medicin – Nya Dagbladet

Antibiotikaresistens ökar kraftigt på Island

Emil Fjellstedt — Tue, 28 Jul 2026 04:28:47 +0000

Antalet registrerade fall av multiresistenta E. coli-bakterier och närbesläktade bakterier på Island har mer än tredubblats på tio år. Samtidigt har andelen resistenta bakterier i blodinfektioner fördubblats, enligt landets senaste smittskyddsrapport. Under 2025 registrerades totalt 650 fynd av multiresistenta E. coli-bakterier och närbesläktade bakterier på Island. För tio år sedan var antalet omkring 200, rapporterar den isländska public service-kanalen RÚV med hänvisning till smittskyddsmyndighetens årsrapport. E. coli är den vanligaste orsaken till urinvägsinfektioner och kan också orsaka allvarliga blodinfektioner. Vid blodinfektioner har andelen antibiotikaresistenta E. coli-bakterier enligt uppgifterna stigit från sju procent för tio år sedan till 14 procent i fjol.

Högre nivå än i övriga Norden

Karl G. Kristinsson, tidigare professor i mikrobiologi och tidigare överläkare vid Landspítali, Islands universitetssjukhus, uppger för RÚV att nivån nu är betydligt högre än i de andra nordiska länderna. Han bedömer att en stor del av de multiresistenta bakterierna förs in av islänningar som återvänder från utlandsresor. Bakterierna kan finnas i tarmen utan att ge symtom och först upptäckas om en infektion uppstår. Kristinsson pekar även på importerade livsmedel som en möjlig smittväg, bland annat kyckling och salladsgrönsaker. Detta är en bedömning av möjliga införselvägar, inte en fastställd förklaring till varje enskilt fall.

Färre behandlingsalternativ

Antibiotikaresistens innebär att bakterier utvecklar motståndskraft mot läkemedel som används för att behandla infektioner. När en bakterie är multiresistent blir behandlingsalternativen färre. Island antog en nationell handlingsplan mot antibiotikaresistens i augusti 2024. En tidigare myndighetsrapport har samtidigt redovisat att resistensen ökade med mer än 40 procent mellan 2018 och 2023 bland de kombinationer av bakterier och antibiotika som följdes.

Ny studie: Vitamin B3 kan motverka fettleversjukdom

Redaktionen — Mon, 30 Mar 2026 05:24:44 +0000

Trots att hundratals miljoner människor världen över lider av fettlever har läkarna länge stått utan effektiv behandling. En ny sydkoreansk studie pekar nu mot en oväntad kandidat – vanligt vitamin B3. Fettleversjukdomen MASLD är i dag den vanligaste kroniska leversjukdomen i världen. Uppskattningsvis har mellan 30 och 38 procent av jordens befolkning tillståndet, enligt en studie i JAMA 2025. Trots det har läkarna länge saknat effektiva behandlingar. Nu har forskare vid UNIST i Sydkorea testat 150 redan godkända läkemedel för att hitta något som kan bromsa sjukdomen. De letade efter ämnen som kan hämma en viss molekyl – microRNA-93 – som spelar en viktig roll i hur fettleversjukdomen utvecklas. Resultatet var tydligt: vitamin B3, även kallat niacin, var det mest effektiva av samtliga testade ämnen.

Tydlig förbättring i djurförsök

I försök med möss som hade fettleversjukdom ledde behandling med niacin till lägre nivåer av den skadliga molekylen och bättre leverfunktion. Mössen fick även en sundare fettbalans i levern och förbättrad insulinkänslighet. Niacin har använts som läkemedel mot höga blodfetter sedan 1950-talet. Det är billigt, välbeprövat och finns redan godkänt av läkemedelsmyndigheter runt om i världen. Att vitaminet nu även visar sig kunna påverka mekanismer kopplade till fettleversjukdom gör det till en intressant kandidat för framtida behandlingar. Studien, som publicerats i tidskriften Metabolism: Clinical and Experimental, leddes av professor Jang Hyun Choi vid UNIST, tillsammans med forskare vid Pusan National University och Ulsan University Hospital. Forskargruppen menar att fynden kan ha stor betydelse för vården framöver. "Niacin är ett väletablerat och säkert läkemedel. Det gör det till en lovande kandidat för kombinationsbehandlingar mot fettleversjukdom", uppger forskargruppen. Forskarna betonar dock att studien hittills bara gjorts på möss och att mer forskning behövs innan några slutsatser kan dras om effekten på människor.

Finland sticker ut – flest barn på adhd-medicin i Norden

Markus Andersson — Fri, 20 Mar 2026 06:22:24 +0000

I Finland tar var nionde pojke i lågstadieåldern adhd-medicin – betydligt fler än i övriga Norden. Enligt Folkpensionsanstalten (FPA) fortsätter siffran att stiga. Bland flickor i samma ålder ligger andelen på knappt fyra procent, och pojkar påbörjar medicinering mer än dubbelt så ofta som flickor under de tidiga skolåren. En förklaring är att flickors adhd-symtom oftare upptäcks senare, enligt FPA. Mönstret håller i sig genom tonåren. I åldersgruppen 13–17 år medicineras drygt var tionde pojke, mot sex procent av flickorna. Först i åldrarna 18–29 vänder trenden – då är det fler kvinnor (4,9 procent) än män (3,5 procent) som behandlas. Det totala antalet som tar adhd-medicin i Finland växer fortfarande, trots att nyinsättningarna minskade något under 2024–2025. Jämfört med övriga Norden ligger Finland i topp vad gäller adhd-medicinering bland barn. — Ökningen har varit mycket kraftig i alla åldersgrupper, även om användningen bland unga kvinnor fortfarande är vanligare i Sverige, säger FPA:s forskningschef Miika Vuori till finska statskanalen Yle.

Tioåring drogades med ADHD-medicin i flera år efter falska övergreppsanklagelser

Jan Sundstedt — Wed, 24 Sep 2025 11:12:15 +0000

En tioårig pojke som felaktigt pekades ut för övergrepp tvångsmedicinerades för ADHD i 3,5 år – efter ett enda läkarbesök. Experter fördömer den bristfälliga utredningen som förstörde flera år av pojkens barndom. 14-årige Adam levde som tvångsomhändertagen enligt LVU i flera år, anklagad av sin egen mamma för att ha förgripit sig på sina halvsyskon. Hans pappa anklagades samtidigt för att ha våldtagit honom. Anklagelserna visade sig vara helt grundlösa – något som statstelevisionens Uppdrag granskning tidigare avslöjat och skandalen blev så besvärande för Helsingborgs kommun att två av de ansvariga på socialtjänsten till slut fick sparken. Under tiden som LVU-omhändertagen placerades Adam hos Tjust Behandlingsfamiljer, ett bolag inom Attendo-koncernen. Där träffade den då 10-årige pojken en läkare som efter endast ett patientbesök konstaterade ADHD och satte in medicinering. — Jag blev som en zombie, berättar Adam om hur medicineringen påverkade honom under de 3,5 år som behandlingen pågick.

Grundlösa anklagelser

Nu, fyra år senare, ifrågasätts hela hanteringen. De läkarjournaler som Adams pappa tagit del av visar på ett anmärkningsvärt tunt underlag för den långvariga medicineringen. Vårdbolaget har själva medgett att det handlade om "en sammantagen bedömning av läkare" snarare än en "tydlig och klassisk utredning". Den felaktiga utredningen fick stora konsekvenser. När Uppdrag gransknings avslöjanden visade att anklagelserna mot Adam och hans pappa var helt grundlösa, blev reaktionerna kraftiga och två ansvariga personer på socialtjänsten förlorade sina jobb till följd av den djupt bristfälliga hanteringen av ärendet. Anna Norlén, legitimerad psykolog och doktor i psykologi specialiserad på barn och trauma, har granskat Adams fall. Hon är starkt kritisk till hur diagnosen ställdes. — När man har så mycket kunskap om tidigare påfrestningar och uppgifter om övergrepp och trauma, så anser jag att då är det helt nödvändigt att göra den här större, mer gedigna bedömningen, säger Anna Norlén.

Läkaren avfärdar kritiken

Den läkare som diagnostiserade Adam när han bara var tio år gammal står fast vid sitt beslut och avvisar kritiken. — Jag tycker att jag gjort en helt fullgod bedömning vad gäller hans ADHD. Jag tycker att jag har samlat in väldigt mycket i hans fall, säger han till Uppdrag granskning. Efter att Adam återförenats med sin familj har han slutat med medicinerna helt.

"Inga symptom på ADHD"

Socialtjänstens egen dokumentation talar nu ett tydligt språk: "Du fungerar bra i samtliga sammanhang enligt dig själv, din pappa, faster samt skolpersonal. Du uppvisar enligt din mentor på skolan inga symptom på ADHD", skriver man i dokumentationen. Avslöjandet väcker stark kritik mot hanteringen av Adams fall och hur ett barn kunde medicineras i flera år på så bristfälligt underlag – men reser också djupare frågor om hur psykiatriska diagnoser sätts på barn i allmänhet och hur enkelt det kan vara att få en ADHD-diagnos utan ordentlig utredning. — Det är sjukt. Det där har påverkat mig väldigt, väldigt länge, säger Adam idag, nu 14 år gammal.

Schimpanser i Uganda vårdar varandras sår – med naturens mediciner

Redaktionen — Fri, 16 May 2025 08:35:21 +0000

Schimpanser i Ugandas Budongoskog behandlar inte bara sina egna skador med växter – de applicerar även växtmaterial på varandras sår. En ny studie från University of Oxford vittnar om en hög grad av empati bland djuren, och forskarna hoppas att schimpansernas kunskaper också kan leda till genombrott inom mänsklig naturmedicin. Med stöd av lokala forskarteam har beteenden filmats där schimpanser tuggar växtmaterial och applicerar det på sår – ibland på sig själva, ibland på andra individer i gruppen. Ett särskilt rörande exempel visar en ung hona som varsamt lade tuggade blad på sin mors skada. – Det finns en hel repertoar av beteenden som schimpanser använder när de är skadade eller sjuka i naturen – för att behandla sig själva och upprätthålla hygien, säger huvudforskaren Elodie Freymann till den brittiska statskanalen BBC och fortsätter: – De plockar växter, mosar dem och lägger på såren. Forskarna noterade också att vårdande beteenden förekom även mellan individer som inte var släkt – ett mönster som anses peka på en avancerad känslomässig intelligens hos aporna. Fynden kompletteras med äldre fältanteckningar från 1990-talet, där schimpanser dokumenterats hjälpa varandra att avlägsna snaror från benen. I en annan notering användes blad som "toalettpapper" – en hygienåtgärd som tydligt påminner om mänskligt beteende. https://www.youtube.com/watch?v=pCtOcq3ypSg

Naturlig antibiotika i djungeln

Tidigare forskning har visat att schimpanserna aktivt söker upp specifika växter när de är skadade. Laboratorieanalyser av dessa växter har bekräftat att många har antibakteriella egenskaper. – Ju mer vi lär oss om schimpansers beteende, desto tydligare blir det hur lite vi människor egentligen vet om naturen, fortsätter Freymann. Upptäckterna kan vara värdefulla för framtida medicinsk forskning. Studier av andra apor, som en vild orangutang som läkte ett ansiktssår med tuggade blad, stärker teorin om att kunskapen om naturmedicin är utbredd bland primater. – Om jag placerades här i skogen utan mat eller medicin skulle jag nog inte överleva länge, särskilt om jag var skadad. Men schimpanser frodas här – de kan hitta allt de behöver i sin omgivning, argumenterar Freymann vidare.

Orangutang behandlade sår med läkande växt

Sofie — Sun, 19 May 2024 06:21:25 +0000

En vild orangutang i Indonesien har använt en läkande växt för sårbehandling, enligt forskare. Orangutangen observerades upprepade gånger behandla ett sår i ansiktet. I studien, som publicerats i Scientific Reports, uppger kognitions- och evolutionsbiologer från Max Planck Institute of Animal Behavior, i Konstanz i Tyskland, och Universitas Nasional i Indonesien, att man har bevis för att djuret använt sig av aktiv sårbehandling. Den vilda orangutanghanen Rakus hade fått ett sår i ansiktet, troligen efter ett slagsmål med en annan hane. Tre dagar efter skadan började Rakus ta blad från en lianväxt, som kallas Akar Kuning (Fibraurea tinctoria), och tugga en stund för att sedan spotta ut bladen och applicera saften på såret i ansiktet. Som ett sista steg täckte hanen såret med bladen. – Denna och besläktade lianaarter som finns i tropiska skogar i Sydostasien är kända för sina smärtstillande och febernedsättande effekter och används i traditionell medicin för att behandla olika sjukdomar, såsom malaria, säger forskaren Isabelle Laumer, enligt Phys.org, och fortsätter: – Analyser av växtkemiska föreningar visar förekomsten av furanoditerpenoider och protoberberinalkaloider, som är kända för att ha antibakteriella, antiinflammatoriska, antisvamp-, antioxidant- och andra biologiska aktiviteter av relevans för sårläkning.

ATENCIÓN: Noticia más importante del día.
Un orangután de Sumatra llamado Rakus sufrió una herida en la mejilla derecha. Lo que tiene sorprendidos a los científicos es que después de que esto sucediera, el orangután empezó a aplicarse una planta medicinal, cuya eficacia está… pic.twitter.com/raUQmY1Vj3 — Somos Cosmos (@InformaCosmos) May 3, 2024

"Gemensam underläggande mekanism"

Rakus vilade mer under de dagar han var skadad och efter fem dagar med behandling var såret läkt. Laumer menar att Rakus beteende verkade avsiktligt då han inte behandlade någon annan kroppsdel och upprepade den tidskrävande rutinen flera gånger. Orangutanger äter dessutom sällan växten. Beteendet har inte observerats tidigare, men forskare spekulerar kring om det är ett beteende från Rakus födelseområde, då hans ursprung är okänt. – Orangutanghanar sprider sig från sitt födelseområde under eller efter puberteten över långa avstånd för att antingen etablera ett nytt hemområde i ett annat område eller förflytta sig mellan andras hemområden, säger hon. Därför är det möjligt att beteendet uppvisas av fler individer i hans födelseområde utanför Suaqs forskningsområde. Tidigare observationer har visat att en schimpansgrupp i Gabon applicerat insekter på sår, men detta är troligen det första rapporten om aktiv och innovativ sårbehandling hos en människoapa. Forskare menar att det ger nya insikter om förekomst av självmedicinering hos apor. – Eftersom former av aktiv sårbehandling inte bara förekommer hos människor utan även hos både afrikanska och asiatiska människoapor är det möjligt att det finns en gemensam underliggande mekanism för att känna igen och applicera ämnen med medicinska eller funktionella egenskaper på sår och att vår sista gemensamma förfader redan uppvisade liknande former av självbehandlande beteende.

Danska experter varnar: Bantningsmediciner kan utlösa ätstörningar

Redaktionen — Fri, 26 Apr 2024 07:03:01 +0000

Alltfler patienter med ätstörningar rapporterar att de tagit, eller fortfarande tar, diverse bantningsmediciner och preparat. Experter varnar nu för att denna typ av mediciner kan förvärra och även utlösa ätstörningar. Olika mediciner för att gå ner i vikt, som exempelvis Wegovy och typ 2-diabetesmedicinen Ozempic, har fått stor uppmärksamhet den senaste tiden och blivit en alltmer populär metod för viktminskning. Båda medicinerna innehåller Semaglutid som ökar mättnadskänslan. På den särskilda öppenvårdsmottagningen för ätstörningar, Psykiatrisk Center i Ballerup i Danmark, har man fått in ett ökat antal patienter som remitterats för att de äter eller har ätit olika typer av bantningsmedel. – Det handlar inte bara om patienter med stora kroppar, utan också om normalviktiga eller lätt underviktiga patienter som antingen har fått det av sin egen läkare eller som har fått det på annat sätt, till exempel genom bekanta, säger överläkaren Else Marie Olsen till statskanalen DR. Läkemedlet Wegovy tillverkas av det danska läkemedelsbolaget Novo Nordic och godkändes 2021 i USA, och inom EU 2022, för behandling av övervikt och fetma med typ 2-diabetes. Obesitasläkemedlet, som injiceras, godkändes förra året även till barn och unga över tolv år som inte lider av diabetes, enligt Läkartidningen. Bolagets värde beräknades vara större än Danmarks BNP, med ett marknadsvärde på 423 miljarder dollar i augusti föra året, enligt Schibstedtidningen SvD.

Illegal handel skapar oro

Danska läkare har även tidigare lagt fram kritik mot läkemedlet Wegovy eftersom man menar att riktlinjerna är för frikostiga, samt att man inte bör uppmuntra till det "ensidiga smala skönhetsidealet". – Jag är särskild bekymrad för de unga eftersom medicinen är godkänd till barn över tolv år, sade Maria Krüger, läkare och medicinsk ordförande för danska föreningen för allmänmedicin, till TV4 i januari i år. Efterfrågan på denna typ av medicin har varit så stor att den illegala handeln ökat markant särskilt för Wegovy, vilket danska myndigheter, däribland läkemedelsverket, flaggat för. De menar att utvecklingen är oroande och pekar mot att den som köper medicinen illegalt inte får en medicinsk bedömning om den är säker att använda. Olsen menar att dessa typer av viktminskningsprodukter kan vara farliga för vissa typer av människor. – Vi vet att om man har de här tankarna om att man vill gå ner i vikt och lever en restriktiv livsstil, så finns det de som inte kan sluta, och det utlöser en ätstörning, säger hon och fortsätter: – Jag tvivlar inte alls på att dessa viktminskningsprodukter därför kan leda till att vissa människor utvecklar ätstörningar. Även Laila Walther, direktör för den danska föreningen för ätstörningar och självskadebeteende, ser en ökad missnöjdhet bland människor och att detta delvis kan bero på viktminskningsprodukter. Hon pekar mot att bantningspreparat blir ett enkelt medel för att snabbt kunna gå ner i vikt för personer som har ätstörningar. – Det skulle inte förvåna mig om personer med ätstörningar skulle lockas av bantningspreparat eftersom de redan använder alla möjliga kompensatoriska medel, som laxermedel, Nupo-pulver och kräkningar, som alla är strategier för att gå ner i vikt, säger hon.

Sociala medier påverkar

Vidare ser Olsen och Walther ett återkommande fokus på den smala kroppen i sociala medier, media och även i samhället, vilket oroar dem båda i relation till just ätstörningar. – Det som oroar mig med de här bantningsprodukterna är att vi har fokuserat på idén om att allt i stort sett blir bra så länge kroppen blir mindre, säger Olsen. Danska Novo Nordic har nekat att ställa upp på en intervju med DR, men svarar i ett mejl att patientsäkerheten är ”av största vikt” och att Wegovy och övriga läkemedel endast ska tas i samråd med läkare eller annan sjukvårdspersonal.

Amerikaner förväntas ta medicin halva sina liv

Sofie — Sun, 15 Oct 2023 08:31:03 +0000

Amerikaner födda 2019 förväntas äta receptbelagd medicin i merparten av sina liv, att döma av nuvarande trender. Flickor kan förvänta sig att ta mediciner under cirka 60 procent av sin levnadstid, pojkar 48 procent. Med hjälp av nationellt representativa undersökningar som genomförts av myndigheterna Agency for Healthcare Research and Quality (AHRQ) och Centers for Disease Control and Prevention (CDC) från 1996 till 2019, i syfte att studera användningen av receptbelagda läkemedel i USA, har forskaren Jessica Ho från Pennsylvania State University kartlagt amerikanernas användning av receptbelagda läkemedel. Undersökningarna omfattar information från cirka 15 000 hushåll som väljs ut årligen och samlar in information var femte månad. Ho använde sig av mortalitetsdata från National Center for Health Statistics och Human Mortality Database för att uppskatta hur länge amerikaner födda 2019 kan förvänta sig att leva. Sedan kombinerade hon den informationen med tidigare data för att uppskatta hur stor procent av deras liv de kan förvänta sig att ta receptbelagda mediciner.

Kvinnor förväntas ta mer mediciner än män

Ho upptäckte att den övervägande delen amerikanska män tog receptbelagd medicin vid 40-års ålder och kvinnor redan vid 15 år. I genomsnitt kan en pojke född 2019 förvänta sig att ta mediciner i ungefär 37 år, det vill säga omkring 48 procent av sin levnad, enligt forskarens beräkningar. Flickor födda samma år kan förvänta sig att ta mediciner i 47,5 år, eller 60 procent av sitt liv, visar hennes studie som publicerats i den vetenskapliga tidskriften Demography. – De år människor kan förvänta sig att använda receptbelagda läkemedel är nu fler än de år de kanske ägnar åt sitt första äktenskap, att skaffa sig en utbildning eller att ingå i arbetskraften. Det är viktigt att erkänna den centrala roll som användningen av receptbelagda läkemedel fått i våra liv, säger Ho. Vidare såg Ho att så kallad polyfarmaci, det vill säga när en person tar fem eller fler receptbelagda mediciner, har ökat markant. Under 90-talet tog de flesta endast en form av receptbelagd medicin. Idag är det lika troligt att individer tar fem eller fler mediciner som att man enbart tar en medicin.

Uttrycker oro för långtidseffekter

Forskaren uttrycker också oro för långtidseffekterna av många mediciner som blivit vanliga, men eftersom de enbart funnits på marknaden i några decennier vet man ännu inte dessa effekter. Ho betonar samtidigt att hennes forskning inte säger något om huruvida receptbelagd medicin är bra eller dåligt, utan att syftet är att lyfta det ökade bruket och frågan vad det kan bero på. – Uppenbarligen har de gjort skillnad i behandlingen av många sjukdomstillstånd, men det finns en växande oro för hur mycket som är för mycket. Det finns ett stort antal forskningsresultat som visar att amerikaner är mindre hälsosamma och lever kortare liv än sina motsvarigheter i andra höginkomstländer, menar Ho.

Adhd-medicin ökar i Sverige – trots okunskap om risker

Sofie — Thu, 27 Apr 2023 04:54:33 +0000

Recept som skrivs ut mot adhd ökar i Sverige men medicinen är fortfarande ny och man vet ännu inte hur den påverkar på lång sikt. På Karolinska Institutet håller man på med långsiktig forskning kring ämnet där man bland annat tittat på om det kan påverka det kardiovaskulära systemet och öka risken för denna typ av sjukdomar. Antalet svenska vuxna och barn som diagnostiseras med funktionsnedsättningen adhd har ökat de senaste åren. Under 2020 uppskattade exempelvis Socialstyrelsen att 4,5 procent flickor och nästan 9 procent pojkar mellan 10 och 17 år hade en adhd-diagnos, vilket är en ökning från 2015 då 2,9 procent flickor respektive 7,1 procent pojkar hade diagnosen. Av dessa beräknar man att ungefär 75 procent har hämtat ut minst ett recept på adhd-medicin. Under 2020 hämtade totalt 146 000 svenskar ut adhd-medicin, vilket var en ökning från 130 000 året före. Adhd beskrivs ofta som att det orsakar besvär som koncentrationssvårigheter. Omkring 80 procent av de som tar medicin upplever att de får minskade symptom, men eftersom medicineringen mot adhd är ny finns det oklarheter kring hur det påverkar kroppen på sikt. – Ett av huvudbekymren för dem som tar de här medicinerna i många år är att de påverkar det kardiovaskulära systemet, bland annat genom att höja blodtrycket och öka hjärtslagens tempo. Då blir det möjligt att misstänka att medicinerna på sikt skulle kunna öka risken för sådant som hjärtfel, arytmi eller andra kardiovaskulära sjukdomar, säger Zheng Chang, senior forskare i psykiatrisk epidemiologi vid Karolinska institutet, till forskning.se. Genom att gå igenom data från de nationella registren i Sverige leder Chang just nu en studie som kartlägger hälsoriskerna med medicinen. Kartläggningen ska omfatta effekter både på kort och lång sikt, från några månader upp till tio år. I nuläget har man kommit så långt som 2 års användning av adhd-medicin och man menar sig i nuläget inte se några ökade risker, åtminstone inte för kardiovaskulära sjukdomar under den tiden. Däremot verkar det finnas en viss risk för allvarliga symptom som hjärtstopp eller arytmi. – Men riskskillnaden är väldigt liten eftersom det är så ovanligt att sådant inträffar, säger Chang och betonar att det mer skulle kunna ha betydelse för personer som exempelvis har en familjehistoria av kardiovaskulära sjukdomar. En dansk studie kom nyligen fram till att adhd-medicin faktiskt kan öka dylika sjukdomstillstånd på lång sikt, men Chang menar att man ska tolka de resultaten med en nypa salt och att resultaten egentligen enbart visade att hälsan försämrats hos vissa, men inte att det berodde på medicinerna. Om det visar sig att studien vid Karolinska kommer fram till samma slutsatser som den danska, att adhd-medicin faktiskt ökar risken för kardiovaskulära sjukdomar på lång sikt, uttrycker Chang en förhoppning om att vidareutveckla forskningen kring särskilda riskgrupper.

Läkemedelsjätte betalar mångmiljonbelopp efter mutanklagelser

Redaktionen — Mon, 05 Sep 2022 11:24:37 +0000

Den tyska läkemedelstillverkaren Bayer AG har gått med på att betala 40 miljoner dollar i en förlikning - detta för att slippa bli stämda efter att visselblåsare vittnat om hur företaget mutat läkare och sjukhusansvariga för att få dessa att använda sig av Bayers farliga läkemedel. Bakgrunden är att den tidigare Bayer-medarbetaren Laurie Simpson under 2005 och 2006 lämnade in två stämningsansökningar mot företaget och anklagade dessa för att ha brutit mot federal amerikansk lagstiftning. Sedan dess har den amerikanska regeringen också varit involverad i processer mot läkemedelsjätten. Det tyska företaget ska ha brutit mot ”US False Claims ACT” med sina mediciner Trasylol, Avelox och Baycol, enligt det amerikanska justitiedepartementet och bland annat mutat läkare och sjukhuspersonal för att de skulle använda just deras medicin. Bayer ska också ha marknadsfört läkemedlen i andra syften än de varit godkända för och även mörkat de negativa hälsoeffekterna av medicinerna. Nu står det klart att man nått en förlikning och att Bayer betalar cirka 40 miljoner dollar – varav 11 miljoner dollar till Simpson. Företaget förnekar dock att man har gjort något som helst fel. Istället handlar förlikningen om ett rent ”företagsbeslut”, enligt Bayers talesman Chris Loder. Trasylol som användes primärt under hjärtoperationer drogs tillbaka från marknaden 2007 efter att en kanadensisk studie visat att läkemedlet sannolikt ökar dödsrisken. Bayer anklagades redan då för att hemlighålla riskerna med medicinen. Ett år senare skickade Bayer brev till läkare i Europa om incidenter där deras medicin Avelox orsakat lever- och hudskador. Läkemedelsjätten ska också ha marknadsfört Avelox i syften som medicinen inte var skapad för och som inte var ”rimliga”. 2011 var det dags igen. Bayer drog tillbaka kolesterolsänkande Baycol efter rapporter om att läkemedlet lett till 31 dödsfall och orsakat muskelförsvagning hos ett stort antal patienter. Bayer anklagas även för att ha ljugit för amerikanska myndigheter och brutit mot ett 20-tal lagar i syfte att tjäna så mycket pengar som möjligt på sin medicin. Sammanlagt har Bayer betalat minst 1,1 miljarder dollar i förlikningar till patienter som behandlats med Baycol och sedan stämt företaget för skador som de menar att läkemedlet orsakat.