<?xml version="1.0" encoding="UTF-8"?><?xml-stylesheet type="text/xsl" href="https://nyadagbladet.se/wp-content/plugins/rss-feed-styles/public/template.xsl"?><rss version="2.0"
	xmlns:content="http://purl.org/rss/1.0/modules/content/"
	xmlns:wfw="http://wellformedweb.org/CommentAPI/"
	xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/"
	xmlns:atom="http://www.w3.org/2005/Atom"
	xmlns:sy="http://purl.org/rss/1.0/modules/syndication/"
	xmlns:slash="http://purl.org/rss/1.0/modules/slash/"
	xmlns:rssFeedStyles="http://www.lerougeliet.com/ns/rssFeedStyles#"
xmlns:media="http://search.yahoo.com/mrss/" >

<channel>
	<title>miljöbilar &#8211; Nya Dagbladet</title>
	<atom:link href="https://nyadagbladet.se/tag/miljobilar/feed/" rel="self" type="application/rss+xml" />
	<link>https://nyadagbladet.se</link>
	<description>Morgondagens Dagstidning!</description>
	<lastBuildDate>Mon, 01 Nov 2021 16:50:08 +0000</lastBuildDate>
	<language>sv-SE</language>
	<sy:updatePeriod>
	hourly	</sy:updatePeriod>
	<sy:updateFrequency>
	1	</sy:updateFrequency>
	<generator>https://wordpress.org/?v=7.1.1</generator>

<image>
	<url>https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2021/11/cropped-nyd-logo-500-32x32.jpg</url>
	<title>miljöbilar &#8211; Nya Dagbladet</title>
	<link>https://nyadagbladet.se</link>
	<width>32</width>
	<height>32</height>
</image> 
<rssFeedStyles:reader name="Digg Reader" url="http://digg.com/reader/search/https%3A%2F%2Fnyadagbladet.se%2Ffeed%2F"/><rssFeedStyles:reader name="Feedly" url="http://cloud.feedly.com/#subscription%2Ffeed%2Fhttps://nyadagbladet.se/feed/"/><rssFeedStyles:reader name="Inoreader" url="http://www.inoreader.com/?add_feed=https%3A%2F%2Fnyadagbladet.se%2Ffeed%2F"/><rssFeedStyles:button name="Like" url="https://www.facebook.com/sharer/sharer.php?u=%url%"/><rssFeedStyles:button name="G+" url="https://plus.google.com/share?url=%url%"/><rssFeedStyles:button name="Tweet" url="https://twitter.com/intent/tweet?url=%url%"/>	<item>
		<title>”Sluta med subventioner som inte gynnar Sverige”</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/insandare/sluta-med-subventioner-som-inte-gynnar-sverige/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/insandare/sluta-med-subventioner-som-inte-gynnar-sverige/#comments</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Osignerad]]></dc:creator>
		<pubDate>Mon, 01 Nov 2021 15:23:50 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Insändare]]></category>
		<category><![CDATA[miljöbilar]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=110505</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Var tredje svensk</strong> nyregistrerad klimatbonusbil hamnar utomlands. Det betyder i praktiken att klimatnyttan som svenska politiker vill uppnå med klimatbonus i stället kommer andra länder till godo.

Tanken med av klimatbonusbilar är att snabba på Sveriges omställning till klimatvänliga bilar och senare, då dessa kommer ut på svensk andrahandsmarknad, ersätta de minst miljövänliga och samtidigt medverka till att minska Sveriges koldioxidutsläpp.

Enligt Trafikanalys har under de sex senaste åren 12 578 miljösubventionerade bilar exporterats från Sverige till annat land, med en stor andel till Norge. Att förse andra länder med i Sverige subventionerade klimatbonusbilar är dock inte enbart en miljömässig förlust, utan även en ekonomisk.

Sedan Bonus malus-systemet togs i bruk den 1 juli 2018, har Sverige enligt beräkningar från Chalmers Industriteknik gått miste om en utsläppsminskning på
närmare 200 000 ton koldioxid. Utöver tillkommer en samhällsekonomisk kostnad på strax 900 miljoner kronor för de miljösubventionerade bilar som exporterats utomlands.

Om exporten inte stoppas kommer det bli mycket kostsamt för både Sveriges skattebetalare och klimat.

Meningen med Bonus malus-systemets subventioner, var att den ska vara självfinansierad, men så är inte fallet. Nyligen föreslog regeringen i höständringsbudgeten för 2021 ett tillskott med 1 900 miljoner kronor för att finansiera den ökade kostnaden för klimatbonusen.

Enligt Konjunkturinstitutet kommer denna miljösubvention inte ha någon framtida inverkan på försäljningen av miljövänliga bilar, då det ligger i alla biltillverkares intresse att i framtiden producera miljövänliga bilar och med det kommer försäljningen av dessa bilar på sikt att öka utan subventioner.

Dagens klimatbonussystem är ineffektivt, och det är dags att sätta stopp för denna miljömässiga och samhällsekonomiska förlust.

&#160;

<em>Boo Nilsson</em>]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/insandare/sluta-med-subventioner-som-inte-gynnar-sverige/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>2</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Miljöpremien kan ha ökat koldioxidutsläppen</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/miljo/miljopremien-kan-ha-okat-koldioxidutslappen/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/miljo/miljopremien-kan-ha-okat-koldioxidutslappen/#comments</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Markus Andersson]]></dc:creator>
		<pubDate>Fri, 06 Dec 2019 17:57:46 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Miljö]]></category>
		<category><![CDATA[koldioxidutsläpp]]></category>
		<category><![CDATA[miljöbilar]]></category>
		<category><![CDATA[Motormännens riksförbund]]></category>
		<category><![CDATA[Vroom]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=70884</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Miljöpremien infördes för att minska utsläppen av koldioxid, i verkligheten kan det ha blivit precis tvärtom. Anledningen är att laddbara bilar köps i Sverige och sedan exporteras till andra länder efter att bonusen har betalats ut, samtidigt importeras bilar med höga koldioxidutsläpp.</strong>

Det är Handelsplatsen Wayke, branschorganisationen MRF och statistikföretaget Vroom som gjort en omfattande analys över hur genomsnittsutsläppet från svenska bilar har förändrats under de senaste åren, skriver e55.

<em>– Det vi ser är att fler bilar med låga koldioxidutsläpp försvinner ut ur landet och att det i stället tas in bilar med höga koldioxidutsläpp. Det var kanske inte riktigt tanken med det nya skattesystemet bonus malus, men det är en effekt som har uppstått,</em> säger Martin Fransson, vd på Wayke.

Bonus malus-systemet har funnits i 1,5 år och innebär att bilar och andra fordon som är miljöanpassade belönas med en bonus på uppemot 60 000 kronor till köparen av fordonet. Nu visar det sig dock att många av de bilar som är subventionerade sedan skeppas vidare utomlands och att bonusar på sammanlagt minst 300 miljoner kronor betalats ut för bilar som sedan inte körs i Sverige.

<em>– Flera faktorer spelar in. Exporten av bilar som tidigare har varit registrerade i Sverige har ökat generellt under de senaste åren, mycket på grund av att valutan är så svag som den är. Du får bättre betalt i andra länder, jämfört med vad du får i Sverige,</em> förklarar Bertil Abrahamsson, vd på Vroom för e55.

<strong>26 procent av alla</strong> laddhybrider och 20 procent av alla elbilar som var nyregistrerade 2016 återfinns idag i andra länder, det är betydligt högre än siffran angående exporterade bilar generellt som bara ligger på sex procent.

Samtidigt har snittutsläppet från svenska personbilar ökat under de senaste åren enligt analysen, från 137 till 145 gram koldioxid per kilometer sedan juni 2018. Nettoeffekten har alltså blir negativ.

]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/miljo/miljopremien-kan-ha-okat-koldioxidutslappen/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>1</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Miljörevisor: ”Det finns inga miljöbilar”</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/miljo/miljorevisor-det-finns-inga-miljobilar/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/miljo/miljorevisor-det-finns-inga-miljobilar/#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Osignerad]]></dc:creator>
		<pubDate>Wed, 17 Aug 2016 14:55:10 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Miljö]]></category>
		<category><![CDATA[klimatförändringar]]></category>
		<category><![CDATA[miljöbilar]]></category>
		<guid isPermaLink="false">http://nyadagbladet.se/?p=30602</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Miljörevisorn Anders Welin sa upp sig efter 30 år i tjänsten, rapporterade Aktuell Hållbarhet. Nu ska han skriva en bok om varför det går som det går med klimatet.</strong>

<em>– Det är en stor omställning från att ha jobbat som revisor i 34 år, men utan den erfarenheten hade det inte varit möjligt. Det hade inte heller varit möjligt utan min fru som familjeförsörjare,</em> säger han.

<strong>Några månader</strong> efter att han slutade på revisionsbyrån PwC äntrar han scenen på en konferens i Energimyndighetens regi. Han talar då under rubriken "Det finns inga riktiga miljöbilar" och det som har fört honom dit är en debattartikel där han skriver: <em>"Kräv att biltillverkarna redovisar utsläppen från hela bilens livscykel, inte bara utsläppen som kommer ur avgasröret."</em>

– <em>Jag skulle skriva ett kapitel i boken om hur man ska välja den mest miljövänliga bilen. I min research gick jag ner mig fullständigt i träsket av livscykelanalyser och kom fram till att det inte finns några miljöbilar, utan att även elbilar kan ha stor klimatpåverkan, </em>säger han vidare till Aktuell Hållbarhet.

&#160;

&#160;

<em>Artikeln har tidigare publicerats i Miljömagasinet</em>]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/miljo/miljorevisor-det-finns-inga-miljobilar/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Supermiljöbilspremien är tillbaka</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/miljo/supermiljobilspremien-ar-tillbaka/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/miljo/supermiljobilspremien-ar-tillbaka/#comments</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Osignerad]]></dc:creator>
		<pubDate>Tue, 15 Mar 2016 08:21:57 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Miljö]]></category>
		<category><![CDATA[elbilar]]></category>
		<category><![CDATA[miljöbilar]]></category>
		<guid isPermaLink="false">http://nyadagbladet.se/?p=26488</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Supermiljöbilspremien är tillbaks och de som köpt elbil eller laddhybrid under osäkerhetsperioden får sin premie. Det blir också en satsning på laddstolpar, och arbete för bonus-malus-beskattning. Det stod klart efter att riksdagen röstat igenom budgeten.</strong>

<em> – Dokusåpan är över, supermiljöbilspremien är i hamn med samma utformning som tidigare och försäljningen av elbilar och laddhybrider kan ta ny fart. Men eftersom både den rödgröna regeringen och alliansen står bakom premien, är det ett väldigt underbetyg till politiken att det tog så lång tid och blev så rörigt,</em> säger Mattias Goldmann, 2030-sekretariatet hos Fores, i ett pressmeddelande.

I den nu antagna budgeten finns också en Bonus-Malus-beskattning, som även den föreslagits av både nuvarande och förra regeringen.

Nu är det dags att gå till beslut om utformningen, för att kunna meddela branschen exakt hur det blir i god tid innan införandet 2017, kommenterar Mattias Goldman.

&#160;

<em>Artikeln har tidigare publicerats i Miljömagasinet</em>]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/miljo/supermiljobilspremien-ar-tillbaka/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>1</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Avkall på säkerheten i jakten på miljöbilar</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/miljo/avkall-pa-sakerheten-i-jakten-pa-miljobilar/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/miljo/avkall-pa-sakerheten-i-jakten-pa-miljobilar/#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Tege Tornvall]]></dc:creator>
		<pubDate>Tue, 08 Apr 2014 08:28:29 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Miljö]]></category>
		<category><![CDATA[miljöbilar]]></category>
		<guid isPermaLink="false">http://nyadagbladet.se/?p=17890</guid>

					<description><![CDATA[<span style="font-size: large;"><strong>Debatten om miljön och bilar med låg bränsleförbrukning är het. Men vad är dess baksidor? Bilindustrins jakt på ständigt lägre förbrukning och mindre och renare avgaser går ut över bilens säkerhet och praktiska funktion.  </strong></span>

För det första är minskningen av förbrukningen oftast lägre på papperet än i verkligheten, eftersom EU:s blandade körcykel inte motsvarar daglig körning på vanliga gator och vägar.

För det andra fungerar snålmotorer optimalt bara inom begränsade varvtals- och belastningsområden. De är också känsligare och kräver ofta mer service. Bränslet har också en smörjande och skyddande funktion. Värme och luftkonditionering, ökar förbrukningen märkbart. Dessutom är snålmotorer dyrare att utveckla och tillverka.

För det tredje får snålbilarna smalare och hårdare däck med sämre grepp och får lägre markfrigång för minskat luftmotstånd. Det minskar fjädringskomforten.

<b>Lätta bilar mot tunga
</b>För det fjärde görs många snålbilar mindre och lättare, vilket minskar deras krocksäkerhet. Men det gäller inte alla. En del större bilar får också snålmotorer, som blir överansträngda när bilarna lastas fullt med passagerare och bagage.

Allt för att på papperet se snåla ut i EU:s blandade körcykel, som inte är verkligheten.

Däremot kommer krav på lägre förbrukning och mindre och renare avgaser i direkt konflikt med bilarnas krocksäkerhet. En säker bil är stor och tung. En snål är liten och lätt. Naturligtvis finns bra kompromisser, men de flesta bilar är antingen det ena eller det andra.

Tyvärr går själva krockskyddet (passiv säkerhet) ut över bilarnas praktiska nytta och förmåga att lätt och snabbt undvika kritiska situationer (aktiv säkerhet).

Krockskydd kräver stötupptagande strukturer i karossen, alltså viktökande balkar och skyddssystem som bälten och kuddar. Många bilar från t. ex. Opel och Volvo är onödigt stora och tunga för att deras tidigare ägare GM och Ford inte velat använda mer höghållfast stål och viktsparande material och lösningar för att hålla samman olika delar.

<b>Sämre sikt
</b>Krav på krockskydd ökar också mängden material i sidor, stolpar och tak. Det medför tjockare takstolpar, högre midjelinje, ,mer plåt och sämre sikt – särskilt bakåt och snett bakåt.

[slider id='17894' name='Sikt i bilar']

Det inte bara försvårar backning, parkering och närmanövrer så att man måste ha särskilda backkameror med bildskärmar på instrumentbrädan. Det försvårar också sikten för filbyten och anpassning till omgivande trafik vid högre farter.

Det är ju tur att bilen är krocksäker, när man krockar för att man inte ser!

Detta försöker bilindustrin lösa med olika elektroniska hjälpsystem som skall assistera föraren. Men de ger inte föraren någon riktig bild av verkligheten, bara en digital bild.

Dessutom tar all ny elektronik förarens uppmärksamhet från väg och trafik till skärmar och reglage. De flesta olyckor händer när föraren inte aktivt och koncentrerat kör bilen. Vi är på god väg att få nya olyckstyper, där den avgörande frågan är: vem körde bilen?

Knappast något framsteg!

&#160;

<em>Tege Tornvall</em>

&#160;

Läs även: <a href="http://nyadagbladet.se/konsumentmedvetenhet/elbilar-drar-mer-resurser/">Elbilen drar mer resurser</a>]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/miljo/avkall-pa-sakerheten-i-jakten-pa-miljobilar/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
	</channel>
</rss>
