migrationskrisen – Nya Dagbladet

Tucker Carlson: ”Israels mål har alltid varit att förstöra Europa”

Emil Fjellstedt — Wed, 05 Aug 2026 16:42:38 +0000

Tucker Carlson hävdar att kaoset efter Mellanösterns krig inte är ett misslyckande utan ett strategiskt resultat som försvagar Israels regionala motståndare – och samtidigt slår mot Europa genom migration, energikriser och politisk söndring. Uttalandet kommer från hans stora monolog om Irankriget i mars, men har fått förnyad spridning när konflikten åter har trappats upp. I ett videoklipp, som nu sprids på X, säger den amerikanske medieprofilen att Israels mål i Iran varken är att avsluta kärnenergiprogrammet eller att åstadkomma ett ordnat maktskifte. Målet är istället, enligt Carlson, ett långvarigt tillstånd av kaos där varje möjlig rival hålls upptagen av interna och etniska konflikter. Klippet är inte nyinspelat. Det är hämtat ur den mer än 100 minuter långa monologen ”Tucker Carlson Responds to Israel’s War on Iran”, som publicerades på Carlsons officiella kanal den 2 mars 2026, två dagar efter att USA och Israel inledde kriget mot Iran. Nya Dagbladet refererade då programmets övergripande tes om att kriget drevs av israeliska snarare än amerikanska intressen. I hela programmet utgår Carlson från fyra frågor: varför kriget började, vad syftet är, vart utvecklingen leder och hur USA bör agera. Uttalandet om Europa kommer i den andra delen, där han försöker ringa in vad han anser vara Israels strategiska mål. Han ägnar därefter större delen av programmet åt krigets följder för Iran, gulfstaterna, energimarknaden och USA:s ställning. Carlsons genomgående tes är att kriget ska förstås som ett försök att skapa israelisk dominans i regionen, inte som ett avgränsat anfall mot Irans kärnenergiprogram. Han avslutar med att uppmana USA att utropa seger, lämna kriget och säga till Israels regering att den inte bestämmer över amerikansk utrikespolitik.

”Det verkliga målet är kaos”

Carlson räknar upp Syrien, Libyen, Irak och Somalia som exempel på stater som efter krig eller utländsk inblandning har lämnats splittrade och försvagade. — Det verkliga målet är kaos, dysfunktion och ett öppet sår som består i generationer. Det verkliga målet är förstörelse för förstörelsens egen skull, säger han. Resonemanget är att ett land som förbrukar sina krafter på inbördeskrig inte kan motsätta sig en grannmakts militära eller territoriella ambitioner. — Varje möjlig rival till din makt är så upptagen av stam- och etniska konflikter i sitt eget land att den inte har någon möjlighet att göra motstånd mot din territoriella expansion, säger Carlson. [caption id="attachment_232208" align="alignnone" width="640"] Donald Trump och Benjamin Netanyahu i Vita huset i februari 2025. Foto: Dan Scavino/White House/Public domain.[/caption] Därifrån drar han sin slutsats om Europa. Krig som slår sönder stater driver stora befolkningsrörelser norrut, samtidigt som Europas energiförsörjning och ekonomi utsätts för nya chocker. — Migrationskriser i Europa förstör Europa ytterligare. Det har alltid varit ett israeliskt mål: att förstöra Europa, säger Carlson.

Stod fast när Bloomberg pressade honom

Påståendet var inte en enstaka formulering som Carlson senare tog avstånd från. I en intervju med Mishal Husain, som Bloomberg publicerade den 17 juli, återkom hon till uttalandet och frågade om han verkligen menade att Israels mål var att förstöra Europa. — Netanyahu menar det. Han har sagt det, svarade Carlson. När Husain frågade var Israels premiärminister hade sagt något sådant hänvisade Carlson till ”Rom” och tolkade det som en beteckning för det kristna Europa. Hänvisningen tycks avse ett uttalande som publicerades i november 2025, där Benjamin Netanyahu berättar att han läser historikern Barry Strauss bok Jews vs. Rome. På frågan varför han valt den svarar Netanyahu: ”Vi förlorade den gången. Jag tror att vi måste vinna nästa”. Netanyahu säger inte uttryckligen att dagens Europa är fienden. Carlson tolkar däremot uttalandet som en modern politisk markering och frågar varför ett krig mot Rom år 70 efter Kristus annars skulle vara relevant för en nutida regeringschef.

Strategidokumenten bakom resonemanget

Carlsons långtgående slutsats om Europa finns inte formulerad i någon offentlig israelisk doktrin. Däremot finns dokumenterade exempel på strategier där sönderslagna eller kraftigt försvagade grannstater har betraktats som fördelaktiga för Israel. Det mest kända är strategidokumentet A Clean Break från 1996, skrivet av en grupp amerikanska neokonservativa för den tillträdande Netanyahu-regeringen. Där beskrevs avsättandet av Saddam Hussein som ett viktigt israeliskt strategiskt mål, samtidigt som Syrien skulle försvagas och pressas genom regionala allianser och ombud. [caption id="attachment_232964" align="alignnone" width="640"] Rök stiger över Teheran efter israeliska attacker i juni 2025. Foto: Mohammadjavad Alikhani/Mehr News Agency/CC BY 4.0.[/caption] Den linjen har också nutida paralleller. Reuters rapporterade i februari 2025 att Israel försökte övertyga USA om att hålla Syrien ”svagt och decentraliserat”. Kyiv Independent återgav Reuters uppgifter. Strategin skulle enligt källorna motverka Turkiets växande inflytande efter Bashar al-Assads fall. Israels inblandning i Syrien stannade inte vid diplomatiska påtryckningar. Den avgående israeliske försvarschefen Gadi Eisenkot bekräftade 2019 att Israel hade försett syriska rebellgrupper med vapen. Uppgiften gav ytterligare stöd åt tidigare rapporter om ett hemligt program med pengar, vapen och förnödenheter till grupper i södra Syrien. Netanyahu argumenterade själv för samma linje inför USA:s kongress 2002. Enligt det officiella kongressprotokollet sade han att Saddam Hussein utan tvekan måste avlägsnas. Han lovade att ett regimskifte skulle få ”enorma positiva återverkningar” i regionen. Utfallet blev dock ett annat. Irakkriget följdes av statsupplösning, sekteristiskt våld och omfattande flyktingströmmar. Krigen i Syrien och Libyen förstärkte därefter trycket mot Europa. Under 2015 nådde drygt en miljon flyktingar och migranter Europa och närmare 4 000 människor dog under färden, som UNHCR redovisar. De största grupperna kom från Syrien, Afghanistan och Irak – tre länder som präglats av krig, utländsk inblandning och statsupplösning. Den följdkedja Carlson beskriver – krig, statsupplösning och migration mot Europa – är alltså dokumenterad. Den mer långtgående slutsatsen att Europas försvagning är själva slutmålet är hans egen geopolitiska tolkning. EU är samtidigt fortfarande Israels största handelspartner och stod 2025 för 31,7 procent av landets varuhandel, enligt EU-kommissionen.

Ett krig som har spridit sig

Carlsons varning har fått ny aktualitet genom utvecklingen efter monologen. Kriget som USA och Israel inledde den 28 februari har under fem månader dragit in Iran, Libanon, Irak och flera gulfstater. Som Associated Press skriver har striderna kombinerats med attacker mot sjöfarten och störningar i Hormuzsundet, med följder för energi- och råvarupriser långt utanför regionen. Oavsett om man delar Carlsons slutsats om avsikten pekar hans resonemang på ett återkommande mönster: när stater i Mellanöstern slås sönder stannar kostnaderna inte där. De förs vidare genom flyktingströmmar, energibrist, inflation och politiska konflikter – och Europa har gång på gång fått bära en stor del av dem.

Anti-invandringsprotester sveper över Polen

Jan Sundstedt — Mon, 21 Jul 2025 11:01:59 +0000

Tusentals människor deltog under lördagen i samordnade protester mot invandring i ett dussintal städer runtom i Polen. Demonstrationerna, som organiserades av det nationalistiska oppositionspartiet Konfederationen, möttes på flera håll av motdemonstrationer och har väckt livlig politisk debatt. Protesterna, som hölls under parollen "Stoppa invandringen", samlade stora folksamlingar i städer som Warszawa, Krakow, Wrocław och Katowice, rapporterar den brittiska statskanalen BBC. Den största demonstrationen ägde rum i Katowice, där lokala medier uppgav runt 3 000 deltagare. I Warszawa hölls samtidigt mindre motdemonstrationer av vänsterorienterade grupper, som framförde budskap om solidaritet med migranter och asylrätt. På vissa håll rapporterades spänningar mellan grupperna, men enligt polisen utbröt inga allvarligare våldsincidenter. Arrangörerna och flera framstående politiker, inklusive politiker från det konservativa oppositionspartiet Lag och Rättvisa (PiS), hävdade att Polen står inför en "växande våg av illegal migration". Dessa och flera andra talare krävde även hårdare gränskontroller, militära befogenheter för gränsvakter och regeringens avgång.

Polacy pokazują dzisiaj wielką siłę.
Frekwencja na protestach w całym kraju jest jasnym sygnałem, że obywatele oczekują natychmiastowych zmian w podejściu władz do kryzysu imigracji. I są gotowi wyjść na ulice, by się o to upomnieć.#StopImigracji pic.twitter.com/Dd1lbiofqs — Krzysztof Bosak (@krzysztofbosak) July 19, 2025

Översättning: "Det polska folket visar stor styrka i dag. Deltagandet i protester över hela landet är ett tydligt tecken på att medborgarna förväntar sig omedelbara förändringar i myndigheternas sätt att hantera invandringskrisen, och de är redo att gå ut på gatorna för att kräva det".

Slagord mot EU

Många demonstranter bar polska flaggor, höll upp banderoller med budskap som "Stoppa migrantinvasionen" och ropade slagord mot EU:s migrationspolitik. Under vissa demonstrationer hölls en tyst minut för en ung polsk kvinna som nyligen mördades i Toruń – ett fall där en utländsk medborgare misstänks och som använts av högerpolitiker som argument i debatten. Demonstrationerna ägde rum bara någon vecka efter att den polska regeringen återinfört tillfälliga gränskontroller mot Tyskland och Litauen, med hänvisning till oro över flyktingströmmar och anklagelser om att Berlin skickar asylsökande över gränsen – ett påstående som avvisats av tyska myndigheter. Polens migrationsdebatt har intensifierats i takt med nya EU-beslut om gemensam asylpolitik och ökade spänningar kring landets östra gränser. Samtidigt visar officiella siffror att antalet migranter som anländer till Polen i år är lägre jämfört med tidigare år, trots att frågan upptar en allt större plats i den politiska debatten. Regeringen har, förutom nya gränskontroller, infört hårdare regler för asylsökande och utlovat ytterligare resurser till gränsbevakningen. Frågan om migration förväntas förbli ett av de mest polariserande ämnena i polsk politik under den närmaste tiden.

Låt Anastasiia stanna

Jan Sundstedt — Mon, 10 Feb 2025 17:42:04 +0000

"Sunt förnuft är inte så vanligt", lär franske 1700-talsförfattaren och upplysningsfilosofen François-Marie Arouet (mer känd under pseudonymen Voltaire), ha myntat. Det senaste exemplet på samtidens stolligheter – som nog skulle gjort Monty Python gröna av avund – är Migrationsverkets beslut att utvisa nyligen 18 år fyllda och ambitiöst studerande Anastasiia Bigun till krigets Ukraina. Samtidigt tillåter samma myndighet allsköns kriminella, bedragare, dagdrivare och bidragstörstande kuckelmakare att slå både dank och rot i Sverige. Migrationsverkets hantering av Anastasiias ärende hade varit en absurd fars, om det inte vore för att det rör en ung kvinnas liv och framtid. En tjej som under hela sin tonårstid har anpassat sig, lärt sig svenska, skaffat vänner och drömmar i Sverige. Nu plötsligt säger staten: "Tack och hej, vi skickar dig tillbaka till ett land i krig, där du inte har någon kvar och inga möjligheter". Att hennes familj har fått uppehållstillstånd spelar ingen roll i den kafkaliknande logik som Migrationsverket tillämpar. Hon ska ut. Punkt slut. – Jag blev chockad. Jag kan fortfarande inte tro det. De tycker inte att mina skäl för att stanna är nog bra. Samtidigt fick alla andra i min familj brev som meddelar att de beviljats permanent uppehållstillstånd. Det är bara jag som inte får stanna. Hur kan de fatta ett sådant beslut? Alla andra får uppehållstillstånd men jag ska skickas tillbaka?, säger en uppgiven och märkbart sorgsen Anastasiia Bigun i samtal med Piteå-Tidningen.

En gräddfil för utvalda

Samtidigt ser vi hur andra grupper av migranter, företrädesvis från Mellanöstern och Afrika, beviljas uppehållstillstånd och medborgarskap i en sådan strid ström att det snart krävs vattentäta dammluckor för att stoppa flödet. Vi talar om individer där kriminalitet, parallellsamhällen och bristande integrationsvilja inte sällan är norm. Gängkriminella som begått våldtäkter, mord och bedriver narkotikahandel får stanna. Personer som lever på bidrag utan att någonsin själva ha bidragit till samhället får gräddfil. Det är som om det förs en omvänd migrationspolitik där de som är mest värdefulla för samhället ska utvisas medan de mest destruktiva ska stanna. En kan inte låta bli att undra: finns det en systematisk misstro och illvilja mot flyktingar från slaviska länder?

Det är inte första gången vi ser hur ukrainska flyktingar behandlas som andra klassens migranter i Sverige.

Liknande fall har tidigare sett dagens ljus. Gäller måhända dubbla måttstockar, vad gäller vem och vilka som får permanent uppehållstillstånd eller ej? Å ena sidan ljuv musik à la Vivaldis "La primavera" (Våren), vad gäller uppehållstillstånd till människor från MENA-länder. Å andra sidan Wagners "Götterdämmerung" (Ragnarök), när det kommer till fall likt Anastaiia Biguns.

Massflyktsdirektivet

Det kan här vara värt att notera det något bisarra regelverket, som ofta är orsaken till att situationer som Anastasiias tillåts uppstå. Ett regelverk som har sin grund i EU:s Massflyktsdirektiv, eller direktiv 2001/55/EG, även känt som direktivet om tillfälligt skydd. Direktivet går i korthet ut på att den tid en person tillbringar under Massflyktsdirektivet inte räknas in i den tid som krävs för att få permanent uppehållstillstånd. Det innebär att ukrainare som snart bott här i tre år – och snart går in på sitt fjärde – måste börja om från noll först när de beviljas ett arbets-, studie- eller forskaruppehållstillstånd. Fram tills dess existerar deras tid i Sverige, rent formellt, inte.

Tombola

Migrationsverkets godtyckliga beslut fungerar i praktiken som en tombola där ingen vet vad som gäller för nästa fall. Det enda mönstret vi kan urskilja är att moral, sunt förnuft och rättvisa inte är ledande principer. Om så varit fallet hade Sverige med stor sannolikhet inte drabbats tillnärmelsevis lika illa av bomber, granater, skjutningar och allehanda nidingsdåd utförda av horder av våldsamma orcher. Fallet Anastasiia Bigun är ytterligare ett exempel på hur svensk migrationspolitik har blivit en grotesk parodi på sig själv. En dag, när vi blickar tillbaka på den här tiden, kommer vi kanske ställa oss frågan: hur kunde det bli så tokigt? – Jag har inga anhöriga där eller någon som väntar på mig. Jag har inga kompisar kvar. Jag var bara 13 år när jag flyttade från Ukraina. Jag har inget liv där. Min familj bor ju här. Det är krig i Ukraina. Hur kan det vara rimligt att de ska skicka mig ensam till ett land där jag inte har någon alls som väntar på mig? Jan Sundstedt

Nederländerna begär undantag från EU:s asylregler

Jan Sundstedt — Thu, 19 Sep 2024 13:06:25 +0000

Nederländernas regering har formellt ansökt om att få slippa underkasta sig EU:s gemensamma migrations- och asylpolitik. Initiativet, som är ett försök att stärka landets kontroll över asylfrågor, möter dock motstånd inom EU och bedöms ha små utsikter att lyckas. Under ledning av den socialdemokratiske premiärministern, Dick Schoof, har i dagarna den nederländska regeringen lagt fram en begäran till EU-kommissionen om att införa en undantagsklausul från EU:s gemensamma migrations- och asylsystem. Syftet med begäran är att implementera en betydligt strängare asylpolitik i landet än vad de gemensamma EU-reglerna tillåter. Marjolein Faber, minister för asyl och migration, skriver i ett brev till EU-kommissionär Ylva Johansson att landet behöver ta kontroll över landets asylpolitik. – Den här regeringen har som mål att drastiskt minska migrationsvolymen till Nederländerna för att kunna fortsätta att uppfylla våra konstitutionella skyldigheter - att tillhandahålla offentliga bostäder, sjukvård och utbildning. Faber tillhör Frihetspartiet (PVV), under ledning av Geert Wilders, som är det parti som har varit den drivande kraften bakom regeringskoalitionens asylpolitik. Wilders lyfter fram Fabers initiativ på sociala medier och beskriver det som ett "historiskt steg". "Faber skriver historia och informerar Europeiska kommissionen om Nederländernas önskan att välja bort migration!"

Faber schrijft geschiedenis en informeert de Europese Commissie over de Nederlandse wens om te komen tot een opt-out voor migratie! https://t.co/aOVTrJJq1I
— Geert Wilders (@geertwilderspvv) September 18, 2024

EU-kommissionen ger tummen ner

Trots regeringens försök har EU-kommissionen snabbt avvisat begäran. En talesman för kommissionen klargjorde att inga fördragsändringar, vilket skulle krävas för att en undantagsklausul skulle bli möjlig, är aktuella. – Det är ingen fördragsändring på gång. Vi förväntar oss inte några omedelbara förändringar av EU:s regler om asyl och migration, som fortsätter att vara bindande i Nederländerna, uttrycker man. Den nederländska regeringens initiativ kommer i samband med att flera EU-länder, däribland Tyskland, återinfört gränskontroller. Samtidigt har Nederländerna nyligen även varit med och röstat igenom EU:s nya migrations- och asylpakt, som inkluderar så kallad obligatorisk "solidaritet mellan medlemsländerna". Den nya asylpakten, som träder i kraft om två år, erbjuder medlemsländerna tre alternativ för att hantera asylsökande: omplacering, betalning av 20 000 euro per avvisad asylsökande eller finansiellt stöd. Nederländerna har redan meddelat att de föredrar ekonomiskt stöd framför mottagande. – Så länge denna undantagsklausul inte beviljas, kommer vi att fokusera på att implementera den nya pakten, tydliggör Marjolein Faber i sitt brev till EU-kommissionen.

Sju av tio européer tycker invandringen är för hög

Jan Sundstedt — Thu, 20 Jun 2024 17:38:04 +0000

Sju av tio européer anser att deras länder tar emot för många invandrare, enligt en ny undersökning från BVA Xsight. Allra mest negativt inställda till massinvandringen är medborgare i Bulgarien, Tjeckien, Ungern och Cypern. En undersökning utförd av opinionsinstitutet BVA Xsight för ARTE Europe Weekly blottlägger att sju av tio européer anser att deras land tar emot för många invandrare. Undersökningen, som genomfördes online mellan den 27 mars och den 9 april, omfattade 22 726 personer från EU:s 27 medlemsländer och visar en växande misstänksamhet mot den storskaliga massinvandringen. Hela 85 procent av de tillfrågade anser att EU behöver vidta fler åtgärder för att bekämpa illegal migration och endast 39 procent uppger att de tror att Europa behöver invandring idag. De länder där flest personer ser invandring som ett problem är Bulgarien (74 procent), Tjeckien (73 procent), Ungern och Cypern (68 procent vardera). I Italien, som under 2023 hade det högsta antalet illegala invandrare (157 652), ansåg 44 procent av befolkningen att invandring var ett problem och bara 14 procent betraktade det som det största problemet i landet. Det kan också noteras att en majoritet av de svarande i samtliga deltagande EU-länder ansåg att deras länder tagit emot för många migranter - i Sverige ansåg 70 procent detta.

1/2 Encuesta realizada por BVA Xsight, abril de 2024. Los europeos están hartos de la inmigración irregular. 85% quieren que se haga más para impedir la inmigración irregular. 71% piensan que en su país hay demasiados inmigrantes.
Enlace a noticia: https://t.co/v4V6FGJU5v — Lucas Leal Montes (@LucasLealMontes) May 15, 2024

EU påverkar livet negativt

I Grekland och Spanien var det enligt undersökningen endast 11 procent av de tillfrågade som ansåg att invandringen var landets allra största problem, vilket är under det europeiska genomsnittet på 17 procent. Samtidigt är Grekland det land där flest personer (90 procent) anser att deras land tar emot för många invandrare. Undersökningen visade också att endast en tredjedel av de tillfrågade anser att EU-beslut har en positiv inverkan på deras liv. Portugal är det enda landet där en majoritet (51 procent) ser EU:s påverkan som positiv. Därefter följer Spanien, Luxemburg, Malta och Rumänien med 43 procent positiva svar. I den andra änden av spektrumet finner vi Frankrike och Tjeckien, där endast 21 procent av de tillfrågade anser att EU påverkar deras liv positivt, följt av Ungern (24 procent) och Nederländerna (26 procent).

Migrationsforskaren: ”Vi närmar oss nivåerna från 2015”

Jan Sundstedt — Wed, 20 Sep 2023 15:04:26 +0000

Första halvåret 2023 inkom över en halv miljon asylansökningar till EU - det högsta antalet sedan den stora migrationsvågen år 2015 och de näst högsta siffrorna någonsin från EU:s asylbyrå. Den lilla italienska ön Lampedusa med blott 6 000 invånare har på två dygn sett hela 7 000 migranter från främst den Nordafrikanska kusten anstorma öns stränder. Migranter som via Medelhavet tar sig till EU:s yttre gränser har ökat kraftigt i antal under första halvan av 2023. EU:s allt tunnare verktygslåda för att möta den ansträngda situationen har hittills heller inte fått någon effekt, menar Bernd Parusel vid Svenska institutet för Europapolitiska studier. – Jag är orolig över situationen, för jag tror inte att trycket kommer att avta. Samtidigt är många EU-länder väldigt angelägna om att minska antalet migranter som tar sig till EU, kommenterar han siffrorna i samband med en intervju med Bonniertidningen Dagens Nyheter. När det gäller ursprungsländerna är antalet asylsökande från Syrien, precis som 2015, fortfarande högt. Nu finns dock även ett stort antal människor som har rest från Syrien till andra länder - exempelvis Tunisien, Libanon och Jordanien - som därifrån försöker nå EU av olika skäl. De flesta av dem på grund av försämrad ekonomisk situation, enligt Parusel. Ungefär 90 procent av båtarna med migranter som anlänt under de senaste tre månaderna kommer från Tunisien, där politisk instabilitet råder. Sedan tidigare är vägen via Libyen öppnad till Europa i och med Natos bombningar av landet 2011 som störtade Muammar Gaddafis styre av landet och med detta även det avtal som fanns på plats för att hålla migranter kvar på den afrikanska kontinenten.

Stora inflöden över hela Europa

Under perioden juli-augusti har en majoritet av migranterna som anlänt till hårt ansatta Italien kommit från främst Tunisien, skriver Reuters. Italien har under premiärminister Giorgia Melonis kritik fortsatt att vara ett centralt transitland för migranter som vill ta sig in i EU och hittills i år har över 115 000 migranter nått Italien enligt inrikesdepartementet. Det är en dramatisk ökning jämfört med de 65 000 som kom under samma period förra året. Enligt preliminära siffror från spanska myndigheter har antalet migranter som anlänt till Kanarieöarna också ökat dramatiskt på senare tid, med mer än en fördubbling till 2 891 personer under de två första veckorna i september. Antalet upptäckter av illegala gränsövergångar vid EU:s yttre gränser ökade med en femtedel under de första åtta månaderna av 2023 till över 232 350, det högsta antalet för perioden januari-augusti sedan 2016 enligt preliminära beräkningar. I Storbritannien har den illegala immigrationen uppgått till 36 250 personer hittills i år. Spanien har också sett en ökning av immigranter som anländer illegalt, i år har 16 700 migrerat, en ökning med 3,8 procent jämfört med samma period förra året.

En miljon innan årets slut

EU-länderna har sedan tidigare slutit en reviderad migrationspakt som syftar till att asylsökande ska spridas ut fysiskt och kostnadsmässigt över hela unionen. Överenskommelsen har dock ännu inte sjösatts och det förhandlas fortfarande mellan ministerrådet och Europaparlamentet om dess slutliga utformning, enligt Bernd Parusel. Historiskt har antalet asylansökningar varit än högre under årets andra halva, vilket kan innebära att det under 2023 kan bli så många som över en miljon ansökningar till länderna inom EU.

Kraftig ökning av asylsökande i EU

Jan Sundstedt — Wed, 06 Sep 2023 08:02:29 +0000

Under den första halvan av 2023 ökade antalet asylansökningar i Europa med hela 28 procent jämfört med samma period förra året. Om trenden håller i sig kan EU ta emot över en miljon asylsökande innan året är slut. Under de första sex månaderna av 2023 ansökte 519 414 personer om asyl i någon av EU:s medlemsstater, Schweiz eller Norge – vilket är det största antalet ansökningar sedan migrationskrisen 2016 då drygt 633 000 personer sökte asyl under årets första hälft. Det kan noteras att syrier och afghaner står för nästan en fjärdedel av alla asylansökningar – men att många asylanter också kommer från Venezuela, Turkiet, Colombia, Bangladesh och Pakistan. [caption id="attachment_158956" align="alignnone" width="640"] Inte sedan 2016 har asyltrycket varit så hårt i EU. Foto: faksimil/EUAA[/caption] Sammantaget fick 41 procent asylsökande antingen flyktingstatus eller någon annan form av skyddsstatus och tilläts stanna i Europa. Tyskland fortsätter vara det land som i absoluta tal tar emot flest asylansökningar. Förra året beviljades totalt 141 428 personer uppehållstillstånd i Sverige – bland annat genom EU:s massflyktsdirektiv för ukrainska medborgare. I övrigt var uppehållstillstånd genom familjeanknytning och uppehållstillstånd av arbetsmarknadsskäl de vanligaste skälen till beviljat uppehållstillstånd. Under de senaste decennierna har Sverige tillsammans med Tyskland kanske varit det land i EU som fört den allra mest gränslösa och generösa migrationspolitiken. Trots ett regeringsskifte bedöms ett mycket stort antal uppehållstillstånd beviljas även under 2023.

Biden: ”Positivt att vita blir en minoritet”

Per Nordin — Thu, 20 Apr 2023 04:55:11 +0000

Det fortgående flödet av migranter ska fortsätta till USA tills vita europeiskättade amerikaner blir en minoritet - ett folkutbyte som ska ses som något positivt och som "en styrka". Åtminstone om man får tro den amerikanske presidenten Joe Biden. Det var 2015 som Joe Biden, i egenskap av vice president, deklarerade att han inte har någon önskan att stoppa massinvandringen av muslimska, afrikanska och latinamerikanska folkgrupper till USA, utan istället menade att inströmningen är någonting amerikaner kan känna sig ”stolta” över.

Artikeln är en återpublicering från den 15 april 2021.

– Vågorna (av migranter) fortsätter. Det kommer inte att stoppas och det är ingenting som vi bör vilja stoppa. Faktum är att det är en av de saker som jag anser att vi kan vara stoltast över…” Med glädje konstaterar han vidare att amerikaner av europeiskt ursprung snart kommer att bli en minoritet i USA samt att detta är någonting positivt och en del av USA:s styrka. – Människor som jag som är av vitt europeiskt ursprung kommer för första gången 2017 att vara i absolut minoritet i USA. Absolut minoritet. Färre än 50 procent av befolkningen i USA från och med då kommer att vara vita européer. Det här är ingenting dåligt – det är en källa till vår styrka, deklarerade Biden. Efter att Biden installerades som president har han fortsatt på denna linje och redan börjat liberalisera den migrationspolitik som den betydligt mer konservative föregångaren på posten – Donald Trump förde. Bland annat har Biden valt att stoppa finansieringen av muren mellan USA och Mexiko som skulle skydda gränsen och avhålla illegala migranter, tagit bort reseförbudet till 14 länder samt gjort det enklare för illegala invandrare att få uppehållstillstånd och medborgarskap i USA. Minst 11 miljoner illegala invandrare befinner sig för närvarande i USA. Framom att repatriera dessa till sina hemländer vill Biden och hans administration även införa olika åtgärder som gör det enklare för migranterna att stanna i landet.

Gravt autistisk tonåring dumpades i Sverige

Per Nordin — Tue, 13 Apr 2021 16:19:55 +0000

En svårt handikappad ung man från Iran dumpades i Sverige för fyra år sedan. Mannens mamma återvände till Mellanöstern och sedan dess har mannen varit på ett sjukhem utanför Timrå. Mannen är idag 21 år, omyndig och gravt autistisk. Han behöver tillsyn hela dygnet och är tungt medicinerad. Mannen kan inte göra sig förstådd och är tidvis aggressiv och utåtagerande. Han kom till Sverige från Iran fem år sedan, då han var 16 år. 2017 övergavs han av sin mamma när hon återvände till hemlandet. Sedan dess han han varit på ett sjukhem i Hamsta utanför Timrå. Han är ensam i hela huset, förutom sina vårdare, rapporterar skattefinansierande SVT. Mannen ska egentligen utvisas, men är så pass handikappad att det inte varit möjligt. Han saknar även giltiga resehandlingar för att kunna återvända till Iran. Föräldrarna är spårlöst försvunna och besked från Irans ambassad gör gällande att hans föräldrar måste skriva under för att de ska kunna utfärda ett nytt pass. I höstas kom beslutet att mannen skulle utvisas. Migrationsverket tar inte längre något ansvar för honom och det är därför Timrå kommun har tvingats rycka in. Hittills har mannen kostat Sverige över 11 miljoner i vård- och omsorgskostnader och ingen lösning är ännu i sikte.

Island än mer mångkulturellt – första judiska samfundet öppnas i landet

Per Nordin — Tue, 13 Apr 2021 08:15:39 +0000

För första gången i det nordiska landets historia får Island ett judiskt samfund. Den inflyttade rabbinen Avi Feldman vill nu utnyttja en föråldrad lag för att få mark till en synagoga. Nya Dagbladet har tidigare rapporterat att Island fått sin första moské med tillhörande minaret och att landet öppnat sina gränser för migranter från bland annat Mellanöstern och Afrika. Nu står det klart att landet även fått sitt första judiska samfund. Det judiska samfundet har registrerats av isländska myndigheter och ska ha ett fyrtiotal medlemmar, skriver Islandsbloggen. 2018 flyttade rabbinen Avi Feldman med sin familj till Island, med målet att grunda det första judiska trossamfundet i landet. Efter blott två år på Island ansökte han formellt om att få samfundet registrerat. I och med registreringen kan medlemmarna meddela sin tillhörighet till myndigheterna och få sin kyrkoskatt slussad vidare till samfundet. Nästa steg för samfundet är nu att få mark till en blivande synagoga. Enligt isländsk lag är kommuner skyldiga att kostnadsfritt ordna tomter åt kyrkor. Om andra samfund – utöver statskyrkan – skulle nekas rätten skulle det kunna röra sig om diskriminering. Reykjavíks kommun vill riva upp den aktuella lagen då den styrande majoriteten i fullmäktige anser att den är föråldrad. Rabbinen säger dock att synagogan i sig inte är nödvändig och att samfundet kan vara verksamt i andra lokaler så länge.