<?xml version="1.0" encoding="UTF-8"?><?xml-stylesheet type="text/xsl" href="https://nyadagbladet.se/wp-content/plugins/rss-feed-styles/public/template.xsl"?><rss version="2.0"
	xmlns:content="http://purl.org/rss/1.0/modules/content/"
	xmlns:wfw="http://wellformedweb.org/CommentAPI/"
	xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/"
	xmlns:atom="http://www.w3.org/2005/Atom"
	xmlns:sy="http://purl.org/rss/1.0/modules/syndication/"
	xmlns:slash="http://purl.org/rss/1.0/modules/slash/"
	xmlns:rssFeedStyles="http://www.lerougeliet.com/ns/rssFeedStyles#"
xmlns:media="http://search.yahoo.com/mrss/" >

<channel>
	<title>Matkris &#8211; Nya Dagbladet</title>
	<atom:link href="https://nyadagbladet.se/tag/matkris/feed/" rel="self" type="application/rss+xml" />
	<link>https://nyadagbladet.se</link>
	<description>Morgondagens Dagstidning!</description>
	<lastBuildDate>Sun, 26 Apr 2026 10:07:01 +0000</lastBuildDate>
	<language>sv-SE</language>
	<sy:updatePeriod>
	hourly	</sy:updatePeriod>
	<sy:updateFrequency>
	1	</sy:updateFrequency>
	<generator>https://wordpress.org/?v=7.1.2</generator>

<image>
	<url>https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2021/11/cropped-nyd-logo-500-32x32.jpg</url>
	<title>Matkris &#8211; Nya Dagbladet</title>
	<link>https://nyadagbladet.se</link>
	<width>32</width>
	<height>32</height>
</image> 
<rssFeedStyles:reader name="Digg Reader" url="http://digg.com/reader/search/https%3A%2F%2Fnyadagbladet.se%2Ffeed%2F"/><rssFeedStyles:reader name="Feedly" url="http://cloud.feedly.com/#subscription%2Ffeed%2Fhttps://nyadagbladet.se/feed/"/><rssFeedStyles:reader name="Inoreader" url="http://www.inoreader.com/?add_feed=https%3A%2F%2Fnyadagbladet.se%2Ffeed%2F"/><rssFeedStyles:button name="Like" url="https://www.facebook.com/sharer/sharer.php?u=%url%"/><rssFeedStyles:button name="G+" url="https://plus.google.com/share?url=%url%"/><rssFeedStyles:button name="Tweet" url="https://twitter.com/intent/tweet?url=%url%"/>	<item>
		<title>LRF: Sverige på väg mot matkris</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/inrikes/lrf-sverige-pa-vag-mot-matkris/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Emil Fjellstedt]]></dc:creator>
		<pubDate>Sun, 26 Apr 2026 10:43:02 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Inrikes]]></category>
		<category><![CDATA[diesel]]></category>
		<category><![CDATA[jordbruk]]></category>
		<category><![CDATA[lantbruk]]></category>
		<category><![CDATA[livsmedel]]></category>
		<category><![CDATA[LRF]]></category>
		<category><![CDATA[Matkris]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=228599</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Lantbrukarnas Riksförbund (LRF) varnar för att svenskt lantbruk befinner sig i ett akut läge och kräver omedelbara krisåtgärder från regeringen. Enligt organisationens beräkningar har kostnaderna stigit med 1,8 miljarder kronor på bara några veckor.</strong>

Den förvärrade konflikten i Mellanöstern har lett till snabbt stigande priser på diesel och gödsel, vilket slår hårt mot svenska bönder. LRF <a href="https://www.lrf.se/aktuella-fragor/lrf-kraver-akut-kompensationspaket-till-lantbruket/" target="_blank" rel="nofollow noopener">pekar</a> på att lönsamheten redan tidigare har varit mycket svag efter flera år med höga kostnader och små marginaler.

Särskilt utsatta är växtodlingen och trädgårdsnäringen, där utgifterna för drivmedel, gödsel och bevattning är avgörande för att produktionen ska kunna fortsätta. Spannmålspriser och priser på trädgårdsprodukter har inte stigit i samma takt som kostnaderna, vilket ytterligare försämrar ekonomin för producenterna.
<h3>Torka hotar skördarna</h3>
Utöver de stigande kostnaderna pekar LRF på rekordlåga grundvattennivåer i delar av landet, främst i södra Sverige. Kombinationen av högre insatskostnader och vattenbrist skapar ett mycket svårt läge för svenska lantbrukare.

Organisationen varnar för att uteblivna åtgärder kan leda till minskad svensk livsmedelsproduktion, ökat importberoende och högre matpriser i butik.
<h3>Kräver krispaket</h3>
För att mildra effekterna kräver LRF två snabba besked från regeringen – ett akut kompensationsstöd för de ökade kostnaderna och förlängd nedsättning av dieselskatten efter årsskiftet.

LRF framhåller att elektrifieringen är ett långsiktigt mål, men fungerande alternativ till dieseldrivna maskiner saknas fortfarande i stora delar av jordbruket. Organisationen konstaterar att stödåtgärder diskuteras inom EU och anser att den svenska regeringen nu måste agera snabbt för att säkra den inhemska matproduktionen.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Akut matkris vid krigssituation</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/inrikes/akut-matkris-krigssituation/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/inrikes/akut-matkris-krigssituation/#comments</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Osignerad]]></dc:creator>
		<pubDate>Wed, 14 Dec 2016 14:53:56 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Inrikes]]></category>
		<category><![CDATA[beredskap]]></category>
		<category><![CDATA[jordbruk]]></category>
		<category><![CDATA[krig]]></category>
		<category><![CDATA[Matkris]]></category>
		<category><![CDATA[MSB]]></category>
		<category><![CDATA[Myndigheten för samhällsskydd och beredskap]]></category>
		<guid isPermaLink="false">http://nyadagbladet.se/?p=33429</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Vid en naturkatastrof eller krigssituation skulle det snabbt bli matbrist i landet. Forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet menar att vi är mer sårbara idag än under andra världskriget.</strong>

I den nya rapporten framkommer det att den effektivisering som skett av lantbruket de senaste decennierna också har gjort det mer sårbart eftersom man i stort saknar lagerhållning. Många gårdar är också beroende av import av exempelvis gödsel för att kunna fortsätta producera mat.

Vid en kortare kris konstaterar man att det är djurhållningen som blir lidande, medan växter slås ut vid längre katastrofsituationer.

<em>– Man kan jämföra med Andra världskriget till exempel. Vi skulle klara oss sämre idag, än vad de gjorde då</em>, säger forskaren Camilla Eriksson till SVT.

<strong>Hon förklarar vidare</strong> att människor i allmänhet odlade mer grödor själva förr, något som blivit allt ovanligare idag. Eriksson ser dock en möjlighet att hitta lösningar och göra gårdarna mer hållbara även i krissituationer.

– <em>Det handlar egentligen om att miljöanpassa lantbruket. Till exempel kan man göra sig mindre beroende av fossila drivmedel. Ett annat sätt är också att anpassa kosten så att det som är mest krävande när det kommer till resurser kan minskas, till exempel kött. Man skulle också kunna göra återanvändningen större, vilket i längden skulle resultera i att det lokala skulle klara sig bättre just lokalt. Alltså om gårdarna själva skulle kunna börja med produktion av gödsel, så skulle beroendet av import så klart inte bli lika bärande</em>.]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/inrikes/akut-matkris-krigssituation/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>5</slash:comments>
		
		
			</item>
	</channel>
</rss>
