mineraler – Nya Dagbladet

USA sluter mineralavtal med Ukraina

Jan Sundstedt — Thu, 01 May 2025 08:42:17 +0000

USA och Ukraina har i dagarna formellt undertecknat ett omfattande mineralavtal som ger Washington tillgång till Ukrainas strategiska mineralresurser. Avtalet kan ses som en fördjupning av ländernas samarbete i spåren av det uppmärksammade och avbrutna mötet mellan Donald Trump och Volodymyr Zelenskyj i februari. Den 30 april undertecknade USA och Ukraina ett ekonomiskt partnerskapsavtal som ger USA tillgång till Ukrainas viktiga mineralreserver, inklusive sällsynta jordartsmetaller, rapporterar PBS News. Avtalet innebär också att parterna skapar en gemensam investeringsfond för att stödja Ukrainas återuppbyggnad efter kriget. Ukrainas premiärminister, Denys Shmyhal, beskriver avtalet som "Ett strategiskt avtal som syftar till att etablera ett investeringspartnerskap. Det är genuint en rättvis och fördelaktig internationell överenskommelse för gemensamma investeringar i Ukrainas utveckling och återhämtning mellan USA och Ukraina".

Trump: Återbetalning

Fonden ska förvaltas gemensamt med lika rösträtt, där båda länder bidrar till kapitalet. Intäkter från nya licenser för kritiska mineraler, olja och gas ska delas, där 50 procent tillfaller Ukrainas statskassa via fonden. Donald Trump har beskrivit mineralavtalet som en viktig del av USA:s fortsatta engagemang i Ukraina. Han har framhållit att avtalet ger USA tillgång till strategiska resurser och kan fungera som en form av återbetalning från Ukraina för det militära stöd som Washington har gett Kiev. I sitt tal till den amerikanska kongressen, den 4 mars 2025, nämnde Trump mineralavtalet och betonade Ukrainas vilja att skriva under avtalet. Han lyfte fram betydelsen av partnerskapet för USA:s nationella säkerhet och stabiliteten i regionen, utan att gå in på detaljer om avtalets innehåll.

The U.S. is moving fast on critical resource strategy:
Officials confirm the minerals deal with Ukraine is now signed. It secures access to rare earths, titanium, and lithium — critical to defense, energy, and clean tech. Source: Bloomberghttps://t.co/YdRlNCwtCV… pic.twitter.com/nbTvxDnyM3 — LF Investments (@InvestmentsLF) April 30, 2025

Svåra förhandlingar

Avtalet har föregåtts av långa och stundtals svåra förhandlingar, där frågor om säkerhetsgarantier varit centrala. Under ett möte i Vita huset i februari avbröts ett planerat toppmöte mellan Trump och Zelenskyj abrupt efter oenighet om villkoren. Zelenskyj har betonat vikten av säkerhetsgarantier och sagt att förhandlingarna är i ständig utveckling. Premiärminister Shmyhal har dock uttryckt optimism om att avtalet kommer att undertecknas och att det stärker Ukrainas framtid. Mineralresurserna i Ukraina omfattar 22 av de 50 material som USA:s geologiska undersökning klassar som kritiska, inklusive sällsynta, avgörande jordartsmetaller för elektronik, ren energiteknik och vissa vapensystem. Avtalet är också en del av USA:s strategi för att minska beroendet av Kina, som dominerar produktionen av sällsynta jordartsmetaller globalt. Parallellt med avtalet har USA och Ukraina diskuterat möjligheten att inkludera framtida militärt stöd som en del av investeringsfonden, även om tidigare militärt bistånd inte omfattas. I samband med avtalet har i skrivande stund inga officiella kommentarer från Kreml eller Moskva publicerats.

Trump: ”Vill ha Ukrainas sällsynta metaller”

Isac Boman — Tue, 04 Feb 2025 09:48:42 +0000

I ett tal till reportrar i Ovala rummet deklarerade president Donald Trump under måndagen att han vill ha en "deal" med Ukraina om att få tillgång till landets sällsynta metalltillgångar för fortsatt amerikanskt stöd i landets krig mot Ryssland. Trump hänvisade bland annat till att USA har skickat mer militärt och ekonomiskt stöd till Ukraina än sina europeiska allierade och tillade, rapporterar bland annat nyhetsbyrån AP och Reuters. – Vi vill göra ett avtal med Ukraina där de ska säkra vad vi ger dem med deras sällsynta jordartsmetaller, och andra saker, förklarade den amerikanske presidenten. Trump antydde att han har fått höra från den ukrainska regeringen att de bland annat skulle vara villiga att ge USA tillgång till de mineraler som är "avgörande för den moderna högteknologiska ekonomin". – Vi lägger in hundratals miljarder dollar. De har fantastiska sällsynta jordartsmetaller, och jag vill ha säkerhet för de sällsynta jordartsmetallerna, och de är villiga att göra det.

"Kommer stoppa det löjliga kriget"

Trump har tidigare sagt att han skulle få till stånd ett slut på kriget inom 24 timmar efter sitt tillträde och insisterade på att samtal faktiskt pågår för att avsluta konflikten, uppgifter som dock avfärdats från ryska källor. – Vi har gjort stora framsteg när det gäller Ryssland och Ukraina, menade Trump. – Vi får se vad som händer. Vi kommer att stoppa det löjliga kriget, fortsatte presidenten. Trumps krav på "kompensation" har mött kritik från andra länder i Västblocket där exempelvis Tysklands förbundskansler, Olaf Scholz, med hänvisning till ett möte med andra EU-ledare menar att ”det vore väldigt själviskt” och att sådana resurser skulle användas bättre för landets återuppbyggnad efter kriget.

Amerikansk senator erkänner att USA vill åt Ukrainas naturtillgångar

Isac Boman — Sun, 08 Sep 2024 06:59:04 +0000

Under ett möte med president Volodymyr Zelenskyj medgav den republikanske senatorn Lindsey Graham glatt att det inte är av altruistiska skäl som han vill fortsätta hjälpa Ukraina militärt - utan för att han vill att USA ska kunna tjäna pengar på de ukrainska mineraltillgångarna, som uppges vara värda biljoner (tusentals miljarder) dollar. – Jag är här med president Zelenskyj och jag är en så stor beundrare av vad du och ditt land gör. Ni försöker stoppa ryssarna så att vi inte måste slåss mot dem, inledde Graham – De vill inte ha några amerikanska trupper, de behöver bara vapen för att befria sitt land från en fruktansvärd invasion, fortsatte han. Enligt South Carolina-senatorn är det dock inte av altruistiska skäl som USA bör hjälpa Ukraina, utan av krasst egoistiska och ekonomiska sådana. Han betonar nämligen att Ukraina har mycket omfattande naturtillgångar – naturtillgångar som amerikanerna vill ta del av. – De sitter på mineraltillgångar för biljoner som kan gynna vår ekonomi, så jag vill fortsätta hjälpa våra vänner i Ukraina, medgav Graham.

Ukraine is trying to stop Putin so that the United States doesn’t have to.
Ukraine doesn’t want or need American boots on the ground, they just need weapons and permission to fight Russia and stop the unprovoked invasion. pic.twitter.com/R7L32rXmKs — Lindsey Graham (@LindseyGrahamSC) September 6, 2024

"Kan bli Europas rikaste land"

Trots att Lindsey Graham erkände att man hjälper Ukraina för att man ser en chans att tjäna pengar på det i förlängningen så hade Zelenskyj ingenting att invända utan tackade senatorn. Det är inte heller första gången Graham talar om att han vill lägga vantarna på de ukrainska mineraltillgångarna. Redan i juni beskrev han Ukraina som en ”guldgruva” och hävdade då att ”de sitter på 10 till 12 biljoner av kritiska mineraler”. – De skulle kunna bli det rikaste landet i hela Europa. Jag vill inte ge de pengarna och de tillgångarna till Putin för att dela dem med Kina, sa han då och deklarerade att USA ”inte har råd” att Ukraina förlorar. – Om vi hjälper Ukraina nu kan de bli den bästa affärspartner vi någonsin kunnat drömma om. Dessa 10 till 12 biljoner dollar i kritiska mineraltillgångar skulle kunna användas av Ukraina och väst, inte ges till Putin och Kina.

Lindsey Graham has just confirmed that they are not sacrificing the Ukrainian people for "freedom" and "democracy," but for Ukraine's minerals, which are worth trillions of dollars, and the West wants them.
This is unbelievable… pic.twitter.com/A1aYqy6CPb — Gabe (@GabeZZOZZ) June 9, 2024

Nytt mineral upptäckt i Sverige

Sofie — Wed, 17 Apr 2024 05:13:57 +0000

Det nya mineralet, som fått namnet skogbyit, är rikt på zirkonium, magnesium och mangan. Det upptäcktes av Erik Jonsson, statsgeolog vid Sveriges geologiska undersökning (SGU). Mineraler är jordens byggstenar och består oftast av kemiska föreningar. Det innebär att de består av flera olika grundämnen som är bundna till varandra, enligt SGU. Idag känner man till omkring 6000 olika jordiska mineral och utomjordiska material, vilket också innebär att nya upptäckter är sällsynta. Det nya mineralet skogbyit har uppkallats efter professor Henrik Skogby vid Naturhistoriska riksmuseet i Stockholm. Mineralet hittades vid Långban i västra Bergslagen, som är en av de mineralrikaste platserna i världen, och upptäcktes av statsgeologen Erik Jonsson. Mineralet består av zirkonium, magnesium, mangan, syre och kisel, som en speciell kemisk förening. – Det är särskilt intressant att se att zirkonium, som normalt anses mycket ”stabilt” och svårmobiliserat under geologiska processer, i detta fall verkar ha varit reaktivt och bildat nya mineral under det att berggrunden påverkades av förhöjda tryck och temperaturer, säger Jonsson i ett pressmeddelande. Arbetet med att karakterisera mineralet har gjorts i samarbete med forskare vid Naturhistoriska riksmuseet, Uppsala universitet och även Sapienza-universitetet i Rom. Det har också godkänts av IMA (International Mineralogical Association), det internationella vetenskapliga organ som har hand om mineralsystematik.

Primater hotas av jakten på material till elbilar

Markus Andersson — Tue, 09 Apr 2024 14:33:07 +0000

En tredjedel av gorillorna och schimpanserna i Afrika hotas av den allt mer omfattande jakten på mineraler som behövs för att producera "klimatsmarta" elbilar och vindkraftverk. De redan utrotningshotade människoaporna förlorar sina naturliga habitat, drabbas av föroreningar och störs av den extremt högljudda gruvdriften. Enligt en studie som tagits fram av forskare vid bland annat Marin Luther-Universität i tyska Halle Wittenberg, hotas cirka 180 000 stora apor av ständigt ökad efterfrågan på de mineraler som används när bland annat elbilar och vindkraftverk produceras. I Afrika återfinns cirka en tredjedel av världens mineraltillgångar, och de högljudda kraven på en ”grön klimatomställning” har lett till en skriande efterfrågan på bland annat platina, mangan och kobolt. I praktiken innebär det att ett stort antal gruvor redan har eller kommer att anläggas runt om i kontinenten – vilket förväntas ha mycket negativa konsekvenser för de redan sårbara djuren. “Afrika upplever en aldrig tidigare skådad gruvboom som hotar vilda djur och hela ekosystem. Gruvverksamheten ökar i intensitet och omfattning, och prospekteringen och produktionen ökar i tidigare oexploaterade områden", varnar forskarna i tidskriften Science Advances.

Sierra Leone och Guinea

Man har jämfört apornas habitat med data över pågående eller planerade gruvprojekt och nått slutsatsen att en tredjedel av primaterna riskerar att drabbas hårt av gruvorna – framförallt i Sierra Leone och Guinea där 80 procent av djuren bedöms hotas. Redan nu är både gorillor och schimpanser utrotningshotade och den omfattande mineralutvinningen riskerar att påskynda denna utveckling och göra populationerna mer sårbara. Forskarna betonar vidare att gruvdriftens påverkan kan vara ännu större än vad som framgår i studien och att det är extremt viktigt att områden med hög biologisk mångfald får stå orörda.

Norge godkänner djuphavsbrytning

Sofie — Wed, 28 Jun 2023 07:27:52 +0000

Norge har beslutat godkänna djuphavsbrytning för att kunna bryta mineraler på havsbotten. Gruvdriften kan komma att bedrivas på en lika stor yta som Storbritannien. Beslutet får skarp kritik från bland annat WWF som menar att det är en "svart dag för norsk natur". Havets djup och dess botten är de ekosystem som är mest outforskade men man har under en tid tittat på hur man ska kunna komma åt de eftertraktade mineraler och metaller som finns på djuphavsbotten. Så kallad djuphavsbrytning, det vill säga gruvdrift på havets botten, har kritiserats av bland annat Världsnaturfonden WWF för att vara "vansinne" eftersom man riskerar att äventyra ekosystemen. Flera studier och rapporter varnar också för följderna som riskerar att komma med djuphavsbrytning där man bland annat pekar på att det kan bli "oåterkalleliga" störningar för havens ekosystem samt att det marina livet kommer att behöva stå inför stora utmaningar de närmaste 100 åren. Nu har den norska regeringen trots rådande kritik och varningar beslutat tillåta djuphavsbrytning, rapporterar Natursidan. Det man ska bryta är magnesium, kobolt, koppar, nickel och speciella jordartsmetaller som används i exempelvis batterier. Ofta används djuphavsbrytning som ett sätt att "utnyttja samhällets oro för klimatkrisen", menar Gustaf Lind, generalsekreterare på WWF Sverige i en rapport som släpptes förra året. — Förespråkare för djuphavsbrytning försöker utnyttja samhällets oro för klimatkrisen som en motivering till att vi måste bryta mineraler från djuphavens botten. Vi måste snabbt ställa om till förnybar energi, men inte på bekostnad av stora, orörda djuphavsekosystem med rik biologisk mångfald och som även är viktiga kolsänkor, sade han. Ytan man föreslår att man ska bedriva gruvdrift i är 281 000 kvadratkilometer, vilket motsvarar mer än hela Storbritanniens yta. Beslutet får också skarp kritik från WWF Norge som menar att landet "inte tar internationella avtal för naturen på allvar". – Det är en svart dag for norsk natur, konstaterar generalsekreteraren Karoline Andaur. Medan allt fler länder gör ansvarsfulla val och ber om ett moratorium, går Norge mot strömmen och öppnar upp havsområden större än Storbritannien för att ödeläggas av gruvindustrin. Även Ryssland, Kanada och Nauru har planer på djuphavsbrytning. Sverige har tidigare sagt nej till gruvdrift på havsbotten.