<?xml version="1.0" encoding="UTF-8"?><?xml-stylesheet type="text/xsl" href="https://nyadagbladet.se/wp-content/plugins/rss-feed-styles/public/template.xsl"?><rss version="2.0"
	xmlns:content="http://purl.org/rss/1.0/modules/content/"
	xmlns:wfw="http://wellformedweb.org/CommentAPI/"
	xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/"
	xmlns:atom="http://www.w3.org/2005/Atom"
	xmlns:sy="http://purl.org/rss/1.0/modules/syndication/"
	xmlns:slash="http://purl.org/rss/1.0/modules/slash/"
	xmlns:rssFeedStyles="http://www.lerougeliet.com/ns/rssFeedStyles#"
xmlns:media="http://search.yahoo.com/mrss/" >

<channel>
	<title>matsvinn &#8211; Nya Dagbladet</title>
	<atom:link href="https://nyadagbladet.se/tag/matsvinn/feed/" rel="self" type="application/rss+xml" />
	<link>https://nyadagbladet.se</link>
	<description>Morgondagens Dagstidning!</description>
	<lastBuildDate>Fri, 04 Sep 2026 06:29:06 +0000</lastBuildDate>
	<language>sv-SE</language>
	<sy:updatePeriod>
	hourly	</sy:updatePeriod>
	<sy:updateFrequency>
	1	</sy:updateFrequency>
	<generator>https://wordpress.org/?v=7.1</generator>

<image>
	<url>https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2021/11/cropped-nyd-logo-500-32x32.jpg</url>
	<title>matsvinn &#8211; Nya Dagbladet</title>
	<link>https://nyadagbladet.se</link>
	<width>32</width>
	<height>32</height>
</image> 
<rssFeedStyles:reader name="Digg Reader" url="http://digg.com/reader/search/https%3A%2F%2Fnyadagbladet.se%2Ffeed%2F"/><rssFeedStyles:reader name="Feedly" url="http://cloud.feedly.com/#subscription%2Ffeed%2Fhttps://nyadagbladet.se/feed/"/><rssFeedStyles:reader name="Inoreader" url="http://www.inoreader.com/?add_feed=https%3A%2F%2Fnyadagbladet.se%2Ffeed%2F"/><rssFeedStyles:button name="Like" url="https://www.facebook.com/sharer/sharer.php?u=%url%"/><rssFeedStyles:button name="G+" url="https://plus.google.com/share?url=%url%"/><rssFeedStyles:button name="Tweet" url="https://twitter.com/intent/tweet?url=%url%"/>	<item>
		<title>Förläng skörden – torka frukt och bär hemma</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/mat/sa-torkar-du-frukt-och-bar/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Emil Fjellstedt]]></dc:creator>
		<pubDate>Fri, 04 Sep 2026 06:29:06 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Mat]]></category>
		<category><![CDATA[frukt]]></category>
		<category><![CDATA[mat]]></category>
		<category><![CDATA[matsvinn]]></category>
		<category><![CDATA[odling]]></category>
		<category><![CDATA[torka]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=239187</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Att torka frukt och bär är ett enkelt sätt att ta vara på skörden. Smakerna bevaras och kan ge glädje långt efter att säsongen är över.</strong>

Att torka är ett enkelt sätt att ta hand om mer än man hinner äta färskt. När vattnet långsamt försvinner blir smaken fylligare, samtidigt som frukten tar betydligt mindre plats än i frysen.

Metoden passar särskilt bra för äpplen, päron, plommon och jordgubbar. Resultatet kan ätas som mellanmål, blandas i müsli eller användas i gröt och bakning.
<h3>Välj fina råvaror</h3>
Börja med mogen men fast frukt. Sortera bort sådant som är mögligt eller illa skadat. Skölj frukt och bär, se till att synlig jord försvinner och låt dem sedan rinna av ordentligt.

Ta bort kärnhus och skaft och skär större frukter i jämna skivor. Tunna äppelskivor blir lättare spröda, medan tjockare klyftor brukar bli sega. Äpplen och päron kan torkas med skalet kvar.

Ljus frukt mörknar ofta under torkningen. Det är ofarligt, men den som vill behålla en ljusare färg kan doppa bitarna en kort stund i vatten med citron.
<h3>Ugn eller torkapparat</h3>
En torkapparat ger jämn värme och bra luftcirkulation. Lägg bitarna i ett lager utan att de överlappar varandra och följ apparatens anvisningar.

[caption id="attachment_239196" align="alignnone" width="1170"]<a href="https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2026/09/torkade-appelchips-mattork-1170x600-1.jpg"><img class="wp-image-239196 size-large" src="https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2026/09/torkade-appelchips-mattork-1170x600-1.jpg" alt="Äppelskivor utlagda i en mattork bredvid ett färskt äpple" width="1170" height="600" /></a> Jämnt skurna äppelbitar med luft mellan sig torkar jämnare i mattorken. Foto: Natalia Sevruk/Pexels[/caption]

Det går också bra att använda varmluftsugn. Lägg frukten på plåtar eller galler och torka vid omkring 55–60 grader.

Fukten måste kunna lämna ugnen. Luckan kan därför behöva stå lite på glänt, men gör det bara om ugnens tillverkare tillåter det. Kontrollera bitarna då och då och byt plats på plåtarna om torkningen blir ojämn.

Hur lång tid det tar beror på råvara, tjocklek och utrustning. Räkna med flera timmar. Höj inte värmen för att skynda på – då kan ytan bli torr medan mitten fortfarande är fuktig.
<h3>Så gör du med bären</h3>
Jordgubbar går snabbt att förbereda: skiva dem eller dela dem på mitten. Hallon och björnbär kan torkas hela, men behöver längre tid. För blåbär kan det vara bra att låta dem lufttorka ordentligt efter sköljningen innan de sätts in i ugnen. Blåbär och vinbär har ett skal som håller kvar fukten och kan prickas försiktigt eller krossas lätt före torkningen.

Mjuka bär passar också till fruktläder. Mixa dem till puré, bred ut ett tunt lager på en torkduk och torka tills ytan inte längre känns klibbig. Låt lädret svalna innan det rullas ihop.

[caption id="attachment_239321" align="alignnone" width="1170"]<a href="https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2026/09/fruktlader-blabar-1170x600-1.jpg"><img class="wp-image-239321 size-large" src="https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2026/09/fruktlader-blabar-1170x600-1.jpg" alt="Rullar av mörkrött fruktläder omgivna av blåbär" width="1170" height="600" /></a> Fruktläder görs genom att bär mixas till puré och torkas i ett tunt lager. Foto: iStock/Larysa Lyundovska[/caption]
<h3>När är det färdigt?</h3>
Låt några bitar svalna innan du provar dem. Färdig frukt ska kännas seg eller böjlig utan att släppa ifrån sig fukt när den delas och pressas. Bär blir ofta torrare och fastare.

För att upptäcka gömd restfukt kan den avsvalnade frukten läggas löst i rena glasburkar i sju till tio dagar. Skaka burkarna varje dag. Om det bildas kondens behöver innehållet torkas en stund till.
<h3>Förvara i täta burkar</h3>
När allt är helt torrt kan frukten packas i rena, täta burkar. Mindre portioner är praktiska eftersom resten av satsen då slipper utsättas för fukt varje gång en burk öppnas.

Skriv innehåll och datum på burken och ställ den mörkt, torrt och svalt. Titta till innehållet ibland. Om det luktar konstigt eller syns mögel ska det inte ätas. Möglig mat ska som regel kastas.

Frukt och bär som är ordentligt torkade och förvaras lufttätt, mörkt och svalt håller ofta i omkring sex till tolv månader. Värme och fukt förkortar hållbarheten. Kondens i burken eller bitar som har blivit fuktiga visar att innehållet behöver kontrolleras. Synligt mögel, avvikande lukt eller spår av skadedjur är tecken på att hela innehållet bör kastas.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Förpackningarna driver upp butikernas matsvinn</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/inrikes/forpackad-frukt-gront-stort-butikssvinn/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Emil Fjellstedt]]></dc:creator>
		<pubDate>Fri, 21 Aug 2026 05:46:20 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Inrikes]]></category>
		<category><![CDATA[dagligvaruhandel]]></category>
		<category><![CDATA[frukt]]></category>
		<category><![CDATA[grönsaker]]></category>
		<category><![CDATA[klimat]]></category>
		<category><![CDATA[livsmedel]]></category>
		<category><![CDATA[matsvinn]]></category>
		<category><![CDATA[Naturvårdsverket]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=238129</guid>

					<description><![CDATA[<strong>När ett enda bär, tomat eller vindruva blir dålig kasseras ofta hela förpackningen. Sampaketerad frukt och grönt står för upp till omkring hälften av svinnet på butikernas frukt- och gröntavdelningar, men enkla åtgärder kan både rädda maten och sänka butikernas kostnader.</strong>

Forskare vid IVL Svenska Miljöinstitutet och RISE har undersökt problemet tillsammans med svenska dagligvarubutiker. De analyserade svinndata från omkring 60 butiker och testade olika åtgärder i fem av dem.

I den ena butikskedjan svarade sampaketerade varor för 47 procent av svinnets vikt och 50 procent av försäljningsvärdet inom frukt och grönt. I den andra var motsvarande andelar 30 respektive 57 procent, <a href="https://www.naturvardsverket.se/49c9e0/globalassets/media/publikationer-pdf/7200/978-91-620-7223-0.pdf" target="_blank" rel="noopener nofollow">visar forskningsrapporten</a>. Tomater stod för den största förlusten, följda av bland annat potatis, citrusfrukter, druvor och bär.

— <em>Många butiker vill minska sitt matsvinn, men de vet inte hur de ska gå till väga, och vad som är tillåtet. Vår forskning visar att det finns relativt enkla lösningar som fungerar i butikernas vardag</em>, säger Annelise de Jong, konsumtionsforskare och projektledare vid IVL, i ett <a href="https://www.ivl.se/press/pressmeddelanden/2026-06-30-forpackad-frukt-och-gront-bakom-stort-matsvinn-i-butiker.html" target="_blank" rel="noopener nofollow">pressmeddelande</a>.
<h3>Svinnpåsar gav lägre kostnader</h3>
De högst rankade åtgärderna var att sälja obrutna förpackningar billigare eller lägga ätbara varor i svinnpåsar och lådor. Försäljning i lösvikt och användning i butikskök kan också rädda mat, men kräver mer administration och korrekt märkning.

I en liten testbutik uppgick svinnet till 253 kilo frukt och grönt under två veckor. Kostnaden räknades upp till drygt 234 000 kronor på årsbasis. Svinnpåsarna beräknades ge en årlig nettovinst på drygt 63 000 kronor, motsvarande 27 procent av den uppskattade svinnkostnaden.

Forskarna betonar att testperioderna var korta och att årssiffrorna är illustrativa. Utfallet kan variera med butikens storlek, sortiment, kundunderlag och arbetsrutiner.
<h3>Osäkerhet om regler bromsar arbetet</h3>
Butikerna uppgav att osäkerhet kring spårbarhet, ommärkning och brutna förpackningar gör att fungerande åtgärder väljs bort. Rutinerna skilde sig även inom samma kedja och arbetet var ofta beroende av enskilda engagerade medarbetare. Forskarna efterlyser därför tydligare praktisk vägledning och bättre samordning mellan myndigheter, branschorganisationer, butikskedjor och handlare.

— <em>Att ta vara på mer av maten behöver inte innebära mer arbete och ökade kostnader. I det här fallet ser vi tvärtom att det kan stärka butikernas ekonomi</em>, säger matsvinnsexperten Elvira Molin på IVL.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Förvara matvarorna rätt – då håller de längre</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/mat/forvara-matvarorna-ratt-da-haller-de-langre/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/mat/forvara-matvarorna-ratt-da-haller-de-langre/#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Redaktionen]]></dc:creator>
		<pubDate>Mon, 10 Aug 2026 05:45:23 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Mat]]></category>
		<category><![CDATA[mat]]></category>
		<category><![CDATA[matsvinn]]></category>
		<category><![CDATA[rötmånad]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=121626</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Äggens bäst före-datum är satt för att förvaras i rumstemperatur och både gulor samt vitor går att frysa. Mjöl kan härskna och se upp för mjölbaggar. Så här förvarar du dina matvaror så att de ska hålla så länge som möjligt och därmed även minska på matsvinnet.</strong>

<hr />

<em>Artikeln publicerades ursprungligen på Nya Dagbladet den 15 maj 2022.</em>

<hr />

Om man förvarar maten på rätt sätt håller den också längre, vilket kan bidra till att man också slänger mindre mat. Däremot är det inte alltid så självklart hur man ska förvara olika matvaror. En annan viktig fråga är också hur länge de håller, vilket kan variera väldigt mycket. Nya Dagbladet har tidigare <a href="https://nyadagbladet.se/mat/forvara-frukt-och-gront-ratt/" target="_blank" rel="noopener">skrivit</a> om hur man bäst förvarar frukt och grönsaker, i den här artikeln får man istället tips på bland annat kött, ägg, torrvaror och mejerivaror från <a href="https://www.livsmedelsverket.se/matvanor-halsa--miljo/matsvinn/tips/forvara-maten-ratt" target="_blank" rel="noopener">Livsmedelsverket</a>.

<strong>Kött och fisk</strong>

Det är viktigt att få in varorna i kylskåpet så fort det går och de ska helst också förvaras på det kallaste stället i kylen. Köttfärs, rå fisk och skaldjur är speciellt känsliga varor.

Både fisk och kött går utmärkt att frysa. Ett tips är att packa i en lufttät förpackning, på det sättet torkar de inte ut och märk sedan med datum. Det är inte farligt att äta mat som legat för länge i frysen, eftersom inga bakterier växer där, däremot kan fett härskna vilket gör att maten smakar illa. Desto fetare livsmedel, desto kortare hållbarhet.

Exempelvis kan feta charkprodukter försämras redan efter en månad samtidigt som ett magert viltkött kan hålla i mer än ett år. Lax och nötkött <a href="https://fragor.livsmedelsverket.se/org/livsmedelsverket/d/hur-lange-haller-varor-i-frysen/" target="_blank" rel="noopener">håller</a> sin kvalitet i ungefär ett halvår.

<strong>Mejeriprodukter</strong>

Desto kallare, desto bättre gäller även här för hållbarheten. Exempelvis kan mjölk som står i kylen hålla betydligt längre än sitt bäst före-datum, men har den stått framme i rumstemperatur länge kan den istället bli dåliga före sitt bäst före-datum.

En bra regel att följa är att alltid lukta och smaka på mejeriprodukter innan man slänger dem, om de förvaras kallt håller de ofta längre än bäst före-datumet.

Mjölk, grädde, ost och andra matfetter går bra att frysa in. Dock kan fryst grädde vara svår att vispa och osten kan bli lite smulig.

[caption id="attachment_121632" align="alignnone" width="1170"]<a href="https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2022/04/tre-agg-mjol.jpg" target="_blank" rel="noopener"><img class="wp-image-121632 size-full" src="https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2022/04/tre-agg-mjol.jpg" alt="" width="1170" height="600" /></a> Foto: Robert Zunikoff/Unsplash[/caption]

<strong>Ägg</strong>

Förvarar man äggen i kylen kan de hålla flera veckor efter sitt bäst före-datum, som nämligen anges för förvaring i rumstemperatur. Även här kan man lukta och titta på ägget för att se om det är okej. Ett annat <a href="https://www.ica.se/buffe/artikel/hur-lange-haller-agg/" target="_blank" rel="noopener">trick</a> är att lägga ägget i rikligt med vatten. Riktigt färska ägg lägger sig på botten, ett ungefär en vecka gammalt ägg reser sig lite upp och ett gammalt ägg flyter upp till ytan. Ett hårdkokt ägg håller i ungefär en vecka.

Det går bra att frysa både äggvitor och gulor som blir över vid exempelvis bakning.

<strong>Bröd</strong>

Det ska förvaras i rumstemperatur. Förvaras det i kylen blir mjukt bröd snabbt torrt. Mjukt bröd möglar ofta efter ungefär en vecka, men kan hålla längre. Hållbarheten har inte alltid med tillsatt konserveringsmedel att göra utan kan hålla länge utan det. Detta eftersom man idag bakar under väldigt hygieniska förhållanden, vilket hindrar mögelsporer från att komma i kontakt med brödet. Surdegsbröd håller längre än annat bröd. Mjukt bröd går utmärkt att frysa.

<strong>Sylt och ketchup</strong>

Tillsammans med andra smaksättare som exempelvis pesto, salsa och fond kan det förvaras i rumstemperatur så länge det är oöppnat. När man öppnat dem kan de behöva stå i kylen, men det ska i så fall stå på förpackningen.

Öppnade burkar med exempelvis marmelad och salsa håller ofta längre eftersom bakterier inte trivs i dem, därför kan man äta dem så länge de inte möglat. Salsa går bra att frysa in.

<strong>Torrvaror</strong>

Pasta, ris, socker och gryn håller länge i svalare rumstemperatur. Det ska inte stå för varmt. Torrvaror blir inte farliga att äta när de blir gamla, däremot kan fettet i mjöl härskna och därför smaka illa. Om mjölet plötsligt blir grått kan man ha drabbats av mjölbaggar, för att undvika det och annan ohyra så förvara gärna i tättslutande behållare samt rengör ofta i skafferiet, skriver <a href="https://www.land.se/mat-dryck/rent-mjol-i-pasen-sa-blir-du-av-med-mjolbaggarna/" target="_blank" rel="noopener">Land.se</a>.

[caption id="attachment_121633" align="alignnone" width="1920"]<img class="wp-image-121633 size-full" src="https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2022/04/jam-428094_1920.jpg" alt="" width="1920" height="1271" /> Foto: jarmoluk/Pixabay[/caption]

<strong>Nötter</strong>

Skalade nötter håller inte lika länge som nötter med skal. De trivs i kyla, mörker samt bör förvaras i en tättslutande förpackning för bästa hållbarhet. Har man skalade nötter man inte ska äta direkt bör de därför förvaras i kylen. Eftersom det innehåller mycket fett kan nötter härskna. Det går fint att frysa in.

<strong>Olja</strong>

Kan förvaras i rumstemperatur, men oljan vill gärna stå mörkt. I svalare temperatur håller de längre, och man kan förvara dem i kylen, men då kan exempelvis olivolja stelna. Däremot återgår det till flytande form när den tas ut ur kylen.]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/mat/forvara-matvarorna-ratt-da-haller-de-langre/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Mobilförbud minskade matsvinn</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/inrikes/mobilforbud-minskade-matsvinn/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Redaktionen]]></dc:creator>
		<pubDate>Mon, 15 Sep 2025 13:03:01 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Inrikes]]></category>
		<category><![CDATA[matsvinn]]></category>
		<category><![CDATA[mobilförbud]]></category>
		<category><![CDATA[skola]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=212985</guid>

					<description><![CDATA[<strong>På Ekdalaskolan i Mölnlycke har mobilförbudet haft positiva effekter. Bland annat har matsvinnet minskat rejält.</strong>

Sedan årsskiftet har man haft förbud mot mobiler på skolan, något som togs emot med blandade reaktioner. Många elever har accepterat förbudet, även om man tycker det är tråkigt. Det finns också en del som försöker smuggla in mobiltelefonen i skolan på olika sätt - bland annat genom att gömma den i byxlinningen.

— <em>Men överlag så funkar det liksom ändå. Majoriteten lämnar in sina telefoner</em>, säger SO- och slöjdläraren Felicia Leijon till skattefinansierande <a href="https://www.svt.se/nyheter/inrikes/ovantade-effekten-matsvinnet-halverades-efter-mobilforbudet" target="_blank" rel="nofollow noopener">SVT</a>.

En oförutsedd följd av förbudet är att det blivit betydligt lugnare i matsalen. Vidare har också matsvinnet minskat med 50 procent, något eleverna själva förklarar med att de äter under längre tid och lugnare.

Trots att vissa elever är duktiga på att smuggla in sina mobiltelefoner i skolan anser de flesta eleverna att förbudet medfört något bra – att man bland annat umgås mer med varandra och är utomhus mer.

Nästa års hösttermin <a href="https://nyadagbladet.se/inrikes/totalt-mobilforbud-infors-i-svensk-grundskola-nasta-ar/" target="_blank" rel="nofollow noopener">införs</a> ett totalt mobilförbud på alla grundskolor i Sverige. Förbudet kommer gälla under hela skoldagen, inklusive raster och fritids.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Pengar motiverar mest för att minska matsvinn</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/norden/pengar-motiverar-mest-for-att-minska-matsvinn/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/norden/pengar-motiverar-mest-for-att-minska-matsvinn/#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Sofie]]></dc:creator>
		<pubDate>Mon, 30 Sep 2024 11:02:40 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Norden]]></category>
		<category><![CDATA[Danmark]]></category>
		<category><![CDATA[matsvinn]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=190102</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Att spara pengar är en betydligt viktigare drivkraft för de flesta människor än att försöka undvika förment påverkan på det globala klimatet, när det kommer till att minska matsvinn. Det klarlägger en studie från Köpenhamns universitet.
</strong>

I studien deltog 1 948 danskar som fick frågor om vad som skulle kunna få dem att ändra sina vanor kring matsvinn. Där svarade 27 procent att det viktigaste skälet för dem att minska matavfall är att spara pengar. Ungefär tio procent svarade att de ”vill skydda klimatet”.

– <em>En förklaring kan vara att det är mer akut att prioritera sin ekonomi än att prioritera klimatet</em>, <a href="https://www.dr.dk/nyheder/indland/ny-undersoegelse-oekonomien-vaegter-hoejere-end-klimaet-naar-vi-taler-om-madspild" target="_blank" rel="nofollow noopener">säger</a> Camilla Falk Rønne Nissen, en av forskarna bakom studien, till danska statskanalen DR.

Av den totala mängden avfall från danska hushåll utgör matavfall cirka 507 000 ton, då ingår både vanligt matfall och matspill, det vill säga mat som hade kunnat ätas. I den totala mängden matavfall utgjorde matspill cirka 235 000 ton.]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/norden/pengar-motiverar-mest-for-att-minska-matsvinn/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Elever är med och minskar matsvinn</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/miljo/elever-ar-med-och-minskar-matsvinn/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/miljo/elever-ar-med-och-minskar-matsvinn/#comments</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Osignerad]]></dc:creator>
		<pubDate>Tue, 29 Nov 2016 00:03:32 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Miljö]]></category>
		<category><![CDATA[matsvinn]]></category>
		<category><![CDATA[Rudbecksskolan]]></category>
		<category><![CDATA[Sollentuna]]></category>
		<guid isPermaLink="false">http://nyadagbladet.se/?p=33057</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Matsvinn är ett utbrett problem. I bland annat Sollentuna kommun, som ligger utanför Stockholm, arbetas det på att dra ner matsvinnet.</strong>

På Rudbecksskolan infördes det vid terminsstarten mindre tallrikar för att eleverna ska ta, och därmed också slänga, mindre mat. Dessutom ska det också installeras smarta vågar som visar eleverna hur mycket mat som åker i sophinken.

–<em> Sollentuna kommun har tänkt att bli den första kommunen i landet som inte tär på jordens resurser, och då måste vi vända på alla stenar,</em> säger Inger Mattson vid Sollentuna kommun.

<strong>På Rudbecksskolan </strong>serveras över 2 000 elever lunch varje dag och enligt tidigare uppgift slängdes 500 kilo mat per vecka.

Sedan terminsstarten har mängden mat som slängs av eleverna minskat med 30 procent rapporterar kommunen själv. De mindre tallrikarna har mötts av blandade reaktioner. En del av eleverna tycker inte att detta bidrar till att de tar mindre mat, andra inte.

&#160;

&#160;

<em>Artikeln har tidigare publicerats i Miljömagasinet</em>]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/miljo/elever-ar-med-och-minskar-matsvinn/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>2</slash:comments>
		
		
			</item>
	</channel>
</rss>
