Mette Frederiksen – Nya Dagbladet

Trump: USA har fått ”permanent kontroll” över Grönland – Köpenhamn och Nuuk säger tvärtom

Markus Andersson — Sat, 19 Sep 2026 14:46:00 +0000

USA:s president Donald Trump meddelade under natten mot lördagen att ett avtal med Danmark och Grönland ger USA "permanent kontroll" över säkerheten och "alla andra behov" på Grönland — utan kostnad och utan slutdatum. I Köpenhamn och Nuuk beskrivs exakt samma dokument som en uppdatering av det försvarsavtal som redan gäller sedan 1951, och de ansvariga politikerna slår fast att Grönlands status inte ändras.

Trump tillkännagav avtalet klockan 00.12 GMT natten mot lördagen. Enligt hans egen beskrivning garanterar uppgörelsen att USA "FÖR ALLTID" ska ha full förmåga att göra vad som är nödvändigt på Grönland, och att ingen amerikansk motståndare någonsin kan få en bas, militär närvaro eller känsliga investeringar på ön utan Washingtons uttryckliga skriftliga godkännande. Han kallar det ett "Infinite Life"-avtal — ett avtal utan slut — och skriver att arbetet med att bygga upp en stor militär närvaro inleds omedelbart.

Den danska regeringen hade beskrivit samma uppgörelse i betydligt torrare ordalag. I en pressrelease från Statsministeriet den 17 september heter det att USA, kungariket Danmark och Grönland väntades underteckna avtalet under fredagen, att det stärker det befintliga Defense of Greenland Agreement från 1951, och att USA får utökad tillgång till Pituffik Space Base samt till ytterligare platser på Grönland för militära och civila ändamål. I samma text slås fast att Grönland förblir en del av kungariket, att självstyret och den territoriella integriteten bevaras och att det inte blir något amerikanskt ägande av Grönland.

"Grönland är inte till salu och kan inte tas"

Gapet mellan de två beskrivningarna blev inte mindre när de nordiska politikerna själva kommenterade uppgörelsen under fredagen.

Danmarks statsminister Mette Frederiksen avvisade varje tolkning som handlar om överlåtelse.

— Det ändrar inte Grönlands status. Grönland är inte till salu, och Grönland kan inte tas, sade hon.

Grönlands landsstyreformand Jens-Frederik Nielsen var lika kortfattad.

— Grönland förblir Grönland. Vi förblir ett folk med rätt att bestämma vår egen framtid, sade han.

Danmarks utrikesminister Lars Løkke Rasmussen placerade avtalet i den rättsliga ram som redan finns och menade att förhandlingsresultatet innebär att 1951 års försvarsavtal med USA uppdateras. Enligt honom har man lyckats möta USA:s säkerhetsbehov utan att kompromissa med rikets territoriella integritet.

Någon punkt där Washington och Köpenhamn förenas i beskrivningen finns alltså inte. Trump säljer in uppgörelsen som historisk och evig kontroll över ett landområde; de danska och grönländska företrädarna beskriver ett utvidgat basavtal inom en oförändrad statsrättslig ordning. Vad avtalstexten faktiskt reglerar — och hur "ytterligare platser" ska tolkas i praktiken — har ingen av parterna redovisat offentligt i detalj.

Ritter: "We had all this already"

Att USA redan hade rätt att verka militärt på Grönland är den invändning som den amerikanske underrättelseveteranen Scott Ritter omedelbart riktade mot presidentens tillkännagivande. Knappt tre timmar efter Trumps inlägg svarade Ritter: "We had all this already. 1951 Treaty. You're an idiot."

Det är en sakinvändning lika mycket som en förolämpning. 1951 års avtal gav USA rätt att upprätta och driva baser på Grönland, och Pituffik är den existerande amerikanska rymdbasen på ön. Det nya avtalet utvidgar tillgången — men bygger enligt den danska regeringens egen beskrivning vidare på samma traktat som Ritter hänvisar till.

Trumps anspråk på Grönland är inte nytt. I en intervju med New York Times i januari i år sade han att ägarskapet är avgörande, eftersom ägarskap ger något som inte kan uppnås genom ett hyresavtal eller ett fördrag, och att det kunde bli ett val mellan Nato och Grönland. Redan i januari 2025 svarade dåvarande landsstyreformand Múte B. Egede att Grönland tillhör grönländarna och aldrig kommer att vara till salu. Trump hade då inte uteslutit ekonomisk eller militär press.

Kritikerna ser ett mönster av överansträngd stormakt

Samma natt som Grönlandsutspelet skrev Ritter även om USA:s linje i kriget i Ukraina, i ett inlägg om ett amerikanskt sanktionspaket. Han beskrev politiken som "imperial overreach" och menade att kriget skulle upphöra i samma stund som USA slutade uppfylla vad han kallar Lindsey Grahams mordiska arv. Resultatet av lagstiftningen blir enligt Ritter ingenting annat än fler döda ukrainare och ett betydligt minskat amerikanskt inflytande, eftersom Brics-länderna redan avvisat tanken på att följa amerikanska sanktioner. Uttalandet gällde Ukraina, inte Grönland.

Varningarna kommer också från regeringshåll i Europa. Slovakiens premiärminister Robert Fico varnade i torsdags för att väst letar efter en förevändning för en stor konflikt mellan Nato och Ryssland, och avvisade att Slovakien ska dras in i strid med hänvisning till artikel 5. Läget har enligt honom aldrig varit så allvarligt när det gäller risken för ett paneuropeiskt krig.

De ekonomiska följderna av den amerikanska maktutövningen är dessutom mätbara på ett annat håll. Sedan USA gick i krig mot Iran har oljeinfrastrukturen och flödet genom Hormuzsundet störts kraftigt, och bensinpriserna i USA har stigit med upp till 50 procent, vilket i sin tur förvärrat matinflationen. När Trump i juli återinförde sjöblockaden mot Iran i Hormuz rusade oljepriset — WTI med 9,42 procent till 78,14 dollar.

Vad som faktiskt står i Grönlandsavtalet, och vilken av de två beskrivningarna av det som håller när den amerikanska militära uppbyggnaden inleds, återstår att se. Trump har lovat att den börjar omedelbart.

Danmark ersätter grönländska kvinnor efter spiralövergrepp

Emil Fjellstedt — Fri, 28 Aug 2026 10:01:49 +0000

Danmarks parlament har beslutat att ge ekonomisk ersättning till grönländska kvinnor som fick preventivmedel utan vetskap eller samtycke. Upp till 4 500 kvinnor kan omfattas av den så kallade spiralskandalen. Varje godkänd sökande får 300 000 danska kronor skattefritt. Ersättningen är lika stor oavsett vilken preventivmetod som användes eller om kvinnan utsattes vid flera tillfällen. Ordningen gäller kvinnor som bodde på Grönland eller gick på internatskola i Danmark under perioden 1960–1991, då Danmark ansvarade för det grönländska sjukvårdssystemet. Ansökningar har kunnat lämnas in sedan den 1 juli, men beslut kan fattas först när lagen träder i kraft den 1 september. Den sökande ska lämna en försäkran om att ingreppet skedde utan hennes vetskap eller samtycke och göra händelsen sannolik genom en trovärdig berättelse eller annat relevant underlag. Journalhandlingar är inte ett krav, eftersom många fall ligger flera årtionden tillbaka och dokumentation kan saknas.

Tusentals fick spiral på några år

En oberoende dansk-grönländsk utredning visar att minst 4 070 kvinnor och flickor hade fått spiral insatt vid utgången av 1970. Det motsvarade omkring hälften av de grönlandsfödda kvinnorna i fertil ålder. Utredningen bygger bland annat på berättelser från 354 kvinnor om 488 händelser. Av 410 fall som gällde spiralinsättning saknades samtycke eller tydligt samtycke i 300 fall. I ytterligare 63 fall var uppgifterna otillräckliga, medan samtycke hade lämnats i 47 fall. Totalt 185 av flickorna var under 18 år när ingreppen genomfördes. De yngsta var tolv år. Flera berättade att de skickades till läkare från skolor, elevhem eller internat utan att själva ha valt eller ens förstått varför de skulle få en spiral. Danska myndigheter drev under 1960- och 1970-talen en omfattande familjeplanering på Grönland. Bakom politiken låg oro över den snabba befolkningstillväxten och kostnaderna för bostäder, skolor och annan offentlig service. Utredningen beskriver även hur danska ideal om små kärnfamiljer fördes över på ett grönländskt samhälle där större släktnätverk hade en central roll.

”Kvinnorna har väntat länge nog”

Lagen röstades igenom med bred majoritet i Folketinget. Flera av kvinnorna följde omröstningen på plats och mötte beslutet med tårar och lättnad, rapporterar grönländska KNR. Danmarks hälsominister Ida Auken sade efter omröstningen att kvinnorna hade väntat länge nog och att tidsplanen måste hållas. Ersättningen är enligt henne ett erkännande av den orätt som begicks. Statsminister Mette Frederiksen bad 2025 om ursäkt på Danmarks vägnar och beskrev behandlingen av kvinnorna som systematisk diskriminering. Grönlands dåvarande regeringschef Múte B. Egede har gått längre och betecknat ingreppen som folkmord, en beskrivning som den danska regeringen inte har ställt sig bakom. För kvinnorna är beslutet ingen slutpunkt. Sofie Chemnitz, som själv utsattes, beskrev ersättningen som ett plåster på såret och sade att det de gått igenom alltid kommer att finnas kvar i deras kroppar.

Mette Frederiksen: Danmark redo att försvara Grönland mot USA

Emil Fjellstedt — Thu, 09 Jul 2026 07:39:44 +0000

Danmarks statsminister Mette Frederiksen säger att Danmark är redo att försvara hela kungariket – även om hotet skulle komma från USA. USA måste respektera Konungariket Danmarks territoriella integritet och suveränitet. Det sade Danmarks statsminister Mette Frederiksen på onsdagen inför Natomötet i Ankara, rapporterar 24NYT med hänvisning till Børsen. Uttalandet kommer efter nya besked från Donald Trump om Grönland, där frågan om amerikanska anspråk på ön åter aktualiserats. På en direkt fråga om Danmark vid behov skulle försvara Grönland militärt mot USA svarade Frederiksen att Danmark är berett att försvara hela riket. — Självklart är Danmark redo att försvara Konungariket Danmark. Vi menar allvar, sade Mette Frederiksen enligt den danska rapporteringen. Hon betonade också att Danmark har ”röda linjer” när det gäller den territoriella integriteten och att dessa inte kommer att ändras på grund av Trumps uttalanden. Grönland är en självstyrande del av det danska kungariket. Frågan har återkommande skapat spänningar mellan Köpenhamn och Washington sedan Trump under sin första presidentperiod öppet talade om att USA ville köpa ön.

Frederiksen bildar ny regering

Jan Sundstedt — Tue, 02 Jun 2026 07:14:52 +0000

Danmarks statsminister Mette Frederiksen bildar en ny regering efter vårens utdragna regeringsförhandlingar. Beskedet kommer drygt två månader efter det politiskt splittrade valresultatet. Valet den 24 mars gav inget av de politiska blocken egen majoritet. Socialdemokratiet gjorde ett historiskt svagt val, men efter mer än två månaders förhandlingar kan Frederiksen ändå fortsätta som statsminister. Enligt public service-bolaget DR består den nya regeringen av Socialdemokratiet, SF, Radikale Venstre och Moderaterne. Frederiksen informerade kung Frederik X om regeringsbildningen på måndagskvällen. Den nya regeringen får 82 av Folketingets 179 mandat och saknar därmed egen majoritet, rapporterar SVT med hänvisning till Ritzau. Frederiksen måste därför söka stöd från andra partier för att få igenom sin politik. Danska Altinget skriver att regeringsprogrammet presenteras på tisdagen. De nya ministrarna väntas presenteras på onsdagen, då regeringen formellt tillträder.

Danska regeringsförhandlingar pausas efter utdraget dödläge

Markus Andersson — Mon, 18 May 2026 07:19:28 +0000

Danmark har fortfarande inte fått någon ny regering efter vårens folketingsval. Nu läggs de fortsatta sonderingarna på is medan partiernas politiska förslag ska kostnadsberäknas. Venstre-ledaren Troels Lund Poulsen, som nyligen utsågs till sonderingsledare, skriver i ett inlägg att helgen har ägnats åt möten med flera partier. Enligt Poulsen är partierna medvetna om att förhandlingarna är svåra, men arbetet pågår intensivt. Måndagen ska användas till att beräkna kostnaderna för flera politiska förslag innan samtalen går vidare. Danska TV 2 rapporterar att ekonomin blivit en central fråga i regeringsförhandlingarna, där Poulsen väntas avgöra vilka partier som ska bjudas in till fortsatta politiska diskussioner. Han tog över uppdraget efter att den avgående statsministern Mette Frederiksen inte lyckats samla stöd för en ny regering. Det är fortfarande oklart när förhandlingarna återupptas.

Rekordlågt valdeltagande i Danmark

Emil Fjellstedt — Wed, 25 Mar 2026 07:30:37 +0000

Endast 84 procent av danskarna röstade i folketingsvalet – det lägsta valdeltagandet på 36 år. Sedan 2011 har andelen röstande sjunkit med nästan fyra procentenheter. I går, den 24 mars, gick Danmark till val – och resultatet visade att allt färre danskar väljer att rösta. Statsminister Mette Frederiksen, ledare för Socialdemokraterna, utlyste valet. Man måste gå tillbaka till 1990 för att hitta en lägre siffra – då röstade 82,85 procent av de danska väljarna, skriver Altinget. Valet resulterade i ett splittrat Folketing, rapporterar danska TV 2. Tolv partier tog sig in i parlamentet – det högsta antalet sedan tvåprocentsspärren infördes. Socialdemokraterna, som leder landets regering, tappade tolv mandat och fick sitt sämsta valresultat på länge. Venstre fick sin lägsta väljarandel någonsin med 10,1 procent. Moderaterna, som nu får en vågmästarroll i regeringsbildningen, fick 14 mandat.

Danmark går till val i mars

Jan Sundstedt — Fri, 27 Feb 2026 06:47:19 +0000

Danmarks statsminister Mette Frederiksen har utlyst val till Folketinget den 24 mars. Hon utesluter inte några samarbeten för att bilda regering efter valet. Beskedet kom från talarstolen i folketinget på torsdagen. — Nu är det upp till er väljare att avgöra vilken riktning Danmark ska ta de kommande fyra åren, och det ser jag verkligen fram emot, säger Frederiksen enligt danska statskanalen DR. Mette Frederiksen har varit statsminister sedan 2019, först som ledare för en socialdemokratisk regering och sedan 2022 som del av en mittenregering tillsammans med partierna Venstre och Moderaterna. Nu uppger hon att partierna går till val var för sig och att hon inte på förhand stänger dörren för någon regeringskonstellation. Hon betonar dock vikten av fortsatt upprustning av försvaret. — Om vi får möjlighet att bilda regering är det några saker som ligger fast. Danmark ska fortsätta rusta upp och vara med och skydda Europa mot den ryska krigsmaskinen, säger Frederiksen. I Danmark är det statsministern som bestämmer när val ska hållas, inte ett fast valdatum. Ett folketingsval måste dock hållas inom fyra år efter det senaste valet, som ägde rum hösten 2022.

Matcheckar delas ut till danskar

Jan Sundstedt — Wed, 28 Jan 2026 07:44:27 +0000

Till sommaren kommer över två miljoner danskar att få matcheckar. Bidraget är skattefritt och motsvarar ungefär 5 000 danska kronor. I sitt nyårstal utlovade statsminister Mette Frederiksen (S) stödet till de medborgare som har det tufft ekonomiskt till följd av bland annat höjda matpriser. Nu meddelar den danska regeringen - med stöd av Socialistisk Folkeparti (SF) och Enhedslisten - att löftet blir verklighet till sommaren. Totalt har man avsatt 4,5 miljarder danska kronor för bidraget, rapporterar tidningen Politiken.

Økonomer: Fødevarechecken giver dig en hel måneds ekstra madbudget https://t.co/bAwBCTbxbZ pic.twitter.com/5a7vT4qNIM
— TV 2 NEWS (@tv2newsdk) January 27, 2026

Inkomstbaserat

Barnfamiljer där båda föräldrarna tjänar under cirka 500 000 danska kronor om året får en matcheck på 5 000 kronor, medan familjer med högre inkomster får 2 500 kronor. I vissa fall kan beloppet bli ännu högre för familjer med flera barn. Även många pensionärer, studenter och arbetslösa kommer att få ett matbidrag på cirka 2 500 DKK.

Frederiksen om Grönlandsfrågan: ”Ett ödesdigert ögonblick”

Jan Sundstedt — Mon, 12 Jan 2026 07:52:14 +0000

Danmarks statsminister Mette Frederiksen kommenterar det oroliga världsläget och säger att "världen är i uppror". Hon vill dock inte svara på om det finns en dansk plan ifall USA försöker ta över Grönland med militär makt. Frederiksen deltog under söndagen i en partiledardebatt vid Radikale Venstres nyårsmöte i Nyborg. I samband med debatten publicerade hon ett inlägg på Instagram där hon skriver att "världen är i uppror" och att man inte får kompromissa med frihet. "USA och Europa bygger på idén om frihet. Oenigheter och konflikter mellan USA och Europa gynnar bara våra motståndare", skriver hon. I inlägget pekar hon också på att det krävs "styrka och enighet" samt att en "avsevärt ökad militär närvaro kommer att ha en reell inverkan på vår säkerhet". "Endast demokratiska samhällen som samarbetar kan garantera frihet och välstånd för sina folk – och endast om de är villiga att försvara dem", skriver Frederiksen. Under debatten fick statsministern frågan om Danmarks beredskap vid ett eventuellt amerikanskt militärt agerande mot Grönland. — Vi måste närma oss detta mer utifrån en principiell ståndpunkt än utifrån en mer konkret. Vi står vid ett vägskäl, och detta är ett ödesdigert ögonblick, svarade hon enligt danska statskanalen DR.

Frederiksen fördömer USA-toppars Grönlandsbesök: ”Oacceptabla påtryckningar”

Isac Boman — Tue, 25 Mar 2025 15:20:54 +0000

I helgen besöker vicepresidenten JD Vances hustru Grönland tillsammans med USA:s säkerhetsrådgivare Mike Waltz och energiministern Chris Wright. Någon inbjudan har de inte fått, varken från grönländskt eller danskt håll – och Mette Frederiksen menar att det handlar om ”oacceptabla påtryckningar” och att president Trump menar allvar med sina hot om att ta kontroll över jätteön. USA beskriver besöket som inofficiellt, men det kommer kort efter att Trump vid upprepade tillfällen har satt press på Grönland och Danmark med sina uttalanden om att USA önskar ta över ön. – Detta kan inte ses oberoende av de uttalanden och rapporter som vi har hört från den amerikanska sidan, från januari och fram till nu, säger Frederiksen till TV2 och argumenterar för att ”man inte kan göra ett privat besök med officiella representanter från ett annat land”. – Det här är helt klart inte ett besök som handlar om vad Grönland behöver eller vad Grönland vill ha av besökare utifrån nu.

"Han vill ha Grönland"

Trump-administrationens representanter hävdar själva att det handlar om ett rent kulturellt besök och att man bland annat kommer att närvara vid en slädhundstävling. Den förklaringen ger dock Frederiksen inte mycket för, och hon pekar på att det just nu pågår regeringsförhandlingar efter det grönländska valet tidigare i mars – dessutom har grönländska politiker uttryckligen tackat nej till utländska statsbesök just nu. – President Donald Trump är seriös och uppriktig. Han vill ha Grönland, varnar Danmarks statsminister.

"Vi är allierade"

Grönlands regeringschef, Múte B. Egede, har sagt att det oinbjudna besöket tydligt visar tecken på bristande respekt för Grönland från amerikanernas sida, och Frederiksen delar den synen. Hon betonar också att Danmark och USA länge haft ett nära samarbete och att hon fortsatt betraktar landet som en viktig allierad. – Det finns inget annat än en önskan från både Grönlands och Danmarks sida att samarbeta med amerikanerna. Vi är allierade. Vi har ett försvarsavtal om Grönland som går tillbaka till 1951. – Men det är klart att när man organiserar ett besök på det här sättet och de grönländska politikerna tydligt säger att de inte vill ha besöket, så kan man inte tolka det som respektfullt, fortsätter hon.

Nordiskt sedan 1000 år

Grönland har varit danskt sedan tidigt 1700-tal. Först som koloni, sedan som ett danskt län och idag som en autonom och till stora delar självstyrande region i det danska riket. Redan för 1000 år sedan upptäcktes dock ön av nordiska äventyrare – vilket Nya Dagbladet också skrivit om. Idag befolkas ön främst av inuiter och självständighetsrörelsen är stark på ön, där de flesta partier är av uppfattningen att Grönland varken bör vara danskt eller amerikanskt – men där man har olika syn på hur och i vilket tempo suveräniteten ska uppnås. I det gångna valet blev socialliberala Demokraatit största parti - till många danska politikers stora lättnad. Även om även detta parti vill se grönländsk självständighet menar man att en sådan måste åstadkommas gradvis och vill fortsätta ha täta förbindelser och en god relation med Danmark - samtidigt som man ser negativt på USA:s ambitioner att ta över densamma.