migrationspolitik – Nya Dagbladet

Ingen har nappat på regeringens Afghanistankampanj

Emil Fjellstedt — Sun, 05 Jul 2026 08:09:39 +0000

Regeringens kampanj för att få afghaner med utvisningsbeslut att resa tillbaka till Afghanistan har ännu inte fått någon deltagare. Målet är att 200 personer ska återvända, men med två månader kvar har ingen tackat ja. Den svenska regeringen har avsatt drygt åtta miljoner kronor till ett pilotprojekt som drivs av den internationella organisationen Seefar Foundation. Projektet riktar sig till afghanska medborgare som saknar rätt att stanna i Sverige och ska enligt regeringen bidra till fler frivilliga återresor och bättre återanpassning i Afghanistan. Men hittills har kampanjen inte lett till att någon person lämnat landet självmant, rapporterar Aftonbladet. Enligt tidningen är målet att Seefar ska kontakta omkring 2 000 afghaner i Sverige och att minst 200 ska välja att återvända. Projektet pågår till augusti. Seefars vd Paul Clewett uppger i ett mejl till Aftonbladet att nästan 50 personer fått rådgivning och information inom projektet, men att de efter stödet valt att stanna i Sverige. Organisationen ska hittills ha haft kontakt med omkring 1 000 personer.

Dold avsändare

Kampanjen marknadsförs bland annat med budskap om en ”nystart” i Afghanistan. Enligt Aftonbladets granskning framgår det inte på kampanjens Facebooksida att den svenska regeringen finansierar projektet. Seefar motiverar den dolda avsändaren med att många afghaner uppges vara traumatiserade av kontakter med svenska myndigheter. I ett pressmeddelande från september 2025 skrev regeringen att projektet riktar sig till drygt 2 000 afghanska medborgare i Sverige som fått avslag på asylansökan men stannat kvar i landet. Regeringen avsatte då 3,6 miljoner kronor för 2025 och planerade ytterligare 4,65 miljoner kronor för 2026. I februari i år förlängdes stödet genom ett bidrag på drygt 580 000 euro till Seefar Foundation för projektets andra fas. Enligt regeringen ska bidraget användas till kommunikation, psykosocial rådgivning och anpassat stöd.

Forssell vill invänta slutet

Migrationsminister Johan Forssell (M) vill enligt Aftonbladet inte slå fast om satsningen är ett misslyckande innan projektet avslutats. — Jag tycker vi ska invänta projektets slut innan vi utvärderar det, säger han till tidningen. Han framhåller samtidigt att personer med utvisningsbeslut har ett eget ansvar att lämna landet. ”En hörnsten i en reglerad invandring är att personer som får utvisningsbeslut har ett eget ansvar att följa sina dombeslut och återvända”, skriver Forssell i ett mejl till Aftonbladet.

Permanenta uppehållstillstånd tas bort

Redaktionen — Tue, 09 Jun 2026 22:08:18 +0000

Riksdagen har beslutat att avskaffa permanenta uppehållstillstånd för flera grupper. Regeringen beskriver beslutet som en del av ett migrationspolitiskt "paradigmskifte", men förändringen kan också få bredare följder för personer som redan byggt upp liv, arbete och familjeband i Sverige. Riksdagen röstade ja till regeringens proposition 2025/26:262, "Utmönstring av permanent uppehållstillstånd och anpassning av svensk rätt till EU:s migrations- och asylpakt", den 9 juni. Lagändringarna träder i huvudsak i kraft den 12 juli 2026. Ändringarna i den nya mottagandelagen träder i kraft den 2 oktober. Beslutet innebär att permanenta uppehållstillstånd tas bort för bland annat personer i behov av skydd, personer som är varaktigt bosatta i Sverige, vissa personer med tillstånd på grund av synnerligen ömmande omständigheter, vissa personer med bestående hinder mot verkställighet och anhöriga till dessa grupper. Enligt regeringen ska svenska regler anpassas till EU:s rättsliga miniminivå. Målet anges vara att minska den asylrelaterade invandringen, förbättra integrationen och minska utanförskapet. Riksdagens majoritet beskriver den nya ordningen som att asylrelaterade tillstånd ska vara tidsbegränsade och leda vidare till svenskt medborgarskap, återvandring eller återvändande.

Flera grupper lyder under samma regelverk

Den praktiska följden blir att många olika livssituationer hanteras inom samma breda regelverk. Personer som nyligen fått skydd, personer som levt länge i landet och personer som har etablerat arbete eller familj i Sverige kan påverkas av samma omläggning, om deras tillstånd bygger på de grunder som omfattas. EU- och EES-medborgare samt deras familjemedlemmar har särskilda regler genom EU-rätten och berörs inte på samma sätt. Personer från europeiska länder utanför EU och EES, liksom andra tredjelandsmedborgare, kan däremot omfattas om deras uppehållstillstånd vilar på de aktuella grunderna. Reformen gör alltså främst skillnad på juridisk grund för tillståndet, inte på land, etablering eller familjesituation.

Familjer kan få vänta längre

Regeringen konstaterar i propositionen att följdändringar för anhöriga kan förlänga väntetiden för vissa familjer. Vissa anhöriga kommer inte att kunna få uppehållstillstånd på grund av anknytning så länge anknytningspersonen bara har ett tidsbegränsat tillstånd. De får i stället vänta tills anknytningspersonen blivit svensk medborgare. Propositionen anger också att förslaget i enskilda fall kan leda till att barn lever åtskilda från en förälder under längre tid. Institutet för mänskliga rättigheter, Rädda Barnen, Svenska Röda Korset och Sveriges advokatsamfund hörde till de remissinstanser som varnade för negativa följder för anhöriginvandring. Reglerna innebär inte att utländska medborgare som är gifta med svenska medborgare generellt nekas uppehållstillstånd. Sådana ärenden prövas enligt reglerna om anknytning till svensk bosatt eller medborgare. Däremot blir läget stramare för par och familjer där anknytningspersonen själv bara har tidsbegränsat tillstånd och där vägen till en stabilare familjesituation därför går via medborgarskap.

Strängare kontroll i processen

Beslutet innehåller även andra förändringar. Rätten till offentligt biträde begränsas i vissa ärenden om internationellt skydd. Ett nytt screeningförfarande införs, och åldern för fingeravtryck och fotografier sänks i vissa delar av migrationsprocessen till sex år. Reformen markerar därmed en tydlig åtstramning. Den stora frågan framöver är inte bara hur många som påverkas, utan hur väl myndigheterna kan skilja mellan missbruk, svagt grundade ärenden och personer som redan har starka band till Sverige.

Regeringen vill strama åt anhöriginvandringen

Emil Fjellstedt — Tue, 02 Jun 2026 12:38:38 +0000

Regeringen och Sverigedemokraterna vill skärpa reglerna för anhöriginvandring. Förslagen innebär bland annat hårdare försörjningskrav och en ny väntetid på två år innan anhöriga kan komma till Sverige. Migrationsminister Johan Forssell (M) presenterade förslagen tillsammans med företrädare för Tidöpartierna på tisdagen. Enligt regeringen ska reglerna stramas åt för att Sverige ska närma sig EU:s miniminivåer. Försörjningskravet ska skärpas kraftigt och även prövas vid förlängningsansökningar, rapporterar Expressen. En person som vill ta hit anhöriga ska därmed behöva visa att familjens försörjning är säkrad även på sikt. Regeringen vill också införa en väntetid på två år innan en ansökan kan lämnas in. Arbetskraftsinvandrare, forskare, doktorander och vissa flyktingar ska enligt uppgifterna undantas från det kravet. — Omläggningen syftar ytterst till att bryta det utanförskap, den segregation och den utsatthet som i spåren av en kravlös migrationspolitik och integrationspolitik tyvärr har blivit alldeles för vanlig, säger Forssell. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 oktober i år.

Riksdagsledamoten: ”Det kändes olustigt att prata asylpolitik”

Isac Boman — Fri, 11 Jul 2025 07:29:17 +0000

Riksdagsledamoten Åsa Eriksson berättar i sin nya bok Ett farväl till Bullerbyn? om hur hennes parti mycket väl såg de stora problem som den gränslösa migrationspolitiken förde med sig – men att man trots detta valde att ingenting göra och blunda för problemen.

Denna artikel publicerades ursprungligen på Nya Dagbladet den 31 augusti 2023.

Eriksson vittnar om att hon själv var "livrädd" för att uppfattas som "rasist" eller "främlingsfientlig". Hon medger också att hon själv är osäker på hur responsen kommer att bli från partikamrater. – Det återstår att se, det finns personer som dragit slutsatser utan att ha läst boken och det tycker jag är fördummande för politiken som helhet. Det är något jag vill komma ifrån, det är hela syftet med boken. Jag kände att jag inte hade något annat val än att skriva boken, jag vill bidra till en mer resonerande och reflekterande dialog, förklarar riksdagsledamoten för Nya Dagbladets reporter. Hon tillägger att det kanske inte i första hand var den interna partikulturen som var det största problemet, utan det laddade debattklimatet. Som socialdemokrat ville man inte förknippas med människor som hade andra syften och som enligt Eriksson "inte vill ha människor med utländsk bakgrund i Sverige, vilket gör skillnad på folk och folk vilket inte jag och mitt parti gör", som hon formulerar det till NyD.

"Svårt att säga vad som hade hänt"

Sådana tendenser uppfattade hon att det fanns i partiet under flera års tid, vilket enligt henne själv också var skälet till att hon inte protesterade mer högljutt. Ett sådant exempel som hon lyfter fram är när Lars Leijonborg, tidigare partiledare för Folkpartiet (nu Liberalerna), krävde språkkrav för invandrare och för detta anklagades för att "fiska i grumliga vatten" av Socialdemokraterna. På frågan vad hon tror hade hänt om hon lyft kritik mot migrationspolitiken berättar hon att det är svårt att säga, men att hon ändå inte tror att hon hade råkat ut från några direkta repressalier. Hon säger också att hon hade en olustig känsla för att överhuvudtaget politiskt lyfta frågor kopplade till migration och asyl. Eriksson är inte är den enda högt uppsatta svenska politiker i det rödgröna blocket som kritiserat den politiska tystnadskulturen kring invandringens konsekvenser. Exempelvis Miljöpartiets tidigare språkrör Birger Schlaug skrev redan 1997 i boken Svarta oliver och gröna drömmar att mentaliteten även omfattat journalister och vad han benämner som "den lilla svenska tyckareliten". ”Under många år fanns en outtalad överenskommelse mellan journalister, politiker och tyckare att inte säga sanningen om det framväxande mångkulturella samhället. Vi - jodå, jag tillhörde lögnarna - förnekade problemen, fast vi alla såg dem. Vi satt i teve och förnekade att det vid sidan av det positiva och nödvändiga också fanns svårigheter och problem. Människor utanför den lilla svenska tyckareliten kände naturligtvis inte igen sig. Politiker ansågs leva långt borta från verkligheten. Ny demokrati föddes som en följd av den välmenande lögnen och den hatfyllda lögnen kunde ta säte i parlamentet”, skriver Schlaug.

Nu är Sverige Västvärldens mest mångspråkiga land

Jan Sundstedt — Tue, 27 Aug 2024 18:13:14 +0000

Enligt Skolverkets senaste siffror har Sverige på relativt kort tid blivit Västvärldens mest mångspråkiga nation, där nästan en tredjedel av alla grundskoleelever idag talar ett annat språk än svenska som förstaspråk. Denna utveckling speglar de senaste decenniernas omfattande invandring, vilket har resulterat i ett dramatiskt demografiskt skifte. Skolverkets senaste statistik för läsåret 2023/24 visar att 29 procent av alla 7-16-åringar är berättigade till modersmålsundervisning - en ökning från 24 procent under läsåret 2014/15. Detta innebär att nästan en tredjedel av alla svenska grundskoleelever talar ett annat språk än svenska i hemmet. De vanligaste språken är arabiska, följt av somaliska, kurdiska och sydslaviska språk som bosniska och serbiska. Förändringen av befolkningens språkprofil kan ses främst som en konsekvens av den omfattande invandring som skett under de senaste decennierna. Idag har mellan 40 och 45 procent av alla barn och unga någon form av utländsk bakgrund, antingen genom att de själva eller deras föräldrar är födda utomlands.

Det är inte så ovanligt bland mina SFI-elever att de bott här i 10, 15, 25 år. De bor i sina enklaver, pratar sitt språk med grannar och i affärer, kollar på sitt lands kanaler. De har sina bidrag. Det har aldrig varit aktuellt att lära sig svenska.
— Anders Wester (@AndersWester1) August 25, 2024

Traditionella minoritetsspråk påverkas

Den snabba ökningen av elever som talar invandrarspråk har också påverkat de traditionella minoritetsspråken i Sverige, som nu är på kraftig tillbakagång. Antalet elever som är berättigade till modersmålsundervisning i något av de nationella minoritetsspråken, såsom finska, samiska eller romani chib, fortsätter att minska. Endast en liten andel av svenska skolbarn talar idag dessa språk, vilket kontrasterar kraftigt mot det stora antalet barn som talar invandrarspråk.

Svensk mångspråkighet saknar motstycke

I jämförelse med andra mångfaldspräglade länder som USA, Australien och Storbritannien, där andelen barn som talar ett annat språk än majoritetsspråket ligger på runt 20-25 procent, står Sverige i en egen kategori med sina närmare 30 procent. Den svenska mångspråkigheten är dessutom unik eftersom de språk som talas här ofta inte har någon naturlig koppling till landet, till skillnad från språk i andra västländer som har historiska eller koloniala band till sina minoritetsspråk. Den snabba förändringen har satt Sverige på kartan som västvärldens mest polyglotta land, som många menar kommer att påverka och i förlängningen innebära stora konsekvenser för den svenska kulturen och språkets framtid.

Ylva Johansson: ”Vi behöver minst en miljon migranter per år”

Jan Sundstedt — Tue, 16 Jan 2024 10:13:43 +0000

I samband med ett EU-möte förra veckan talade Ylva Johansson, socialdemokrat och EU-kommissionär med ansvar för inrikes frågor, om EU:s "långsiktiga demografiska utmaningar" som hon menar kräver en mycket storskalig invandring till unionen. – Den legala migrationen bör växa ungefär med en miljon per år, påstår hon. Ylva Johanssons kommentarer i Aten den 8 januari kommer mot bakgrund av Europas pågående kamp för att locka till sig högkvalitativa arbetstagare. Hon påpekade att cirka 3,5 miljoner migranter redan anländer lagligt varje år, jämfört med cirka 300.000 som anländer illegalt. S-toppen menar att EU kommer att behöva förlita sig på arbetskraft från andra länder i takt med att medlemsländernas egna befolkningar blir allt äldre. Ett mantra som ser dagens ljus från tid till annan. Enligt henne minskar EU:s befolkning i arbetsför ålder med cirka en miljon per år. – Det innebär att den legala migrationen bör växa ungefär med en miljon per år och det är verkligen en utmaning att göra det på ett ordnat sätt, sade Ylva Johansson enligt nyhetssajten EU Observer. EU-kommissionens egen rapport målar upp en bild om ännu större befolkningsförluster inom medlemsländerna. Den prognostiserar att befolkningen i "arbetsför ålder" kommer att minska från 334 miljoner år 2014 till cirka 238 miljoner år 2060, såvida EU inte snarast lockar till sig arbetstagare genom migration.

Migrationsministern uttalar sig

Sveriges migrationsminister Maria Malmer Stenergard (M) sade i ett skriftligt uttalande att regeringen arbetar för att attrahera "rätt typ av invandring". Migrationsministern menar samtidigt att fler som redan är i landet behöver ta de jobb som finns. – Detta inkluderar att främja högkvalificerad arbetskraftsinvandring, eftersom Sverige behöver attrahera talanger från hela världen. Sverige behöver skifta fokus från storskalig lågkvalificerad till högkvalificerad arbetskraftsinvandring, och se till att fler människor som redan finns i Sverige tar de jobb som finns tillgängliga. Enligt Eurostat kommer befolkningen inom unionen att öka, för att omkring 2026 nå en topp på drygt 453 miljoner människor. Fram till 2050 kommer det sedan att ske en gradvis minskning till cirka 448 miljoner, varefter minskningen tilltar. Detta förväntas fortsätta åtminstone fram till 2100, då befolkningen kommer att uppgå till cirka 420 miljoner.

Regeringen upprättar återvändandecenter

Jan Sundstedt — Tue, 19 Sep 2023 16:06:16 +0000

Svenska återvändandecenter ska upprättas och asylsökare ska inte få välja boende utan kommer framöver att placeras på särskilda mottagningscenter. Det låter Sverigedemokraterna och den borgerliga regeringen meddela. Regeringen planerar att avsätta nästan 300 miljoner kronor i nästa års budget för etablering av återvändandecenter. Detta offentliggjordes under en pressträff med migrationsminister Maria Malmer Stenergard (M) och SD-ledaren Jimmie Åkesson vid Migrationsverkets förvar i Åstorp, Skåne. – Att veta var de asylsökande befinner sig underlättar processen för återvändande, förklarar Maria Malmer Stenergard enligt GP. Förändringar i mottagningspolitiken för asylsökande kommer också att ske. Det blir inte längre möjligt för asylsökande att välja sitt boende. Istället kommer de att placeras i särskilda mottagningscenter. För nästa år är 21 miljoner kronor avsatta för dessa center och denna summa kommer att öka dramatiskt till 275 miljoner kronor år 2026. – Detta kommer inte bara att göra asylprocessen mer effektiv, men det kommer också att underlätta återvändandeprocessen, tillägger migrationsministern. Dessa åtgärder utgör en del av regeringens övergripande strategi att strama åt migrationspolitiken, och syftar till att effektivisera såväl mottagandet som processen för återvändande.

EU-länder enas om nytt migrationsavtal

Sofie — Fri, 09 Jun 2023 11:12:48 +0000

Efter flera år av diskussioner uppger EU att medlemsländernas kunnat enas i ett nytt avtal om migrationspolitiken. Avtalet ska bland annat innebära att länderna kommer att tvingas hjälpa varandra mer och att man även kan köpa sig fri från att pröva asylsökanden. Asyl- och migrationspolitiken har skapat mycket osämja bland EU-länderna under många år. Nu uppges att man landat i ett nytt avtal angående migrationspolitiken vid ett möte under torsdagen trots att Ungern och Polen röstade emot, och där Bulgarien, Slovakien, Malta och Litauen valde att lägga ned sina röster. Som tidigare kommer migrationshanteringar att i första hand ske i det EU-land dit de sökande anländer, men andra länder ska tvingas att hjälpa till om det uppstår en "svår situation", vilket kan innebära hjälp med omfördelning, personal, utrustning eller pengar. Det ska samtidigt också bli lättare att skicka tillbaka migranter som inte har asylskäl, en fråga som Italien uppges ha drivit igenom. I dessa fall ska man heller inte behöva skicka tillbaka personerna till deras ursprungsland, utan även kunna skicka dem tillbaka till det land utanför EU som de närmast anlänt från. Däremot krävs att personen i fråga har någon form av anknytning till landet samt att det enligt EU klassas som säkert. Länder kan nu också välja att "köpa sig fria" från en asylsökande, det vill säga att man kan betala en summa på 20 000 euro per person som man av någon anledning inte vill asylpröva. Pengarna kommer att gå in i en ny EU-fond. EU-kommissionärerna Margaritis Schinas och Ylva Johansson lade fram kommissionens förslag om en ny ”asyl- och migrationspakt” i september 2020. I parlamentet har under våren behandlats hur man där vill att reglerna ska se ut, medan medlemsländerna genom det så kallade ministerrådet, europeiska rådet, enades om sin syn på de tyngsta bitarna vid ett ministermöte nu på torsdagen. Förslaget är dock inte formellt godkänt ännu, men förväntas bli det av samtliga EU-instanser under det första kvartalet av 2024.

EU antar gemensam asylpakt – kan driva på massinvandringen

Per Nordin — Mon, 20 Dec 2021 05:19:45 +0000

Europaparlamentet och Europeiska unionens råd har antagit en förordning om att inrätta en asylbyrå på EU-nivå. Detta ses av makthavarna som ett naturligt steg i arbetet med att ta fram en överstatlig och gemensam migrationspolitik för hela den europeiska unionen, där de enskilda länderna i praktiken förlorar allt mer av sitt självbestämmande. ”Målet för unionens asylpolitik är att utveckla och inrätta ett gemensamt europeiskt asylsystem (Ceas) som överensstämmer med unionens värderingar och humanitära tradition och styrs av principen om solidaritet och rättvis ansvarsfördelning”, står det bland annat att läsa i förordningen om EU:s asylbyrå. I ett pressmeddelande skriver rådet att omvandlingen av det tidigare Europeiska stödkontoret för asylfrågor (Easo) till en ”fullfjädrad byrå” görs för att ”förbättra tillämpningen av asylpolitiken inom EU”. ”Asylbyrån ska ansvara för att förbättra det gemensamma europeiska asylsystemets funktion genom att tillhandahålla ökat operativt och tekniskt stöd till medlemsländerna och genom att bidra till en mer enhetlig bedömning av ansökningar om internationellt skydd”, skriver man. Sloveniens inrikesminister Aleš Hojs är öppen med att det handlar om att implementera en överstatlig migrationspolitik på EU-nivå. ”En fullfjädrad asylbyrå är ett viktigt steg i uppbyggnaden av EU:s gemensamma asylpolitik. Byrån kommer att kunna ge snabbt och konkret stöd till medlemsländerna närhelst det behövs. Den ska också bidra till vårt samarbete med tredjeländer och på ett mycket konkret sätt visa styrkan i våra gemensamma åtgärder”, kommenterar han. I förordningen framgår också att den nya byrån ska ha ett ”nära samarbete” med nationella myndigheter i medlemsländerna som ansvarar för asyl- och invandringsfrågor samt med EU-kommissionen. Man ska också samverka med bland annat FN:s flyktingorganisation UNHCR samt ”andra relevanta organisationer”. ”En gemensam asylpolitik baserad på en fullständig och heltäckande tillämpning av Genèvekonventionen angående flyktingars rättsliga ställning av den 28 juli 1951, ändrad genom New York-protokollet av den 31 januari 1967, ingår som en del i unionens mål att gradvis inrätta ett område med frihet, säkerhet och rättvisa som är öppet för tredjelandsmedborgare eller statslösa personer som söker internationellt skydd i unionen”, konstaterar man vidare. Förespråkarna av en gemensam europeisk migrationspolitik menar att det är nödvändigt att asylsökande behandlas på samma sätt i alla medlemsländer och att samma riktlinjer och miniminormer för prövning av asylansökningar gäller överallt. Man är också bekymrade över att vissa EU-länder idag är betydligt mer restriktiva än andra när det kommer till att godkänna asylansökningar. Många är dock oroliga för att den nya asylpakten ytterligare kommer att driva på massinvandring till Sverige och andra EU-länder än som redan sker idag och att medlemsländerna tvingas ta emot stora antal migranter från tredje världen mot sin vilja. Kritiker är också bekymrade över att medlemsländernas nationella bestämmanderätt urholkas allt mer till förmån för regelverk på överstatlig nivå och där det blir allt svårare för enskilda länder att själva besluta kring sina interna angelägenheter. Bland svenska partier har såväl SD som Moderaterna tidigare varnat för att den nya ”asylpakten” kan driva på massinvandringen till Sverige. – Om det är så kommer vi i Moderaterna aldrig att kunna ställa oss bakom det, sa Maria Malmer Stenergard (M) förra året.

Texas guvernör trotsar Biden – sätter in militär vid gränsen mot Mexiko

Per Nordin — Tue, 09 Mar 2021 05:58:19 +0000

Texas guvernör Greg Abbott trotsar Joe Bidens liberala migrationspolitik och sätter nu in militär och polis vid USA:s södra gräns för att stoppa inflödet av illegala migranter och droger till landet. Abbott har sjösatt Operation Lone Star vars syfte är att ”bekämpa smuggling av människor och droger till Texas". Operationen kommer att vara ett samarbete mellan Texas Department of Public Safety (DPS) och National Guard, som kommer att bevaka området kring gränsen via flyg, land och vatten, rapporterar Breitbart. "Krisen vid vår södra gräns fortsätter att eskalera på grund av Biden-administrationens politik som vägrar att säkra gränsen och inbjuder till olaglig invandring", skriver guvernören i ett uttalande under lördagen. ”Texas stöder laglig invandring men kommer inte att vara en medbrottsling till den öppna gränspolitiken som snarare än orsakar en humanitär kris i vår stat och äventyrar texanernas liv. Vi kommer att öka de resurser och den brottsbekämpande personal som behövs för att möta denna kris”, fortsätter han. Uttalandet kommer efter en massiv ökning av illegala gränsövergångar sedan president Joe Biden tillträdde i januari. Nyligen grep gränspatruller cirka 10 000 migranter i Rio Grande Valley-området på en veckas tid. ”Vi är veckor, kanske till och med dagar, ifrån en kris vid södra gränsen. Handlingslöshet är helt enkelt inte ett alternativ”, skriver kongressledamoten Henry Cuellar i ett skriftligt uttalande. Han skrev även att USA för närvarande inte är förberett för att hantera en våg av migranter mitt i pandemin. Den republikanske guvernören Greg Abbott har nyligen även uppmärksammats för att ha klargjort att Texas kommer att överge coronarestriktionerna och normalisera samhället fullt ut igen, något som mötts med bestörtning från Biden-regimen.