miljögifter – Nya Dagbladet

”Säkra” PFAS-nivåer i kranvatten skadade embryon efter fyra veckor

Emil Fjellstedt — Thu, 16 Apr 2026 05:27:50 +0000

PFAS i dricksvatten kan skada embryon hos möss redan efter fyra veckor – i halter som i dag anses säkra. Det visar en ny australisk studie som visade allvarliga skador med effekter ända till tredje generationen.

Studien publicerad i tidskriften Environmental Research, genomfördes vid Adelaide Universitys Robinson Research Institute. Försöksdjuren fick dricka vatten med PFAS-halter som motsvarade nivåer uppmätta i kommunalt dricksvatten i Adelaide.

Efter fyra veckor observerades färre celler i embryon, försämrad cellytterförmåga, DNA-skador och sämre embryonal överlevnad.

— Vår studie visar att bara fyra veckors konsumtion av vanligt kranvatten med låga PFAS-halter räckte för att minska antalet celler och deras funktion i embryon, orsaka DNA-skador och försämra embryots överlevnad, sade Dr Yasmyn Winstanley vid Robinson Research Institute.

Efter sex månaders exponering vägde foster mindre, och skadorna syntes även hos döttrar och barnbarn. Gick inte att återställa när exponeringen upphörde.

— Vad som mest oroar oss är att dessa utvecklingsavvikelser verkar överföras till döttrar och barnbarn till de exponerade, sade Winstanley.

Tre PFAS-ämnen undersöktes – PFOS, PFOA och PFHxS. Aktivt kolfilter visade sig kunna avlägsna ämnena ur vattnet och skydda embryona, enligt forskarna.

Gäller möss – inte människor direkt

Forskarna understryker att det rör sig om en djurstudie, vilket innebär att resultaten inte direkt kan översättas till människa. Samtidigt pekar fynden på att dagens gränsvärden kan underskatta riskerna vid tidig fosterutveckling.

Någon bred expertkritik av studien finns ännu inte publicerad, vilket får tillskrivas dess färskap.

Svensk sprängkraft

I Sverige har PFAS blivit en stor fråga efter de uppmärksammade föroreningsfallen i Ronneby och Kallinge, där dricksvatten utsatts under lång tid. Tidigare forskning har också kopplat PFAS till astma hos barn i Blekinge. Samtidigt väntas EU senare i år ta ställning till skärpta restriktioner.

Den nya studien lär användas som argument av dem som vill se hårdare regler – trots att försöken gjordes på möss. Frågan är om myndigheter och politiker agerar innan nästa stora PFAS-skandal rullas upp.

Granskning avslöjar kemikaliecocktail i maten

Emil Fjellstedt — Tue, 17 Mar 2026 07:07:15 +0000

Konventionellt odlad mat innehåller en cocktail av bekämpningsmedel, visar en rapport från Naturskyddsföreningen. Hur blandningen påverkar hälsan är dock fortfarande ett frågetecken. Rapporten heter "Giftigt samband – Bina, maten och bekämpningsmedlen" och publicerades i mars 2026. Granskningen omfattade 86 produkter inom sju livsmedelskategorier: äpplen, vindruvor, vetemjöl, grönkål, paprika, rapsolja och tomat – inköpta från fem stora matvarukedjor i Stockholmsområdet. Av 50 konventionellt odlade produkter hittades bekämpningsmedelsrester i 37 – totalt 32 olika skadliga ämnen, enligt granskningen. Värst drabbade var äpplen, vindruvor och vetemjöl – samtliga innehöll rester. Ett enskilt äpple visade sig innehålla hela sju skadliga ämnen. Bland de konventionella produkterna innehöll 27 av 50 minst ett ämne som misstänks orsaka cancer, skada fertilitet eller ge fosterskador. Tretton produkter innehöll minst ett ämne direkt giftigt för bin, 24 innehöll minst ett PFAS-bekämpningsmedel och 35 av 50 innehöll ämnen som är giftiga för vattenlevande arter. — Vanlig mat ska inte innehålla en cocktail av bekämpningsmedel. Men vår granskning visar att det ofta är precis vad konsumenter får i sig när de köper konventionellt odlad mat. De här kemikalierna sprids i naturen – och blir kvar på maten vi äter, säger Karin Lexén, generalsekreterare på Naturskyddsföreningen, i ett pressmeddelande. Skillnaden mot ekologiskt odlad mat är markant. Av de 36 ekologiska produkterna i granskningen innehöll enbart 3 rester av bekämpningsmedel – en bråkdel jämfört med det konventionella utbudet. Användningen av kemiska bekämpningsmedel i Sverige har ökat med 40 procent sedan 2010. År 2024 spreds cirka 1 750 ton bekämpningsmedel över svenska åkrar och frukt- och grönsaksodlingar. Andelen ekologiska livsmedel av den totala livsmedelsförsäljningen har samtidigt sjunkit – från 6,3 procent år 2020 till 3,7 procent år 2025. Halterna av enskilda ämnen låg visserligen under gällande gränsvärden. Men Naturskyddsföreningen lyfter fram det som kallas cocktaileffekten – vad som händer när en mängd olika kemikalier kombineras i kroppen, något som dagens regelverk inte tar hänsyn till. — Politikerna måste driva på för att fasa ut skadliga bekämpningsmedel i jordbruket. Samtidigt kan matkedjorna göra betydligt mer för att lyfta ekologiskt. Hjälp konsumenterna att välja bort miljögifter genom att bredda det ekologiska utbudet, ge varorna bättre plats i butiken och ha fler kampanjer för eko, säger Lexén.

Studie: Fästingmedel för djur hotar ekosystem

Jan Sundstedt — Mon, 02 Mar 2026 13:58:13 +0000

Populära läkemedel mot loppor och fästingar på hundar och katter kan skada insekter i naturen, indikerar en färsk fransk studie. Giftiga ämnen utsöndras i husdjurens avföring och sprids i ekosystemen. Läkemedel med isoxazolin lanserades 2013 och blev snabbt populära då de var de första tabletterna som gavs via munnen, och som verkade mot både loppor och fästingar i en månad eller längre. Dessa läkemedel ordineras av veterinärer över hela världen. Men de aktiva substanserna passerar genom husdjurens kroppar och lämnar kroppen via avföringen. Där kan de spridas i naturen och påverka andra insekter. Franska forskare vid VetAgro Sup studerade 20 hundar och 20 katter som ägdes av veterinärstudenter och behandlades med isoxazolinläkemedel under tre månader. De samlade in avföringsprover för att undersöka hur mycket av de giftiga ämnena som insekter som lever av avföring kan utsättas för.

Kvarstår i kroppen länge

Forskarna upptäckte två av fyra aktiva ämnen i husdjurens avföring även efter avslutad behandling. Ämnena kunde finnas kvar i upp till en månad hos hundar och upp till tolv dagar hos katter. Det är särskilt oroande för insekter som livnär sig på avföring, som flugor, dyngbaggar och vissa fjärilar – arter som spelar viktiga roller i ekosystemen genom att återvinna näringsämnen, förbättra markkvaliteten och bidra till bekämpning av skadedjur. [caption id="attachment_189979" align="alignnone" width="640"] Foto: Rene Mensen/CC BY 2.0[/caption] Resultaten, som publicerats i Environmental Toxicology and Chemistry, visar att insekter som lever i dynga kan utsättas för höga nivåer av läkemedlet. "Miljökonsekvensanalysen visade att insekter som lever i dynga kan ha en hög exponering av läkemedlet på grund av medicin som ges till husdjur. Det kan få potentiellt katastrofala konsekvenser för miljömässiga livscykler", skriver forskarna.

Tidigare varningar

Det är inte första gången det varnas för dessa läkemedels miljöeffekter. Europeiska läkemedelsmyndigheten har tidigare uppmärksammat risken för att ämnena kan förorena ekosystem. Tidigare studier har bland annat visat att fågelungar skadas av fästingmedel till husdjur och att läkemedlet kan förgifta vattendrag.

Höga PFAS-halter i europeiska viner

Redaktionen — Fri, 25 Apr 2025 05:05:29 +0000

Europeiskt vin innehåller tusen gånger mer PFAS än kranvatten, visar en ny undersökning. Bland vinerna med allra mest miljögifter finns Systembolagets mest sålda varianter. I ett samarbete med olika europeiska miljöorganisationer inom nätverket Pesticide Action Network Europe (PAN Europe), där svenska Naturskyddsföreningen ingår, har man analyserat 49 olika röda och vita viner efter PFAS. Resultaten visar att alla testade viner innehåller höga halter av PFAS-ämnet TFA. Förekomst av just TFA har ökat rekordartat de senaste åren men viner från 1988 och tidigare innehåller ingenting av ämnet, samtidigt som halterna exploderat från 2020 och framåt. Dessa viner innehåller mellan 21 000 och 320 000 nanogram TFA per liter. – Druvorna har troligen förorenats via det vatten de vattnats med, men också från PFAS-bekämpningsmedel. Det här är ett tydligt exempel på hur våra livsmedel påverkas när PFAS sprids i naturen, säger Karin Lexén, generalsekreterare för Naturskyddsföreningen, i ett pressmeddelande. Ett av de absolut värsta vinerna med höga TFA-ämnen är Systembolagets mest sålda rödvin på flaska, det franska Grand sud Merlot. Vinet innehåller 220 000 nanogram TFA per liter, vilket är cirka tusen gången mer än det svenska kranvattnet som Naturskyddsföreningen testade förra året. – Det här visar vad utsläpp av PFAS leder till och hur utbredd spridningen är. Vi har en PFAS-kris och dessa skadliga ämnen som aldrig bryts ner i naturen sipprar in i allt fler av våra livsmedel – till och med vin, säger Lexén.

Höga halter av tungmetaller och miljögifter hos svenska igelkottar

Redaktionen — Wed, 02 Apr 2025 09:55:26 +0000

När svenska forskare vid Lunds universitet samlade in och undersökte döda igelkottar gjorde de flera oroväckande fynd. I de små djurens kroppar återfanns bland annat höga halter av tungmetaller, PCB och bekämpningsmedel. Forskarna ville närmare undersöka vilka kemikalier och föroreningar som förekommer i svenska urbana miljöer. Eftersom igelkottarna äter insekter och andra ryggradslösa djur, och vandrar långa sträckor i tätbebyggda områden varje natt, var det naturligt att välja ut just dem som studieobjekt. – En analys av igelkottar ger oss ett slags miljöfingeravtryck av vad som finns i ett områdes ekosystem. Sådan kunskap är mycket svår att få tillgång till, men från igelkottarna har vi fått en unik inblick i vad för slags urbana miljöföroreningar vi har direkt omkring oss, säger Maria Hansson, ekotoxikolog på Centrum för miljö- och klimatvetenskap (CEC), vid universitetet. Hansson och hennes kollegor tog hjälp av allmänheten som ombads höra av sig om de stötte på döda igelkottar. Dessutom fick man tillgång till djur som lämnats in till viltrehabiliteringen men avlidit. Sammanlagt mätte forskarna förekomsten av elva olika grundämnen, inklusive flera tungmetaller, samt 48 organiska miljöföroreningar i de döda igelkottarna.

Bly, PCB och bekämpningsmedel

Man kunde konstatera att de döda djuren hade höga halter av bly och dessutom innehöll giftiga PCB-kemikalier, flera miljökemikalier som används som mjukgörare i plast och gummi samt bekämpningsmedel, bromerade flamskyddsmedel och förhöjda värden av andra tungmetaller. – Det här visar att den urbana miljön, där majoriteten av oss människor bor idag, innehåller en stor mängd miljöproblematiska ämnen som är bevisat hälsofarliga. Problemämnena kommer från byggnadsmaterial, plast, bekämpningsmedel, luftföroreningar, avfall, trafik, fordon och även kontaminerad jord, fortsätter Hansson. Hon konstaterar att det finns ett behov av mer miljöövervakning av mark och organismer i tätbebyggda områden – och att människor bör minska användningen av syntetiska material, kemikalier och plast, eftersom detta har en negativ påverkan på naturen. – Vi vill ju idag ha natur i våra städer och då måste vi även minska riskerna för olika organismer att bli utsatta för de kemikalier som finns i de material och produkter vi väljer att använda.

Även människor påverkas

Studier från Europa har även tidigare visat på förekomst av tungmetaller hos döda igelkottar – men de svenska forskarna är ändå förvånade över de nya fynden. – Det som överraskade oss i vår undersökning var att det fanns så många olika miljöföroreningar i djuren, som PCB och flera olika ftalater, och att det var mycket höga halter av vissa tungmetaller, speciellt bly. Ekotoxikologen betonar att det är en komplex process att studera hur olika arter drabbas av miljöfarliga ämnen och att det är oklart hur igelkottarna faktiskt påverkas av föroreningarna. – Men då igelkottar är däggdjur precis som vi, är det oroande att hitta ämnen som vi vet är hormonstörande, orsakar cancer eller stör reproduktionen hos människor. Så klart påverkas även andra organismer av våra utsläpp, konstaterar Maria Hansson.

Forskare slår larm om farliga PFAS-nivåer hos norska barn

Sofie — Sun, 27 Oct 2024 12:06:09 +0000

Norska barn har höga halter av olika miljögifter i kroppen varnar forskare, som särskilt oroas över PFAS. Sex forskare slår larm om höga halter miljögifter i norska barns blod, i en debattartikel i Tidsskrift for Den norske legeforening, och hänvisar till studier som visar att de flesta barn har PFAS-nivåer över gränsvärdet. I hela landet har 78 procent av sexmånadersbarn för höga nivåer, medan 25 procent av 12-åringarna i Oslo och 87 procent av tonåringarna i Tromsø också ligger över gränsvärdena. – Vi vill visa hur illa det är ställt. Vi måste börja skydda de som är mest sårbara för exponering av miljögifter, det vill säga foster och barn, säger överläkaren Anne-Lise Bjørke-Monsen, som är en av forskarna bakom debattartikeln, till norska TV2. Forskarna varnar för att höga halter miljögifter kan orsaka flera allvarliga skador. PFAS har bland annat kopplats till sämre grovmotorisk utveckling hos spädbarn och ADHD hos flickor som utsatts via bröstmjölk. PFAS är också förknippat med nedsatt fertilitet, högt blodtryck och fetma. – Det kan leda till ett antal allvarliga biverkningar. Det är skrämmande och något som jag inte tror att många är medvetna om, säger Bjørke-Monsen. Miljögifter finns i en mängd olika produkter och är spridda nästan överallt i naturen, vilket gör att de flesta har spår av dem i blodet. Forskarna påpekar att miljögifter främst förekommer i livsmedel och dricksvatten. Flera studier visar att fisk och skaldjur innehåller höga halter PFAS, men även konsumtion av konserver och snabbmat som läsk och hamburgare bidrar till högre nivåer av dessa gifter. Forskarna framhåller att det krävs åtgärder för att minska miljöförstöring och förorening av livsmedel. Dessutom behöver allmänheten bättre informeras om PFAS-nivåer i livsmedel, så att konsumenter kan göra mer medvetna val. – Jag är besviken över att myndigheterna inte tar det här på större allvar. De borde vara mer på befolkningens sida, säger hon.

”Grön” satsning i Eskilstuna släpper ut tonvis med miljögifter

Sofie — Thu, 04 Jul 2024 13:01:54 +0000

Industrisatsningen i Eskilstuna, med fokus på tillverkning av separatorfilm till producenter av elbilsbatterier, kallas för en "grön satsning". Den påstådda klimatsatsningen innebär dock i praktiken att 900 ton per år av den hälsofarliga och förbjudna kemikalien metylenklorid kommer släppas ut i staden. – Det känns som att man i kraft av grön omställning kan göra nästan vad som helst, säger Åke Bergman, professor emeritus i miljökemi vid Stockholms universitet. I Sivsta utanför staden förbereder det kinesiska företaget Shenzhen Senior Material för att börja framställa separatorfilm till bland annat Northvolt och andra som tillverkar elbilsbatterier. Satsningen, som ska vara en så kallad "grön omställning", har kallats för en "industriell revansch" av kommunstyrelsens ordförande Jimmy Jansson (S). Företagets separatorfilm framställs dock med kemikalien metynklorid, rapporterar Dagens Arbete. Kemikalien är så pass giftig att direkt inandning kan leda till döden och ämnet kan på sikt leda till cancer, fosterskador, demens och nervskador. Ämnet är förbjudet i Sverige sedan 1996, men företag kan ansöka om dispens till Kemikalieinspektionen. Användandet har dock minskat markant från 427 ton till 10 ton år 2022. Shenzhen Senior Material ansökte om dispens redan år 2021 och fick ett godkännande från Kemikalieinspektionen, vilket i praktiken innebär att man får använda 2 770 ton metylenklorid under två år, vilket är 267 gånger mer än vad som användes i Sverige året innan. – Det är anmärkningsvärda volymer, säger Åke Bergman senior professor vid Örebro universitet och professor emeritus i miljökemi vid Stockholms universitet. Det känns som att man i kraft av grön omställning kan göra nästan vad som helst. Och det bekymrar mig.

Inte informerat grannarna

Eskilstunas miljökontor och länsstyrelsen i Sörmland har ifrågasatt gifthalterna och miljöprövningsdelegationen ansåg att man inte informerat närliggande grannar om utsläppen, och ville därmed stoppa företaget. Trots det godkände mark- och miljödomstolen användningen. Totalt har företaget tillstånd att släppa ut 900 ton av den giftiga kemikalien per år i två års tid, något Bergman anser att mängden är "illa". – Så stora läckage vill jag inte se. Det känns synnerligen konstigt att man inte kan sluta systemet bättre än att 900 ton läcker ut. Det är illa.

Fortsatt miljögifter i surströmming

Osignerad — Sat, 16 Sep 2017 18:54:55 +0000

Den strömming som surströmming tillverkas av innehåller fortsatt så pass höga halter av dioxin och PCB att vi bör begränsa vårt intag av fisken. Det visar Livsmedelsverkets analyser. Barn, ungdomar och kvinnor i barnafödande ålder bör inte äta strömming och annan fisk med höga halter av dioxin och PCB oftare än två-tre gånger per år. Övriga kan äta fisken högst en gång per vecka. Både strömming, sill och vildfångad lax och öring från Östersjön inklusive Bottniska viken omfattas av kostråden, liksom vildfångad sik från Vänern och Vättern, och vildfångad röding från Vättern. Artikeln har tidigare publicerats i Miljömagasinet

Miljögifterna ej under kontroll

Osignerad — Tue, 13 May 2014 08:58:20 +0000

Sedan millennieskiftet har delar av samhället utvecklat en uppfattning om att miljögifterna och deras effekter numera är under kontroll. Men så är det inte, menar Tomas Hansson, forskare på Institutionen för tillämpad miljövetenskap vid Stockholms universitet. Han har tillsammans med en grupp forskare studerat hälsan hos abborre i ett antal industrialiserade områden i Västernorrland med föroreningar från både historiska och nutida verksamheter, bland annat pappersmassaindustrier och reningsverk. De undersökta hälsoeffekterna omfattar tillväxt, organstorlekar, fertilitet, pigmentering, erosion av fenor, hudsår och ett enzym för avgiftning. Resultatet visar på försämrad hälsa hos abborrarna på samtliga förorenade platser jämfört med en icke-förorenad referensstation. – Det visar tydligt att både gamla och nya miljösynder fortsätter att påverka vår miljö, säger Tomas Hansson. Studien är nyligen publicerad i den vetenskapliga tidskriften Ar-chives of Environmental Contamination and Toxicology. Artikeln har tidigare publicerats i Miljömagasinet.

Mer miljögifter i svensk utter

Osignerad — Sat, 08 Mar 2014 17:47:48 +0000

Trots minskade utsläpp av miljögifterna perfluoralkylsyror (PFAA) har koncentrationerna av PFAA i levern hos svenska uttrar ökat under de senaste 40 åren, enligt en studie som publicerats i tidskriften Environmental Science & Technology. Det är förvånande – och oroande – skriver forskarna vid Stockholms universitet och Naturhistorisk Riksmuseet. Resultatet går tvärt emot studier på människor, som visat att våra nivåer har minskat. – Detta stöder artspecifik ackumulation av PFAA:s, säger Urs Berger, forskare vid Institutionen för tillämpad miljövetenskap, Stockholms universitet. Artikeln har tidigare publicerats i Miljömagasinet.