagemang för mänskliga rättigheter och demokrati som suspekt genom att använda ord som "högerextremistiskt" eller "konspirationistiskt", vilket Aftonbladet, DN och nu senast Syres artiklar visar. Efter Aftonbladets uthängning av mig som en av hjärnorna i den svenska antivaccin-rörelsen fick jag vända mig till Epoch Times för att få mitt svar publicerat om varför jag tagit initiativ till kampanjen Kavla ner - en mänsklig rättighet. En anledning till att det svenska medielandskapet behöver breddas är just att etablerade medier aktivt och systematiskt motarbetar i princip alla som varit kritiska till ovetenskapliga restriktioner, vaccinpass, mer eller mindre tvingande "vaccinering" mot covid och den utbredda censuren av läkare, forskare och experter med andra uppfattningar än vaccinlobbyistfinansierade WHO. Samma metoder används nu för att tysta kritiska röster mot Nato eller för att smutskasta oss som tror mer på fredssamtal istället för fler vapen till kriget i Ukraina. Tillmälen som "putinist" och "Kremlpropagandist" används nu istället för att debattera sakfrågan. Denna utveckling med smutskastning istället för debatt är ett hot mot demokratin.

En öppen och saklig debatt är en hörnsten för att människor ska kunna bilda sig en egen uppfattning om olika frågor.

Expo-medarbetaren Daniel Vergaras smutskastningsartikel, "Konspirationist försöker ta över Miljömagasinet" är ett nytt lågvattenmärke för svensk journalistik. Vi hoppas och tror att många kan se igenom den matta av smuts som läggs runt vårt legitima arbete för yttrandefrihet, demokrati och mänskliga rättigheter. Vi tar gärna en debatt med Expo eller Syres företrädare, eller med andra som ogillar våra åsikter. Vi accepterar dock inte att bli smutskastade på detta sätt och vi kommer därför att göra en anmälan till Medieombudsmannen. Om vi bedömer att det finns rättslig grund kommer vi även att ta upp de allvarligaste påståendena för prövning i en rättegång. Andreas Sidkvist, ordförande MoD, styrelsemedlem Miljömagasinet

”Hur många fler allvarliga biverkningar är acceptabla innan riskerna bedöms som större än nyttan?”

Osignerad — Wed, 16 Nov 2022 11:46:37 +0000

Vi som skriver till er är läkare, sjuksköterskor och engagerade medborgare som är mycket oroade över de exceptionellt många allvarliga biverkningar som redan i april 2021 hade rapporterats in med anledning av covid-19 vaccinen. I juni skrev Dagens Medicin om den tiofaldiga ökningen av rapporterade biverkningar för 2021 som nästan uppgick till 100 000. Det är 10 gånger fler än normalt. Antalet allvarliga biverkningsrapporter som avser covidvaccinen var fram till 6 oktober 2022 11 832 varav drygt 400 rapporter avsåg dödsfall visar siffror från Läkemedelsverkets numera månatliga rapporter. Viktigt att känna till är också att studier visar att högst 10 procent av alla biverkningar rapporteras i Sverige. Vid samma tidpunkt var 7,8 miljoner personer vaccinerade vilket innebär att 0,15 procent eller 1 vaccinerad av 661 misstänks ha drabbats av en allvarlig biverkning utan att det då tagits höjd för underrapportering. Utifrån dessa siffror finns skäl att ompröva vaccinets nytta och säkerhet. Samma mönster ses över hela världen varför forskare, läkare och sjuksköterskor försöker framföra sin oro bland annat via filmer som Safe and effective - a second opinion, upprop och skrivelser. Människor samlas även på sociala medier för att få stöd när de inte får stöd via sjukvården eller via den politiska ledningen. Att vaccinen mot covid-19 tyvärr inte har varit säkra visar även det faktum att två av de tre covidvaccin som lanserades i Sverige som säkra och effektiva senare stoppades eftersom de gav för många allvarliga biverkningar; Astra Zenecas stoppades helt och Modernas för alla under 30 år. Även då covid-19 från och med den 1 april enligt Socialstyrelsen inte klassas som allmänfarlig sjukdom rekommenderas fortsatt vaccinering för unga, friska, gravida samt ammande trots nästan 12 000 rapporterade misstänkta allvarliga biverkningar. Siffran kan jämföras med narkolepsiskandalen som orsakades av svininfluensavaccinet och ledde till att minst 400 unga människor i Sverige nu har ett livslångt handikapp. Läkemedelsverket definierar begreppet ”allvarlig biverkning” så här: ”En allvarlig biverkning är en sådan som leder till döden, är livshotande, nödvändiggör sjukhusvård eller förlängd sjukhusvård, leder till invalidisering, medför missbildning eller är annan medicinskt viktig händelse.” Anmärkningsvärt är att gravida i både Danmark och Sverige fortfarande rekommenderas att vaccinera sig mot covid-19 trots de alarmerande rapporterna om minskat barnafödande och höga antal dödsfall bland bebisar under 4 veckor som rapporterats från bland annat Skottland. Om möjligt ännu mer alarmerande är den drastiska minskningen av barnafödandet från januari 2022 enligt bland annat DN, Hufvudstadsbladet och Epoch Times. Läkare i USA och i Sverige larmar också om att en ny aggressiv form av cancer har ökat explosionsartat och att den kan ha ett samband med covidvaccinen. Läkaruppropet skriver på sin hemsida att statistiken senaste åren skapar misstankar om att bröstcancer ökar. I Danmark rekommenderas nu endast covidvaccination för de som är äldre än 50 år eller tillhör särskilda riskgrupper. Men i Sveriges fortsätter Folkhälsomyndigheten att rekommendera alla friska mellan 18-64 år att fortsätta ta minst tre sprutor med covidvaccin, vilket förklaras på hemsidan för 1177. För friska som är äldre än 65 år rekommenderas fem doser. Narkolepsiskandalen visar på stora brister hos myndigheterna att fatta oberoende beslut när det gäller folkhälsan under en pandemi. Det finns även allvarliga brister när det gäller ansvarsutkrävande när det har gått fel. I SvDs granskning av svininfluensavaccineringen framstår en bild av de inblandade aktörerna som mest kan liknas vid en kartell av myndigheter som är tätt sammankopplade med läkemedelsbolag och överstatliga organ som Världshälsoorganisationen. Alla aktörer tycktes ha massvaccinering som gemensam drivkraft oavsett om det var motiverat utifrån en risk-nytta analys för den enskilde medborgaren eller inte. Samma läkemedelsindustriella komplex är nu ansvariga för den ofattbara tragedin med de omfattande misstänkta biverkningarna efter covidvaccineringen. Ingen ansvarig myndighet har gjort tillräckligt för att stoppa massvaccineringen trots de tidiga varningssignalerna. För både narkolepsiskandalen och covidvaccinskadorna är de ansvariga aktörerna framförallt EU, regeringen, statliga och överstatliga myndigheter och läkemedelsbranschen som har arbetat tätt ihop och mot ett gemensamt mål om massvaccination som enda sättet att hantera pandemierna. I Sverige vilar ett särskilt tungt ansvar på regeringen, som under pandemin oftast har representerats av socialministern eller statsministern samt den nationella vaccinsamordnaren Richard Bergström (tidigare VD för Läkemedelsindustriföreningen), Läkemedelsverket (finansieras till 75 procent av läkemedelsindustrin), Folkhälsomyndigheten (som i regel följer WHO:s råd) samt läkemedelsbranschen som ofta har representeras av Matti Sällberg (delägare i Svenska Vaccinfabriken Produktion AB) eller kollegan Ali Mirazimi från Karolinska institutet (koordinator för ett 68 miljonersprojekt om covidvaccin finansierat av läkemedelsindustrin och EU). Richard Bergström, Matti Sällberg och Ali Mirazimi har i rikstäckande medier återkommande fått uttala sig som experter om covidvaccinens säkerhet och effektivitet utan att deras uttalanden granskats eller ifrågasatts. Med anledning av antalet anmälda misstänkta allvarliga biverkningar av covidvaccinen anser vi att följande behöver ske:

Vaccineringen mot covid-19 behöver stoppas omedelbart för alla grupper i Sverige tills en oberoende risk-nytta analys har presenterats.
En oberoende covidvaccinkommission behöver tillsättas som kartlägger alla de fel som begåtts när människor uppmanades att ta de osäkra mRNA-vaccinen mot covid, som felaktigt sålts in som säkra och effektiva baserat på vilseledande siffror som inte stämmer med verkliga data. Vi kan inte acceptera att fler mänskliga tragedier inträffar på grund av medicinskt tveksamma beslut.
Omfattande resurser behöver avsättas för att säkerställa att de som blivit sjuka av sprutorna får adekvat vård, stöd och ersättning.
Läkemedelsbolagen som sålt produkterna skall hållas ytterst ansvariga för de skador deras medicinska behandlingar åsamkat människor i Sverige. Hemliga juridiska avtal som slutits mellan läkemedelsbolag och EU-kommissionen med oproportionellt låga krav på tillverkarna får inte hindra att ansvar utkrävs av de signerande parterna. Även EU-kommissionen som slutit de hemliga avtalen behöver ställas till svars.
Finansieringen av Läkemedelsverket behöver ses över. En tillsynsmyndighet kan inte finansieras av den bransch vars produkter skall granskas. Detta kan innebära en otillbörlig påverkan och risk för korrupta beslut vilket Riksrevisionen påpekade redan 2016 i sin rapport Säkra och effektiva läkemedel – hur hanterar staten läkemedelsindustrins inflytande?
Långsiktig folkhälsa bör vara ledstjärnan för Folkhälsomyndighetens arbete. All statistik med rådata från myndigheten bör vara tillgänglig för oberoende analyser för att rekommendationer och beslut inte skall vara färgade av definitions- eller tolkningsbias. Det behöver säkerställas att politiker, lobbyister, sponsrade forskare eller läkemedelsbolag inte kan få avgörande inflytande på myndighetens beslut eller rekommendationer.
Covidvaccinkommissionen behöver också få mandat att göra en bedömning av vilka experter och myndighetspersoner som kan ställas till svars för att har medverkat till att människor har uppmanats eller i värsta fall pressats att ta covidvaccinen utan tillräcklig information om riskerna för att kunna ge ett informerat samtycke.

Andreas Sidkvist, ordförande MoD - Mänskliga rättigheter och Demokrati Sture Blomberg, docent i Anestesi och Intensivvård, Läkaruppropets Bio-Medico Legala Nätverk Lotta Harming, specialistsjuksköterska, Sjuksköterskeuppropet

Partiet MoD vill psykopattesta svenska makthavare

Sofie — Tue, 06 Sep 2022 09:16:35 +0000

Låt beslutsfattare i ledande positioner som tjänar över en miljon per år genomgå ett obligatoriskt test för att upptäcka tecken på psykopati som förebyggande åtgärd. Förslaget kommer från det nya tvärpolitiska partiet MoD som menar att psykopater är kraftigt överrepresenterade inom politiken, statsförvaltningen och som chefer på företag. "Syftet med förslaget är att fånga upp beslutsfattare med psykopati eller antisociala störningar och därefter erbjuda rätt stöd i arbetet liksom behandling. Utredningen kan också resultera i att personer med starka antisociala mönster upptäcks i tid och kan ledas in på en annan karriär om en samlad bedömning görs att detta är det bästa i respektive fall", skriver partiet MoD. Partiet menar att ett PCL-R-test (Psychopathy Checklist Revised) kan användas som en förebyggande åtgärd och att man sedan, vid behov, kan erbjudas en mer avancerad psykologisk utredning. "Därmed ges beslutsfattaren bättre möjligheter att klara av karriären på lång sikt och risken att hamna i klammeri med rättvisan, kollegor, chefer eller underordnade minskar". Anledningen till att detta behövs är på grund av att just psykopater är kraftigt överrepresenterande inom ledande positioner, inom statsförvaltningen samt på landets anstalter. Man menar att detta skulle kunna fungera för att motverka den ökande korruptionen och den eskalerande ekonomiska brottsligheten. Partiet MoD vill därför att personer verksamma som chefer på företag eller politiska organisationer, inom stadsförvaltningen, inom kyrkan, polisen, journalistkåren, kirurger, advokater och vd:ar genomgår detta test. "Med förslaget vill Partiet MoD se till att Sverige blir världsledande i att erbjuda en uppsökande verksamhet i hela landet för att fånga upp beslutsfattare i ledande positioner som riskerar att misslyckas i arbetet på grund av oupptäckt psykopati", skriver partiet. I korthet vill partiet skapa en "riktad satsning över hela landet mot beslutsfattare i ledande position, med en årsinkomst överstigande 1 miljon kronor, i syfte att fånga upp underdiagnostiseringen av psykopati i Sverige" samt "se över rutinerna för PCL-R-utredningar i syfte att bredda testets användbarhet". – Det här förslaget är sannolikt betydligt mer effektfullt när det gäller att minska mänskligt lidande, kriminalitet och till och med död än vad Moderaternas förslag om att ADHD-testa barn till invandrare i Stockholms förorter är, säger Andreas Sidkvist Partiet MoDs ordförande.