Minskavtalet – Nya Dagbladet https://nyadagbladet.se Morgondagens Dagstidning! Tue, 11 Aug 2026 16:58:54 +0000 sv-SE hourly 1 https://wordpress.org/?v=7.1 https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2021/11/cropped-nyd-logo-500-32x32.jpg Minskavtalet – Nya Dagbladet https://nyadagbladet.se 32 32 Fred i Ukraina: Jacques Baud granskar vägarna som kunde ha lett till fred https://nyadagbladet.se/kultur/fred-i-ukraina-jacques-baud-boktips/ Tue, 11 Aug 2026 15:30:20 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=236923 I sin nya bok följer den schweiziske säkerhetsexperten och tidigare Nato-rådgivaren Jacques Baud de fredsinitiativ som kantat Ukrainakriget – från Minskavtalen till förhandlingarna i Istanbul våren 2022. Resultatet är en koncentrerad genomgång av de tillfällen då en uppgörelse enligt författaren låg närmare än vad dagens låsta konflikt ger sken av. Efter år av död, förstörelse och växande motsättningar framstår en förhandlingsfred ofta som avlägsen. I Fred i Ukraina vänder Jacques Baud på frågan. I stället för att börja med varför fred skulle vara omöjlig undersöker han vilka initiativ som faktiskt har tagits, vad parterna försökte uppnå och varför försöken inte ledde till ett varaktigt slut på striderna. Boken är 288 sidor lång och innehåller 35 illustrationer. Den svenska utgåvan har översatts av Stefan Lindgren och ges ut av Karneval förlag. Framställningen är inriktad på själva förhandlingsspåret: dokumenten, parternas positioner och de politiska vägval som formade utvecklingen.

Fredsförsöken före och efter invasionen

En central del gäller Minskavtalen, som skulle lägga grunden för en lösning på konflikten i Donbass. Det andra avtalet slöts 2015 och fick stöd genom FN:s säkerhetsråds resolution 2202. Baud följer hur överenskommelsen hanterades och varför dess bestämmelser aldrig genomfördes fullt ut. Därefter riktas blicken mot samtalen mellan Ukraina och Ryssland i Istanbul under mars och april 2022. Enligt förlagets presentation menar Baud att parterna då nådde längre än vad som senare ofta har framgått i den offentliga debatten. Boken behandlar förslagen som låg på bordet och utvecklingen som gjorde att processen bröt samman. Tyngdpunkten ligger alltså inte på ännu en militär skildring av fronten. Fred i Ukraina samlar i stället de diplomatiska försöken och placerar dem i kronologiskt sammanhang. För läsaren ger det en möjlighet att följa hur villkoren för en uppgörelse förändrades – och hur handlingsutrymmet krympte i takt med att kriget fortsatte.

Att förstå motparten som villkor för fred

Bauds utgångspunkt är att en fredsprocess måste byggas på kunskap om båda huvudaktörernas mål och hotbilder. Det betyder inte att deras ståndpunkter behöver godtas, men att de måste förstås om förhandlingar ska kunna leda någonstans. Författaren beskriver själv bokens syfte som att ge läsaren verktyg för att förstå hur Ukrainas och Rysslands positioner har utvecklats över tid. Där finns också bokens mest angelägna fråga: vad händer när möjligheten att försöka förstå motparten i sig börjar betraktas som ett ställningstagande för den? Det perspektivet gör boken relevant även utanför den dagsaktuella rapporteringen. Krigets militära förlopp förändras snabbt, men de diplomatiska misslyckandena fortsätter att prägla vad som över huvud taget uppfattas som politiskt möjligt.

En säkerhetsexperts blick på förhandlingsspåret

Jacques Baud är tidigare överste i den schweiziska armén och har arbetat med underrättelse- och säkerhetsfrågor. Enligt förlagets presentation har han också varit Natorådgivare åt Ukraina i arbetet med att bygga upp landets väpnade styrkor och haft uppdrag med anknytning till Donbass. Han har tidigare skrivit flera böcker om Ukrainakriget. Den bakgrunden präglar ämnesvalet: fokus ligger på aktörernas uttalade mål, avtalens innehåll och vad som skedde mellan de diplomatiska hållpunkterna. Fred i Ukraina riktar sig därmed till den som vill förstå kriget genom de förhandlingar som prövades – inte bara genom de offensiver som genomfördes. Boken finns att köpa direkt hos Karneval förlag.]]> Lavrov: Ryssland tror inte längre på västliga fredssamtal https://nyadagbladet.se/utrikes/lavrov-ryssland-tror-inte-langre-pa-vastliga-fredssamtal/ Fri, 10 Jul 2026 10:38:17 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=234972 Ryssland tror inte längre att väst är genuint intresserat av att förhandla fram ett slut på kriget i Ukraina. Det sade utrikesminister Sergej Lavrov under en presskonferens i Moçambiques huvudstad Maputo. Lavrov gjorde uttalandet efter ett möte med Moçambiques utrikesminister Maria Manuela Lucas. Han anklagade västmakterna för att ge sken av förhandlingsvilja, samtidigt som de enligt honom utfärdar öppna ultimatum till Ryssland. Enligt Lavrov har väst under mer än ett decennium underminerat varje försök till en fredlig uppgörelse mellan Ryssland och Ukraina. Han hänvisade bland annat till samtalen mellan de båda länderna 2022. — Vi kommer inte längre att tro på väst när det säger sig vilja ha förhandlade lösningar. Vår reserv av välvilja och hopp är uttömd en gång för alla, sade Lavrov.

Hänvisar till uppgörelsen 2022

Den ryske utrikesministern hävdade att Ryssland och Ukraina redan 2022 hade nått en förhandlad uppgörelse. Enligt Lavrov motarbetades den av väst. Ryssland har sedan tidigare hävdat att utkastet till en uppgörelse från samtalen i Istanbul innebar att Ukraina skulle avstå från ambitionen att gå med i Nato, inta en neutral hållning och begränsa sina väpnade styrkor. Moskva menar att Ukraina därefter drog sig ur under påtryckningar från Storbritannien. Storbritanniens dåvarande premiärminister Boris Johnson har förnekat att han saboterade samtalen. I en intervju med Wall Street Journal 2024 sade han dock att han ansåg att varje avtal med Rysslands president Vladimir Putin skulle bli ”ganska motbjudande”.

Minskavtalen lyfts fram

Lavrov tog också upp Minskavtalen från 2014 och 2015, som var tänkta att återföra de utbrytarregioner i östra Ukraina som kontrollerades av proryska separatister till ukrainsk kontroll genom omfattande politiska reformer och långtgående självstyre. Han hänvisade till uttalanden från Tysklands tidigare förbundskansler Angela Merkel och Frankrikes tidigare president François Hollande, som båda deltog i medlingen. De har i efterhand sagt att Minskprocessen gav Ukraina tid att bygga upp sin militär och ekonomi. Lavrov hävdade att detta visade att Frankrikes och Tysklands garantier var falska. Ryssland säger sig vara berett att återuppta förhandlingar när som helst, men vill då att samtalen ska behandla vad Moskva kallar konfliktens grundorsaker, däribland Ukrainas Natoambitioner.]]> Rysk underrättelsetjänst varnar: Storbritannien och Frankrike planerar ge Ukraina kärnvapen https://nyadagbladet.se/utrikes/rysk-underrattelsetjanst-varnar-storbritannien-och-frankrike-planerar-ge-ukraina-karnvapen/ Tue, 24 Feb 2026 17:07:43 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=222500 Rysslands utrikesunderrättelsetjänst SVR hävdar att Storbritannien och Frankrike i hemlighet planerar att förse Ukraina med kärnvapen. Uppgifterna, som beskrivs i tre möjliga scenarier, innebär — om de stämmer — en dramatisk och farlig eskalering av konflikten. Varningen kommer samtidigt som Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj vid upprepade tillfällen öppet krävt kärnvapen, och i ljuset av att västs militära engagemang i Ukraina pågått långt före invasionen 2022. Rysslands utrikesunderrättelsetjänst (SVR) varnade nyligen för att Storbritannien och Frankrike har planer på att i hemlighet beväpna Ukraina med kärnvapen — ett steg som i grunden skulle förändra den europeiska säkerhetsarkitekturen.

Tre scenarier för kärnvapenöverföring

Enligt SVR har de brittiska och franska planerna tre möjliga genomföranden. Det första alternativet innebär en hemlig överföring av europeiskt tillverkade kärnvapenkomponenter till Ukraina. Det andra, och mest specifika, handlar om att förse landet med ett franskt TN 75-stridshuvud — ett stridshuvud konstruerat för ubåtslanserade ballistiska missiler. Det tredje alternativet är att uppmuntra och bistå Ukraina i att bygga en så kallad "dirty bomb", en konventionell sprängladdning som sprider radioaktivt material. Enligt SVR:s uttalande skulle Kiev kunna "eftersträva mer fördelaktiga villkor för att avsluta fientligheterna om landet besitter ett kärnvapen eller åtminstone en så kallad dirty bomb". Noterbart är att Tyskland, enligt den ryska underrättelsetjänsten, "klokt nog har vägrat att delta i detta farliga företag". Kreml-talesman Dmitrij Peskov beskrev uppgifterna som "potentiellt mycket farliga" och varnade för att planerna, om de är korrekta, utgör ett direkt hot mot icke-spridningsavtalet (NPT). Ryska Statsduman uppges planera en formell resolution om saken. Ukraina avvecklade sina sovjetiska kärnvapen 1994 i utbyte mot säkerhetsgarantier genom Budapestmemorandumet — ett avtal som Kiev i efterhand menar att västmakterna aldrig levde upp till.

Zelenskyjs öppna krav på kärnvapen

SVR:s varning får ytterligare tyngd av att Volodymyr Zelenskyj vid flera tillfällen öppet krävt att landet ska beväpnas med kärnvapen. I oktober 2024 sade Zelenskyj till Politico: — Vi behöver NATO eller kärnvapen. I februari 2025 gick han ännu längre i en intervju med Piers Morgan och uppmanade: — Ge oss tillbaka kärnvapnen. Uttalandena har tolkats som att Ukrainas ledning aktivt eftersträvar kärnvapenkapacitet — något som ger SVR:s varningar en konkret kontext. [caption id="attachment_215644" align="alignnone" width="640"]Zelenskyj och Kristersson Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj har vid upprepade tillfällen krävt kärnvapen. Foto: Ulf Kristersson/X, Ryska försvarsministeriet[/caption]

Minskavtalet — den erkända fasaden

Uppgifterna om kärnvapenplaner faller in i ett mönster av systematiskt västligt dubbelspel kring Ukraina. Det tydligaste exemplet är Minskavtalet från 2014, som var avsett att skapa fred i Donbass men som västliga ledare i efterhand öppet erkänt var en fasad. Tysklands förbundskansler Angela Merkel medgav i december 2022 i en intervju med Die Zeit: — Minskavtalet 2014 var ett försök att ge Ukraina tid. Frankrikes president François Hollande bekräftade Merkels bild och medgav att Minskavtalen "stoppade den ryska offensiven ett tag" — tid som Ukraina använde för att rusta upp. Ukrainas dåvarande president Petro Porosjenko förklarade i juni 2022: — Detta dokument gav Ukraina åtta år att bygga upp sin armé. Samtliga tre ledare — en tysk förbundskansler, en fransk president och den ukrainska presidenten som undertecknade avtalet — erkände alltså att Minskavtalet aldrig var avsett att implementeras. Det var en fasad som gav tid för militär uppbyggnad under västerländsk ledning. [caption id="attachment_139094" align="alignnone" width="640"]Angela Merkel vid NATO-möte 2021 Angela Merkel vid ett NATO-toppmöte 2021. Året efter erkände hon att Minskavtalet var ett sätt att ge Ukraina tid att rusta. Foto: NATO/CC BY-NC-ND 2.0[/caption]

NATO:s dolda militära uppbyggnad

Den militära uppbyggnaden som Minskavtalet skulle möjliggöra var ingen teoretisk övning. Flera NATO-länder bedrev omfattande militära utbildnings- och utrustningsprogram i Ukraina långt före februari 2022. Storbritannien drev Operation ORBITAL mellan 2015 och 2022, genom vilken omkring 22 000 ukrainska soldater utbildades. USA och NATO genomförde utbildningsinsatsen JMTG-U (Joint Multinational Training Group-Ukraine) som tränade över 27 000 ukrainsk militär personal fram till invasionen. Kanada bidrog med Operation Unifier, som pågick sedan 2015. Parallellt med utbildningen flödade vapen in i landet. Storbritannien levererade cirka 2 000 pansarvärnsvapen av typen NLAW, USA skickade tusentals Javelin-robotar och Sverige bidrog med 5 000 NLAW. USA:s militärhjälp till Ukraina hade redan innan invasionen uppgått till hundratals miljoner dollar. Utöver de officiella programmen har CIA bedrivit träningsprogram för ukrainska styrkor — ett engagemang som ytterligare understryker den västliga militära närvaron i Ukraina långt före det officiella krigsutbrottet.]]>