militärbaser – Nya Dagbladet

Polen och USA i samtal om permanenta amerikanska militärbaser

Jan Sundstedt — Thu, 06 Aug 2026 11:35:49 +0000

WARSZAWA (Xinhua) -- Polen och USA för samtal om att etablera permanenta amerikanska militärbaser i Polen, uppgav den polske vice försvarsministern Pawel Zalewski för statliga TVP på onsdagen. Förhandlingarnas förberedande skede är redan avslutat, enligt Zalewski, som sade att den politiska viljan hade uttryckts för länge sedan. — Vi har redan slutfört processens preliminära steg, för att inte tala om den politiska viljan, som uttrycktes för länge sedan, sade han. Han tillade att USA har bildat ett team för samtalen.

USA ser över närvaron i Europa

Samtalen kommer sedan USA förra veckan inlett en formell översyn av sin militära närvaro i Europa. Översynen syftar till att Europa ska ta ett "primärt ansvar för sitt konventionella försvar". Enligt uppgifter som sammanställts av den USA-baserade tankesmedjan Council on Foreign Relations är tiotusentals amerikanska militärer stationerade i bland annat Tyskland, Polen och Italien.

Nato expanderar militär närvaro i Europa

Jan Sundstedt — Tue, 13 May 2025 04:53:58 +0000

Den amerikanska militärpakten Nato bygger just nu ut en rad nya baser och förstärker sin militära närvaro längs Europas östra flank – från Baltikum till Svarta havet. I Rumänien växer en hel militärstad fram med plats för tiotusentals soldater och deras familjer. Som svar på Natos expansion bygger även Ryssland ytterligare ut sin militära infrastruktur längs landets västliga gräns. Samtidigt som utbyggnaden av militära baser fortgår fortsätter antalet så kallade multinationella stridsgrupper att öka, liksom kraven på högre försvarsutgifter bland Natos medlemsländer. Utvecklingen beskrivs av vissa som en ny järnridå – denna gång i form av militär infrastruktur. En av de mest omfattande satsningarna sker i Cincu i centrala Rumänien, där ett helt nytt militärt samhälle nu växer fram. Enligt uppgifter från statskanalen SVT bygger Nato där ut en bas med utrymme för upp till 10 000 soldater och deras familjer. Området omfattar nya landningsbanor, vägar, skolor, bostäder och butiker – med syftet att kunna stödja en långsiktig närvaro i regionen. Bygget, som inleddes strax efter krigsutbrottet i Ukraina 2022, är en del i vad som varit ett större mönster där Nato stegvis förstärkt sin närvaro österut.

#rumänien
EINE MILITÄR-KOLONNE IM VALEA OLTULUI Das Video zeigt eine militärische Kolonne, die am 3. April 2025 durch die Valea Oltului fährt. Es handelt sich vermutlich um eine portugiesische Einheit, die auf dem Weg zu einer Übung in Cincu ist. Cincu ist vor allem… https://t.co/QXUaW6MaYZ pic.twitter.com/Z5mT3XYFuf — Miss_An-thrope (@BitTanlep) April 6, 2025

Mark Rutte: "Det finns inga alternativ"

Kritiker menar dock att den snabba militariseringen i Europa riskerar att driva på en redan spänd situation. Istället för diplomatiska lösningar och avspänning väljer västländer att svara med fler soldater, fler vapen och fler baser. Samtidigt har Natos tillträdande generalsekreterare, Mark Rutte, föreslagit att medlemsländerna bör satsa upp till 5 procent av sin bruttonationalprodukt på försvaret. Det ska omfatta inte bara ökade anslag till vapen och trupper, utan även omfattande investeringar i ny infrastruktur, digital säkerhet och logistik. – Det finns inga alternativ. Vi måste rusta oss för ett mer oförutsägbart säkerhetsläge, menade Rutte nyligen i ett uttalande. [caption id="attachment_204667" align="alignnone" width="640"] Mark Rutte, t.h., vill att Natos medlemsländer kraftigt ökar sina försvarsutgifter. Foto: Nato/CC BY-NC-ND 2.0[/caption]

Ryssland förstärker

På andra sidan gränsen rapporteras Ryssland samtidigt öka sin militära aktivitet nära Finland, där ryska baser i bland annat Kamenka och Petrozavodsk enligt uppgift rustas upp. Kreml har även svarat med egna militärövningar och förstärkt närvaro i områden nära Nato-länder. Både öst och väst verkar alltså vara inne i en period av kraftigt ökad militär uppbyggnad, som från officiella håll beskrivs som försvarsåtgärder, men kritiska röster varnar för att detta snarare är en ömsesidig upprustningsspiral – med Europa som huvudarena. Företrädare för fredsorganisationer menar att militära murar aldrig varit ett recept för stabilitet och långsiktig fred. Istället menar man att diplomati och säkerhetsgarantier borde stå i fokus – inte permanenta truppstyrkor och militärstäder.

Blinken tilldelas kunglig orden som tack för svenskt Natomedlemskap

Jan Sundstedt — Thu, 24 Oct 2024 13:43:28 +0000

Tio utländska medborgare tilldelas nu Sveriges Kungliga Nordstjärneorden som tack för insatser i samband med Sveriges medlemskap i Nato. Bland mottagarna finns USA:s utrikesminister Antony Blinken, förre Natobossen Jens Stoltenberg och Finlands tidigare statsminister Sanna Marin. Sverige belönar nu flera internationella aktörer för dessas stöd under landets ansökningsprocess och inträde i den USA-kontrollerade militäralliansen Nato. Enligt ett pressmeddelande från regeringen har kung Carl XVI Gustaf på regeringens förord beslutat att tilldela tio utländska medborgare Nordstjärneorden, däribland den amerikanske utrikesministern Antony Blinken, Finlands tidigare statsminister Sanna Marin och Natos förre generalsekreterare Jens Stoltenberg. – Utmärkelserna är ett uttryck för vår stora tacksamhet för dessa personers insatser i samband med Sveriges medlemskap i Nato, skriver statsminister Ulf Kristersson (M) på plattformen X.

Idag ger kungen på vårt förslag Nordstjärneorden - en av landets högsta utmärkelser - till tio utländska medborgare. Det är ett uttryck för vår tacksamhet för deras stora insatser i samband med att Sverige blev medlem i Nato.
Bland mottagare finns Finlands förra statsminister… pic.twitter.com/JcxrWS0pNY — SwedishPM (@SwedishPM) October 22, 2024

Riktar särskilt tack till Finland

Utmärkelserna är enligt regeringens utsago en del av Sveriges sätt att tacka för de insatser som hjälpt Sverige att säkra medlemskapet i militäralliansen. Regeringen har särskilt betonat vikten av stödet från Finland, vars regering och tidigare ledare har spelat en central roll under processen. Finlands tidigare statsminister, Sanna Marin, och tidigare utrikesministern Pekka Haavisto tilldelas båda kommendörsgraden med stora korset av Nordstjärneorden. Samma utmärkelse får även Finlands utrikesråd Petri Hakkarainen, som blir kommendör av första klassen. Kristersson riktade även ett särskilt tack till Finlands tidigare president Sauli Niinistö, som tidigare också har tilldelats Serafimerorden för sitt stöd under Sveriges inträde i militäralliansen. [caption id="attachment_40199" align="alignnone" width="640"] Finlands tidigare president Sauli Niinistö. Foto: Kremlin.ru[/caption]

Flera amerikanska mottagare

Utöver de finländska mottagarna belönas alltså även USA:s utrikesminister Antony Blinken och den amerikanske säkerhetsrådgivaren Jacob Sullivan. Blinken, som spelade en central roll i diplomatiska samtal mellan Sverige och Nato, får utmärkelsen för vad som beskrivs som dennes "extraordinära insatser för svenska intressen". Även Jens Stoltenberg, nyligen avgående generalsekreterare för Nato, mottar Nordstjärneorden för sitt engagemang i att föra Sverige närmare Nato. Bland de övriga mottagarna finns flera diplomater och säkerhetsrådgivare som haft nyckelroller under Sveriges ansökningsprocess och medlemskap i militäralliansen.

Nytt avtal ger USA tillgång till svenska militärbaser

Sofie — Wed, 06 Dec 2023 11:43:06 +0000

USA ska få placera ut militär, genomföra övningar och lagra vapen och stridsfordon på 17 svenska militärbaser. Det gäller enligt ett nytt militäravtal som Sveriges regering nu har tecknat med landet. Bland annat kommer marinbasen Berga i Stockholms skärgård, Luleå flygflottilj, och Gotlandsregementet att vara tillgängliga för amerikansk militär. Avtalet, som kallas DCA (Defence cooperation agreement), ger USA rätt att exempelvis genomföra övningar och placera ut militär personal med flyg och fartyg. Vidare får landet lagra försvarsmaterial som stridsfordon, ammunition och vapensystem i Sverige. – Därmed inte sagt att alla de 17 platserna kommer att användas, men det är ett arbete vi gjort i nära dialog, utifrån var som det ur militärt perspektiv är viktigast för dem att exempelvis kunna lagra försvarsmateriel, säger Pål Jonson (M), till statskanalen SVT. För USA handlar militäravtalet om att man ska få bättre tillgång till platser nära Baltikum och på Nordkalotten, menar USA:s försvarsminister Lloyd Austin. – Det enda som är bättre än att ha Sverige som vän, är att ha Sverige som allierad, säger han.

Kärnvapen inte uteslutet

Även andra nordiska länder har liknande avtal med USA. Exempelvis skrev Norge ett sådant militäravtal redan 2021 där USA får obegränsad tillgång till tre norska flygbaser och en flottbas. I det avtalet finns en klausul där det står att USA inte får ha kärnvapen i landet. I avtalet med Sverige finns dock ingen sådan klausul. Pål Jonson menar dock att man inte ser något behov eller skäl att ha kärnvapen i Sverige. – Den svenska positionen är mycket välkänd utav USA och vi har också förmedlat den också. Det finns inga förväntningar från amerikansk sida och det finns heller inga behov från svensk sida beträffande detta, säger han enligt Bonniertidningen DN. Den socialdemokratiske debattören Göran Greider menar att USA med detta de facto invaderar Sverige och anmärker på att det också sker utan någon nämnvärd debatt överhuvudtaget. "Det är häpnadsväckande hur fogligt eller kanske räddhågat svenska folket blivit", skriver han i en ledare på Dalademokraten.

Krävs godkännande från riksdagen

För att DCA-avtalet ska träda i kraft krävs fortfarande ett godkännande från svenska riksdagen. Därefter krävs också en del lagändringar. Avtalet är oberoende av att Sverige blir medlem i Nato eller inte, men tanken är att de båda militära samarbetena ska stärka varandra. – Precis som det här avtalet är viktigt så är det viktigt att vi fullt ut blir medlem av Nato och får omfattas av Natos gemensamma försvarsgarantier, menar Jonson.

USA får tillgång till svenska militärbaser

Isac Boman — Thu, 26 Oct 2023 11:50:23 +0000

I ett nytt militärt samarbetsavtal får amerikanska styrkor nu tillgång till svenska militärbaser. Amerikanska soldater som placeras i Sverige kommer inte heller att lyda under svensk lag – utan av amerikansk. – Det är krigsavhållande och stabiliserande, säger försvarsminister Pål Jonson (M) om det nya avtalet. Enligt TT har förhandlingarna om det nya militära samarbetsavtalet pågått sedan årsskiftet och gått ”snabbare än väntat” och denna vecka förväntas de sista detaljerna bli klara. – Jag räknar med att vi går i mål i närtid, och därefter kan signera avtalet under hösten, fortsätter Jonsson. Det uttalade syftet med avtalet är att Sverige ”lättare och snabbare ska kunna ta emot amerikanskt militärt stöd”, skriver tidningen om avtalet som förväntas träda i kraft nästa höst.

Försvarsministern duckar

I korthet handlar det om att USA får tillgång till ett flertal svenska militärbaser där de kan förvara sina egna vapen och försvarsmateriel. Hur många baser det handlar om vill försvarsministern dock inte svara på. – Det handlar om befintliga platser där Försvarsmakten redan finns runt om i landet ... Det är viktigt att vi har en stark amerikansk närvaro i norra Europa. Det är krigsavhållande och stabiliserande. Försvarsministern vill heller inte svara på vilka amerikanska stridsfordon och vapensystem som kommer att förvaras på svensk mark utan hävdar att detta beror på ”vilken typ av militära resurser amerikanerna, och vi, ser behov av att förhandslagra”. Amerikanska soldater som befinner sig i Sverige kommer dock inte att lyda under svensk lag – utan under amerikansk sådan, något som enligt Jonsson är fullt naturligt. – Nej, vi har möjlighet att hantera de frågorna. Om ett brott av större strategisk eller principiell vikt begås kan vi ”ta tillbaka det” och då blir det svensk rätt som gäller i så fall.