MIT – Nya Dagbladet https://nyadagbladet.se Morgondagens Dagstidning! Fri, 28 Aug 2026 06:45:40 +0000 sv-SE hourly 1 https://wordpress.org/?v=7.1.2 https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2021/11/cropped-nyd-logo-500-32x32.jpg MIT – Nya Dagbladet https://nyadagbladet.se 32 32 Så avslöjar doften att regnet är på väg https://nyadagbladet.se/miljo/kanna-doften-fore-regnet/ Fri, 28 Aug 2026 06:45:40 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=238741 Det går faktiskt att känna doften av regn innan de första dropparna faller. Näsan uppfattar då antingen ozon som förs ner av ovädrets fallvindar eller doftämnen som blåser in från ett område där regnet redan har börjat. Det handlar alltså inte om att luktsinnet förutsäger vädret. Förklaringen är i stället att luft och doftämnen kan röra sig snabbare än själva regnskuren. Två lukter är särskilt förknippade med ett annalkande oväder: den skarpa doften av ozon och den jordiga doft som brukar kallas petrichor.

Ovädrets luft kan nå fram först

Inför ett åskregn kan kraftiga fallvindar föra ner ozonrik luft från högre delar av atmosfären. Ozon har en skarp, något sötaktig lukt och kan därför märkas innan nederbörden når marken, förklarar atmosfärskemisten Louisa Emmons vid National Center for Atmospheric Research för Scientific American. Doften kan även komma från regn som redan faller längre bort. När dropparna träffar torr jord, växter, asfalt eller sten frigörs ämnen som följer med vinden framför skuren. Den som står i vindriktningen kan därför känna lukten innan det börjar regna på den egna platsen.

Marken skickar upp doftämnen

Den jordiga regndoften fick namnet petrichor av forskarna Isabel Joy Bear och Richard Thomas i en Nature-studie 1964. Den består av ämnen som samlats på torra mineral- och lerytor och frigörs när ytan blir våt. En viktig beståndsdel är geosmin, ett ämne som produceras av jordbakterier i släktet Streptomyces. Tillsammans med bland annat växtoljor bidrar det till lukten av våt jord. MIT-forskare har visat hur doften kommer upp i luften. När en regndroppe träffar en porös yta fångas små luftbubblor i droppen. Bubblorna stiger och spricker, varpå mikroskopiska aerosoler med ämnen från marken kastas ut. Försöken visade att lätt och måttligt regn bildar fler sådana aerosoler än ett kraftigt skyfall. — Det intressanta är att de inte diskuterade mekanismen för hur doften kommer ut i luften. En hypotes är att den kommer från den mekanism som vi har upptäckt, säger MIT-forskaren Cullen Buie i universitetets forskningsnyhet. Det är därför näsan ibland hinner före regnet. Den känner inte dropparna som är på väg, utan de kemiska spår som ovädrets vindar bär med sig – ozon från högre luftlager och petrichor från mark som redan har blivit våt.]]> MIT-professor: Israel större kärnvapenhot än Iran https://nyadagbladet.se/utrikes/postol-israel-karnvapenhot-iran/ Sat, 13 Jun 2026 17:34:10 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=233221 Israel, inte Iran, utgör den största kärnvapenrisken i Mellanöstern. Det säger MIT-fysikern och kärnvapenexperten Theodore Postol i en intervju med Going Underground. Postol, som tidigare varit rådgivare i strategiska kärnvapenfrågor åt den amerikanska marinledningen, riktar i intervjun skarp kritik mot den israeliska regeringens agerande i kriget mot Iran. Enligt honom har debatten om Irans kärnprogram fått skymma den större instabiliteten i regionen. — Tro inte att Iran är det stora kärnvapenhotet, den stora kärnvapeninstabiliteten i Mellanöstern. Det är Israel, säger Postol enligt RT:s återgivning av intervjun. Israel har aldrig bekräftat eller förnekat att landet har kärnvapen. Den officiella linjen brukar beskrivas som strategisk tvetydighet. Samtidigt bedöms landet allmänt ha en odeklarerad kärnvapenarsenal.

Odeklarerat kärnvapenprogram

En genomgång från brittiska underhusets bibliotek beskriver Israel som en de facto-kärnvapenstat och uppskattar arsenalen till omkring 90 stridsspetsar. Israel står utanför icke-spridningsavtalet, NPT, och uppges ha utvecklat kapaciteten utanför det internationella kontrollsystemet. Postol menar att denna bakgrund gör kärnvapenfrågan långt mer komplicerad än den offentliga berättelsen om att Iran ensamt skulle vara det centrala hotet. Oron för Irans kärnprogram har använts som motivering för israeliska angrepp mot Iran, men Postol hävdar att den mest akuta risken i stället ligger i Israels egen förmåga och politiska handlingsutrymme.

Varnar för ohållbar konflikt

Enligt Postol har premiärminister Benjamin Netanyahu drivit Israel in i en konflikt som landets militär inte längre kan bära på samma sätt. Han hävdar att israeliska befälhavare har varnat för att styrkorna nått gränsen för vad de kan göra och att förlusterna är betydande. Bedömningen ligger nära andra analyser av hur Iran-Israel-konflikten förändrat maktbalansen i regionen. Nya Dagbladet har tidigare rapporterat om hur analytiker anser att Iran förändrar Israels spelregler, bland annat genom robot- och drönarkapacitet. Postol tar även upp USA:s roll och säger att Donald Trump enligt hans bedömning är starkt rädd för kärnvapen. Det beskriver han som positivt, eftersom en sådan rädsla kan fungera återhållande om Washington pressas att stödja en farligare upptrappning. Han varnar för att varje beslut att använda kärnvapen skulle få följder som ingen kan kontrollera. — Det skulle öppna en låda som ingen av oss vill se öppnad, säger Postol.]]> Forskare: Frön kan reagera på ljudet av regn https://nyadagbladet.se/vetenskap/fron-ljud-regn-mit-studie/ Sun, 10 May 2026 12:37:53 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=229866 Risfrön som utsattes för vibrationer från fallande vattendroppar började gro betydligt snabbare än frön i en kontrollgrupp. En ny studie från MIT visar att växter kan uppfatta naturliga ljud i sin omgivning – långt innan regnvattnet hunnit fukta jorden. Regn har länge förknippats med groning eftersom vattnet mjukar upp jorden och ger fröet rätt förutsättningar att börja växa. Studien från Massachusetts Institute of Technology (MIT) tyder på att även ljudet av regn spelar roll. I experiment med risfrön fann forskarna att vibrationer från fallande droppar fick fröna att lämna vilostadiet snabbare, enligt MIT. Resultaten har publicerats i tidskriften Scientific Reports. I försöken placerades omkring 8 000 risfrön i grunt vatten. En del frön utsattes för droppar som föll mot vattenytan på ett sätt som efterliknade olika former av regn, medan kontrollgrupper hölls under motsvarande förhållanden utan samma ljudexponering.

Snabbare groning med regnljud

Skillnaden var tydlig. De frön som utsattes för regnliknande vibrationer grodde 30–40 procent snabbare än kontrollgruppen, enligt MIT. Förklaringen antas ligga i frönas så kallade statoliter – små strukturer som hjälper växter att känna av gravitationen. När regndroppar träffar vatten eller mark uppstår tryckvågor. Enligt forskarna kan vibrationerna räcka för att rubba statoliterna och därmed aktivera groningen. — Den energi som finns i regnljudet räcker för att påskynda ett frös groning, sade Nicholas Makris, professor i maskinteknik vid MIT och en av studiens författare.

En signal för överlevnad

Forskarna tror att reaktionen har en naturlig förklaring. Ett frö nära markytan som uppfattar regn ligger sannolikt på ett djup där fukt- och växtförhållanden är gynnsamma. Ljudet kan därmed fungera som en tidig signal om att det är rätt tid att börja gro. Effekten är särskilt relevant i vattenrika miljöer, vilket är en förklaring till att ris valdes för experimenten. Forskarna misstänker att även andra frötyper kan reagera på liknande sätt. Enligt forskarna är resultaten de första direkta bevisen på att frön och plantor kan uppfatta naturliga ljud. Forskarlaget vill nu undersöka om växter även kan reagera på andra naturliga vibrationer, exempelvis vindvibrationer.]]> Robotinsekter ska revolutionera jordbruket https://nyadagbladet.se/vetenskap/robotinsekter-ska-revolutionera-jordbruket/ Tue, 06 May 2025 14:28:32 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=205467 Forskare utvecklar olika typer av robotinsekter. Tanken är att de ska revolutionera jordbruket när andra pollinatörer hotas av utrotning, men också att kunna syssla med övervakning. Idag går en stor del av världens pollinatörer som exempelvis bin och fjärilar mot utrotning, och FN uppskattat att nära 35 procent är utrotningshotade globalt. Robotinsekter ska dock inte ersätta riktiga insekter, utan snarare utveckla jordbruket. Pollinering är kritisk när det kommer till hela livsmedelsindustrin då 75 procent världens livsmedel som odlas är beroende av pollinering. Forskare vid Massachusetts Institute of Technology (MIT) menar att med artificiell pollinering, med robotinsekter, skulle jordbrukare i framtiden kunna odla frukt och grönsaker i lagerbyggnader med flera våningar. Detta uppges i sin tur öka avkastningen och samtidigt minska vissa av jordbrukets skadliga miljöeffekter. Under en period har forskarna arbetat med att ta fram olika robotinsekter. Tidigare versioner av robotinsekten bestod av fyra identiska enheter, var och en med två vingar, som var kombinerade till en rektangulär enhet ungefär lika stor som en mikrokassett. Nu har man tagit fram mycket mindre och mer hållbara robotinsekter. De nya robotarna kan sväva i cirka 1 000 sekunder, vilket är mer än 100 gånger längre än vad som tidigare visats. Samtidigt väger de ungefär som ett gem och kan flyga mycket snabbare. – Jämfört med den gamla roboten kan vi nu generera ett tre gånger större styrmoment än tidigare, vilket gör att vi kan utföra mycket sofistikerade och mycket exakta flygningar, säger forskaren Kevin Chen i ett pressmeddelande. Målet är att uppnå en flygning som pågår längre än 10 000 sekunder. Vidare vill man förbättra precisionen så att den kan landa och starta från en blomma, något den i nuläget inte kan. [caption id="attachment_205473" align="alignnone" width="640"] Foto: Harvard SEAS[/caption]

Inspirerad av harkranken

Forskare vid Harvard University har även arbetat med att ta fram robotinsekter. RoboBee kan flyga, dyka och sväva som en riktig insekt, väger endast en tiondels gram och har ett vingspann på tre centimeter. Tanken med RoboBee är att den ska kunna användas för artificiell pollinering, men även för övervakning och räddningsinsatser. Länge har forskare dock haft problem med att få den att landa på ett effektivt sätt, men nu har man lyckats lösa problemet. Med hjälp av inspiration från naturen har man nu lyckats uppgradera en till synes graciös landning för RoboBee. Harkranken tillbringar en stor del av sitt korta liv med att landa och lyfta, och den har en stark förmåga att dämpa landningen med hjälp av sina långa ben som nästan fungerar som stötdämpare. Eftersom även robotens storlek och form redan liknade harkrankens valde forskarna att utveckla robotens ben likt den. RoboBee kan dock inte flyga utan extern energi och är trådbunden. Tanken är nu att fortsätta utveckla roboten. – Det långsiktiga målet är full autonomi, men under tiden har vi arbetat med utmaningar för elektriska och mekaniska komponenter med hjälp av kopplade enheter, säger forskaren Robert Wood, från Harvard, i ett pressmeddelande.]]> Ny drönare är liten som en insekt https://nyadagbladet.se/it-overvakning/ny-dronare-ar-liten-som-en-insekt/ https://nyadagbladet.se/it-overvakning/ny-dronare-ar-liten-som-en-insekt/#comments Wed, 24 Mar 2021 14:46:29 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=96880 Forskare har tagit fram en ny slags drönare som är lika liten som en insekt och ska därtill dessutom vara väldigt tålig. Forskare vid MIT, Harvard University och City University of Hong Kong har tagit fram en ny drönare som är lika liten som en insekt, rapporterar MIT News. Drönaren har en ny klass av mjukt ställdon som gör att den är väldigt motståndskraftig. Professor Kevin Yufeng Chen säger att han ville skapa en ny drönare som kan ta sig in i svårare och mindre områden, till skillnad från dagens drönare som är ganska stora och behöver mycket plats för att flyga omkring. Han säger att det varit många utmaningar men att ett problem var motorn. Eftersom motorer normalt sett förlorar kraft ju mindre de är var de tvungna att leta efter andra alternativ. Ett annat problem har också varit skörheten. För att om man ska bygga en robot som liknar en insekt måste den tåla lite. En humla står ut med kollisioner varannan sekund. Därför designade Chen en mer motståndskraftig drönare av en tunn gummicylinder som är insvept i tunna nanorör av kol. När ström går genom tuberna dras de samman på ett sätt som gör att drönarens vingar kan få den att flyga. Chen säger att vingarna slår i 500 slag per sekund. – Du kan slå den samtidigt som den flyger och den återhämtar sig, säger han. Drönaren väger endast 0,6 gram och förhoppningarna är att den i framtiden ska kunna hjälpa till att pollinera grödor samt att hjälpa till vid räddningsuppdrag. ]]> https://nyadagbladet.se/it-overvakning/ny-dronare-ar-liten-som-en-insekt/feed/ 8