<?xml version="1.0" encoding="UTF-8"?><?xml-stylesheet type="text/xsl" href="https://nyadagbladet.se/wp-content/plugins/rss-feed-styles/public/template.xsl"?><rss version="2.0"
	xmlns:content="http://purl.org/rss/1.0/modules/content/"
	xmlns:wfw="http://wellformedweb.org/CommentAPI/"
	xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/"
	xmlns:atom="http://www.w3.org/2005/Atom"
	xmlns:sy="http://purl.org/rss/1.0/modules/syndication/"
	xmlns:slash="http://purl.org/rss/1.0/modules/slash/"
	xmlns:rssFeedStyles="http://www.lerougeliet.com/ns/rssFeedStyles#"
xmlns:media="http://search.yahoo.com/mrss/" >

<channel>
	<title>matpriser &#8211; Nya Dagbladet</title>
	<atom:link href="https://nyadagbladet.se/tag/matpriser/feed/" rel="self" type="application/rss+xml" />
	<link>https://nyadagbladet.se</link>
	<description>Morgondagens Dagstidning!</description>
	<lastBuildDate>Sun, 19 Jul 2026 09:15:54 +0000</lastBuildDate>
	<language>sv-SE</language>
	<sy:updatePeriod>
	hourly	</sy:updatePeriod>
	<sy:updateFrequency>
	1	</sy:updateFrequency>
	<generator>https://wordpress.org/?v=7.1.2</generator>

<image>
	<url>https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2021/11/cropped-nyd-logo-500-32x32.jpg</url>
	<title>matpriser &#8211; Nya Dagbladet</title>
	<link>https://nyadagbladet.se</link>
	<width>32</width>
	<height>32</height>
</image> 
<rssFeedStyles:reader name="Digg Reader" url="http://digg.com/reader/search/https%3A%2F%2Fnyadagbladet.se%2Ffeed%2F"/><rssFeedStyles:reader name="Feedly" url="http://cloud.feedly.com/#subscription%2Ffeed%2Fhttps://nyadagbladet.se/feed/"/><rssFeedStyles:reader name="Inoreader" url="http://www.inoreader.com/?add_feed=https%3A%2F%2Fnyadagbladet.se%2Ffeed%2F"/><rssFeedStyles:button name="Like" url="https://www.facebook.com/sharer/sharer.php?u=%url%"/><rssFeedStyles:button name="G+" url="https://plus.google.com/share?url=%url%"/><rssFeedStyles:button name="Tweet" url="https://twitter.com/intent/tweet?url=%url%"/>	<item>
		<title>Finländarna betalar 21 procent mer än EU-snittet</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/norden/finlandarna-betalar-21-procent-mer-eu-snittet/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Emil Fjellstedt]]></dc:creator>
		<pubDate>Mon, 20 Jul 2026 04:35:04 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Norden]]></category>
		<category><![CDATA[Eurostat]]></category>
		<category><![CDATA[Finland]]></category>
		<category><![CDATA[inflation]]></category>
		<category><![CDATA[matpriser]]></category>
		<category><![CDATA[sjukvård]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=235395</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Konsumentpriserna i Finland ligger drygt 21 procent över EU-genomsnittet. Alkohol, tobak och sjukvård sticker ut som särskilt dyra, medan elpriset ligger under genomsnittet.</strong>

De nya siffrorna för 2025 kommer från <a href="https://ec.europa.eu/eurostat/statistics-explained/index.php?title=Comparative_price_levels_of_consumer_goods_and_services" target="_blank" rel="noopener nofollow">Eurostat</a> och jämför prisnivåer för varor och tjänster i EU-länderna. Underlaget bygger på prisundersökningar av fler än 2 000 produkter och tjänster i sammanlagt 36 europeiska länder.

Skillnaderna inom unionen är stora. Danmark hade den högsta samlade prisnivån, omkring 40 procent över EU-snittet, medan Bulgarien låg omkring 37 procent under.

I Finland låg alkohol och tobak tillsammans 74 procent över genomsnittet. Den uppmätta prisnivån för hälso- och sjukvård var drygt 65 procent högre. Även rekreation, sport och kultur samt boende och energi låg tydligt över EU-nivån.

Livsmedel och alkoholfria drycker var däremot 7,5 procent dyrare än genomsnittet. Finland är därmed långt ifrån dyrast i den kategorin. Luxemburg låg högst i EU, 22 procent över snittet, följt av Danmark på 21 procent.
<h3>Höga löner och skatter driver priserna</h3>
Ekonomen Roger Wessman pekar i en intervju med <a href="https://yle.fi/a/7-10100820" target="_blank" rel="noopener nofollow">Svenska Yle</a> ut två huvudförklaringar: Finland har högre inkomster och löner än EU i genomsnitt, samtidigt som skattenivån pressar upp vissa priser. Alkohol är det tydligaste exemplet.

Wessman varnar samtidigt för att vårdkostnader är svåra att jämföra, eftersom ländernas finansiering och patientavgifter skiljer sig åt. I Finland betalar patienter avgifter även inom den offentliga vården.

— <em>Om man jämför med resten av Europa kan man inte säga att vården är speciellt billig för patienterna</em>, säger han.

El är ett av få områden där Finland ligger under EU-genomsnittet. Wessman kopplar det till satsningar på egen elproduktion och utfasningen av fossila bränslen. Samtidigt har konsumentpriserna under de senaste åren ökat långsammare i Finland än i EU som helhet, bland annat eftersom löner och priser stigit snabbare i flera länder med tidigare lägre inkomstnivåer.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Island har Europas näst dyraste mat</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/konsumentmedvetenhet/island-har-europas-nast-dyraste-mat/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Markus Andersson]]></dc:creator>
		<pubDate>Thu, 18 Jun 2026 05:46:04 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Konsumentmedvetenhet]]></category>
		<category><![CDATA[EU]]></category>
		<category><![CDATA[inflation]]></category>
		<category><![CDATA[Island]]></category>
		<category><![CDATA[konkurrens]]></category>
		<category><![CDATA[livsmedel]]></category>
		<category><![CDATA[matpriser]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=233587</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Matpriserna på Island hör till de högsta i Europa. En ny genomgång från landets konkurrensmyndighet visar att islänningar betalar betydligt mer för livsmedel än konsumenter i EU.</strong>

Den isländska konkurrensmyndigheten Samkeppniseftirlitið har inlett en bredare granskning av landets dagligvarumarknad. Myndigheten <a href="https://www.samkeppni.is/en/release/news/icelanders-pay-55-per-cent-higher-prices-for-food-than-eu-residents/" target="_blank" rel="noopener nofollow">hänvisar</a> till en Eurostat-jämförelse som visar att livsmedel på Island kostar 55 procent mer än EU-genomsnittet. Bara Schweiz ligger högre, med priser 58 procent över EU-snittet.

Norge ligger 32 procent över EU-snittet, medan Sverige och Finland ligger omkring sex procent över. Utvecklingen har också gått snabbare på Island än i många jämförbara länder. Sedan 2020 har livsmedelspriserna stigit med 46 procent på Island, jämfört med 37 procent i EU-länderna.
<h3>Mejerivaror och kött dyrast</h3>
Skillnaden är särskilt tydlig för isländska mejerivaror och kött. Inhemska mejeriprodukter ligger enligt myndigheten drygt 90 procent över EU-snittet, vilket är dyrast i Europa i kategorin. Köttprodukter ligger omkring 75 procent över genomsnittet.

Den statliga isländska public service-kanalen RÚV <a href="https://www.ruv.is/english/2026-06-11-grocery-prices-55-higher-in-iceland-than-eu-477745" target="_blank" rel="noopener nofollow">rapporterar</a> att myndigheten nu samlar in uppgifter om butikernas och leverantörernas marginaler, konkurrenshinder och andra faktorer som kan påverka prisnivåerna.

Páll Gunnar Pálsson, chef för Samkeppniseftirlitið, pekar på flera möjliga förklaringar: en liten och relativt sluten ekonomi, en egen valuta, ett betydande tullskydd på livsmedel samt hinder för nya aktörer att etablera sig.

— <em>Det är tydligt att konkurrensen har en mycket brant uppförsbacke i en liten ekonomi som är ganska sluten, med en liten egen valuta och ett betydande tullskydd på dagligvarumarknaden</em>, säger han till RÚV.

Han lyfter även fram särskilda undantag i konkurrenslagstiftningen för delar av jordbrukssektorn. Enligt Pálsson kan sammanslagningar och samordning i förädlingsledet bidra till att priserna på kött och mjölk har stigit kraftigt.

Myndigheten efterfrågar nu synpunkter på möjliga konkurrenshinder inom import, produktion, grossistledet och detaljhandeln. Synpunkter ska lämnas senast den 30 juni.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Matpriserna rusar i Norge</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/norden/matpriserna-rusar-i-norge/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Markus Andersson]]></dc:creator>
		<pubDate>Tue, 12 May 2026 05:54:53 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Norden]]></category>
		<category><![CDATA[inflation]]></category>
		<category><![CDATA[matpriser]]></category>
		<category><![CDATA[Norge]]></category>
		<category><![CDATA[NRK]]></category>
		<category><![CDATA[SCB]]></category>
		<category><![CDATA[SSB]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=230020</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Norska hushåll pressas av fortsatt stigande matpriser, samtidigt som inflationen ligger klart över centralbankens mål. Utvecklingen gör vardagsinköpen till en fortsatt tung post för många konsumenter.</strong>

Matpriserna i Norge har stigit med 6,1 procent det senaste året, enligt nya siffror från Statistisk sentralbyrå, SSB, enligt <a href="https://www.nrk.no/norge/sa-mye-har-prisene-steget-det-siste-aret-1.17879067" target="_blank" rel="noopener nofollow">NRK</a>. Bara mellan mars och april ökade priserna på matvaror med 2,8 procent.

Norgesgruppen, som bland annat äger Kiwi, Meny, Spar och Joker, menar dock att jämförelsen påverkas av påsken. I år skedde priskriget och många påskerbjudanden i mars, medan motsvarande kampanjer i fjol låg i april.

— <em>Påskeffekten forstyrrer alltid mars- og apriltallene</em>, skriver Stein Rømmerud, kommunikationsdirektör i Norgesgruppen, till NRK.

Den totala prisökningen i Norge låg i april på 3,4 procent jämfört med samma månad förra året. Det är fortsatt klart över Norges Banks inflationsmål på två procent. Samtidigt dämpades inflationen av lägre drivmedelspriser, sedan Stortinget sänkt vägtrafikavgiften på bensin och diesel.

I Sverige ser utvecklingen annorlunda ut. Enligt <a href="https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/priser-och-ekonomiska-tendenser/priser/konsumentprisindex-kpi/pong/statistiknyhet/snabb-kpi-april-2026/" target="_blank" rel="noopener nofollow">SCB:s preliminära siffror</a> sjönk livsmedelspriserna kraftigt i april efter att flera butikskedjor <a href="https://nyadagbladet.se/ekonomi/matpriserna-sjunker-momsen-livsmedel-halveras/" target="_blank" rel="noopener">sänkt</a> priserna motsvarande momsen. Trots prissänkningarna har många kunder uppgett att de inte märkt någon större skillnad i butik.

Samtidigt <a href="https://matpriskollen.se/aktuellt/2026/05/matbutikerna-sankte-med-momsen-men-stor-oro-for-okande-priser-framover" target="_blank" rel="noopener nofollow">varnar Matpriskollen</a> för att den underliggande kostnadspressen inte är borta. Bland annat har köttpriserna, särskilt på nötkött, fortsatt att ligga högt eller stiga, medan mejerivaror och kaffe dragit ned genomsnittet.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Matpriserna sjunker imorgon – momsen på livsmedel halveras</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/ekonomi/matpriserna-sjunker-momsen-livsmedel-halveras/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Emil Fjellstedt]]></dc:creator>
		<pubDate>Tue, 31 Mar 2026 05:57:30 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Ekonomi]]></category>
		<category><![CDATA[Elisabeth Svantesson]]></category>
		<category><![CDATA[konsument]]></category>
		<category><![CDATA[livsmedel]]></category>
		<category><![CDATA[matpriser]]></category>
		<category><![CDATA[moms]]></category>
		<category><![CDATA[skatt]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=226171</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Från och med den 1 april betalar man hälften så mycket moms på maten man köper i butik. För en vanlig barnfamilj kan det handla om upp till 700 kronor i månaden – om sänkningen verkligen slår igenom hela vägen ut till hyllan.</strong>

Från och med imorgon sänks livsmedelsmomsen från 12 till 6 procent – en halvering som gäller livsmedel i butik, hämtmat, take-away, bensinstationer och gatukök. Reformen är tillfällig och löper fram till den 31 december 2027. Restauranger behåller däremot 12-procentig moms på mat som äts på plats, vilket innebär att samma rätt kan beskattas olika beroende på var den konsumeras.

Beslutet har drivits fram av regeringspartierna M, KD och L med stöd av SD. Den svenska finansministern Elisabeth Svantesson (M) har betonat att åtgärden inte är avsedd att bli permanent.

Coop, ICA och Axfood har alla utfäst att sänka priserna direkt. Axfood <a href="https://www.axfood.se/nyhetsrum/nyheter/halverad-moms-pa-livsmedel-fran-1-april/" target="_blank" rel="noopener nofollow">meddelar</a> att den faktiska prissänkningen för konsumenten landar på ungefär 5,36 procent, eftersom momsen beräknas på priset exklusive moms. Coops vd Anders Torell lovar att hela sänkningen ska nå kunderna.

— <em>Kunderna ska kunna lita på att varje krona av sänkningen hamnar hos dem</em>, sade Torell.

Långt ifrån alla ser dock reformen som rätt väg att gå. Företagarnas vd Magnus Demervall <a href="https://www.foretagarna.se/nyheter/riks/2025/september/sankt-matmoms--dyrt-och-fel/" target="_blank" rel="noopener nofollow">menar</a> att pengarna kunde ha använts bättre.

— <em>Det här kostar mer än vad det smakar. Det här luktar valfläsk</em>, sade Demervall.

Huruvida sänkningen verkligen når hela vägen ut till konsumenterna återstår att se. En statlig matpriskommission har fått uppdraget att granska prisutvecklingen under de 21 månader reformen gäller.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Var femte vara dyrare trots stabila matpriser i januari</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/konsumentmedvetenhet/var-femte-vara-dyrare-trots-stabila-matpriser-i-januari/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Jan Sundstedt]]></dc:creator>
		<pubDate>Wed, 04 Feb 2026 09:00:51 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Konsumentmedvetenhet]]></category>
		<category><![CDATA[ekonomi]]></category>
		<category><![CDATA[inflation]]></category>
		<category><![CDATA[kaffe]]></category>
		<category><![CDATA[matpriser]]></category>
		<category><![CDATA[Sverige]]></category>
		<category><![CDATA[välfärden]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=220807</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Matpriserna steg minimalt i januari enligt Matpriskollen – men bakom genomsnittet döljer sig dramatiska prisökningar på enskilda vardagsvaror från stora livsmedelsproducenter.</strong>

Matprisstatistiken för januari visar en splittrad bild för svenska konsumenter. Den samlade prisökningen stannade vid 0,1 procent, men flera välkända märkesvaror har drabbats av kraftiga prishöjningar.

— <em>Det handlar om prishöjningar som konsumenten märker direkt vid hyllan. Det är oroande att så många artiklar blivit så mycket dyrare</em>, säger Ulf Mazur, vd och grundare av Matpriskollen i ett <a href="https://matpriskollen.se/2026/01/prischocken-i-januari-kedjorna-pressar-varandra" target="_blank" rel="nofollow noopener">pressmeddelande</a>.

Bland de kraftigaste ökningarna märks kokosfett som stigit med 40 procent på Hemköp och BOB:s aprikosmarmelad som ökat med 35 procent på Willys.

Felix klassiska köttbullar har blivit 13 procent dyrare på Coop, medan Ekströms blåbärssoppa kostar 21 procent mer på ICA Kvantum.
<h3>Kött och kaffe fortsatt dyrt</h3>
Framför allt är det nötkött och kaffe som fortsätter att driva upp matpriserna.

Köttfärs steg med ytterligare 2,3 procent i januari på grund av brist på slaktdjur, en kris som väntas bestå. Kaffe blev 2 procent dyrare under månaden.

För kaffepriserna finns dock hopp om viss lättnad, då priserna på råkaffe har fallit tillbaka, något som förväntas få genomslag i butiksledet under våren.

[caption id="attachment_203707" align="alignnone" width="640"]<a href="https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2025/04/Haller-kaffe.jpg"><img class="size-medium wp-image-203707" src="https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2025/04/Haller-kaffe-640x328.jpg" alt="" width="640" height="328" /></a> Foto: Suzi Media Production/iStock[/caption]
<h3>Stor prisvariation mellan kedjorna</h3>
Trots den låga totala ökningen ändrades priserna på 19 procent av alla artiklar uppåt under januari, medan 27 procent prissänktes och 54 procent förblev oförändrade.

Lågpriskedjan Willys hade de största höjningarna, medan andra kedjor pressade priserna för att locka kunder i den hårda konkurrensen.

— <em>Vi möter nu januari- och februarisiffrorna för 2025 som var hela 2 procents ökning på två månader, vilket drev de årliga matkostnaderna uppåt med cirka 7 miljarder. Nu är det skönt att den ökningstakten avstannat och det är bra inför kommande momssänkning</em>, säger Ulf Mazur.

Jämfört med januari 2025 har matpriserna stigit med totalt 1,6 procent under det senaste året.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Regeringen ska kartlägga äldre svenskars undernäring</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/halsa/regeringen-ska-kartlagga-aldre-svenskars-undernaring/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Redaktionen]]></dc:creator>
		<pubDate>Wed, 28 Jan 2026 13:51:10 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Hälsa]]></category>
		<category><![CDATA[äldreomsorg]]></category>
		<category><![CDATA[matpriser]]></category>
		<category><![CDATA[Sverige]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=220514</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Äldreomsorgen har dragit ner på näringsrik mat i takt med att matpriserna ökat, visar en kartläggning från Sveriges Radio. Nu ska regeringen kartlägga hur utbredd undernäring är bland Sveriges äldre befolkning.</strong>

Matpriserna i Sverige ökade med 25 procent mellan 2022 och 2025. Ekot har frågat alla kommuner hur de ökade matpriserna påverkar äldreomsorgen. Där visade det sig att över 30 av de 211 kommuner som svarade att de dragit ner på dyrare livsmedel som exempelvis lax, kött och fetare mejeriprodukter.

— <em>Jag ser det som djupt problematiskt. Näringstäthet som fett och proteiner, det är oerhört viktigt. Och vi vet ju att en stor andel av de äldre idag lider av undernäring</em>, säger Kent Nilsson, professor i folkhälsa vid Mälardalens universitet, till skattefinansierade <a href="https://www.sverigesradio.se/artikel/larmet-risk-for-undernaring-nar-de-gamla-far-samre-mat" target="_blank" rel="nofollow noopener">SR</a>.

Nu ska regeringen ge Socialstyrelsen i uppdrag att kartlägga hur utbredd undernäring är bland landets äldre, säger äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje. Det är inte bara på äldreboenden eller inom hemtjänsten som undernäringen ska kartläggas, utan äldre generellt i hela landet.

Tenje anser att det är fel av kommunerna att ta bort de dyrare och näringsrikare råvarorna, men anser dock inte att några fler statsbidrag är lösningen - kommunerna måste prioritera annorlunda.

— <em>Vi har haft en situation nu där vi har haft höga livsmedelspriser. Budgeten och ekonomin ser betydligt ljusare ut för kommunerna framöver. Då hoppas jag att man prioriterar och lägger pengarna på rätt ställe</em>, <a href="https://www.sverigesradio.se/artikel/ministern-sondagssteken-inte-storsta-problemet" target="_blank" rel="nofollow noopener">säger</a> hon till SR.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Så manipulerar Ica-butiker priserna under pensionärernas prisjakt</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/konsumentmedvetenhet/sa-manipulerar-ica-butiker-priserna-under-pensionarernas-prisjakt/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Redaktionen]]></dc:creator>
		<pubDate>Wed, 03 Dec 2025 10:30:31 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Konsumentmedvetenhet]]></category>
		<category><![CDATA[Ica]]></category>
		<category><![CDATA[konsument]]></category>
		<category><![CDATA[matpriser]]></category>
		<category><![CDATA[TV4]]></category>
		<category><![CDATA[Willys]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=217848</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Flera av Sveriges största Ica Maxi-butiker sänker priserna strategiskt inför PRO:s årliga matprisundersökning för att sedan höja dem igen. En granskning visar att minst 23 butiker manipulerat priserna under 2024 och 2025.</strong>

Pensionärsorganisationen PRO:s matprisundersökning, där priser på en kasse med varor jämförs mellan olika butiker, har gjorts sedan 1991. TV4:s Kalla fakta har regelbundet laddat ner prisdata från Icas webbplats och kunnat påvisa hur priserna förändras under den period då undersökningen normalt genomförs, runt vecka 43 och 44.

Förra året rörde det sig om minst åtta butiker, i år har 16 butiker gjort tydliga prisförändringar på varor som ingår i undersökningen.
<h3>Ändrade 40 varupriser</h3>
Ett exempel är Ica Maxi i Kalmar, som i år ändrade priset på 40 av de varor som tidigare varit med i PRO:s kasse. Ett kilo rågsikt kostade tio kronor under undersökningsperioden, men några veckor senare hade priset höjts till 19,95 kronor.

— <em>Det här är ju egentligen fusk</em>, <a href="https://www.tv4.se/artikel/7GTHmVchTGHyQOStIBrhfu/ica-butikerna-som-manipulerar-priserna-det-har-gatt-foer-langt" target="_blank" rel="nofollow noopener">säger</a> pensionären Lars-Ivar Jönsson, som ofta handlar på just den Ica-butiken, till Kalla fakta.

Patrick Wiberg, som är butikschef för Ica Maxi i Kalmar, bekräftar att de justerar priserna men pekar på att Willys agerar på samma sätt.

—<em> Om jag har som uppgift att hålla lägst priser över tid, då följer jag det,</em> säger han.

Konkurrensen mellan Ica Maxi och Willys om att erbjuda den billigaste matkassen är hård. Även Willys har kritiserats kraftigt för att ha sänkt sina priser strategiskt inför PRO:s förväntade undersökning.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Billigare matkasse kan bli verklighet nästa vår</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/inrikes/billigare-matkasse-kan-bli-verklighet-nasta-var/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Redaktionen]]></dc:creator>
		<pubDate>Wed, 26 Nov 2025 11:37:33 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Inrikes]]></category>
		<category><![CDATA[livsmedel]]></category>
		<category><![CDATA[matpriser]]></category>
		<category><![CDATA[moms]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=217426</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Momsen på livsmedel kan sänkas från 12 till 6 procent under en tillfällig period. Regeringen har nu lagt fram en proposition om åtgärden, som beräknas spara en barnfamilj 6 500 kronor om året.</strong>

Förslaget, som tidigare aviserats i budgetpropositionen för 2026, är en del av regeringens och Sverigedemokraternas åtgärdspaket för att möta de höga matpriserna. Sänkningen <a href="https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2025/11/regeringen-tar-nasta-steg-mot-tillfalligt-sankt-moms-pa-livsmedel/" target="_blank" rel="nofollow noopener">föreslås</a> träda i kraft den 1 april 2026 och gälla till och med den 31 december 2027.

Bakgrunden är att den utdragna lågkonjunkturen och den tidigare höga inflationen har pressat svenska hushåll hårt ekonomiskt. Särskilt drabbade är hushåll med lägre inkomster, som lägger en större andel av sin ekonomi på mat.

Regeringen räknar med att samtliga hushåll kommer att märka av lägre priser i mataffären om förslaget går igenom.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Matpriserna sjunker – elen blir dyrare</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/ekonomi/matpriserna-sjunker-elen-blir-dyrare/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Redaktionen]]></dc:creator>
		<pubDate>Thu, 11 Sep 2025 10:10:29 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Ekonomi]]></category>
		<category><![CDATA[matpriser]]></category>
		<category><![CDATA[SCB]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=212821</guid>

					<description><![CDATA[<strong>För första gången i år har matpriserna sjunkit något, enligt SCB. Samtidigt har elpriserna ökat.</strong>

Matpriserna sjönk 0,7 procent från juli till augusti, vilket är första gången i år som priserna minskar. Den blygsamma nedgången kan dock knappast jämföras med de dramatiska <a href="https://nyadagbladet.se/ekonomi/matpriserna-skenar-upp-25-procent-pa-tre-ar/" target="_blank" rel="noopener">prisökningarna</a> som präglat de senaste åren, där matpriserna ökat med cirka 25 procent mellan 2022 och 2025.

Främst har priserna sjunkit på purjolök, vindruvor och vitkål, enligt SCB. Samtidigt ökade priserna på mejeriprodukter, choklad och glass. Jämför man med matpriserna förra året vid den här tiden, har dock matpriserna ökat med 4,7 procent.

Samtidigt har elpriserna ökat med 8,1 procent mellan juli och augusti. Jämfört med samma period förra året var elpriserna 25 procent högre.

— <em>Elpriserna ökade mer än vad de brukar göra från juli till augusti samtidigt som priserna för livsmedel och alkoholfria drycker gick ned för första gången sedan årsskiftet</em>, <a href="https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/priser-och-ekonomiska-tendenser/priser/konsumentprisindex-kpi/pong/statistiknyhet/konsumentprisindex-kpi-augusti-2025/" target="_blank" rel="nofollow noopener">säger</a> Caroline Neander, prisstatistiker på SCB, i ett pressmeddelande.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Stigande matpriserna förändrar svenskarnas köpvanor</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/ekonomi/stigande-matpriserna-forandrar-svenskarnas-kopvanor/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Redaktionen]]></dc:creator>
		<pubDate>Fri, 15 Aug 2025 04:45:08 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Ekonomi]]></category>
		<category><![CDATA[matpriser]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=211282</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Svenskar i allmänhet upplever att matpriserna har stigit det senaste halvåret och köper allt mer lågprisvaror, enligt en undersökning från Clint. Enligt officiell statistik har prisökningarna samtidigt varit marginella.</strong>

Under de senaste tre åren har matpriserna i genomsnitt stigit kraftigt, med hela 25 procent, samtidigt som matbutikerna redovisat stora vinster. En <a href="https://nyadagbladet.se/ekonomi/25-matbutiker-tog-ut-850-miljoner-i-vinst-maste-fa-tjana-pengar/" target="_blank" rel="noopener">granskning</a> visar att Sveriges 25 största matbutiker tillsammans har gjort 850 miljoner kronor i vinst bara sedan förra året.

Under det gångna året har priserna fortsatt att stiga, men i betydligt lägre takt enligt den officiella statistiken. Vissa varor sticker dock ut med kraftigt ökade priser, medan andra har blivit billigare.
<h3>Köper mer pasta</h3>
Trots den måttliga utvecklingen uppger 77 procent av svenskarna att de upplever att matpriserna ökat markant det senaste halvåret, enligt marknadsinsiktsbolaget Clint. Enligt undersökningen köper också svenskar mer lågprisvaror än innan. Bland annat köper man mer pasta och ris än tidigare, rapporterar ekonomikanalen <a href="https://efn.se/fler-valjer-lagprisvaror-trots-att-matpriserna-inte-okar" target="_blank" rel="nofollow noopener">EFN</a>.

Statistik från <a href="https://www.scb.se/pressmeddelande/mat--och-dryckespriserna-steg-i-juli--en-vanlig-foreteelse/" target="_blank" rel="nofollow noopener">Statistiska Centralbyrån</a> anger att matpriserna i juli i år var 5,1 procent högre än samma månad i fjol. Bland varorna med störst prisökningar märks kaffe, kakao, te, mjölk, ost, ägg samt sötsaker och glass. Särskilt kaffe och kakao har haft en kraftig inverkan, med prisökningar på 29,9 respektive 25 procent.

Samtidigt har vissa varor sjunkit i pris. Bland annat har färsk lax blivit 3,6 procent billigare, och grönsaker som purjolök och morötter ska ha sjunkit med 35,2 respektive 23,9 procent.

Undersökningen visar även att allt fler drar ner på resande. Nära 36 procent uppger att de minskat på sina resor för att ha råd med vardagsutgifter.]]></description>
		
		
		
			</item>
	</channel>
</rss>
