miljöförstöring – Nya Dagbladet

Vindkraftens miljardnota ifrågasätts i ny genomgång

Jan Sundstedt — Mon, 22 Dec 2025 10:11:07 +0000

Sverige har investerat över 300 miljarder kronor i vindkraft. Trots detta visar en ny genomgång omfattande förluster, svag lönsamhet och betydande samhällskostnader. Kritiken riktas nu mot vad som beskrivs som ett ekonomiskt experiment utan fungerande kalkyl. Under de senaste två decennierna har Sverige byggt omkring 6 000 vindkraftverk till en sammanlagd kostnad som överstiger 300 miljarder kronor. Den beräknade årsproduktionen uppgår till cirka 50 terawattimmar. En ny analys pekar dock på att satsningen inte ger någon ekonomisk avkastning, skriver Fria Tider. I en genomgång publicerad i Kvartal beskriver företagsekonomen Christian Steinbeck vindkraftsutbyggnaden som ett av de största ekonomiska misslyckandena i modern svensk historia. Han menar att produktionsformen i praktiken inte fungerar inom ett marknadsbaserat elsystem. "Granskar man resultatet ser det snarare ut som den största kapitalförstöringen i modern tid", skriver Steinbeck. [caption id="attachment_184400" align="alignnone" width="640"] Foto: insung yoon/Unsplash[/caption]

Stora förluster i produktionen

Kärnan i kritiken gäller vindkraftens ekonomi. Eftersom elen produceras när det blåser sammanfaller produktionen ofta med perioder av elöverskott, vilket pressar priserna kraftigt. Efter att ha granskat vindkraftsanläggningar som står för cirka 85 procent av den svenska produktionen beskriver Steinbeck resultaten som katastrofala. Under perioden 2017–2024 uppgick den genomsnittliga förlusten till 39 procent. "Det har alltså kostat 139 kronor att tillverka den mängd el som säljs för 100 kronor", konstaterar han. För 2024 var utfallet ännu sämre. "För varje 100 kronor el man säljer är tillverkningskostnaden alltså 151 kronor."

Christian Steinbeck:
’Vi lever i en surrealistisk värld där dårar bestämmer’ ’Den gröna omställningen är irrationell, miljöförstörande och är även en täckmantel för en gigantisk förmögenhetsöverföring till privata kapitalister.’ ’Kan dårskapen stoppas när så många har blivit… pic.twitter.com/yskGs846iy — Latens Verax 🎗️ (@Latens_Verax) December 18, 2025

Överproduktion och minskad efterfrågan

Vindkraftens väderberoende leder enligt analysen till kraftiga marknadseffekter. Vid perioder av kraftig blåst uppstår överproduktion som pressar elpriserna till noll eller under noll. "Då måste man alltså betala sina kunder för att ta emot elen", skriver Steinbeck. I vissa fall har Svenska kraftnät dessutom betalat vindkraftsproducenter för att stänga av sina verk för att undvika överbelastning i elnätet. Samtidigt har Sveriges elförbrukning minskat med omkring tio procent sedan år 2000. Flera industriprojekt som ofta anges som motiv för utbyggnaden har lagts ned eller skjutits på framtiden. "Vem ska använda vindkraftselen när Northvolt, Hybrit och Stegra läggs ner eller skjuts på obestämd framtid?", frågar sig Steinbeck. [caption id="attachment_191310" align="alignnone" width="640"] Foto: Northvolt[/caption]

Dolda kostnader och kort livslängd

Utöver de direkta förlusterna pekar analysen på omfattande samhällskostnader som inte syns i bolagens bokslut. "Vindkraften gynnas som ingen annan bransch av att samhället tar dess kostnader och ger den subventioner", skriver Steinbeck. Han uppskattar att omkring 100 miljarder kronor i fastighetsvärden kan ha utplånats nära vindkraftverk. Analysen pekar även på verkens begränsade livslängd. "Ju högre verk, desto kortare livslängd", konstaterar Steinbeck med hänvisning till Energimyndighetens data. Slutsatsen är att stora delar av det svenska vindkraftsbeståndet kan vara utslitet inom 10–20 år. Trots detta fortsätter utbyggnaden, samtidigt som möjligheterna till granskning enligt analysen riskerar att begränsas genom ny lagstiftning.

Think Pink-skandalen: Kommuner kräver hundratals miljoner av ”sopdrottningen”

Jan Sundstedt — Sun, 11 May 2025 12:30:17 +0000

Flera kommuner kräver över 260 miljoner kronor av "sopdrottningen" Fariba Vancor och skandalföretaget Think Pink för illegal dumpning av avfall. Rättegången, tillika Sveriges största miljöbrottsmål, avslutades i förra veckan och dom beräknas falla i mitten av juni. Mellan 2015 och 2020 dumpade Think Pink cirka 200 000 ton bygg- och rivningsavfall på 21 platser i 15 kommuner, inklusive Botkyrka, Västerås, Norrtälje och Eskilstuna, istället för att återvinna det. Kommunerna har tvingats sanera och forsla bort sopor till stora kostnader. Nu kräver drabbade kommuner miljonbelopp i skadestånd, rapporterar Dagens Industri.

Miljöbrott i rekordskala

Åklagare och miljömyndigheter menar att Think Pink, under ledning av Fariba Vancor och medgrundaren Thomas Nilsson, systematiskt tagit emot och dumpat cirka 200 000–220 000 ton bygg- och rivningsavfall på industritomter, grustag och andra platser. Exempelvis Botkyrka, Västerås, Eskilstuna, Flen, Gullspång, Haninge, Huddinge, Håbo, Laxå, Norberg, Norrtälje, Skövde, Strängnäs, Uppsala och Östhammar tillhör de drabbade orterna. Avfallet har ofta lagts nära vattenskyddsområden, dagvattenbrunnar och bostäder, vilket orsakat betydande miljö- och hälsorisker. Kommunerna har tvingats sanera, forsla bort och behandla sopor till enorma kostnader. Enbart Botkyrka kommun kräver nu 115–125 miljoner kronor i ersättning. Västerås kommun har lämnat in krav på 66,6 miljoner kronor, och flera andra kommuner – inklusive Eskilstuna, Flen och Norrtälje – har egna mångmiljonkrav. Totalt uppgår skadeståndskraven till cirka 260–262 miljoner kronor. – Vi har inte tagit något beslut ännu om hur vi ska hantera det resterande avfallet, utan inväntar resultatet av rättegången, säger Marianne Lidman Hägnesten, direktör för miljö- och hälsoskyddsförvaltningen i Västerås.

https://t.co/pzSBH1u5FU
"Jag har ingen kompetens inom miljö säger Think Pink"" Då bör man inte syssla med sophantering — NO X more (@Matsake58) September 25, 2024

Rättegången avslutad

Rättegången mot Fariba Vancor, Thomas Nilsson och ytterligare nio personer avslutades den 8 maj efter över 80 förhandlingsdagar. Åklagarna yrkar på sex års fängelse för Vancor, Nilsson och flera andra före detta chefer, samt att de ska hållas ekonomiskt ansvariga för miljöbrotten. Utslaget är tänkt att meddelas den 17 juni, rapporterar skattefinansierade SVT. Think Pink och dess moderbolag försattes i konkurs 2020 och eftersom bolaget saknar tillgångar riktas nu skadeståndskraven även mot de åtalade personerna privat, vilket gör processen juridiskt komplicerad. På flera av de drabbade platserna finns fortfarande stora mängder avfall kvar, vilket utgör en kvarstående miljörisk. Kommunerna och länsstyrelser varnar för att kemikalier och farliga ämnen riskerar att läcka ut i mark och vatten om inte saneringen slutförs. Fariba Vancor har i förhör nekat till brott och hävdar att hon följt lagen. Åklagarsidan menar dock att Think Pink-skandalen utgör Sveriges största och mest omfattande miljöbrottshärva någonsin.

Snabbmodets baksidor: Tusentals ton osålda kläder hamnar i öknen

Sofie — Sat, 04 Dec 2021 09:32:34 +0000

På kort tid har den globala klädtillverkningen dubblerats och innehåller så mycket kemikalier att det är lika giftigt som plast. Konsekvenserna av detta "snabbmode" kan man bland annat se i öknen i Sydamerika – där dumpas varje år tusentals ton osålda kläder från Kina och andra asiatiska länder. I norra Chile ligger den cirka 1000 kilometer långa Atacamaöknen, som är en av världens torraste platser tillsammans med Antarktis. Under ett år är nederbörden ungefär en millimeter och i vissa delar av öknen har ingen nederbörd fallit i historisk tid. Dock är det inte det som är det särskilt besynnerliga med platsen, utan vad människor gjort för att sakta förstöra denna natur. Det är nämligen så att det är här man ser en del av det så kallade ”snabbmodets” baksidor. Här, mitt i den torra öknen, ligger tusentals ton osålda kläder från hela världen. Dessa kläder är ofta tillverkade i Kina och Bangladesh, varifrån de fraktats till konsumenter i Europa, USA och delar av Asien, rapporterar Agence France-Presse. När kläderna inte sålts forslas de vidare till Chiles kust. Från huvudstaden Santiago reser sedan klädförsäljare till kusten för att köpa en del, som sedan smugglas ut till övriga Sydamerika. Däremot säljs inte alla kläder och man har beräknat att av de cirka 59 000 ton kläder som kommer till Chile varje år hamnar 39 000 ton i Atacamaaöknen. Det som sedan inte säljs eller skickas vidare hamnar i en så kallad ”fri zon” eftersom ingen betalar de nödvändiga tullavgifterna för att transportera bort kläderna. Enligt en rapport från FN:s miljöprogram 2019 har den globala klädtillverkningen fördubblats mellan år 2000 och 2014. Modeindustrin står också bakom tio procent av alla utsläpp av växthusgaser, vilket är mer än alla internationella flygningar och sjöfart tillsammans. Enligt rapporten förbränns en sopbil med textiler varje sekund. Dagens kläder innehåller många olika kemikalier och plast, därför är de skadliga för miljön oavsett om man bränner eller bara låter dem ligga. Kläder som är syntetiska och innehåller kemikalier kan dröja uppemot 200 år för naturen att brytas ner och de är dessutom lika giftiga som exempelvis däck eller plast. Därför har nu dessvärre Atacamaöknen fått nya berg - berg av textiler - som ett direkt resultat av vår tids "snabbmode".

Korallrev utanför Filippinerna täckt av gamla munskydd

Isac Boman — Sat, 13 Mar 2021 11:11:08 +0000

Den extrema hysterin kring covid-19 har haft ytterst direkta effekter på miljön. Dykare har nu upptäckt ett korallrev utanför Filippinerna som är fullkomligt överöst av munskydd. Munskydd, ansiktsvisir och medicinskt avfall fastnar på korallrev nära den filippinska huvudstaden Manila. Enligt en uppskattning från Asian Development Bank ska staden som mest ha haft upp emot 280 ton extra medicinskt avfall per dag som en följd av den stora efterfrågan på munskydd på grund av covid-19-hysterin, rapporterar den brittiska statskanalen BBC. I december förra året uppskattade miljögruppen OceansAsia att hela 1,56 miljarder munskydd hamnat i havet under 2020. Omräknat till plastföroreningar uppgår detta till mellan 4 680 och 6 240 ton. Miljögrupper varnar för att plasten i munskydden bryts ner och konsumeras av fiskar och andra djur i och vid havet och uppmanar den filippinska regeringen att förbättra sin hantering av medicinskt avfall för att förhindra ytterligare förorening av vattnet.

Världens giftigaste platser listade

Osignerad — Tue, 19 Nov 2013 07:40:59 +0000

Delar av Indonesien, Argentina och Nigeria är bland de mest förorenade platserna på jorden. Det visar en ny rapport som presenterats av amerikanska och europeiska miljöorganisationer. Giftutsläppen leder till sjukdomar och förkortar livet bland miljontals människor. Ofta produceras produkter för den rika världen i dessa områden. – Folk skulle bli chockade om de visste under vilka förhållanden som deras smycken tillverkas i vissa fall, säger Jack Caravanos , forskningschef vid den amerikanska miljöorganisationen Blacksmith Institute, som tillsammans med den schweiziska miljöorganisationen Green Cross presenterade den nya rapporten Top Ten Toxic Threats i måndags. Blacksmith Institute har genomfört mer än 3 000 riskbedömningar i 49 länder sedan 2007. I andra rapporter har det dokumenterats att omfattningen av de sjukdomar som orsakas av föroreningar, som utgör ett hot för 200 miljoner människors hälsa, är jämförbar med omfattningen av tuberkulos eller malaria. I Kalimantan i Indonesien utvinner lokalbefolkningen guld med hjälp av kvicksilver, som är ett nervgift. – De arbetar med detta i sina hem, utan att vara medvetna om faran. Det här påverkar hälsan för 10 till 15 miljoner människor, säger Bret Ericson, projektledare vid Blacksmith Institute. Kvicksilver som kommer ut i naturen sprids vidare till fisk och grödor. Ericson säger att det finns andra alternativa metoder för att utvinna guld som inte är dyra men att det inte finns någon spridd kunskap om dessa alternativ. – Den goda nyheten är att länder som Indien har tagit tag i sina problem med föroreningar. Regeringen har infört en skatt och pengarna används för att finansiera sanering av områden, säger Ericson. Småskaliga industrier som dumpar gifter är dock ett fortsatt stort problem på många håll i världen. Minst 20 000 människor längs floden Matanza Riachelo i Argentina utsätts för farliga gifter från de uppskattningsvis 50 000 småindustrierna i regionen. Omkring 2 000 industrier längs floden Citarum i Indonesien har förorenat ett område på 13 000 kvadratkilometer. Där har både bly, kvicksilver, arsenik och andra gifter hittats, enligt rapporten. – Ett saneringsarbete har påbörjats längs floden Citarum, tack vare ett lån från Världsbanken, men det arbetet kommer ta tio år eller mer att slutföra, säger Ericson. Miljoner fat olja har spillts ut i Nigerdeltat i Nigeria och i Ryssland finns flera platser där giftiga ämnen kommit ut i grundvattnet. I staden Dzerzhinsk där kemiska vapen tidigare tillverkades har 300 000 ton avfall dumpats och hamnat i grundvattnet. Världens giftigaste platser med avseende på hälsorisker och antalet utsatta människor är enligt Blacksmith Institute och Green Cross dessa: Agbobloshie i Ghana, Tjernobyl i Ukraina, floden Citarum i Indonesien, Dzershinsk i Ryssland, Hazaribagh i Bangladesh, Kabwe i Zambia, Kalimantan i Indonesien, Matanza Riachuelo i Argentina, Nigers floddelta i Nigeria, Norilsk i Ryssland. Stephen Leahy/IPS