militär – Nya Dagbladet

Iran ändrar militär doktrin – öppnar för föregripande angrepp

Jan Sundstedt — Thu, 27 Aug 2026 08:09:34 +0000

Iran har ändrat sin militära doktrin från försvar till offensiv och öppnar för föregripande angrepp mot amerikanska tillgångar. Beskedet kommer samtidigt som armén uppger att dess krigsskadade vapensystem har återställts. Brigadgeneral Mohammad Akraminia, talesman för Irans reguljära armé, beskriver kursändringen i en intervju med den iranska nyhetsbyrån Mehr. Enligt Akraminia ska armén hädanefter reagera snabbare, använda nya stridsmetoder och kunna slå till föregripande när Iran anser att ett motståndarangrepp förbereds. Den nya hållningen innebär också att Iran kan svara på ett enskilt angrepp med flera attacker mot olika mål. Han nämner amerikanska militära tillgångar, energianläggningar, undervattenskablar och strategiska områden kring Bab al-Mandab som möjliga mål i en framtida konflikt. I ett separat uttalande i iransk statlig tv hävdade Akraminia att samtliga vapensystem som skadades under kriget med USA och Israel har byggts upp på nytt. Irans försvarsindustri och armé ska ha tillfört ny materiel, medan andra system enligt honom har importerats från utlandet.

Uppgifterna saknar fullständig insyn

Akraminia anger varken antal, modeller eller leverantörsländer. Offentlig information kan därför inte styrka påståendet att armén har ersatt varje förlorat system. Uttalandet gäller dessutom den reguljära armén, Artesh, och behöver inte omfatta all materiel inom Revolutionsgardet. Flera uppgifter pekar samtidigt på att Iran försöker återställa sin militära förmåga. Reuters rapporterade i juli att Teheran väntades köpa mellan 300 och 400 kinesisktillverkade bärbara luftvärnssystem av typerna QW-12 och FN-16. Tre källor med insyn uppgav att systemen skulle stärka skyddet mot lågt flygande flygplan, helikoptrar och drönare. Kinas utrikesdepartement avfärdade uppgifterna som grundlösa. Doktrinförändringen tog enligt Mohammad Akraminia form under tolvdagarskriget 2025 och det senare 40-dagarskriget. Armén vill nu avskräcka USA och Israel genom att göra ett snabbt och geografiskt utvidgat svar mer trovärdigt. Följderna kan bli särskilt stora i Persiska viken, där flera amerikanska baser och centrala energiflöden ligger nära Iran. Kursändringen höjer samtidigt risken för att ett hot eller en felbedömning utlöser nya angrepp i en redan hårt pressad region.

B-52-plan störtade efter start från amerikansk flygbas

Redaktionen — Tue, 16 Jun 2026 14:46:21 +0000

Ett amerikanskt bombplan av typen B-52 Stratofortress har störtat kort efter start från Edwards Air Force Base i Kalifornien. Åtta personer befann sig ombord och befaras ha omkommit. Olyckan inträffade vid 11.20 på måndagsförmiddagen lokal tid, uppger flygbasen i ett uttalande på X. Räddningspersonal skickades omedelbart till platsen. Flygbasen uppgav senare att planet var på ett rutinmässigt testuppdrag, med åtta personer ombord. Enligt de första uppgifterna finns inga överlevande, enligt pressmeddelandet. Myndigheterna arbetar med att identifiera samtliga ombord. Orsaken till kraschen är inte känd. Händelsen utreds nu av det amerikanska flygvapnet. Reuters rapporterar att stora rökpelare syntes från området efter kraschen. Svart rök steg från ökenområdet, rapporterar även nyhetsbyrån AP via PBS.

Långdistansbombplan sedan 1950-talet

Boeing B-52 Stratofortress togs i bruk 1955. Flygplanstypen kan bära både konventionella vapen och kärnvapen, men det finns inga uppgifter om att kärnvapen fanns ombord vid kraschen. Edwards Air Force Base ligger i Mojaveöknen, omkring 16 mil norr om Los Angeles, och är en av USA:s viktigaste baser för flygtester och utveckling av militära flygsystem.

”Sverige söker trygghet genom att saka välfärden för våldssvar”

Osignerad — Sat, 16 May 2026 17:13:36 +0000

Sverige har inte fler brott än övriga Europa och hade förr samma nivå på antalet fångar per 100 000 invånare, 60-80, men kommer snart ikapp världstoppen med 200 mot 500, 400 respektive 300 i USA, Ryssland och Turkiet, enligt GP 11.5. Då blir notan: 70 miljarder kronor per år för 34 000 platser på anstalter och häkten enligt Kriminalvården. I år är kostnaden 24,2 miljarder kronor mot 14,6 2023 och fångarna har ökat till 9 000 från 5 000. Det tar 1,6 procent av statsbudgeten på 1 502 miljarder kronor och fyra promille av BNP, som uppskattas till 6 437 miljarder kronor. Ändå finns det ingen forskning som visar att mer straff skulle minska kriminaliteten. Som jämförelse investerar Sverige lägst i Europa i järnvägsutbyggnad, sju promille av statsbudgeten och 11 miljarder kronor. På samma sätt tror vi att militära våldssvar ger oss fred. Efter Rysslands anfall 2022 övergav vi en mer än tvåhundraårig neutralitet, som gjort oss till förhandlingspartners för världsfred, och upplät 17 baser till USA, som gör oss till ett bombmål, och lierar oss med dem, som sedan andra världskriget startat många krig och deltagit i 150 statskupper, bland dem i Ukraina 2014 med Maidan-revolten, där högernationalister fick hjälp att störta en alltför ryssvänlig nyvald president. Victoria Nuland dikterade posterna i nya regeringen. Fredsöverenskommelser 2014 och 2022 blockerades av Väst. Förr tog försvaret 1,1 procent av vår BNP. Nu lägger vi 2,8 procent, som skall bli 3,5 2030 och nå 5 procent senare. Det är 75 miljarder kronor, fem procent av dagens statsbudget. Alla partier är för upprustningarna. Så också Miljöpartiet, som har fredsrörelsen som en av rötterna. Med skrämselpropaganda om Ryssland har man fått acceptans, men Europa har dubbla krigsmakten mot Ryssland och med amerikanska baser i Europa det tredubbla. Ryssland är en militär dvärg, men man har kärnvapen. Enligt SIPRI (Stockholms internationella fredsforskningsinstitut) lade europeiska NATO-medlemmar förra året ned 5 561 miljarder kronor på försvar och Ryssland 1 764 miljarder kronor, bara tredjedelen. Handel med Ryssland har blockerats och information därifrån censurerats. Utan billig rysk olja har Europa drabbats av depression och arbetslöshet. Nu vill de europeiska ledarna driva Ukraina-kriget på egen bekostnad istället för att förhandla, när Trump inte vill betala, och fortsätta med död och korruption i Ukraina. 20 000 fångar för 70 miljarder kronor och fem procent till försvaret (320 miljarder, om det varit dag) gör oss inte tryggare. Pengarna behövs bättre för energi- och klimatomställning. Vi kan inte offra välfärden för att svara med våld och få mer våld. Hans Sternlycke

Australisk krigshjälte anhållen för krigsbrott i Afghanistan

Redaktionen — Tue, 07 Apr 2026 20:01:29 +0000

CANBERRA (Xinhua) — En av Australiens mest dekorerade soldater har anhållits misstänkt för krigsbrott begångna i Afghanistan, meddelade federala polisen på tisdagen. Australian Federal Police (AFP) uppger i ett uttalande att den 47-årige före detta medlemmen av Australiens försvarsmakt anhölls vid Sydney Airport och förväntas åtalas för fem fall av krigsbrottet mord. Lokala medier har identifierat den anhållne mannen som Ben Roberts-Smith, en före detta specialförbandssoldat som 2011 tilldelades Victoria Cross for Australia – den högsta utmärkelsen i det australiska hederssystemet – för gärningar av mod i Afghanistan. AFP uppger att de fem påstådda morden ägde rum i Afghanistan mellan 2009 och 2012. Om han fälls riskerar Ben Roberts-Smith maxstraffet livstids fängelse.

Regeringen vill kunna skicka värnpliktiga till krig utomlands

Emil Fjellstedt — Tue, 31 Mar 2026 13:01:27 +0000

Svenska värnpliktiga ska kunna skickas utomlands för att delta i Natos militära operationer – det är innebörden av en ny utredning som regeringen nu tillsätter. Uppdraget omfattar hela konfliktskalan, från fredstida närvaro i Baltikum till regelrätt krigstjänstgöring. Värnplikten har hittills inneburit försvar av det egna landet – nu vill regeringen ändra på det. Från och med den 1 april får försvarsminister Pål Jonson (M) i uppdrag att utse en särskild utredare. Uppgiften: analysera hur värnpliktiga kan nyttjas i "Natos samlade avskräckning och försvar" – ett begrepp som i praktiken innebär att unga svenskar kan beordras att tjänstgöra i andra länder under militärt befäl. Utredningen gäller inte bara krigsplacerade värnpliktiga utan även de som genomför sin grundutbildning. Regeringen skriver själv i utredningsdirektiven att "värnplikten innebär en stor inskränkning i den enskildes fri- och rättigheter" – men väljer ändå att utvidga dess räckvidd.

"Anpassa värnpliktssystemet"

I fredstid handlar det konkret om att bemanna Sveriges militära närvaro i Finland och Baltikum med värnpliktig personal. Jonson menar att lagstiftningen behöver uppdateras. — Vi vill titta på om det finns skäl att anpassa värnpliktssystemet till att vi numera är Natoallierade, sade försvarsministern. Han försäkrar att värnpliktiga under pågående grundutbildning inte ska skickas till "utländska konflikthärdar" – men formuleringen lämnar öppet vad som händer i skärpta lägen och efter avslutad utbildning. — Under grundutbildning kommer man inte att skickas till utländska konflikthärdar för krigstjänstgöring, sade Jonson.

Bygger på redan godkänd proposition

Utredningen vilar på totalförsvarspropositionen 2025–2030, som riksdagen godkände i december 2024. Redan där slås det fast att "situationen kan vara sådan att Sverige försvaras bäst genom operationer och annan verksamhet utanför Sveriges gränser, t.ex. i ett allierat land". Det innebär att den politiska grunden redan är lagd. Utredningen handlar i praktiken om att undanröja de juridiska hindren. En referensgrupp med samtliga riksdagspartier knyts till arbetet. Jonson betonar behovet av bred samsyn – men ingen riksdagsdebatt om principen har ännu ägt rum. — Om vi ska ändra värnpliktslagstiftningen är det viktigt att vi har en bred politisk samsyn, sade han. Utredningen ska redovisas senast den 26 april 2027.

Irankriget: Spanien stänger luftrummet för USA:s krigsflyg

Jan Sundstedt — Mon, 30 Mar 2026 13:34:29 +0000

Spanien stänger sitt luftrum för allt amerikanskt militärflyg som deltar i kriget mot Iran. Försvarsminister Margarita Robles meddelade beslutet på måndagen, vilket markerar en av de skarpaste konflikterna inom Nato sedan kriget inleddes i slutet av februari. Förbudet omfattar inte bara start och landning vid baserna Rota och Morón de la Frontera – Spanien förbjuder nu även all överflygning av spanskt territorium för flygplan som deltar i operationen. Nödsituationer är det enda undantaget från beslutet. — Vi godkänner varken användning av militärbaser eller luftrummet för insatser kopplade till kriget i Iran, sade Margarita Robles. Spänningarna mellan de båda Natoländerna har trappats upp sedan USA och Israel den 28 februari i strid med internationell rätt inledde "Operation Epic Fury" mot Iran. Spanien nekade redan då USA tillgång till baserna Rota vid Cádiz och Morón utanför Sevilla – varpå minst 15 amerikanska KC-135 tankflygplan lämnade baserna och omgrupperades till Frankrike och Tyskland. Den 25 mars bekräftade premiärminister Pedro Sánchez i parlamentet att den spanska regeringen avslagit samtliga förfrågningar om att använda spanskt territorium för Iranoperationen. — Vi har nekat USA att använda baserna Rota och Morón för detta illegala krig. Alla flygplan – inklusive tankflyg – har vi avvisat, sade Sánchez. [caption id="attachment_191093" align="alignnone" width="640"] Spaniens premiärminister, Pedro Sánchez. Foto: Ministry of the Presidency. Government of Spain[/caption]

Fördjupas sprickan?

Trots det färska luftrumsförbudet fullgör Spanien sina övriga åtaganden gentemot Nato. Landet har ett Patriotbatteri vid Incirlik i Turkiet för att bevaka mot iranska angrepp, och marinen har skickat fregatten Cristóbal Colón för att skydda Cypern. Amerikanska jagare vid Rota berörs dock inte av förbudet – tre av dem opererar numera i östra Medelhavet för att skydda Israel. Spaniens agerande blottlägger en djupare spricka inom alliansen: medan Storbritannien upplåtit baser för USA:s bombplan har Madrid slagit fast att kriget mot Iran saknar folkrättslig grund, rapporterar Reuters.

Israels värsta pansarförlust på 40 år – 18 stridsvagnar förstörda

Emil Fjellstedt — Fri, 27 Mar 2026 13:21:45 +0000

Arton israeliska Merkava-stridsvagnar ska ha förstörts på 48 timmar i södra Libanon. Hizbollah uppger att två välplanerade bakhåll den 25–26 mars tillfogade den israeliska armén de tyngsta pansarförlusterna på 40 år.

Enligt ett detaljerat uttalande från Hizbollahs operationsrum genomfördes attackerna längs Taybeh–Qantara-axeln i södra Libanon, där israeliska styrkor bedriver operationer till följd av vapenvilan i november 2024.

⚡️#BREAKING Hezbollah publishes footage of them striking a Merkava tank in the town square of Taybeh, southern Lebanon pic.twitter.com/Fyfd4421mR
— War Monitor (@WarMonitors) March 26, 2026

Fjärrstyrd bulldozer användes som bete

Inför attacken skickade de israeliska styrkorna en fjärrstyrd D9-bulldozer för att spana av Hizbollahs positioner. Hizbollah lät fordonet passera – och använde det i stället som bete för att locka in den pansrade enheten.

Vid 18:50 den 26 mars avancerade en israelisk pansarkolonn från Mhaysibat mot Qantara. När stridsvagnarna nådde platsen för bakhållet slog Hizbollah till. De fyra Merkava-stridsvagnarna i den mellersta enheten förstördes tillsammans med bulldozern.

Då den bakre enheten om ytterligare fyra Merkava försökte lägga ut rök för att dölja positionen, träffades även den av styrda robotar. Israeliska soldater uppges ha tvingats överge kvarvarande fordon och dra sig tillbaka till fots mot Mhaysibat.

Totalt förstördes tio stridsvagnar och två D9-bulldozers i attacken den 26 mars. Två dagar tidigare hade ytterligare åtta Merkava förstörts vid ett liknande bakhåll längs Taybeh–Deir Seryan-axeln. Det ger en sammanlagd förlust om 18 Merkava på 48 timmar enligt organisationens egna uppgifter.

Varannan dansk vill se fler värnpliktiga

Jan Sundstedt — Mon, 23 Mar 2026 07:17:43 +0000

Nästan hälften av Danmarks befolkning vill fördubbla antalet värnpliktiga – från dagens 6 500 till 13 000 år 2035. Det visar en ny mätning från Epinion för DR. Totalt svarar 48,2 procent att de är helt eller övervägande positiva till en sådan fördubbling. Stödet är dock ojämnt fördelat mellan generationerna: bland dem över 56 år vill 61,1 procent skicka fler unga i uniform, medan bara knappt 30 procent av de yngsta – i åldern 18–34 år – delar den uppfattningen. Mätningen kommer i ett läge där försvarsviljan i Danmark ökat markant och landet skärpt sin försvarspolitik i flera steg.

Politiskt stöd för fördubbling

Förslaget att fördubbla värnplikten drevs nyligen av den danska försvarsministern Troels Lund Poulsen (Venstre) i en statsministerduell i DR. Danmark beslutade redan förra året att utvidga värnplikten till att även omfatta kvinnor – ett beslut som trädde i kraft 2025 och som ytterligare ökat antalet inkallade.

Covidkuppen: När militären tog över folkhälsan

Emil Fjellstedt — Wed, 18 Mar 2026 15:33:08 +0000

Den 13 mars 2020 skedde något som gick obemärkt förbi i bruset av nyheter om smittspridning och nedstängningar: USA:s nationella säkerhetsråd (NSC) tog formellt kommandot över hela covidresponsen och förvandlade det som borde ha varit en folkhälsokris till en militär operation. Vad innebär det – och varför vet de flesta fortfarande ingenting om det? Det är den frågan den amerikanske journalisten Debbie Lerman ägnar sin bok Covidkuppen åt. Boken, utgiven på Karneval förlag, beskrivs av förlaget som "den utan tvekan viktigaste boken som skrivits om den konstellation av globala händelser som vi lärt oss kalla covidpandemin. Covidkuppen tar itu med de försummade frågorna om varför: vem som låg bakom, vad motiven var och vilka maktmedel som användes?"

Dokumentet som förändrade allt

Lermans analys tar sin utgångspunkt i ett enskilt dokument: "PanCAP Adapted U.S. Government Covid-19 Response", daterat den 13 mars 2020. Dokumentet innebar att ansvaret för pandemins hantering formellt övergick från Centers for Disease Control and Prevention (CDC) och sedvanliga folkhälsomyndigheter till NSC – USA:s nationella säkerhetsråd. FEMA, Federal Emergency Management Agency, kopplades in som ledande federal myndighet. Det är en avgörande distinktion. Folkhälsomyndigheter arbetar utifrån etablerade protokoll för smittskydd, frivillig isolering, riskbedömning och transparens gentemot allmänheten. Säkerhetsstrukturer fungerar enligt helt andra logiker – sekretess, central kommandokedja, snabb och enhetlig implementering av direktiv, och en grundläggande misstro mot öppen debatt. Lerman visar hur dessa biologiska försvarsprotokoll, ursprungligen utformade för scenariot med biologiska vapen, tillämpades rakt av på en pandemi – med långtgående konsekvenser för hur åtgärder utformades, kommunicerades och genomdrevs.

Biologiskt försvar i stället för folkhälsopolitik

En central poäng i Covidkuppen är att de åtgärder som kom att definiera pandemiresponsen – nedstängningar, vaccinmandat, enhetlig global koordination – inte primärt utgick från epidemiologisk evidens utan från en försvarslogik. Lerman dokumenterar hur beslutsprocesserna under 2020 och framåt konsekvent kringgick de institutioner och den expertkår som normalt bär ansvaret för folkhälsofrågor. Det handlar inte bara om vem som fattade besluten utan också om hur de fattades – och vilka argument som tilläts höras. Lerman visar att kritiska röster inom den medicinska professionen tystades med en effektivitet som kräver förklaring. Hennes slutsats är att detta inte var en tillfällighet eller ett resultat av panik, utan ett uttryck för en systematisk kapning av folkhälsopolitiken av den nationella säkerhetsstaten.

En grävande journalists metodiska arbete

Debbie Lerman är medarbetare vid Brownstone Institute och publicerar regelbundet på Substack, där hennes analyser av pandemins institutionella dimensioner har nått en bred publik. Covidkuppen är frukten av ett metodiskt grävande arbete baserat på offentliga dokument, myndighetskommunikation och en noggrann analys av de beslutskedjor som formade pandemiresponsen. Lerman är inte primärt intresserad av att ifrågasätta virologin eller vaccinernas effekt – hennes fråga är en annan och mer grundläggande: varför togs makten över folkhälsan? Vad var motiven bakom den institutionella omstrukturering som ägde rum i det fördolda? Och vilka maktmedel användes för att hålla denna omstrukturering borta från offentlig granskning? Det är frågor som de flesta etablerade medier fortfarande vägrar att ens formulera. Lermans bok gör det – metodiskt, välunderbyggt och med den typ av analytisk skärpa som god grävande journalistik kräver. Boken finns att köpa direkt hos Karneval förlag.

Brand på USA:s dyraste krigsfartyg – 600 sjömän utan sängar

Emil Fjellstedt — Tue, 17 Mar 2026 15:36:01 +0000

En brand på USS Gerald R. Ford tog drygt 30 timmar att släcka och lämnade över 600 sjömän utan sängar. Orsaken är okänd – men enligt US Central Command var branden "inte stridsrelaterad". Branden bröt ut i fartygets huvudtvätteri och krävde mer än 30 timmars insats innan den kunde kontrolleras, rapporterar New York Times med hänvisning till anonyma källor. Ett tiotal besättningsmän drabbades av rökförgiftning. Över 600 sjömän förlorade sina sovplatser och har sedan dess fått sova på golvet eller på bord. Tvätteritjänsterna är fortfarande ur drift. US Central Command beskriver incidenten som "icke stridsrelaterad" och uppger att framdrivningssystemet inte skadades. Vad som orsakade branden, och varför den tog så lång tid att släcka, framgår inte av det officiella uttalandet.

Tionde månaden till sjöss – inget datum för hemkomst

USS Gerald R. Ford skickades i all hast till Mellanöstern efter att ha deltagit i den amerikanska militäroperationen i Venezuela i januari – den som resulterade i gripandet av president Nicolás Maduro. Fartyget är nu inne på sin tionde tjänstgöringsmånad. US Navy håller normalt hangarfartyg i sex månader innan längre hamnuppehåll för underhåll och landledighet ges. Enligt NYT räknar besättningsmännen med att uppdraget sträcker sig till maj. Totalt 4 500 sjömän och piloter tjänstgör ombord.

Inte första problemet ombord

Det är inte första gången USS Gerald R. Ford drabbas av problem. Fartyget har sedan fartyget togs i tjänst 2017 plågats av återkommande toalettproblem – ett avloppssystem som är underdimensionerat och ständigt sätter igen. Enligt Government Accountability Office kostar syraspolning av de igentäppta rören omkring 400 000 dollar och kan bara utföras i hamn. Branden är ytterligare ett kapitel i en lång rad driftstörningar på ett fartyg vars prislapp överstiger hela försvarsbudgetar för många länder.