https://nyadagbladet.se Morgondagens Dagstidning! Thu, 15 Feb 2024 16:10:46 +0000 sv-SE hourly 1 https://wordpress.org/?v=7.1 https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2021/11/cropped-nyd-logo-500-32x32.jpg https://nyadagbladet.se 32 32 https://nyadagbladet.se/inrikes/kvallstidningarna-hoppas-pa-tiotals-miljoner-i-mediestod/ https://nyadagbladet.se/inrikes/kvallstidningarna-hoppas-pa-tiotals-miljoner-i-mediestod/#respond Thu, 15 Feb 2024 14:11:43 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=172964 Expressen och Aftonbladet återfinns bland de medier som ansökt om det nya mediestödet. Beviljas ansökningarna kan de båda kvällstidningarna årligen få tiotals miljoner kronor var i skattefinansierat stöd. Det nya mediestödet, som trädde i kraft vid årsskiftet, innebär att man kan söka fyra typer av stöd samtidigt. Det största stödet är redaktionsstödet där varje tidning kan få upp till 24,5 miljoner kronor. Både Schibstedsägda Aftonbladet och Bonnierägda Expressen har sökt redaktionsstödet. – Vi vill ha största möjliga styrka för att satsa på journalistiken och här ser vi att vi kan vara berättigade till stödet – och därför söker vi, säger Expressens chefredaktör Klas Granström till Journalisten. Om stödet beviljas är det mediestödsnämnden som beslutar hur mycket kvällstidningarna kommer att få. Det finns en miljard att fördela bland de som söker. Båda tidningarna har dock fått ekonomiskt stöd från staten under 2020 där de fått totalt närmare 22 miljoner kronor i stöd de senaste tre åren. De har också årligen fått ett distributionsstöd som ligger på under en miljon kronor. Även Omni, Svenska Dagbladet och Göteborgs-Posten har ansökt. Sammanlagt har 195 tidningar ansökt om mediestöd i år.]]> https://nyadagbladet.se/inrikes/kvallstidningarna-hoppas-pa-tiotals-miljoner-i-mediestod/feed/ 0 https://nyadagbladet.se/inrikes/nytt-demokratikriterium-ska-laggas-in-i-mediestodet/ https://nyadagbladet.se/inrikes/nytt-demokratikriterium-ska-laggas-in-i-mediestodet/#comments Wed, 29 Jun 2022 11:09:05 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=126616 Utredningen gällande mediestöd, som Mats Svegfors fick i uppdrag förra året, är nu slutförd och inlämnad till kulturministern. I den menar Svegfors att man bör lägga till vad man kallar för ett "demokratikriterium", vilket i praktiken betyder att tidningar måste omfatta parollen ”alla människors lika värde” för att kunna få mediestöd. I oktober förra året fick Mats Svegfors, tidigare vd för statsradion Sveriges Radio och tidigare chefredaktör för Schibsted-tidningen Svenska Dagbladet, i uppdrag av dåvarande kultur- och demokratiminister Amanda Lind att utreda mediestödet. I slutet av sin utredning meddelade Svegfors att det "kommer att bli ändringar" i mediestödet och att lokaljournalistik bland annat kommer att prioriteras. Nu har Svegfors lämnat in sin utredning till nuvarande kulturminister Jeanette Gustafsdotter, rapporterar skattefinansierade SVT. Förutom att fokus bör ligga på lokaljournalistik vill man bland annat också avveckla driftstödet och ersätta det med redaktionsstöd samt göra mediestödet teknikneutralt, vilket innebär att publiceringsform inte kommer att vara en avgörande faktor för vem som får stödet. En annan del man vill lägga till är ett "demokratikriterium", vilket i praktiken ser ut att innebära att det nu blir ett krav att bevisa en tro på slagordet ”alla människors lika värde” om man vill ansöka om mediestöd. ”Mediestöd får lämnas för allmänna nyhetsmedier som har en publicistisk verksamhet som inte står i strid med grunderna för det demokratiska styrelseskicket samt respekten för alla människors lika värde och den enskilda människans frihet, integritet och värdighet”, står det i utredningen. När Samnytt talar med Svegfors förtydligar han att det ska handla om en "tydlig avvikelse" och enbart ska gälla när en "publicistisk verksamhet verkligen strider mot det demokratiska samhällsskicket". Vidare påpekar han att mediestöd och mediefrihet är två skilda saker. – En tidning eller ett digitalt medium som driver en antidemokratisk hållning ges inte stöd med statliga pengar. Vi är samtidigt väldigt angelägna om att betona att mediestödet är en sak, mediefriheten en annan sak. Man ska inte blanda ihop de sakerna, säger han till Samnytt. Bonnierkoncernen uppger i ett uttalande att man är mestadels positiva till det nya förslaget, även om det innebär att man troligen kommer att få mellan 20 och 40 miljoner mindre från mediestödet, rapporterar Journalisten. Utredningen ska nu på remiss och förändringarna väntas kunna träda i kraft senast den 1 januari 2024.]]> https://nyadagbladet.se/inrikes/nytt-demokratikriterium-ska-laggas-in-i-mediestodet/feed/ 1 https://nyadagbladet.se/inrikes/sd-backar-nya-dagbladet-i-mediestodsnamnden-sagar-beslutet-om-avslaget-redaktionsstod/ https://nyadagbladet.se/inrikes/sd-backar-nya-dagbladet-i-mediestodsnamnden-sagar-beslutet-om-avslaget-redaktionsstod/#comments Sat, 27 Feb 2021 15:29:04 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=96310 För ungefär en månad sedan överklagade Nya Dagbladet beslutet från Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) att på ytterst tvivelaktig grund avslå redaktionsstöd till tidningen för att man jobbar för mycket ideellt. Nu markerar Sverigedemokraterna mot det egendomliga och vida uppmärksammade fallet i Mediestödsnämnden, där den föredragande handläggaren Kerstin Morasts mening vid omprövningen är att "inget tillkommit som ger anledning att anta att beslutet är felaktigt". I konkreta ordalag är det paragraf 9a i mediestödsförordningen man hänvisar till för att avslå Nya Dagbladets ansökan och som säger att "Redaktionsstöd får lämnas till allmänna nyhetsmedier som har behov av ekonomiskt stöd för sin redaktionella verksamhet." 12 miljoner kronor beviljades samtidigt av nämnden i stöd till bland annat till den vänsterpopulistiska boulevardtidningen Aftonbladet, trots att man så sent som 2018 gjorde en vinst på 148 miljoner kronor. Lidingö Nyheter, som inte har en enda anställd person och drivs helt på hobbybasis, beviljades också stöd. Trots detta menar verksjuristen Kerstin Morast, som också författat många av myndighetens föreskrifter och var handläggare i frågan, att det föregående beslutet varit korrekt. Morast menar själv att mediestödsnämndens beslut gällande Nya Dagbladet ska stå fast eftersom det inte har framförts nya omständigheter, något som alltså inte stämmer bland annat mot bakgrund av det fall som NyD uppdagat gällande Lidingö Nyheter. "Av 37 § förvaltningslagen (2017:900) framgår att en myndighet får ändra ett beslut som den har meddelat om den anser att beslutet är felaktigt på grund av att det har tillkommit nya omständigheter eller av någon annan anledning. Inkommen skrivelse innehåller inget som ger anledning att anta att beslut med dnr 20/04512 daterat är felaktigt. Skäl för ändring saknas därför." MPRT menar alltså att NyD bör ha förstått att man inte kan får använda sig av ideella resurser baserat på denna text, även om man har redaktionella kostnader i övrigt. Detta samtidigt som myndigheten finansierar upp till 75 procent av hela verksamheten för mängder av andra tidningar. NyD har både före och efter ansökan kontrollerat detta och har ännu inte funnit någon sådan regel. I skarp kontrast till beslutet har MPRT istället bekräftat att någon sådan gräns för ideella resurser inte finns. Även andra tidningar så som Samhällsnytt har på ett otvivelaktigt sätt visat att NyD blivit diskriminerade i handläggningsprocessen. Majoriteten av mediestödsnämnden stödjer Morast linje, som dock får kraftigt mothugg av Sverigedemokraternas nya ledamot Erik Larsson som sågar beslutet i en detaljerad skiljaktig mening i ärendet.   Myndighetens handläggare ställs till svars Morast får frågor om ärendet som hon förberett för nämnden och varför hon menar att inga nya omständigheter har tillkommit: Det har väl tillkommit detta med Lidingö Nyheter och att de hade lägre kostnader? – För mediestödsnämnden var inte det en ny omständighet. Det visste ju mediestödsnämnden om, svarar Morast. Hon menar vidare att när det gäller behov av ekonomiskt stöd att det "går en gräns någonstans". Hon menar vidare att "Nya Dagbladet hamnade på den ena sidan och Lidingö Nyheter på den andra". Lidingö Nyheter förlitar sig dock på en ännu större andel oavlönade skribenter varför förhållandet borde vara omvänt. Att nämnden inte har förstått ärendets natur kan därtill beläggas med att bland annat ledamoten Kristoffer Löfblad trodde att Nya Dagbladet var en "ideell förening" och därför inte kunde får stöd. Detta är helt felaktigt då mängder av ideella föreningar får och har fått stöd - Nya Dagbladet är dessutom inte ens en ideell förening. Du vet ju att Lidingö Nyheter inte har några anställda? – Vet jag det? Jag vet inte det, menar Morast trots att detta framgår av det ärende hon själv prövat. Det ser du på personalkostnaderna som de har uppgivit. – När jag tittar på denna omprövning så tittar jag på Nya Dagbladet. Det har ju framkommit att Lidingö Nyheter inte har några anställda alls och att ägaren jobbar helt ideellt. – Jag har inte sett något sånt. [caption id="attachment_96322" align="alignnone" width="640"] Från Nya Dagbladet begäran om omprövning. Kerstin Morast MPRT menar att hon inte känner till det som Nya Dagbladet har skrivit i dokumentet som hon prövade.[/caption]   Att döma av Morast kommentarer har hon själv alltså inte läst Nya Dagbladet begäran om omprövning. I skrivelsen framgår det mycket tydligt att Lidingö Nyheter har betydligt lägre kostnader än Nya Dagbladet i alla avseenden. Några personalkostnader har Lidingö Nyheter inte alls vilket bekräftats i en intervju med företagets ledning. Du har väl deras kostnadsredovisningar inför redaktionsstödet och kan se vilka personalkostnader de hade? – Nej, vet du vad jag gör. Jag har tittat på det beslut som skall prövas. När det gäller MPRT:s paragraf som Nya Dagbladet föll på handlar det om "behov av ekonomiskt stöd". MPRT har alltså helt enkelt hoppat över kärnan i hela ärendet i detta fall - att jämföra handläggningen av Lidingö Nyheter med Nya Dagbladet. Man kan tolka det som att det är behovsprövat? – Ja, det kan man tolka så och då måste nämnden tolka när man anses ha behov. Aftonbladet gjorde en utdelning på 167 miljoner till sitt moderbolag. Har de behov av stöd eller har ett bolag som måste förlita sig på ideella resurser det? – Jag kan inte diskutera i allmänhet. Jag kan diskutera Nya Dagbladet. Jag kan inte diskutera hypotetiska fall. Vad betyder behov av ekonomiskt stöd då? – Den som söker skall visa behov av ekonomiskt stöd. Där måste nämnden dra en gräns. Om du går in på ett socialkontor, vad betyder då behov av ekonomiskt stöd? – Vet du vad. Jag tror du försöker blanda in saker som inte är så relevanta. Folk måste ju förstå era föreskrifter innan de ansöker när detta kostar 30-40 000 kronor? – Jag känner till att det kostar pengar. I sammanhanget kan även nämnas att MPRT finansierar upp till 75 procent av tidningar verksamheter som annars hade fått förlita sig på ideella resurser. Morast utvecklar efter fler frågor: För att man skall ha behov av ekonomiskt stöd så kan man göra en vinst på 100 miljoner, men om man gör en förlust och måste förlita sig på ideella resurser, såsom runt 40 tidningar som ni redan ger press- och mediestöd i olika former - då har man inte rätt till stöd, men ni ger dem det ändå? – Det kan inte jag säga utan det är något som mediestödsnämnden bedömer. Tycker du att paragraf 9a är tydlig i detta. De borde ha förstått detta innan de ansökte? – Det är mediestödsnämnden som måste tolka detta. Morast menar vidare under samtalet att de fortfarande inte kan definiera hur stor andel ideella resurser man får ha.   Sverigedemokraternas ledamot sågar nämndens beslut SD:s ledamot Erik Larsson markerar kraftigt mot MPRT och nämndens hantering av Nya Dagbladet. I beslutet har han dessutom noterat en skiljaktig mening med en helt ny infallsvinkel. I inlagorna som vi tagit del av skriver Larsson bland annat: "Den fakultativa bestämmelsen kräver inte att nya omständigheter har tillkommit och nämnden får därför ändra sitt beslut vilket det står klart att den ska göra i detta fall. Beslutet med diarienummer 20/04512 var därför felaktigt och ska därför ändras av nämnden och medföra ett beviljande till Nya Dagbladet." Innan detta förklarar Larsson sin ståndpunkt och berör även den verklighetsfrånvända tolkningen av paragraf 9a: "Vad som framkommit i behandlingen av ärendet är att tidningen har uppfyllt kraven i övrigt men fått avslag på sin ansökan på grund av för stor andel personal som arbetar ideellt. Detta krav härleder mediestödsnämnden ur 9a § Mediestödsförordningen där behov av ekonomiskt stöd tolkas som att stöd inte får ges till tidningar med för stor andel ideell personal. En tidning kan dock ha andra kostnader än personalkostnader. I samma bestämmelse står det att ”redaktionsstöd får endast användas för kostnader som är förknippade med det allmänna nyhetsmediets redaktionella verksamhet” vilket med en e contrario-tolkning innebär att stöd kan ges till nyhetsmediets redaktionella verksamhet vilket torde innebära att annat än strikt tolkat personalkostnader kan ersättas." Larsson har även satt press på myndigheten i ett ärende om tidningen Offensiv som Nya Dagbladet har uppmärksammat, där det förekommit uppenbart fusk med upplagan. ]]> https://nyadagbladet.se/inrikes/sd-backar-nya-dagbladet-i-mediestodsnamnden-sagar-beslutet-om-avslaget-redaktionsstod/feed/ 2 https://nyadagbladet.se/ekonomi/rika-etablissemangsmedier-far-hundratals-extra-skattemiljoner-i-mediestod/ https://nyadagbladet.se/ekonomi/rika-etablissemangsmedier-far-hundratals-extra-skattemiljoner-i-mediestod/#comments Thu, 10 Dec 2020 06:12:30 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=88969 Igår offentliggjorde Myndigheten för press, radio och tv det fördelningen av det nyinrättade redaktionsstödet. Mediestödsnämnden tilldelar som väntat mångmiljonbelopp till stora etablissemangsmedier som de vänsterpopulistiska skvallertidningarna Aftonbladet och Expressen och pseudokonservativa Svenska Dagbladet. Även Nya Dagbladet uppfyller de formella kraven - men nekas samtidigt stöd med motiveringen att redaktionen delvis drivs tack vare ideella insatser och anses därför "inte ha behov av något ekonomiskt stöd". Skvallertidningen Aftonbladet - som gjorde en vinst på 14 miljoner kronor 2019 och redan omsätter nära 1,6 miljarder kronor - anser myndigheten dock ha behov av stöd och beviljas därför hela 11,9 miljoner kronor i redaktionsstöd av skattebetalarnas medel. Schibstedägda Svenska Dagbladet är en annan aktör som gynnas kraftigt av det nya redaktionsstödet. Trots att man förra året fick hela 40 miljoner kronor i presstöd så beviljas man ändå maxstödet på knappt 12 miljoner kronor. Dessutom får man två miljoner extra för sin ungdomstidning SvD Junior. Bonnierkoncernen har flera tidningar som nu får ta emot ett extra miljonregn – däribland Sydsvenskan, Helsingborgs Dagblad och Expressen som alla får högsta möjliga stödbelopp. Stampenägda Göteborgsposten, som tillsammans med Svenska Dagbladet redan tar emot mest presstöd i landet, har också beviljats ytterligare knappt 12 miljoner. Även Nerikes Allehanda får ta del av knappt 10 miljoner kronor extra- trots att de 2019 fick drygt 25 miljoner i presstöd. Totalt sökte 217 olika medier och publicister redaktionsstödet och cirka 160 av dessa blev också beviljade detta, varav den övervägande majoriteten är lokaltidningar av olika slag. Nya Dagbladet beviljades inte stödet med motiveringen att för mycket av tidningens arbete sker på ideell basis – en bedömningsgrund som saknar stöd i regelverket och som inte har motiverats närmare. NewsVoice fick också avslag med motivering om tidningens innehåll vilket inte heller har stöd i regelverket. Noterbart är att regimkritiska Samhällsnytt, SwebbTV, Nya Tider och Exakt 24 beviljades redaktionsstöd på sammanlagt nästan fyra miljoner kronor. Även vänsterextrema tidningar som Offensiv och Flamman fick ta del av knappt 700 000 kronor tillsammans. En komplett förteckning över vilka medier som beviljades det nyinrättade redaktionsstödet, samt hur mycket var och en av dessa fick ta del av, finns att ta del av här. ]]> https://nyadagbladet.se/ekonomi/rika-etablissemangsmedier-far-hundratals-extra-skattemiljoner-i-mediestod/feed/ 4 https://nyadagbladet.se/inrikes/newsvoice-nekas-statliga-stodet-skrev-om-gurkmeja/ https://nyadagbladet.se/inrikes/newsvoice-nekas-statliga-stodet-skrev-om-gurkmeja/#comments Wed, 09 Dec 2020 14:38:49 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=88953 Det är inte bara Nya Dagbladet som nekas det nyinrättade redaktionsstödet på mycket märkliga grunder. Inte heller webbtidningen NewsVoice får ta del av pengarna – ett beslut som bland annat motiveras med att man för tre år sedan rapporterade om att brittisk media skrev om en kvinna som sade sig ha botat sin cancer med stora mängder gurkmeja. Myndigheten nekar webbtidningen hela stödet på 416 000 kronor med synpunkter på dess innehåll. Kvinnans berättelse som NewsVoice alltså på inget sätt lyfter fram som någon sanning spreds i ett flertal brittiska medier men har alltså nu använts som grund för att neka webbtidningen redaktionsstöd. Även i övrigt har mediestödsnämnden mycket svårt att i detalj förklara varför NewsVoice inte kvalificerar sig för stödet, istället skriver man att det ”förekommer artiklar med ett innehåll som inte förefaller grundas på vetenskap eller fakta”. ”Det rör sig t.ex. om artiklar om att man kan bota cancer med gurkmeja, artiklar med ett anti-vaccinbudskap och artiklar som handlar om risker med med elektrosmog”, skriver mediestödsnämnden vidare men förklarar inte närmare varför det skulle vara förbjudet att avhandla dessa ämnen. Man lyfter också fram att sajten själva märker en del av sitt publicerade material som ”kontroversiellt” och hävdar att även detta skulle vara ett delskäl till att neka NewsVoice pengar. Vidare hävdar mediestödsnämnden att NewsVoice inte har ett redaktionellt innehåll av ”hög kvalité” och att flera av deras publiceringar ”präglas av ett icke-vetenskapligt synsätt” och att man därför inte heller är berättigade till några pengar. – Jag trodde inte mina ögon när myndigheten MPRT motiverade avslaget med orden: "...tidningen [NewsVoice] bland annat fylls med innehåll från skribenter och debattörer utanför det konventionella systemtänkandet." Med andra ord kan inte ens debattörer, som inte ens skriver inom ramen för redaktionen, debattera "...utanför det konventionella systemtänkandet". Är det fortfarande någon som anser att Sverige har en normal yttrande- och pressfrihet?, säger NewsVoice chefredaktör Torbjörn Sassersson i en kommentar till Nya Dagbladet. NewsVoice har tillsammans med auktoriserad revisor säkerställt att man uppfyllt myndighetens krav för mediestödet till punkt och pricka, men nekas nu alltså ändå hela stödet på 416 000 kronor trots sin allmännyttiga ställning. Nämnden deklarerar också att deras avslag inte kan överklagas och är slutgiltigt. Exakt hur det avgörs vilket innehåll som har hög kvalitet eller inte och på vilket sätt kvaliteten ska vara hög framgår inte heller av nämndens egna beslutsunderlag, någonting som gör det mycket svårt för sajten att korrigera eventuella brister. Beslutat går att läsa i sin helhet här. ]]> https://nyadagbladet.se/inrikes/newsvoice-nekas-statliga-stodet-skrev-om-gurkmeja/feed/ 8 https://nyadagbladet.se/inrikes/nya-dagbladet-nekas-statligt-mediestod-arbetar-for-mycket-ideellt/ https://nyadagbladet.se/inrikes/nya-dagbladet-nekas-statligt-mediestod-arbetar-for-mycket-ideellt/#comments Thu, 03 Dec 2020 15:37:05 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=88400 Nya Dagbladet ser som enda svenska dagstidning ut att nekas statligt mediestöd av de sökande. Trots att tidningen uppfyller samtliga krav för att ta del av stödet har nämnden försökt hänvisa till att redaktionsarbetet delvis sker ideellt och straffar alltså tidningen för detta. Ansökan bygger dock på de faktiska kostnader som redovisats. "Ett fullständigt absurt resonemang som saknar stöd i reglerna", säger NyD:s chefredaktör Markus Andersson. Under årtionden har tidningar i Sverige beviljats statligt presstöd. Stödet har på senare år uppgått till omkring 450 miljoner kronor. Dessa skattemedel har använts till att lyfta privatägda medieföretag och hållit dem flytande trots sviktande popularitet och ett kraftigt minskat antal prenumeranter. Parallellt med presstödet lade regeringen under året fram ett förslag om ett särskilt mediestöd på ytterligare 500 miljoner kronor som klubbades igenom och skulle för första gången vända sig till nätbaserade allmänna nyhetsmedier utan papperstidning och prenumeranter. Nya Dagbladet ansökte i oktober om det så kallade redaktionsstödet via Myndigheten för press, radio och tv. Ansökningsprocessen är omfattande och tidningen har lagt ned mycket tid och ådragit sig stora kostnader för att tillsammans med auktoriserade revisorer redovisa ett utförligt kostnadsunderlag och tillmötesgå myndighetens krav på detaljerade intyg och dokumentation. Tidningen har kunnat bevisa att man uppfyllt samtliga kriterier för att vara berättigad till stödet. Avslag utan stöd i reglerna Igår fick redaktionen ta del av beslutet ifrån myndigheten som avslår tidningens ansökan. Myndigheten hävdar att Nya Dagbladet inte ska få något stöd - eftersom tidningen har så lite resurser att man inte har råd att betala ut tillräckliga löner. I beslutet står följande att läsa: "Redaktionsstöd får lämnas till allmänna nyhetsmedier som har behov av ekonomiskt stöd för sin redaktionella verksamhet. Nya Dagbladet anger att redaktionellt innehåll i stor utsträckning tas fram av ideella resurser. Nya Dagbladet kan därför inte anses ha behov av ekonomiskt stöd för sin redaktionella verksamhet enligt 9 a § mediestödsförordningen (2020:742). Nya Dagbladet:s ansökan om redaktionsstöd ska därför avslås." Myndighetens beslut får heller inte överklagas. Handläggaren i ärendet är Dinara Berg. Beslutet togs av bland andra Kristoffer Löfblad som representerar Sverigedemokraterna (SD). Motiveringen går emot hela stödets grundidé - att fungera just som ett stöd för medier som har det svårt att gå runt ekonomiskt, men ändå levererar viktiga nyheter och information till allmänheten. – Att redaktionsarbetet till del skett ideellt och att detta på något vis skulle vara belastande för stödet är ett fullständigt absurt resonemang som helt saknar stöd i reglerna. Det tyder på en fruktansvärd inkompetens och i värsta fall kan det vara politiskt motiverat, säger Markus Andersson, chefredaktör. Stödet som Nya Dagbladet sökt på omfattade endast cirka 189 000 kronor och skulle samtidigt varit till mycket stor hjälp för tidningens hårt arbetande redaktörer och skribenter, och varit just en möjlighet för dessa att kunna få ersättning. Ansökan bygger samtidigt endast på de faktiska kostnader för löner, lokalhyror, bildköp och annat som tidningen haft och inte uteblivna löner till ideella insatser - varför myndighetens avslag helt saknar logik. Nya Dagbladet har också som enda svensk dagstidning av de sökande valt att behålla sin position utanför det så kallade "pressetiska systemet" som bland andra leds av vänsterextremisten och mediepersonligheten Robert Aschberg. Detta kunde dock myndigheten inte ha några synpunkter på, eftersom tidningen i praktiken följer en pressetik som håller högre standard än det etablerade systemet. Andra nya medier som Exakt24, Samhällsnytt och Swebbtv beviljades dock stöd på sammanlagt 2,5 miljoner kronor. Resterande pengar ifrån den halva miljard som avsatts går till redan etablerade medier såsom skvallertidningen Expressen med en omsättning på hundratals miljoner kronor. ]]> https://nyadagbladet.se/inrikes/nya-dagbladet-nekas-statligt-mediestod-arbetar-for-mycket-ideellt/feed/ 8 https://nyadagbladet.se/inrikes/ledamot-i-mediestodsnamnden-gav-sin-egen-blogg-mediestod/ https://nyadagbladet.se/inrikes/ledamot-i-mediestodsnamnden-gav-sin-egen-blogg-mediestod/#respond Mon, 28 Sep 2020 15:16:24 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=84707 En av ledamöterna i mediestödsnämnden - Brit Stakston - har beslutat att ge mediestöd till sin egen privata blogg. En granskning av Samhällsnytt visar dessutom att bloggen inte uppfyller gällande stödkrav. Brit Stakston har suttit i mediestödsnämnden sedan omkring 2015, och har själv godkänt att hennes egna mer eller mindre privata blogg Blankspot - som hon driver med vänsterprofilen Martin Shibbye - ska erhålla mediestöd. Under förra året ansökte Stakston om 358 000 kronor för ”innovations- och utvecklingsstöd” av den myndighet hon själv sitter i styrelsen för. Ansökan verkar dock inte alls ha något med hennes blogg att göra, utan handlar i stället om en förstudie om ”vilka allmänt tillgängliga tekniker och algoritmer inom artificiell intelligens som är av relevans för ett redaktionellt verktyg”. För att ha rätt till mediestöd ska den tidning man ansöker för vara ett ”allmänt nyhetsmedium” – något som Blankspot inte är. Sidan, eller bloggen, lägger istället primärt fokus på olika så kallade förtryckta grupper och personer runt om i världen - så som exempelvis en Mohammed i Afghanistan vars dagbok lyfts fram. Det kan även noteras att det är första gången i svensk historia som en liknande sida får mediestöd. Minimikravet för att få mediestöd är 2,25 miljoner tecken på ett helår, sedan finns därtill även ett minimikrav som varje utgåva ska uppfylla. Under 2018 publicerade sidan 212 texter; ungefär 910 000 tecken sammanlagt. Av dessa 212 texter innehåller två av dem runt 10 procent av all textmängd. På Facebook finns 54 videor, men de flesta av dessa – likt de flesta av texterna – är i tydlig avsaknad av aktuellt nyhetsvärde och utgörs framförallt av personliga betraktelser. Man har även en del material på Youtube och Soundcloud. Videorna ifråga på Youtube, som även dessa saknar aktuellt nyhetsvärde, har runt 100 visningar var. Alla filmer som Blankspot publicerade under 2018 motsvarar runt 1,1 miljoner tecken. En av filmerna börjar med 22 minuters tystnad – något som mediestödsnämnden räknar som likvärdigt med 18 000 tecken. Om man summerar allt text- och videomaterial från 2018 blir det ungefär 2 miljoner tecken, vilket ändå ligger under minimikravet. Enligt ett intyg från en revisor publiceras Blankspot 52 gånger om året. Detta kan dock vara falskt – om inte annat okänt material från bloggen existerar. De teckenkrav, som ska uppfyllas varje vecka/utgåva, uppfylls med detta bara under 21 veckor enligt en granskning gjord av Samhällsnytt. Blankspot ligger med andra ord med tydlig marginal under de bestämda kraven för utgåvobasis. Enligt Blankspot själva producerar man 600 ”nyheter” om året. Granskningen visar samtidigt att deras nyhetssektion under 2018 publicerade 280 artiklar – inklusive ljud- och videoklipp. Som tidigare nämnt saknar mycket av detta innehåll helt nyhetsvärde, och utgörs istället av filmer från manifestationer, diverse filmer från Afrika och intervjuer med olika vänsterpolitiskt inriktade profiler. I en intervju som Samhällsnytt gjord med handläggaren Elin Lööw på mediestödsnämnden framgår att man endast gått efter revisorintyg då man beslutat om mediestödet för Blankspot. Därför har även en granskning av revisorn blivit aktuell, och efter att Revisorinspektionen tagit del av Samhällsnytts granskning har en anmälan upprättats mot Blankspots revisor. Samhällsnytt har varit i kontakt med revisorn, men i skrivande stund inte fått svar på några relevanta frågor. Beviljandet av mediestöd till Blankspot kan med andra ord vara en fråga om jäv och/eller ouppfyllda krav. Hur mediestödsnämnden kommer att agera efter granskningen återstår ännu att se. ]]> https://nyadagbladet.se/inrikes/ledamot-i-mediestodsnamnden-gav-sin-egen-blogg-mediestod/feed/ 0 https://nyadagbladet.se/inrikes/ytterligare-75-miljoner-till-gammelmedierna-under-2020/ https://nyadagbladet.se/inrikes/ytterligare-75-miljoner-till-gammelmedierna-under-2020/#comments Fri, 06 Mar 2020 09:36:49 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=74404 I ett fortsatt försök att stödja tidningar med vikande annonsintäkter och sjunkande upplagor kommer 72 nyhetstidningar få dela på nästan 600 miljoner i presstöd under 2020 – en ökning med 75 miljoner från förra året. Det är Mediestödsnämnden som beslutar om vilka som har rätt till stöd. Reglerna är att tidningen ska komma ut med minst ett nummer per vecka och ha minst 1 500 betalande abonnenter. Utgivningen kan ske på papper eller digitalt. – Tidningsmarknaden är oerhört ekonomiskt pressad, både på grund av vikande annonsintäkter och sjunkande upplagor. Därför känns det extra viktigt att stötta branschen genom att i år dela ut mer i presstöd, säger Charlotte Ingvar-Nilsson, generaldirektör vid Myndigheten för press, radio och tv. Sammanlagt 72 tidningar kommer alltså få dela på nästan 600 miljoner av skattebetalarnas pengar under 2020. Bland dem finns flera som nu får stöd för första gången.]]> https://nyadagbladet.se/inrikes/ytterligare-75-miljoner-till-gammelmedierna-under-2020/feed/ 2