minne – Nya Dagbladet

Dataspel ger små plus för minnet

Markus Andersson — Fri, 18 Sep 2026 06:02:59 +0000

De som spelar videospel klarar vissa tanketester något bättre. När forskarna själva styrde spelandet var förändringarna minst – och då förbättrades bara minnet tydligt. Forskare från Shanghai Normal University gick igenom 133 studier med 14 245 deltagare, publicerade från januari 2005 till augusti 2025. En del följde hur mycket människor spelade till vardags. Andra jämförde personer som redan spelade med personer som inte gjorde det. En tredje grupp var försök där forskarna lät deltagarna spela under en bestämd tid. Den nya genomgången visar också små kopplingar till intelligens och förmågan att orientera sig. Kön, ålder, hälsa, speltyp, försökens längd eller kultur gav inga tydliga skillnader. Sambanden var starkare när spelare jämfördes med personer som inte spelade, och svagare när forskarna själva styrde spelandet. Forskarna säger att spelande kan ha betydelse, men inte att materialet bevisar någon stark och allmän förbättring av tankeförmågan.

Spelarna kan redan ha varit snabbare

Att den som spelar mycket också lyckas något bättre på vissa test betyder inte att spelen skapade skillnaden. Människor med snabbt fokus eller god orienteringsförmåga kan lika gärna söka sig till spelen. Hemmiljö, utbildning och hälsa kan påverka både vanorna och testresultaten. När forskarna styrde spelandet blev resultaten mindre. Minnet stack ut, medan övriga förmågor gav svagare eller osäkrare utslag. Studierna hade olika upplägg, byggde ibland på deltagarnas egna uppgifter och saknade ofta långtidsuppföljning.

Träning ger ofta smala färdigheter

Invändningen är inte ny. En stor genomgång i Psychological Bulletin från 2018 fann små eller obefintliga förbättringar och inget stöd för att spelträning stärker tankeförmågan brett. Deltagarna blev ofta bättre på det de hade tränat – och på närliggande uppgifter – men inte på tänkandet i stort. En svenskledd barnstudie från 2022 följde amerikanska 9–10-åringar under två år. De som spelade mer än andra ökade mer i intelligens. Karolinska Institutet beskrev skillnaden som omkring 2,5 IQ-poäng. Barnen lottades inte till mer eller mindre spelande, så studien visar ett samband – inte att spelen orsakade ökningen.

Googles ’Pied Piper’-algoritm skakar om AI-branschen

Redaktionen — Thu, 09 Apr 2026 19:21:10 +0000

Google har utvecklat en ny algoritm som kan minska AI-systemens minnesanvändning dramatiskt – utan att sänka prestandan. Tekniken öppnas nu för alla att använda, och marknaden reagerade med fallande minnesaktier.

För att förstå TurboQuant måste man först förstå vad AI-modeller egentligen gör när de genererar text. När en stor språkmodell skriver en mening behöver den hålla reda på allt som sagts tidigare i konversationen. Det handlar inte om att komma ihåg ord som ett barn memorerar läxor – det handlar om tusentals matematiska beräkningar som bygger på varandra.

Moderna AI-system använder något som kallas KV-cache för att slippa göra om dessa beräkningar från början för varje nytt ord. Men här ligger problemet: för varje ord som modellen bearbetar sparas nya mellanliggande resultat. Ju längre kontexten blir, desto mer minne går åt. Och i takt med att modellerna blir kraftfullare och kontexterna längre, har minnesanvändningen blivit en allvarlig flaskhals.

Så komprimerar TurboQuant minnet

Google Researchs nya algoritm TurboQuant angriper problemet i två steg. Det första steget bygger på en metod som kallas PolarQuant, som byter ut traditionella kartesiska koordinater mot polära koordinater. Skillnaden påminner om att beskriva en position på jorden med latitud och longitud i stället för med koordinater i ett rätvinkligt system. Det polära systemet effektiviserar beräkningarna genom att eliminera behovet av de konstanter som normalt krävs för att normalisera resultaten.

Det andra steget använder QJL, Quantized Johnson-Lindenstrauss, som tar hand om den lilla felmarginal som uppstår. QJL komprimerar denna felmarginal till bara 1 bit, utan extra minnesbelastning.

Tillsammans ger detta en komprimering från 16-bitars till 3-bitars representation av KV-cacheminnen. Det betyder att samma mängd minne nu kan lagra ungefär fem gånger mer data. Den kanske viktigaste fördelen är att algoritmen inte kräver nyträning av befintliga modeller – den fungerar direkt med redan tränade system som Llama, Mistral och Qwen.

Stora prestandavinster

Med Nvidias H100-grafikkort uppnår TurboQuant åtta gånger högre beräkningshastighet för attention-beräkningar. Kostnaden för att köra en AI-modell minskar med över 50 procent. I Googles egna tester klarade systemet 100 procents träffsäkerhet i extremt långa kontexter med över 100 000 tokens, så kallade "nålen i höstacken"-tester.

Marknaden reagerade snabbt. Minnestillverkare som Samsung och SK Hynix såg sina aktiekurser falla rejält. Bedömare har liknat tekniken vid Pied Piper-algoritmen – komprimeringsalgoritmen i HBO-serien Silicon Valley.

Samtidigt som AI-systemen växer exponentiellt kan tekniksprång som TurboQuant paradoxalt nog leda till en ökad total minnesanvändning, i takt med att modellerna blir större och mer krävande.

Google öppnar nu källkoden för alla. Forskningsrapporten presenteras vid ICLR 2026, och tillämpningar för Llama.cpp och Hugging Face utvecklas just nu.

USA: Kognitiva förmågor försämras hos unga vuxna

Redaktionen — Fri, 10 Oct 2025 15:11:33 +0000

Allt fler vuxna i USA har problem med kognitiva förmågor som exempelvis koncentration, minne eller beslutsfattning. Ökningen har främst skett hos vuxna i åldern 18 till 39 år. Studien bygger på data från undersökningen Behavioral Risk Factor Surveillance System, vilket är en årlig telefonundersökning som genomförs av delstatliga hälsovårdsmyndigheter i samarbete med U.S. Centers for Disease Control and Prevention. Där har man tittat på data kring hjärnhälsa mellan åren 2013 och 2023. Totalt registrerades 4,5 miljoner svar under studietidens gång.

Ökat mest hos unga vuxna

Resultaten, som presenteras i Neurology, visar att det har skett en kraftig ökning av så kallad kognitiv funktionsnedsättning, det vill säga problem med exempelvis koncentration eller minne, under studiens gång. Ökningen började 2016 och har fortsatt öka sedan dess. Mellan 2013 och 2023 ökade kognitiv funktionsnedsättning hos vuxna utan depression från 5,3 procent till 7,4 procent. Hos unga vuxna i åldern 18 till 39 år ökade det främst, där det mer än fördubblats från 5,1 procent 2013 till 10,2 procent ett decennium senare.

Digitalisering kan bidra

Orsakerna till ökningen är dock oklara, menar forskare. Det kan delvis bero på en ökad medvetenhet hos unga vuxna som gör dem mer benägna att erkänna problematik med hjärnhälsan. — Men jag tror verkligen inte att det är den enda orsaken, säger studiens medförfattare Ka-Ho Wong, folkhälsovetare vid University of Utah i Salt Lake City, i ett pressmeddelande. Wong tror att ekonomisk stress, osäkerhet på arbetsmarknaden samt ett ökat beroende av digitala verktyg spelar en stor roll. Som exempel säger Wong att medan hans föräldrar kan komma ihåg sina hemnummer från barndomen, kan yngre vuxna ”knappt komma ihåg våra egna mobilnummer hälften av tiden”. Resultaten visar dock att läkare och folkhälsoansvariga bör ägna större uppmärksamhet åt hjärnhälsan hos unga vuxna. — Om de rapporterar det måste vi ta itu med det, säger Wong.

Flavonoler kan bidra till bättre minne hos äldre

Sofie — Fri, 02 Jun 2023 15:14:51 +0000

Att få i sig tillräckligt med flavonoler kan vara avgörande för att behålla minnet på äldre dagar, visar en ny studie. För deltagare med låga nivåer av ämnet blev minnet bättre efter ett år av tillskott. Flavonoler är ämnen som finns i diverse frukt och grönsaker, exempelvis i vindruvor, björnbär, kakao samt även grönt och svart te. Olika flavonoler kan verka antiinflammatoriskt och ska även innehålla en hel del antioxidanter. I en ny studie har man forskat kring flavonoler och försämrat minne hos äldre personer. Forskare vid Columbia och Brigham and Women's Hospital har testat att införa mer flavonoler till personer som drabbats av sämre minne på grund av ålder. Fler än 3500 personer som var 60 år och äldre deltog i studien. Deltagarna delades sedan upp där ena gruppen fick ta tillskott av flavonoler under tre år samtidigt som den andra gruppen fick placebo. Där kunde forskarna se att i hela gruppen som åt flavonoler dagligen förbättrades minnet något, främst för de som redan åt flavonoler i sin diet. Däremot såg de som åt sämre diet med låga nivåer av ämnet en minnesförbättring redan efter ett år. Minnet förbättrades med 10 procent jämfört med de som åt placebo och med 16 procent i jämförelse med deras minne vid studiens start. Förbättringarna höll i sig under hela studiens gång. – Förbättringen bland studiedeltagare med lågflavonolkost var betydande och ökar möjligheten att använda flavonolrika dieter eller kosttillskott för att förbättra kognitiv funktion hos äldre vuxna, säger Adam Brickman, Ph.D., professor i neuropsykologi. Resultaten visar också att brist på flavonoler kan vara en bidragande risk för sämre minne hos äldre, däremot kan man inte säga om det stämmer i nuläget. Nästa steg för forskarna är att bekräfta ämnets effekt på hjärnan med en klinisk studie där man ska återställa flavonolnivåerna hos vuxna som lider av allvarlig brist. Flavonoler finns även i andra bär, lök, persilja, olika typer av kål, sojabönor och citrusfrukter.

Nöjesläsning kan stärka minnet för äldre

Sofie — Sun, 30 Apr 2023 07:15:04 +0000

Regelbunden nöjesläsning av äldre kan stärka deras minne visar en ny amerikansk studie. Efter åtta veckors regelbunden läsning hos seniorer noterades en markant förbättring av både arbetsminne och episodiskt minne. Att det finns ett samband mellan läsning och minne är känt sedan tidigare, men det är oklart om läsning i sig gör att minnet förbättras eller om ett starkt minne förbättrar läsförmågan. I en studie på Beckman Institute vid University of Illinois har man tittat närmare på samband mellan läsning och minne hos äldre personer. Personer i åldrarna 60 till 79 år delades upp i två grupper, en som läste samt en kontrollgrupp som istället skulle lägga pussel. Deltagarna skulle läsa 90 minuter varje dag fem dagar i veckan under åtta veckor. Alla fick ta del av samma boksamling som bestod av allt från faktaböcker till deckare. Böckerna valdes ut i samarbete med Champaign Public Library och tanken var att deltagarna skulle kunna hitta böcker att läsa för nöjes skull. Innan läsandet började fick alla deltagare göra diverse kognitiva tester som innefattade både arbetsminne och episodiskt minne samt även tal- och läsfärdigheter. Samma tester gjordes vid studiens slut. Jämfört med pusselgruppen visade läsargruppen betydande förbättringar av både arbetsminnet och det episodiska minnet. Studien visar därmed att regelbunden nöjesläsning kan förbättra minnet hos äldre. – Nöjesläsning, den sorten som verkligen drar in dig, är bra för dig, och den hjälper till att bygga upp de mentala förmågor som man använder sig av vid läsning, säger forskaren Liz Stine-Morrow. Även om det behövs mer forskning kan studien öppna upp för nya behandlingar inom exempelvis Alzheimers. Stine-Morrow menar att nöjesläsning, att verkligen engagera sig i något fullt ut, kan hjälpa att bibehålla den mentala förmågan. – Det är mer lovande att engagera sig fullt ut i de stimulerande saker som vi redan gör i våra liv. Det är förmodligen den bästa vägen för att bibehålla vår mentala förmåga och kompensera effekterna av Alzheimers sjukdom, säger Stine-Morrow.

Svensk läkarstudent slog världsrekord i minne

Osignerad — Mon, 26 Oct 2015 08:45:47 +0000

Under helgen avgjordes SM i minne på Tekniska museet. Läkarstudenten Marwin Wallonius vann inte bara SM utan slog samtidigt två världsrekord. Genom att minnas 1071 siffror i rätt ordning samt 542 abstrakta bilder på 15 minuter slog han världsrekordet, enligt Svenska minnesförbundet. – Otroligt kul att äntligen få vinna och dessutom på hemmaplan. Nästan allt gick som jag planerat och tränat för. Det känns otroligt skönt att äntligen slå världsrekord, säger Marwin Wallonius efter sin första SM-titel i minne i ett pressmeddelande. Finalen som gick att följa via nätet var dramatisk. Med mindre än en minut kvar var nio siffror fel. I sista stund lade han in de nio siffror som saknades och världsrekordet var ett faktum – 1071 siffror memorerade i rätt ordning på 15 minuter. Senare i år hålls VM i Kina där Sverige är titelförsvarare.