Minsk-avtalet – Nya Dagbladet https://nyadagbladet.se Morgondagens Dagstidning! Fri, 28 Nov 2025 16:32:03 +0000 sv-SE hourly 1 https://wordpress.org/?v=7.1 https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2021/11/cropped-nyd-logo-500-32x32.jpg Minsk-avtalet – Nya Dagbladet https://nyadagbladet.se 32 32 ”Viktigt med en balanserad rapportering om kriget i Ukraina” https://nyadagbladet.se/debatt/viktigt-med-en-balanserad-rapportering-om-kriget-i-ukraina/ Sat, 29 Nov 2025 10:29:20 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=217570 Den bortglömda historien Följande faktorer är nästan osynliga i svensk rapportering:
  • Löftena 1990–91 om att NATO inte skulle expandera österut
  • USA:s militära samarbete med Ukraina sedan 1990-talet
  • NATO:s beslut 2008 att Ukraina ”ska bli medlem”
  • Västs roll under Majdanrevolutionen 2014
  • Att Minsk-avtalen främst användes för att vinna tid för upprustning
  • Att flera medlare har vittnat om att fredssamtalen 2022 stoppades efter västligt tryck
  Internationellt är dessa uppgifter okontroversiella. I Sverige är de okända.

Rysslands huvudkrav – helt bortfiltrerat

Det mest grundläggande perspektivet nämns knappt alls: Att Rysslands huvudkrav i över 20 år har varit att Ukraina inte ska gå med i Nato. Skälet är säkerhetspolitiskt, inte imperialistiskt. Detta är väldokumenterat i förhandlingsförslag och officiella uttalanden. Svenska medier har i stället byggt upp ett narrativ där Rysslands mål skulle vara att erövra land efter land och där ”Europa står på tur”. Det finns inget stöd för detta i rysk doktrin eller hos seriösa statsvetare. Det är en skräckbild som ersätter analys och försvårar förståelsen av vad en realistisk fredsuppgörelse kan innebära.

Trumps fredsplan visar hur skev debatten blivit

När delar av Trumps 28-punktsplan offentliggjordes av bland andra Al Jazeera blev detta tydligt. Planen bygger i sin kärna på samma krav som Ryssland drivit sedan 2000-talets början: ett neutralt Ukraina utanför NATO, säkerhetsgarantier för båda parter och förhandlingar om omtvistade områden. Att dessa frågor nu diskuteras direkt mellan USA och Ryssland – utan EU och ofta utan Ukraina – borde vara centralt i svensk rapportering. Men eftersom det inte passar in i den etablerade medieberättelsen nämns det nästan inte alls.

När Natos roll utelämnas försvinner förståelsen

Konflikten handlar i hög grad om säkerhetsintressen och maktbalans. Ändå behandlas NATO:s roll i stort sett som tabu. Genom att framställa kriget som en moralisk duell mellan ”ond” och ”god” förhindras en diskussion om politik, strategi och diplomati – det som faktiskt avgör krig och fred. Myndigheten för psykologiskt försvar samarbetar nära NATO och ska stärka Ukrainas psykologiska motståndskraft. Det är ett politiskt uppdrag. När medier samtidigt filtrerar bort centrala sakuppgifter ersätts analys med känslor, och allmänheten ges en bild där komplexitet framställs som illojalitet. I detta läge är en fråga helt avgörande:
Varför är det USA och Ryssland – och inte Europas egna ledare – som i praktiken förhandlar om fredsvillkoren i Europas största konflikt sedan andra världskriget?
Hur kunde EU hamna vid sidlinjen, reducerat till att reagera på beslut tagna i Washington och Moskva? Svaret är enkelt: detta har från första dagen varit ett ombudskrig. Ukraina har burit förlusterna, men stormakterna har satt ramarna och finansierat konflikten. Då är det också stormakterna som förhandlar om freden.

Vi behöver en journalistik som vågar mer

Svenska folket förtjänar mer än förenklade sagor och skräcknarrativ. Vi behöver medier som redovisar alla relevanta faktorer – även när de utmanar västliga perspektiv. Utan en sådan rapportering riskerar Europa att dras djupare in i en konflikt vars verkliga orsaker inte ens diskuteras. Först när vi vågar beskriva kriget som det är kan vi tala om fred.   Andreas Sidkvist, styrelseledamot i MoD, Stockholm Mats Olsson, MoD-medlem med fokus på freds- och säkerhetspolitik, Uppsala]]> Merkel: Syftet med Minskavtalet var att köpa tid för Ukrainas militärstyrkor https://nyadagbladet.se/utrikes/merkel-syftet-med-minskavtalet-var-att-kopa-tid-for-ukraina/ https://nyadagbladet.se/utrikes/merkel-syftet-med-minskavtalet-var-att-kopa-tid-for-ukraina/#comments Sat, 10 Dec 2022 12:14:20 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=139090 I en intervju avslöjar Angela Merkel att fredsförhandlingarna kring Minskavtalet från västligt håll inte handlade om att skapa varaktig fred i Ukraina, utan handlade om att Ukraina skulle ”köpa sig tid” för att rusta upp militärt inför en konfrontation med Ryssland. Under 2015 togs det andra Minskavtalet fram på initiativ av Tyskland och Frankrike i syfte att försöka hitta en lösning på det långdragna inbördeskriget i östra Ukraina som pågått sedan 2014. Förutom de punkter som exempelvis handlade om eldupphör, demilitarisering och dialog från det första Minsk-fördraget, förband sig även Kiev att omedelbart dra tillbaka tungt artilleri från fronten samt ge regionerna Donetsk och Luhansk ökat självstyre. Ukraina har dock inte uppfyllt en enda punkt från något av de båda Minskavtalen, vilket enligt Moskva var en central anledning till att man till slut valde att invadera landet tidigare i år. I en exklusiv intervju med den tyska tidningen Zeit Magazine säger den dåvarande tyska förbundskanslern Angela Merkel att avtalet inte heller handlade om något uppsåt att skapa fred, utan om att låta Ukraina ”köpa tid” för militär upprustning. – Ukraina använde tiden till att bli starkare, som man kan se idag. Ukraina 2014/15 är inte Ukraina av idag. Som man såg under slaget om Debaltseve under tidiga 2015 hade Putin enkelt kunnat köra över dem på den tiden. Jag tvivlar starkt på att Nato-länder hade kunnat göra så mycket då på samma sätt som man idag hjälper Ukraina. Enligt Merkel gav det andra Minsk-fördraget också Ukraina ”värdefull tid” efter det katastrofala slaget vid Debaltseve. Den tidigare förbundskanslern säger dock att Natos öppning för Ukraina och Georgien 2008 var fel - ett agerande som av Ryssland sågs som en provokation. – Länderna hade varken de nödvändiga förutsättningarna för detta, ej heller hade konsekvenserna av ett sådant beslut fullt ut övervägts, både vad gäller Rysslands agerande mot Georgien och Ukraina och angående Nato och dess regler om att komma till undsättning, säger Merkel.]]> https://nyadagbladet.se/utrikes/merkel-syftet-med-minskavtalet-var-att-kopa-tid-for-ukraina/feed/ 9 Kiev skickar nytt artilleri till frontlinjen i Donbass https://nyadagbladet.se/utrikes/kiev-skickar-nytt-artilleri-till-frontlinjen-donbass/ https://nyadagbladet.se/utrikes/kiev-skickar-nytt-artilleri-till-frontlinjen-donbass/#respond Thu, 05 Oct 2017 13:52:29 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=42145 Kiev skickar tungt artilleri, stridsvagnar och pansarfordon till frontlinjen i Donbass i östra Ukraina, enligt DPR:s presschef Daniil Bezsonov. – Vid Granitnojs-området upptäcktes ankomst av tre enheter av pansarfordon, åtta stridsvagnar och två självgående haubitsar Gvozdika, säger Bezsonov. Också ankomst av lastbilar ifrån Natoländerna av äldre typ samt ett 100-tal soldater ifrån Högra Sektorn registrerades vid Krasnogorovka. Folkrepubliken Donetsk, bevakar regelbundet omfördelning av militär utrustning till konfliktzonen i Donbass. Enligt uppgörelserna som parterna ingick vid Minsk-avtalet som undertecknades den 12 februari 2015 får inte artilleri med en kaliber överstigande 100 mm föras närmare än 50 km ifrån konfliktgränsen. Detsamma gäller mobila raketsystem av typen MLRS Tornado, Uragan och Smerch som inte får befinna sig närmare än 70 km från gränsen. Raketer av typ Tochka U får inte heller föras närmare gränsen än 140 km. I enlighet med tillägget skulle parterna också avleda artilleri med en kaliber på upp till 100 mm, stridsvagnar och granatkastare från stridsgränsen.   Granitnojs, Donbass, Ukraina
]]> https://nyadagbladet.se/utrikes/kiev-skickar-nytt-artilleri-till-frontlinjen-donbass/feed/ 0