Mediestöd – Nya Dagbladet

Mediestöd – Nya Dagbladet https://nyadagbladet.se Morgondagens Dagstidning! Fri, 02 Jan 2026 12:48:30 +0000 sv-SE hourly 1 https://wordpress.org/?v=7.1 https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2021/11/cropped-nyd-logo-500-32x32.jpg Mediestöd – Nya Dagbladet https://nyadagbladet.se 32 32 Nästan 900 miljoner i mediestöd nästa år – Bonnier tilldelas lejonparten https://nyadagbladet.se/ekonomi/nastan-900-miljoner-i-mediestod-nasta-ar-bonnier-tilldelas-lejonparten/ Fri, 02 Jan 2026 12:48:30 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=219154 Mediestödsnämnden har beslutat att dela ut 894 miljoner kronor i mediestöd 2026. Den största andelen går till Bonnierkoncernen och bolag där Bonnier är delägare – trots att koncernen väntas göra miljardvinst. Mediestödet infördes på 1970-talet för att säkra konkurrens och mångfald i dagspressen. I dag är det officiella syftet att stärka demokratin genom oberoende journalistik. Kritiker menar dock att systemet i praktiken gynnar stora mediekoncerner och bidrar till ökad monopolisering. Bonnier News Local samt bolag där Bonnier är delägare, som Gota Media och Erna Media, tar emot den klart största delen av stödet. Samtidigt går Bonnierbolagen starkt ekonomiskt. Bonnier News väntas nå nära en miljard kronor i vinst 2025, och även Bonnier News Local räknar med kraftigt ökade vinster. Enligt vänstertidningen Dagens ETC kan nästan hela vinsten i det senare bolaget bestå av mediestöd. [caption id="attachment_31787" align="alignnone" width="500"]

Bonnierhuset på Torsgatan i Stockholm. Foto: Holger.Ellgaard/CC BY-SA 3.0[/caption]

Kritik från tidigare TV4-chef

Jan Scherman, tidigare vd för Schibsted-kanalen TV4, är kritisk till systemet och beskriver det som "en omvänd Robin Hood-policy" där man tar från fattiga och ger till rika. — Detta var väl ändå inte avsikten att press- och mediestödet skulle underlätta en monopolisering av marknaden och ge stora vinster till redan rika bolag, säger Scherman till Dagens ETC – som själva beviljas 13,3 miljoner kronor i stöd. Även lönekostnaderna i koncernledningarna har ökat kraftigt. De sju högst betalda cheferna i Bonnier News tog tillsammans ut 47,8 miljoner kronor i lön under 2024. Utöver det redaktionella stödet får tidningarna även ett separat distributionsstöd.]]> Nya mediestödet kan leda till tidningsdöd https://nyadagbladet.se/inrikes/nya-mediestodet-kan-leda-till-tidningsdod/ https://nyadagbladet.se/inrikes/nya-mediestodet-kan-leda-till-tidningsdod/#respond Wed, 06 Dec 2023 18:36:42 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=167617 Så sent som den 15 november klubbade riksdagen igenom den nya lagen om mediestöd och dagens presstödssystem försvinner vid årsskiftet. Förändringarna tros framför allt drabba mindre och regimkritiska tidningar hårt och Journalistförbundets ordförande Ulrika Hyllert är mycket kritisk till det nya stödets utformning. – Det innebär att mediestödets påverkan på mediemångfalden i Sverige nu blir avhängigt mediestödsnämndens goda vilja, säger hon. Journalistförbundet menar att det är oklart hur mediestödet faktiskt ska fördelas och oroar sig för att det inte finns någonting som garanterar att ”medier som bidrar till mediemångfalden prioriteras” när pengarna ska delas ut. – För oss handlar inte mediemångfald i första hand om vilken färg det är på ledarsidan. För oss som fackförbund är det viktigt att det finns många olika, livskraftiga, medieägare i Sverige. Det är en framtidsfråga och något som politikerna borde ta på större allvar, säger Ulrika Hyllert och tillägger att redaktionerna även lär få skära ner på sina frilansbudgetar. Vavra Suk, chefredaktör och ansvarig utgivare för Nya Tider, är även han mycket kritisk till hur hela processen gått till och vet inte om tidningen kommer att beviljas det nya mediestödet då något detaljerat regelverk ännu inte finns på plats och beslut inte kommer att fattas förrän tidigast i april 2024. ”Övergångsstödet”, som skulle hjälpa presstödsberättigade tidningar att lättare klara av övergången till det nya systemet, kommer heller inte att betalas ut förrän i april – under dessa sex månader blir de helt utan statligt stöd. ”Värst drabbar det dock alternativmedia som Nya Tider, och det verkar också vara åt vårt håll som udden är riktad. Vi arbetar redan i en fientlig miljö, där till exempel kartellbildningen inom den svenska tryckeribranschen begränsar våra möjligheter. Vi kan inte heller få någon betydande inkomst från annonsintäkter, som politiskt korrekta tidningar”, skriver Suk.

Vänstertidningar rasar

Rättvisepartiet Socialisterna är också mycket negativt inställda till förändringarna och menar att den borgerliga och SD-stödda regeringen aktivt försöker strypa vänsterorienterade tidningar ekonomiskt. ”Offensiv och andra vänstertidningar kan helt bli utan statligt stöd nästa år. Och skulle Offensiv få fortsatt stöd så blir det betydligt mindre än tidigare, för att inom några år bli noll kronor. Dessutom, om tidningen skulle få något stöd år 2024 kommer det inte att börja betalas ut förrän i april, vilket tvingar tidningar till att genomföra nedskärningar redan under årets början. Det är ett medvetet försök att slå undan benen för Offensiv och andra tidningar som inte ges ut av vinststinna mediakoncerner”, skriver tidningen. Även vänstertidningen ETC har gått ut och flaggat för att de förväntas förlora stora pengar med det nya mediestödet. ”Vid årsskiftet införs ett nytt mediestöd som ingen idag vet vad det innebär. Men en sak är klar, det blir mindre pengar till Dagens ETC. Det är alltså skarpt läge. 2023 har Dagens ETC haft 20 miljoner i presstöd. 2024 kan det vara utraderat”, larmar man. Kulturminister Parisa Liljestrand (M) menar dock att ”utgångspunkten har hela tiden varit ett teknikneutralt system som riktas mot de medier som verkligen behöver stöd”. – Detta för att främja en mer långsiktig bärkraft, även för små aktörer. Utifrån ett demokratiskt perspektiv är det viktigt att värna den lokala journalistiken i hela landet, påstår hon.]]> https://nyadagbladet.se/inrikes/nya-mediestodet-kan-leda-till-tidningsdod/feed/ 0 Chefredaktörer kritiska till nya mediestödet https://nyadagbladet.se/inrikes/chefredaktorer-kritiska-till-nya-mediestodet/ https://nyadagbladet.se/inrikes/chefredaktorer-kritiska-till-nya-mediestodet/#respond Thu, 29 Jun 2023 04:49:30 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=153367 Åtta chefredaktörer vädrar sitt missnöje mot utformningen av regeringens nya mediestöd. Oro uttrycks bland annat för att politiska och religiösa tidningar kommer att få betydligt mindre pengar och således få det svårare att bedriva journalistik. Av regeringens proposition om mediestödets utformning framgår bland annat att medier som fokuserar på lokaljournalistik kommer att gynnas – men också att mer nischade tidningar riskerar att få kraftigt minskat – eller helt slopat stöd. I en debattartikel beskrivs mediestödet som ett ”dråpslag” där flera chefredaktörer argumenterar för att det kommer att leda till att färre perspektiv kommer fram och att vissa röster kanske helt försvinner. – Det är jättebra att propositionen fokuserar på lokaljournalistik som är otroligt viktig för demokratin. Men det är synd att den ställer detta mot den rika floran av politiska och religiösa tidningar som också berikar samtalet, säger Leonidas Aretakis, chefredaktör för den socialistiska tidningen Flamman till skattefinansierade SVT. – Egentligen borde jag inte vara orolig men jag blir ändå det då Mats Svegfors utredning föreslog att 82 procent av nischningens stöd ska fasas ut på längre sikt, fortsätter han. Den kristna tidningen Dagen kommer att få sitt stöd halverat inom några år om de rekommenderade förändringarna implementeras. Chefredaktören Felicia Ferreira är mycket orolig för utvecklingen. – Vi bevakar till exempel väldigt djupt och väldigt brett civilsamhället, kyrkor och kyrkliga samfund. Det finns också ett antal andra nischtidningar som är experter inom sina områden och som bevakar delar av Sverige. Kanske röster som annars inte hörs. Kulturminister Parisa Liljestrand (M) avfärdar kritiken i ett mejl till SVT och hävdar att ”ett mediestöd är till för att underlätta för samhällsbevakning i hela landet”. ”Vilka tidningar som får eller inte får stöd kommer att avgöras av mediestödsnämnden, men tidningar på den nationella mediemarknaden kan fortsatt få stöd. Om det skulle visa sig att man inte kommer in i det nya systemet, då har vi tagit höjd för ett mycket generöst övergångsstöd”, påstår hon vidare]]> https://nyadagbladet.se/inrikes/chefredaktorer-kritiska-till-nya-mediestodet/feed/ 0 Mediestödsreformens syfte är att säkra lydnad mot makten https://nyadagbladet.se/ledare/mediestodsreformens-syfte-ar-att-sakra-lydnad-mot-makten/ https://nyadagbladet.se/ledare/mediestodsreformens-syfte-ar-att-sakra-lydnad-mot-makten/#comments Wed, 29 Jun 2022 15:11:23 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=126641 demokratikriterium". "Kriteriet är utformat som att den publicistiska verksamheten inte får stå i strid med grunderna för det demokratiska styrelseskicket samt respekten för alla människors lika värde och den enskilda människans frihet, integritet och värdighet.", står det att läsa i Svegfors utredning. Termen ”alla människors lika värde” är en dogm utan möjlighet till applicering i det verkliga livet. Termen är i själva verket en felöversättning ifrån FN:s deklaration om mänskliga rättigheter. Artikel 1 i FN-deklarationen lyder ”All human beings are born free and equal in dignity and rights” vilket korrekt översatt blir att ”Alla människor är födda fria och lika i värdighet och rättigheter” - vilket får en helt annan innebörd. Sådana väsentliga nyanser är det dock inte troligt att en mediestödsnämnd i dagens myndighets-Sverige har kapacitet att omfatta, varken intellektuellt eller moraliskt. Anser verkligen Mats Svegfors att det bör vara ett krav för ledarsidan på en tidning att se Moder Teresa och Anders Breivik som lika mycket värda för att kvalificera sig för statligt mediestöd? Tesen om att alla människor är lika mycket värda är uppenbart absurd, och frågan kan förstås inte besvaras varken av Svegfors eller Gustafsdotter. Nya Dagbladet tog avstånd från den infantila dogmen redan 2018 i ett offentligt ställningstagande mot bakgrund av en analys om dess skadlighet, så vi får utgå från att det ser ut att bli ett definitivt nej till något framtida mediestöd för tidningen. I praktiken handlar det förstås inte om några etiska eller moraliska principer - utan om makt. Att "tro på alla människors lika värde" är framförallt en eufemism för att "vara lojal till den rådande maktens dagordning". Under just denna dogm ingår i explicita ordalag exempelvis att inte rikta kritik mot det pågående projektet att byta ut ursprungsbefolkningen i Sverige till folkgrupper från tredje världen, eller mot hbtq-lobbyn med dess allt mer motbjudande projekt framförallt i relation till barn och unga. I den bemärkelsen är den faktiska målsättningen självfallet att mediestöd inte ska gå till verkligt oberoende media som ger sig in på kontroversiella områden som ovan nämnda och kritiserar den rådande maktens institutioner. En ytterligare intressant skrivelse är att tidningar inte får stå i strid med "den enskilda människans frihet, integritet och värdighet". En fråga till Svegfors och demokratiminister Gustafsson är huruvida detta kommer att omfatta mediehus som Bonnier och Schibsted - som stödde och drev på för införandet av den medicinska apartheid som under en tid villkorade grundläggande medborgerliga rättigheter i Sverige med experimentella injektioner från läkemedelsindustrin? Frågan är givetvis också retorisk. Målet med mediestödet från statligt håll är, som med hela systemet i Sverige varit under lång tid, att låta sossarna dominera staten, Wallenberg dominera näringslivet och parhästarna Bonnier-Schibsted dominera medielandskapet. Mediestödet är, om än en liten, framförallt en kugge i att smörja och upprätthålla detta upplägg. Isac Boman]]> https://nyadagbladet.se/ledare/mediestodsreformens-syfte-ar-att-sakra-lydnad-mot-makten/feed/ 5 Nytt ”demokratikriterium” ska läggas in i mediestödet https://nyadagbladet.se/inrikes/nytt-demokratikriterium-ska-laggas-in-i-mediestodet/ https://nyadagbladet.se/inrikes/nytt-demokratikriterium-ska-laggas-in-i-mediestodet/#comments Wed, 29 Jun 2022 11:09:05 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=126616 Utredningen gällande mediestöd, som Mats Svegfors fick i uppdrag förra året, är nu slutförd och inlämnad till kulturministern. I den menar Svegfors att man bör lägga till vad man kallar för ett "demokratikriterium", vilket i praktiken betyder att tidningar måste omfatta parollen ”alla människors lika värde” för att kunna få mediestöd. I oktober förra året fick Mats Svegfors, tidigare vd för statsradion Sveriges Radio och tidigare chefredaktör för Schibsted-tidningen Svenska Dagbladet, i uppdrag av dåvarande kultur- och demokratiminister Amanda Lind att utreda mediestödet. I slutet av sin utredning meddelade Svegfors att det "kommer att bli ändringar" i mediestödet och att lokaljournalistik bland annat kommer att prioriteras. Nu har Svegfors lämnat in sin utredning till nuvarande kulturminister Jeanette Gustafsdotter, rapporterar skattefinansierade SVT. Förutom att fokus bör ligga på lokaljournalistik vill man bland annat också avveckla driftstödet och ersätta det med redaktionsstöd samt göra mediestödet teknikneutralt, vilket innebär att publiceringsform inte kommer att vara en avgörande faktor för vem som får stödet. En annan del man vill lägga till är ett "demokratikriterium", vilket i praktiken ser ut att innebära att det nu blir ett krav att bevisa en tro på slagordet ”alla människors lika värde” om man vill ansöka om mediestöd. ”Mediestöd får lämnas för allmänna nyhetsmedier som har en publicistisk verksamhet som inte står i strid med grunderna för det demokratiska styrelseskicket samt respekten för alla människors lika värde och den enskilda människans frihet, integritet och värdighet”, står det i utredningen. När Samnytt talar med Svegfors förtydligar han att det ska handla om en "tydlig avvikelse" och enbart ska gälla när en "publicistisk verksamhet verkligen strider mot det demokratiska samhällsskicket". Vidare påpekar han att mediestöd och mediefrihet är två skilda saker. – En tidning eller ett digitalt medium som driver en antidemokratisk hållning ges inte stöd med statliga pengar. Vi är samtidigt väldigt angelägna om att betona att mediestödet är en sak, mediefriheten en annan sak. Man ska inte blanda ihop de sakerna, säger han till Samnytt. Bonnierkoncernen uppger i ett uttalande att man är mestadels positiva till det nya förslaget, även om det innebär att man troligen kommer att få mellan 20 och 40 miljoner mindre från mediestödet, rapporterar Journalisten. Utredningen ska nu på remiss och förändringarna väntas kunna träda i kraft senast den 1 januari 2024.]]> https://nyadagbladet.se/inrikes/nytt-demokratikriterium-ska-laggas-in-i-mediestodet/feed/ 1 Nya Dagbladet erkänns som allmänt nyhetsmedium https://nyadagbladet.se/inrikes/nya-dagbladet-erkanns-som-allmant-nyhetsmedium/ https://nyadagbladet.se/inrikes/nya-dagbladet-erkanns-som-allmant-nyhetsmedium/#comments Mon, 05 Jul 2021 15:15:32 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=103934 Efter en långdragen kamp mot Myndigheten för press, radio och tv, MPRT, erkänns nu Nya Dagbladet som allmänt nyhetsmedium i Sverige. Dock inte retroaktivt. Att myndigheten tvingas erkänna tidningen ses ändå som en stor framgång för oberoende och "alternativa" medier i Sverige då tidningen inte anpassat sitt innehåll och valt att inte ansluta sig till det etablerade "pressetiska systemet". Nya Dagbladet grundades 2012 och har hela tiden haft en inriktning mot allmän och bred nyhetsförmedling med fokus på kvalitet framför kvantitet. Tidningen har sedan växt till att bli Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning. I slutet av förra året ansökte Nya Dagbladet om så kallat redaktionsstöd som en del i det nya mediestöd som etablerades under 2020. Stödet nekades dock av myndigheten som menade att tidningen hade ett ”redaktionellt innehåll” som ”i stor utsträckning tas fram av ideella resurser”. Beslutet saknade dock stöd i den så kallade mediestödsförordningen som myndigheten har att följa. Tidningen valde trots att beslutet formellt inte gick att överklaga, gå vidare med ärendet till både JO samt Förvaltningsrätten och Kammarrätten som emellertid inte velat eller kunnat påverka MPRT:s uppenbart felaktiga beslut och fjolårets redaktionsstöd har alltså fortfarande inte beviljats. Nya Dagbladet har dock fortsatt att växa i både storlek och omsättning och efter att tidigare i år ansökt om innovations- och utvecklingsstöd kunde alltså myndigheten inte längre hitta skäl till att neka tidningen stöd. Tidningen beviljas därmed 224 000 kronor i stöd för att utveckla en mobilapp för Android och iOS. Allmänt erkännande Erkännandet är däremot avsevärt större och viktigare än stödet för att utveckla en mobilapp. Myndigheten har genom att tidningen uppfyller samtliga kriterier därmed fastslagit att Nya Dagbladet:

Stärker demokratin genom att främja allmänhetens tillgång till oberoende nyhetsförmedling i hela landet via en mångfald av allmänna nyhetsmedier med redaktionellt innehåll av hög kvalitet.
Bedriver en verksamhet som innefattar ”nyhetsbevakning” och som har ett ”redaktionellt innehåll bestående av regelbunden och allsidig nyhetsförmedling som ger uttryck för ett brett utbud av ämnen och perspektiv samt granskning av för demokratin grundläggande skeenden”.
Följer vad som kan anses vara ”god medieetisk sed” trots att NyD aktivt valt att inte anslutna sig till medieombudsmannen. Detta som det första oberoende mediet i Sverige.
Inte uppmanar till brott.
Inte sprider desinformation.
Inte vilseleder kring vetenskap.

Detta trots att tidningen fortsatt att rapportera om kontroversiella ämnen och inte anpassat, raderat eller ändrat något innehåll på sajten och inte heller avser att göra detta. Det har dock uppdagats att regeringen valt att inte fortsätta tillsätta de medel som det nya mediestödet hade avsetts att ha. Ursprungligen skulle det så kallade redaktionsstödet omfatta 500 miljoner kronor årligen, men i år finns det bara 90-100 miljoner att tillgå. Det hela innebär att nya oberoende medier, som likt Nya Dagbladet har rätt till stödformen, blir särskilt drabbade då bara omkring en femtedel av medlen finns att tillgå. Detta samtidigt som det traditionella presstödet, som i huvudsak gynnar de gamla etablerade mediehusen, garanteras sitt fortsatta stöd på 500 miljoner kronor årligen.]]> https://nyadagbladet.se/inrikes/nya-dagbladet-erkanns-som-allmant-nyhetsmedium/feed/ 5 Nu får mediamyndigheten stoppa stöd till systemkritisk media – på godtyckliga grunder https://nyadagbladet.se/inrikes/mediamyndigheten-far-stoppa-stod-till-systemkritisk-media-pa-godtyckliga-grunder/ https://nyadagbladet.se/inrikes/mediamyndigheten-far-stoppa-stod-till-systemkritisk-media-pa-godtyckliga-grunder/#comments Wed, 14 Apr 2021 10:02:46 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=99143 Den hårt kritiserade Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) har nu fått igenom sitt försök att formalisera möjligheterna att stoppa stöd till medier som man tycker ”sprider desinformation" eller "vilseleder kring vetenskap”. De nya föreskrifterna tros i praktiken komma att användas av myndigheten för att godtyckligt kunna stoppa ekonomiskt stöd till systemkritisk media. Tidigare mars rapporterade Nya Dagbladet om att MPRT vill ha möjlighet att godtyckligt neka stöd från skattemedel till media som de menar att innehåller "desinformation" eller vilseleder kring "etablerad vetenskap. I det ursprungliga förslaget från MPRT kring föreskrifterna om vem som kan ta del av mediestödet användes följande formulering: ”Med redaktionellt innehåll av hög kvalitet avses att mediet regelmässigt präglas av ansvarstagande nyhetsförmedling. Med ansvarstagande nyhetsförmedling avses bland annat att nyhetsmediet inte bidrar till att sprida felaktig eller manipulerad information, inte uppmanar till brott och avstår från publiceringar som vilseleder kring etablerad vetenskap och kunskap.” Tidningsutgivarna och andra aktörer inom branschen riktade dock skarp kritik mot formuleringen, bland annat delen om ”ansvarstagande nyhetsförmedling” och formuleringen ”bland annat” - varför MPRT nu ändrat föreskrifterna till följande: ”Nyhetsmedier som uppmanar till brott, sprider desinformation eller vilseleder kring vetenskap ska inte anses ha ett redaktionellt innehåll av hög kvalitet. En bedömning ska göras av mediets samlade redaktionella innehåll.” Tidningsutgivarnas tillförordnade vd Thomas Mattsson är dock fortsatt kritisk och menar i branschtidningen Journalisten att det är olyckligt att formuleringar om ”sprider desinformation” och ”vilseleder kring vetenskap” står kvar då MPRT ”knappast kommer att kunna pröva innehåll med någon större trovärdighet”. Det är också oklart hur MPRT ska avgöra vilka medier som ”sprider desinformation” och vilket redaktionellt innehåll som ”vilseleder kring vetenskap”. Kritiker menar att formuleringarna är medvetet luddigt och godtyckligt formulerade för att myndigheten enklare ska kunna neka stöd framförallt till alternativa medier som drivs av dissidenter och som går emot officiella narrativ i olika frågor. ]]> https://nyadagbladet.se/inrikes/mediamyndigheten-far-stoppa-stod-till-systemkritisk-media-pa-godtyckliga-grunder/feed/ 5 Mediamyndigheten vill formalisera möjligheten att neka stöd till systemkritiska medier https://nyadagbladet.se/inrikes/mediamyndigheten-vill-formalisera-mojligheten-att-neka-stod-till-systemkritiska-medier/ https://nyadagbladet.se/inrikes/mediamyndigheten-vill-formalisera-mojligheten-att-neka-stod-till-systemkritiska-medier/#comments Fri, 19 Mar 2021 16:01:16 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=97544 Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) vill ändra reglerna för mediestödet och ha möjlighet att neka stöd till publikationer som man menar ”vilseleder kring etablerad vetenskap” och inte ägnar sig åt vad man hävdar är ”ansvarstagande nyhetsförmedling”. Sedan tidigare har myndigheten uppmärksammats brett för att ha agerat uppenbart godtyckligt bland annat i relation till Nya Dagbladet och NewsVoice men vill nu alltså formalisera möjligheterna att göra just detta. Riksdagsledamoten Martin Kinnunen (SD) har bland annat lyft fram avslaget NewsVoice fick med motiveringen att man “släpper fram skribenter och debattörer utanför det konventionella systemtänkandet” i en interpellationsdebatt med demokratiministern Amanda Lind (MP) och uttryckte vid tillfället oro över konsekvenserna för pressfriheten av myndighetens agerande. I mediestödsförordningen framgår det att stödet ska ges till medier som publicerar ”redaktionellt innehåll av hög kvalitet”. Detta har MPRT tolkat som att medier som inte ägnar sig åt vad man själva godtyckligt menar är ”ansvarstagande nyhetsförmedling” och som påstås sprida ”felaktig information,” eller ”vilseleder kring vetenskap” ska kunna nekas ekonomiskt stöd. ”Med ansvarstagande nyhetsförmedling avses bland annat att nyhetsmediet inte bidrar till att sprida felaktig eller manipulerad information, inte uppmanar till brott och avstår från publiceringar som vilseleder kring etablerad vetenskap och kunskap”, skriver myndigheten bland annat. Hur det ska bedömas vilka publiceringar som ”vilseleder kring etablerad vetenskap och kunskap” eller ”sprider felaktig information” framgår dock inte och inte heller vilken kompetens de som ska göra denna bedömning har. Kritiker menar också att förslagen på förändrade regler i allt väsentligt handlar om att motarbeta och bekämpa regimkritiska medier som rapporterar om kontroversiella frågor, exempelvis vaccinskador eller strålning och att det nya regelverket om det antas kommer att användas för att neka dessa publikationer stöd. Noterbart är att det inte bara är regimkritiker av olika slag som är negativt inställda till förändringen. Även Thomas Mattsson, vd på Tidningsutgivarna och tidigare chefredaktör för Bonniers skvallertidning Expressen, menar att det är mycket problematiskt att myndigheten ska sitta och bedöma mediernas innehåll och publiceringar. – Men det är väldigt svårt att recensera innehåll. Och att slå fast vad som är ansvarstagande journalistik, vad som är felaktig information, eller vilseledande innehåll, det är ingen enkel sak att göra, säger Mattsson till statskanalen SVT. Charlotte Ingvar-Nilsson som är generaldirektör för för MPRT försvarar bland annat önskemålet om formaliserade möjligheter för myndigheten att agera enligt eget godtycke med kommentaren att man ”stoppar inga tidningar från att ges ut”. Hon menar dessutom att myndigheten redan nu recenserar innehållet i de publikationer som ansöker om stöd. – Vi avslog en ansökan just på denna grunden, där vi kunde se att det genomgående präglades av icke-vetenskapliga artiklar, hävdar hon troligen åsyftande NewsVoice avslag. Enligt presstödsförordningen anges det uttryckligen i 5 kap. 3§ att ”Mediestödsnämnen får vid tillämpningen av denna förordning inte ta hänsyn till vare sig tidningens politiska inställning eller dess ställningstagande i enskilda frågor” eftersom tanken med stödet har varit att subjektiva bedömningar till varje pris ska undvikas. ]]> https://nyadagbladet.se/inrikes/mediamyndigheten-vill-formalisera-mojligheten-att-neka-stod-till-systemkritiska-medier/feed/ 12 SD-ledamot kritisk till godtyckligt mediestöd https://nyadagbladet.se/inrikes/sd-ledamot-kritisk-till-godtyckligt-mediestod/ https://nyadagbladet.se/inrikes/sd-ledamot-kritisk-till-godtyckligt-mediestod/#comments Thu, 18 Mar 2021 10:09:57 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=97440 I en interpellationsdebatt med kulturminister Amanda Lind (MP) menar Martin Kinnunen (SD) att det är djupt olämpligt att Myndigheten för Press Radio och TV (MPRT) har rätt att godtyckligt neka publikationer mediestöd genom att bedöma deras innehåll. Kinnunen lyfter bland annat fram avslaget NewsVoice fick med motiveringen att man "släpper fram skribenter och debattörer utanför det konventionella systemtänkandet". SD-ledamoten menar att regeringen har valt att gå en mycket farlig väg och att befogenheten att godtyckligt neka tidningar stöd kan leda till att tidningar aktivt väljer att inte publicera visst material eller rapportera om vissa frågor eftersom de annars riskerar att förlora möjligheten till stöd, något som också hotar pressfriheten. – Med en sådan här föreskrift som i förlängningen bygger på förordningen så är jag oroad för att tidningarna blir rädda för att publicera viss information, helt enkelt, och det skadar ju tilltron till pressfriheten i Sverige och det gör mig djupt oroad, konstaterar han. Istället anser Kinnunen att det ska vara en mer kvantitativ bedömningsgrund som utgår mer från mängden publicerat material snarare än vilka ämnen och frågor som publikationen tagit upp. – Vad som är etablerad vetenskap och kunskap och manipulerad information, det är väldigt svårt att avgöra vad som är det… Det här har ju såväl tryckfrihetsexperter som utgivarna själva reagerat på. Så min undran är ju, har ministern någon oro för vad det här ska leda till? frågar Kinnunen Amanda lind. – Det måste vara lätt att avgöra vem som ska få stöd och vem som inte ska få stöd och då tycker jag att då bör det inte bli en subjektiv bedömning om vilken tidning som är bra och vilken tidning som är dålig, menar han vidare. Kinnunen lyfter även fram den formulering som NewsVoice nekades stöd på godtyckliga grunder och reagerar särskilt på att en av grunderna till nekat stöd var att man ”släpper fram skribenter utanför det konventionella systemtänkandet”. – Här är man ju lite på ett sluttande plan. Det som hända här är ju att en tidning blir oroad för om de släpper in en krönikör, det kan ju vara en elallergiker eller klimatförnekare. [...] Då är ju frågan ska tidningarna känna att bara för att vi har konsensus i en fråga, ska man då inte kunna ha skribenter som ändå torgför en annan åsikt om detta? I interpellationen som låg till grund för debatten konstaterar Kinnunen att även Tidningsutgivarnas vd Thomas Mattsson själv kritiserat MPRT:s regelverk om att enbart ”ansvarstagande nyhetsförmedlare” ska få stöd och att ingen ”felaktig” eller ”manipulerad” information får spridas som ”vilseleder kring etablerad vetenskap och kunskap”. Detta eftersom det helt enkelt är mycket svårt eller omöjligt att alltid veta vad som är ”felaktig” information. ”Formuleringarna i förslaget öppnar upp för en diskussion kring vad som är rätt och felaktigt och vem som ska avgöra det. Beroende på hur regelverket tolkas skulle det kunna innebära att en svensk myndighet bidrar till att påverka hur medierna bedriver sin nyhetsjournalistik. En utgivare som är beroende av mediestöd för att bedriva sin verksamhet skulle i ett scenario kunna dra sig för att rapportera kring ett särskilt ämne av rädsla för att förlora en viktig inkomstkälla från staten”, konstaterar Kinnunen. Han undrar därför vad demokrati- och kulturministern Amanda Lind (MP) ska göra för säkerställa att mediestödet inte används för att kontrollera vad medier rapporterar om och hur hon ska agera för att förändringarna inte gör det svårare ”att bedriva fri och oberoende journalistik”. Amanda Lind menar att de uppsatta kriterierna ”bygger på objektivitet” och är nöjd med de nya förändringarna. Hon hävdar också att hon själv anser att det är mycket viktigt att värna om ”fri och oberoende journalistik”. Kultur- och demokratiminister Amanda Lind svarar Kinnunen med att det måste finns kriterier som bygger på objektivitet, men att det är mer "komplicerat" med digitala medier, dock utan att förklara varför. Hon säger att en ledstjärna under hela hennes tid som minister är att värna om en fri och oberoende journalistik. Hon svarar även med att ge Kinnunen kritik för hans utspel 2015 då han ville lägga ner mediestödet. ]]> https://nyadagbladet.se/inrikes/sd-ledamot-kritisk-till-godtyckligt-mediestod/feed/ 5 MPRT går mot budgetkollaps – Kulturdepartementet under press https://nyadagbladet.se/ekonomi/mprt-gar-mot-budgetkollaps-kulturdepartementet-under-press/ https://nyadagbladet.se/ekonomi/mprt-gar-mot-budgetkollaps-kulturdepartementet-under-press/#comments Fri, 26 Feb 2021 16:34:24 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=96325 Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) går nu mot en budgetkollaps där hela stödsystemets funktion hotas. Förra året betalade myndigheten ut hela 650 miljoner i mediestöd. Detta kan nu komma att kollapsa till 208 miljoner för helåret 2021. Det innebär samtidigt att det nya redaktionsstödet som omfattade 500 miljoner under 2020 kan gå ner med hela 90 procent. Detta hotar nu fria medier som utsatts för extrema budgetsvängningar. Regeringens budget för MPRT:s samlade stödformer för 2021 är 932 miljoner kronor. Av denna pott är redan 724 miljoner öronmärkta för drift och distributionsstöd (som är presstöd och alltså inte mediestöd). Detta enligt ett pressmeddelande från MPRT som delvis berör ämnet. Under 2020 delade MPRT ut följande stöd där även fria medier kunde söka:

Stöd för lokal journalistik: 121 miljoner
Innovations och utvecklingsstöd: 30 miljoner
Redaktionsstöd: 500 miljoner

Totalsumman för 2020 omfattande alltså 651 miljoner i mediestöd. Eftersom mediestödet, till skillnad från presstödet delas ut efter "tillgängliga medel" kan stödet nu sjunka med nästan 70 % överlag. Innovationsstödet och stödet för lokal journalistik kommer att handläggas av MPRT med start under mars 2021 och ansökningsprocessen pågår just nu. Om detta omfattar samma belopp som 2020 finns det bara lite drygt 50 miljoner kvar för redaktionsstödet. Enligt enhetschefen för mediestöd, Georg Lagerberg, har de nu lyft frågan till Kulturdepartementet. Han menar vidare att det är upp till regeringen om nu stödformen helt kommer att kollapsa. ]]> https://nyadagbladet.se/ekonomi/mprt-gar-mot-budgetkollaps-kulturdepartementet-under-press/feed/ 1