medborgarskap – Nya Dagbladet

Besvikna väljaren efter SD-raset: ”Politik är en förtroendebransch”

Jan Sundstedt — Sun, 20 Sep 2026 10:24:07 +0000

Sverigedemokraterna backade med drygt tre procentenheter i riksdagsvalet. Socialkonservativa debattören Emelie Ekstedt bryter fyra års tystnad med beskedet att partiet fumlade bort mandatet. Valmyndigheten redovisar 17,48 procent för Sverigedemokraterna efter valet den 13 september, en minskning med 3,05 procentenheter när samtliga distrikt är räknade. Socialdemokraterna får 28,02 procent, medan Moderaterna landar på 19,85. Skattefinansierade statskanalen SVT visar att SD backar i 285 av 290 kommuner, och statsvetaren Andreas Johansson Heinö kallar fallet "en överraskande stor tillbakagång". Samhällsdebattören Emelie Ekstedt publicerade den 14 september sitt första inlägg på X på fyra år, som besviken socialkonservativ väljare. Dagen efter valdagen formulerade hon valanalysen:

Det här är min första tweet på 4 år. Jag tappade den politiska viljan och engagemanget helt enkelt p.g.a. att det drog åt fel håll för länge. Men nu efter valresultatet känner jag att det är dags att säga ett par ord. Så en liten valanalys. Varför backar SD för första gången?
— Emelie Ekstedt (@EmelieEkstedt) 14 september 2026

"Väljarstöd sker inte villkorslöst"

Viljan och engagemanget försvann när kursen drog åt fel håll för länge. Väljarstödet sker inte villkorslöst, är hennes påminnelse efter valet. Nato-svängen och avsaknaden av stopp för nya medborgarskap, "inte ens tillfälligt", står först på listan. Invandringen nämndes knappt i valrörelsen, skriver hon, och låsningen hamnade vid bränslepriset vid pumpen. Äkta socialkonservatism byttes mot en mer moderat, lätthöger linje, menar hon, med större hänsyn till Moderaterna än till de egna väljarna. Tyngsta stöten gäller medborgarskapen. Över 200 000 nya medborgarskap ger därmed fler röster till de rödgröna, betonar hon. Makten att ställa krav som aldrig förr fanns där, betonar hon, men chansen att stänga dörren fumlades bort. Nya medborgare blev med största sannolikhet stödröster till vänsterblocket, enligt Ekstedt. Siffran 200 000 är hennes egen sammanräkning. Svenskt medborgarskap kräver i regel flera års hemvist.

"Politik är en förtroendebransch"

Tonläget retar Ekstedt lika mycket som sakpolitiken. Väljare som sneglar på småpartier ska ha kallats "efterblivna" av ledningen. Sådana väljare utmålas till och med som allierade med AFA, skriver hon. "Politik är en förtroendebransch. Det är inte så här man vinner tillbaka röster". Väljarna har ingen skyldighet att vara lojala oavsett vad partiet gör, menar hon. Förtroendet måste förtjänas. Självrannsakan krävs, inte häxjakt på dissidenter och väljare som tappat förtroendet. Högerblockets näst största parti ställer ändå inga grundkrav på regeringen, menar hon. Stopp för nya medborgarskap, indragna medborgarskap och återvandring ska till innan en enda paragraf släpps i riksdagen, är ett par av Ekstedts krav. Ledningen bör sluta omge sig med ja-sägare som bara har karriären för ögonen. För sent kan det redan vara, varnar Emelie Ekstedt, om andra länders medborgare hinner underminera den politiska majoriteten i Sverige.

Netanyahu vill kunna frånta medborgarskapet från den som ”förtalar” israeliska soldater

Emil Fjellstedt — Thu, 17 Sep 2026 08:02:41 +0000

Medan palestinska myndigheter räknar mer än 73 000 döda i Gaza svarar Benjamin Netanyahu på israelisk kritik med hot om att frånta medborgarskap. Under onsdagen aviserade han två regeringsförslag mot den som enligt honom "förtalar" soldater: medborgarskapet ska kunna tas ifrån dem, och skadeståndet vid förtal höjas tjugo gånger. Som exempel pekade han ut en oppositionsledare, en avsatt militärjuristchef och de israeliska regissörerna bakom dokumentären NAZA. I videotalet sade Netanyahu att tre händelser orsakat enorm skada för staten Israel och för arméns soldater. Båda förslagen ska läggas fram som regeringsförslag, och han sade att han väntar sig stöd från samtliga Knesset-fraktioner som säger sig stå bakom den sionistiska idén. — Vi kommer att slå dem i plånboken och även i medborgarskapet, eftersom deras plats inte är bland oss, sade Netanyahu. De tre fallen han räknade upp är inte utländska motståndare, utan israeliska röster. Demokraternas ledare Yair Golan sade 2025 att "ett sunt land dödar inte barn som hobby". Den tidigare militärjuristchefen Yifat Tomer-Yerushalmi avsattes efter att ha medgett att hon godkänt läckan av en video som påstods visa övergrepp mot en palestinsk fånge. Netanyahu kallar klippet fejk och säger att det framställde soldater som våldtäktsmän. Det tredje fallet är en dokumentär som ännu inte visats brett – men som redan fått kulturministern att kräva att regissörerna fråntas medborgarskapet.

Filmen som gör de civila till en siffra

NAZA, av de oscarbelönade israeliska regissörerna Yuval Abraham och Rachel Szor, vann specialjurypriset i Venedig under lördagen. Titeln är den förkortning Israels militära underrättelsetjänst Aman använder för hur många civila som väntas dödas i ett flyganfall. Filmen bygger på intervjuer med 24 oidentifierade israeliska militär- och underrättelsekällor om AI-stödda målsystem i Gaza. En av källorna uppger att det godkänts att döda 500 civila för att träffa en enda Hamasmedlem. Israels försvarsmakt kallar uppgiften helt felaktig och säger att armén följer folkrätten. Redan före videotalet hade statsapparaten satt i rörelse. Överbefälhavare Eyal Zamir beordrade under måndagen militäråklagaren att undersöka rättsliga åtgärder mot dem bakom filmen och kallade den blodanklagelser och grova osanningar. Kultur- och idrottsminister Miki Zohar hade krävt att Abraham och Szor fråntas medborgarskapet för förräderi mot staten och skrivit till inrikesdepartementet. Efter onsdagens tal tackade han premiärministern.

Valrörelsen framför filmen

En intern israelisk promemoria, som Channel 12 återgett, konstaterar att filmen inte fått något stort genomslag utomlands och att Israels reaktion i stället blåser liv i frågan. En källa inom försvarsmakten säger att det aggressiva svaret har flyttat samtalet från filmen till anklagelser om att Israel inte tillåter yttrandefrihet, och att armén därför sänker sin medieprofil. Diplomater säger att premiärministerns kansli blåser upp striden av valskäl. Något nytt rättsläge finns ännu inte. Att frånta medborgarskap är juridiskt möjligt i Israel vid brott mot trohetsplikten, men tillämpas sällan och kräver inrikesministern, justitieministern och domstol. Redan innan någon lag antagits har kulturministern begärt att två israeliska filmskapare fråntas sitt medborgarskap – för en film som ännu inte visats för den breda publiken.

Moderaterna skärpte kraven – vill nu ge snabbspår till medborgarskap

Jan Sundstedt — Sun, 09 Aug 2026 09:46:06 +0000

Moderaterna vill införa ett snabbspår till svenskt medborgarskap för vissa personer som bedöms vara välintegrerade. Förslaget skulle innebära medborgarskap efter fem år, trots att huvudregeln nyligen höjts till åtta år. Partiet går till val på att den som uppfyller ännu inte fastställda krav ska kunna få svenskt medborgarskap efter fem års hemvist. Migrationsminister Johan Forssell (M) bekräftar vallöftet i en intervju med Bonniertidningen Dagens Nyheter. Förslaget innebär ett undantag från regler som riksdagen beslutade om i april och som huvudsakligen trädde i kraft den 6 juni. Huvudregeln för hemvisttid höjdes då från fem till åtta år. Riksdagen beslutade även om skärpta krav på bland annat egenförsörjning, kunskaper i svenska och kunskaper om det svenska samhället. Ändringarna gäller i huvudsak sedan den 6 juni, medan kraven som är kopplade till medborgarskapsprovet ska börja gälla den dag regeringen bestämmer. Den nya åttaårsregeln har enligt Regeringskansliet också efterfrågats av Säkerhetspolisen. Någon definition av begreppet "välintegrerad" finns idag inte i förslaget, vilket gör oklart hur många som skulle omfattas eller hur myndigheterna skulle bedöma ansökningarna. Vilka som ska omfattas av Moderaternas snabbspår är således ännu inte bestämt. Johan Forssell har nämnt snabb språkbehärskning, företagande och särskilt värdefulla insatser för Sverige som tänkbara exempel, men kriterierna ska utredas och förankras med Säkerhetspolisen. Enligt Forssell ska undantaget inte innebära lägre säkerhetskrav. Förslaget är ett vallöfte, inte ett färdigt lagförslag, och det återstår därför både politisk behandling och en närmare definition av vilka krav som ska gälla.

Permanenta uppehållstillstånd tas bort

Redaktionen — Tue, 09 Jun 2026 22:08:18 +0000

Riksdagen har beslutat att avskaffa permanenta uppehållstillstånd för flera grupper. Regeringen beskriver beslutet som en del av ett migrationspolitiskt "paradigmskifte", men förändringen kan också få bredare följder för personer som redan byggt upp liv, arbete och familjeband i Sverige. Riksdagen röstade ja till regeringens proposition 2025/26:262, "Utmönstring av permanent uppehållstillstånd och anpassning av svensk rätt till EU:s migrations- och asylpakt", den 9 juni. Lagändringarna träder i huvudsak i kraft den 12 juli 2026. Ändringarna i den nya mottagandelagen träder i kraft den 2 oktober. Beslutet innebär att permanenta uppehållstillstånd tas bort för bland annat personer i behov av skydd, personer som är varaktigt bosatta i Sverige, vissa personer med tillstånd på grund av synnerligen ömmande omständigheter, vissa personer med bestående hinder mot verkställighet och anhöriga till dessa grupper. Enligt regeringen ska svenska regler anpassas till EU:s rättsliga miniminivå. Målet anges vara att minska den asylrelaterade invandringen, förbättra integrationen och minska utanförskapet. Riksdagens majoritet beskriver den nya ordningen som att asylrelaterade tillstånd ska vara tidsbegränsade och leda vidare till svenskt medborgarskap, återvandring eller återvändande.

Flera grupper lyder under samma regelverk

Den praktiska följden blir att många olika livssituationer hanteras inom samma breda regelverk. Personer som nyligen fått skydd, personer som levt länge i landet och personer som har etablerat arbete eller familj i Sverige kan påverkas av samma omläggning, om deras tillstånd bygger på de grunder som omfattas. EU- och EES-medborgare samt deras familjemedlemmar har särskilda regler genom EU-rätten och berörs inte på samma sätt. Personer från europeiska länder utanför EU och EES, liksom andra tredjelandsmedborgare, kan däremot omfattas om deras uppehållstillstånd vilar på de aktuella grunderna. Reformen gör alltså främst skillnad på juridisk grund för tillståndet, inte på land, etablering eller familjesituation.

Familjer kan få vänta längre

Regeringen konstaterar i propositionen att följdändringar för anhöriga kan förlänga väntetiden för vissa familjer. Vissa anhöriga kommer inte att kunna få uppehållstillstånd på grund av anknytning så länge anknytningspersonen bara har ett tidsbegränsat tillstånd. De får i stället vänta tills anknytningspersonen blivit svensk medborgare. Propositionen anger också att förslaget i enskilda fall kan leda till att barn lever åtskilda från en förälder under längre tid. Institutet för mänskliga rättigheter, Rädda Barnen, Svenska Röda Korset och Sveriges advokatsamfund hörde till de remissinstanser som varnade för negativa följder för anhöriginvandring. Reglerna innebär inte att utländska medborgare som är gifta med svenska medborgare generellt nekas uppehållstillstånd. Sådana ärenden prövas enligt reglerna om anknytning till svensk bosatt eller medborgare. Däremot blir läget stramare för par och familjer där anknytningspersonen själv bara har tidsbegränsat tillstånd och där vägen till en stabilare familjesituation därför går via medborgarskap.

Strängare kontroll i processen

Beslutet innehåller även andra förändringar. Rätten till offentligt biträde begränsas i vissa ärenden om internationellt skydd. Ett nytt screeningförfarande införs, och åldern för fingeravtryck och fotografier sänks i vissa delar av migrationsprocessen till sex år. Reformen markerar därmed en tydlig åtstramning. Den stora frågan framöver är inte bara hur många som påverkas, utan hur väl myndigheterna kan skilja mellan missbruk, svagt grundade ärenden och personer som redan har starka band till Sverige.

Migrationsverket beordrar övertid före skärpta medborgarskapskrav

Emil Fjellstedt — Fri, 29 May 2026 09:47:00 +0000

Migrationsverket har beordrat personal på medborgarskapsenheterna att arbeta övertid innan de nya kraven för svenskt medborgarskap börjar gälla den 6 juni. Beslut om medborgarskap har under våren fattats även på helger, rapporterar Verifiera, som uppger att Migrationsverkets pressavdelning bekräftar den beordrade övertiden. Verifiera hänvisar också till skärmdumpar som sökande har publicerat i sociala medier. I flera fall ska besluten ha daterats till helger i maj, bland annat den 3, 9 och 17 maj. Bakgrunden är att riksdagen beslutade den 29 april att skärpa kraven för svenskt medborgarskap. Lagändringarna börjar gälla på nationaldagen och saknar övergångsbestämmelser. Det innebär att ansökningar som inte avgjorts före den 6 juni kommer att prövas enligt de nya reglerna, skriver Migrationsverket. Verifiera har tidigare rapporterat att antalet beslut i medborgarskapsärenden ökade under årets första månader. Enligt sajtens sammanställning fattades 2 584 beslut i januari, 3 034 i februari, 3 564 i mars och 3 770 i april.

Efter hoten: Elsa Widding lämnar sin bostad

Jan Sundstedt — Fri, 22 May 2026 11:54:56 +0000

Elsa Widding har lämnat sin lägenhet i Stockholm efter hoten som följde på riksdagens omröstning om skärpta medborgarskapskrav. Den partilösa riksdagsledamoten säger att politiken krävt ett högt personligt pris. Skattefinansierade SVT uppger i programmet Politikbyrån att Elsa Widding har flyttat tillhörigheter från bostaden till arbetsrummet i riksdagen. Widding, som tidigare representerade Sverigedemokraterna i riksdagen, röstade nyligen emot Tidöpartiernas linje om skärpta medborgarskapskrav. I inslaget uppger hon att hoten tvingade henne att lämna bostaden i Stockholm. Efter omröstningen kritiserade SD-ledaren Jimmie Åkesson både Widding och den tidigare SD-ledamoten Katja Nyberg, som också gick emot Tidöpartierna. Hon sätter de ökade hoten i samband med reaktionerna efter beslutet. – Det skyller jag på Jimmie Åkesson. Nej, så ska jag väl inte säga... Men det eskalerade mycket, säger hon till Politikbyrån. Elsa Widding berättar att hon fick dödshot i brevlådan redan när hon lämnade Sverigedemokraterna. Hoten ledde till att polisen och Säpo kopplades in i ärendet. Hon beskriver det politiska priset som högt. – Det är ett ganska högt pris man får betala, säger hon till Politikbyrån. På frågan om det är värt det svarar hon: – Nej, faktiskt inte. Absolut inte.

Riksdagen skärper bidragskrav för nyanlända

Emil Fjellstedt — Thu, 21 May 2026 08:21:56 +0000

Riksdagen har röstat ja till regeringens förslag om skärpta krav för flera bosättningsbaserade förmåner. Den som flyttar till Sverige ska som huvudregel behöva fem års bosättning för att få rätt till bland annat barnbidrag, bostadsbidrag och vissa grundnivåer i socialförsäkringen – men kan kvalificera sig snabbare genom arbete. Beslutet gäller en ändring i socialförsäkringsbalken. Riksdagen röstade ja till förslaget i proposition 2025/26:136. Regeringen motiverar reformen med att den som får tillgång till förmånerna ska ha starkare anknytning till Sverige och, så långt det går, bidra genom arbete. I dag kan personer som flyttar hit få tillgång till sådana förmåner direkt, utan tidigare anknytning eller arbete. Kraven omfattar bland annat föräldrapenning på grundnivå och lägstanivå, barnbidrag med flerbarnstillägg, omvårdnadsbidrag, garantiersättning i sjuk- och aktivitetsersättning, merkostnadsersättning, äldreförsörjningsstöd, bostadsbidrag och bostadstillägg. Huvudregeln blir fem års bosättning i Sverige under en ramtid på femton år. Den som arbetar kan dock kvalificera sig tidigare. För snabbare kvalificering krävs antingen en månadsinkomst på minst 40 032 kronor i sex månader, eller arbete i sammanlagt ett år under de senaste två åren med en månadslön på minst 20 850 kronor. Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet röstade nej till förslaget, medan Centerpartiet var det enda oppositionspartiet som inte röstade nej. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2027.

Första beslutet om indragna medborgarskap

Riksdagen har samtidigt tagit ett första beslut om ändringar i regeringsformen som bland annat ska göra det möjligt att återkalla svenskt medborgarskap i vissa fall. Ändringen gäller personer med dubbla medborgarskap som antingen har fått sitt svenska medborgarskap på felaktiga grunder eller dömts för brott som allvarligt skadar Sveriges vitala intressen. Eftersom det rör sig om en grundlagsändring har förslaget antagits som vilande. Riksdagen måste därför fatta ett nytt likalydande beslut efter nästa riksdagsval, enligt propositionens ärendesida. Vilka brott det rör sig om ska preciseras i den kommande lagstiftningen. Enligt regeringen kan det röra sig om allvarlig, systemhotande brottslighet inom kriminella nätverk.

Skärpta krav för svenskt medborgarskap – längre vistelsetid och kunskapsprov införs

Emil Fjellstedt — Mon, 09 Feb 2026 14:25:35 +0000

Regeringen presenterar historiskt skärpta regler för att beviljas svenskt medborgarskap. Från och med nästa sommar krävs längre vistelsetid, förmåga att försörja sig och godkända kunskapsprov i både svenska och samhällskunskap. De nya kraven träder i kraft den 6 juni 2026 och påverkar alla ärenden som då fortfarande är under handläggning. Vistelsetiden förlängs från fem till åtta år i Sverige. Sökande måste kunna visa en månadsinkomst på omkring 20 000 kronor och ha levt hederligt. Detta granskas både för tid i Sverige och utomlands, där även utländsk brottslighet och skuldsättning vägs in. Misskötsamhet kan innefatta stora obetalda fordringar eller utfärdade kontaktförbud. — De här förändringarna är faktiskt historiska, sade migrationsminister Johan Forssell (M) vid presentationen. Han påpekade att det tidigare varit möjligt att få medborgarskap utan svenskkunskaper eller trots pågående brottsutredningar. Forssell betonade att Sverige inte längre ska vara en kravlös gemenskap.

Långa karenstider efter brott

Karenstiden efter avtjänat fängelsestraff skärps markant. En person dömd till fyra års fängelse får vänta femton år efter frigivning innan ansökan kan göras. — Det blir betydligt längre tider innan personer som begått brott kommer att kunna ansöka om medborgarskap, förklarade Ludvig Aspling (SD). Kunskapskraven kontrolleras genom två separata prov. Samhällskunskapstestet planeras starta i augusti 2026, medan svenskproven dröjer till hösten 2027.

Finland inför jobbkrav för medborgarskap

Redaktionen — Wed, 05 Nov 2025 12:09:55 +0000

Från december kan den som enbart lever på arbetslöshetsförmån eller utkomststöd inte längre få bli finländsk medborgare. Under en tvåårsperiod får man maximalt ta emot understöd i tre månader. Andra fasen av Finlands reform av medborgarskapslagen träder nu i kraft under december. Förändringen innebär att medborgarskap inte längre kan beviljas åt personer som enbart försörjer sig på arbetslöshetsförmåner eller utkomststöd, det vill säga ekonomiskt bistånd, från Folkpensionsanstalten. — Lyckad integration, arbete och respekt för det finländska samhällets regler är villkor som ska uppfyllas för att man ska beviljas medborgarskap, säger inrikesminister Mari Rantanen i ett pressmeddelande. Utöver försörjningskravet innebär förändringarna att den som inte aktivt bidrar till utredningen av sin identitet inte kan beviljas medborgarskap. Även villkoren för förlust av medborgarskap har skärpts. I praktiken måste alltså de sökande kunna klara sig ekonomiskt utan understöd i två år för att kunna inleda ansökningsprocessen.

Drivit på frågan starkt

I regeringsförhandlingarna var många partier enade om att skärpningen behövdes och en majoritet av den sittande regeringen har drivit på frågan starkt. Svenska folkpartiet försökte dock få ner det på en "rimlig nivå". — Det här var politiskt en fråga som majoriteten av regeringen väldigt starkt drev på och där SFP försökte så gott det bara gick att få det till en rimlig nivå på något sätt. Men vi var ganska ensamma om den synen, säger riksdagsledamot Sandra Bergqvist till finska statskanalen Yle.

Skärpningen gäller endast personer i arbetsför ålder. Kravet på tryggad försörjning gäller inte sökande under 18 år eller personer över 65 år.

För barn kan lagen ändå orsaka problem indirekt, eftersom barn oftast söker medborgarskap tillsammans med sin vårdnadshavare. Om vårdnadshavaren inte uppfyller försörjningskravet kan även barnets ansökan avslås.

Trots Tidöavtalet – Sverige beviljar näst flest medborgarskap per capita i EU

Redaktionen — Tue, 10 Jun 2025 11:04:19 +0000

Sverige sticker fortsatt ut som ett av Europas allra mest gränslösa och generösa länder när det gäller att bevilja medborgarskap till migranter. Enligt färsk statistik från Eurostat delar Sverige, bortsett från det lilla Luxemburg, ut flest medborgarskap per capita i hela EU. Detta trots att de styrande Tidöpartierna utlovat ett ”paradigmskifte” i invandringspolitiken. Under 2023 beviljade Spanien flest medborgarskap i absoluta tal, med över 240 000 nya pass, följt av Italien (214 000) och Tyskland (200 000). Men när siffrorna istället sätts i relation till befolkningens storlek ändras bilden dramatiskt. Då är det storhertigdömet Luxemburg med sina blott 680 000 invånare som toppar listan med 8,8 medborgarskap per tusen invånare, följt av Sverige på en andraplats med 6,4. Spanien hamnar på tredje plats med 5,0, och Italien sjunker till femte plats med 3,6. Sverige utmärker sig även i naturaliseringsgrad – andelen utländska medborgare bosatta i landet som får medborgarskap. Med 7,9 procent toppade Sverige EU under 2023, vilket innebär att nästan åtta av hundra utländska medborgare i landet blev svenska medborgare. Rumänien följde med 5,9 procent och Italien med 4,1 procent. EU-genomsnittet låg i jämförelse på 2,6 procent. Det kan noteras att Tidöpartierna gick till val på en hårdare invandringspolitik och har lovat att skärpa medborgarskapsreglerna, bland annat genom att förlänga bosättningstiden från dagens fem år till minst åtta år, samt införa krav på kunskaper i svenska och en lojalitetsförklaring. Trots detta beviljades 66 000 medborgarskap under 2024, enligt Migrationsverket, bara en marginell minskning från 68 000 året innan.

Intern frustration

Bristen på konkreta åtgärder för att stoppa massmigrationen har fått många sverigedemokrater att reagera med frustration – även högt uppsatta sådana. I november förra året krävde exempelvis riksdagsledamoten Josef Fransson ett moratorium för medborgarskap i en skriftlig fråga till regeringen och konstaterade att ”trots mandatet vi fick av väljarna fortsätter Sverige att frikostigt dela ut medborgarskap till utlänningar som inte uppfyller de krav som stipuleras i Tidöavtalet”. Han framhöll att antalet nya medborgarskap som beviljades under den M-ledda regeringens styre 2023 motsvarade hela Skövdes befolkning.

Frågetecken kring Moderaternas intentioner

I januari 2025 presenterades utredningen ”Skärpta krav för svenskt medborgarskap”, som föreslår längre bosättningstid och krav på egenförsörjning. Men reformerna väntas inte träda i kraft förrän den 1 juni 2026, vilket innebär att Sverige tills dess fortsätter att följa dagens mer generösa regler. Många bedömare ifrågasätter dock vilken effekt de föreslagna förändringarna faktiskt kommer att få i praktiken. Kritiker betonar att Sverige fortsatt har en storskalig massmigration och att regeringen snarare borde storsatsa på ambitiösa program för återvandring för att få bukt med de invandringsrelaterade problemen. Flera bedömare har också ifrågasatt om Moderaterna och de övriga liberala regeringspartierna överhuvudtaget har en genuin vilja att förändra Sveriges migrationspolitiska kurs. Kritikerna menar att det i stor utsträckning handlar om retorik och symboliska utspel – i syfte att behålla makten, inte förlora väljare och upprätthålla samarbetet med Sverigedemokraterna, vars stöd regeringen är beroende av.