massövervakning – Nya Dagbladet

Ny övervakningsteknik skapar digitalt fingeravtryck av bilens enheter

Redaktionen — Sat, 08 Aug 2026 13:58:44 +0000

Amerikanska försvars- och säkerhetsbolaget Leonardo säljer en teknik som knyter mobiltelefoner, smarta klockor, bilens elektronik och Bluetooth-enheter till fordon i trafik – och skapar ett så kallat digitalt eller elektroniskt fingeravtryck även när registreringsskylten saknas eller dolts.

Produkten heter SignalTrace och ingår i Leonardos ELSAG-system för automatisk skyltavläsning, ALPR. Den beskrivs som ett komplement till vanliga skyltkameror: sensorer ska fånga upp identifierande radiosignaler från konsumentelektronik i och kring fordonet och koppla dem till tid, plats och i förekommande fall skyltnummer.

I bolagets egen produktbeskrivning är poängen inte bara att se vilken bil som passerar, utan vilken kombination av enheter som återkommande rör sig tillsammans. Det kan, enligt Leonardo, ge spår även om skylten bytts, täckts eller inte syns.

Tekniken har på senare tid uppmärksammats i svensk debatt efter att den bland annat lyfts i sociala medier och i en artikel som Dagens PS publicerade den 6 augusti. Där spekuleras bland annat kring hur liknande verktyg skulle kunna användas av säkerhetstjänst. I de offentliga källorna som granskats här finns dock ingen bekräftelse på att SignalTrace används av Säpo, Trafikverket eller annan svensk myndighet. Det som går att belägga är vad Leonardo säljer till brottsbekämpande kunder – främst i USA – och hur bolaget själva beskriver funktionen.

Så fungerar det digitala fingeravtrycket

Leonardo skriver att elektroniska enheter som mobiltelefoner, fitnessarmband, smartklockor, RFID-taggar och bilens egna system sänder ut signaler i luften. SignalTrace ska skapa ett elektroniskt fingeravtryck av grupper av signaler som systemet bedömer ofta sänds ut tillsammans.

Bolaget ger ett illustrerande exempel: många bilar kan innehålla en iPhone, men bara en specifik kombination av till exempel en viss telefonmodell, en Audi-radio, ett par Bose-hörlurar, en Garmin-sportklocka, en nyckelsökare och en given skylt utgör ett unikt mönster. När samma mix dyker upp vid flera mätpunkter kan den, enligt Leonardo, användas som spår i utredningar.

Signalerna ska enligt bolaget bara vara sådant som enheterna själva sänder ut öppet. Leonardo betonar att systemet varken dekrypterar eller läser meddelanden, samtal eller annat innehåll på enheterna. Jämförelsen som företaget själv använder är skyltkameran: den fångar en identifierare, inte bilens ”innehåll”.

Samtidigt är det just identifieraren – och kopplingen mellan flera enheter, bil och rörelsemönster – som gör tekniken känslig ur integritetssynpunkt. Det som lagras är inte bara att en anonym bil passerade, utan att en viss uppsättning personliga prylar, som ofta bärs av samma person eller sällskap, rörde sig längs en viss sträcka vid en viss tid.

ALPR blir personnära spårning

Automatisk skyltavläsning har redan blivit vanlig infrastruktur i USA och används i växande utsträckning även i Europa. SignalTrace tar nästa steg: från fordon till de människor och enheter som färdas i dem.

I en produktpresentation hos Leonardo framhålls bland annat att systemet kan:

identifiera rörelser hos elektroniska enheter och fordon,
lagra data på server för senare sökning och analys,
känna igen ett fordon via den elektroniska signaturen utan skyltnummer,
avslöja signaturer som ofta reser tillsammans, exempelvis konvojer,
användas även utan skyltkamera på varje plats, bland annat i miljöer som tunnelbana och köpcentrum.

Det sista punkten är viktig. Tekniken säljs inte bara som en ”smartare fartkamera”, utan som ett bredare signalspaningslager kring vardagsrörelser. När sensorerna placeras strategiskt kan de, enligt bolaget, bygga upp databaser över vilka enheter som hör ihop – och därmed i praktiken vilka personer eller grupper som återkommande rör sig tillsammans.

Oberoende granskande medier har också lyft risken. 404 Media beskrev i juni 2026 hur SignalTrace kopplar enheter som regelbundet reser tillsammans till skyltdata, och hur ALPR-kameror därmed kan gå från att spåra bilar till att mer direkt spåra enskilda människor via telefoner, hörlurar och wearables.

Säkerhetsspråk möter massdata

Leonardo paketerar tekniken som utredningsstöd: att hitta fordon trots dold skylt, att bygga tips i brottsutredningar och att bara larma på en signatur när en utredare aktivt efterfrågar det. I bolagets formuleringar lagras data tills någon ställer en specifik fråga, och systemet sägs endast användas när brott har skett.

Sådana garantier är vanliga i övervakningsförsäljning. Problemet är strukturellt snarare än tekniskt. När väl sensorerna, datalagringen och analysverktygen finns på plats avgör lagstiftning, myndighetspraxis och politisk vilja – inte marknadsbroschyren – hur brett materialet får sökas, hur länge det sparas och vilka aktörer som får tillgång.

I Sverige har debatten om trafikövervakning hittills ofta handlat om hastighet, skyltplacering och kameravinklar. Trafikverket bygger ut fartkameror och har bland annat prövat placeringar med bättre överblick över körfält och inblick via vindrutan. Det är en annan teknik än SignalTrace, men riktningen är densamma: mer data ur trafikmiljön, mer automatisering och fler argument om säkerhet.

Nya Dagbladet har tidigare rapporterat om hur EU samtidigt kräver avancerad distraktionsvarning i nya bilar, med kamera- och sensorbaserad förarövervakning i kupén. Tillsammans tecknar utvecklingen en bild där bilen allt mer blir en uppkopplad miljö: inifrån via förarsensorer, utifrån via skylt- och signalsensorer.

Vad som är belagt – och vad som inte är det

Att SignalTrace existerar som kommersiell produkt, och att Leonardo öppet beskriver hur elektroniska fingeravtryck byggs av enhetssignaler, är belagt i bolagets egna material. Att tekniken diskuteras som ett sätt att identifiera fordon utan skylt stöds av samma källor och av granskande rapportering.

Däremot saknas i det material som granskats här offentlig beläggning för att svenska myndigheter infört just denna produkt, eller att Säpo skulle använda digitala fingeravtryck från fartkameror mot ”vanliga medborgare”. Sådana påståenden bör därför behandlas som spekulation eller debattpåståenden tills de kan styrkas av upphandling, lagstöd, myndighetsbeslut eller oberoende rapportering.

Det gör inte tekniken mindre relevant. Tvärtom. Historien om övervakning visar att verktyg sällan stannar i det smala användningsfall där de först säljs in. När skyltdata, Bluetooth-identifierare, tidsstämplar och platsinformation kan slås ihop uppstår en infrastruktur för kartläggning av rörelsemönster – inte bara av fordon, utan av de människor vars enheter följer med i bilen, på bussen eller i köpcentret.

Kritiken mot tekniken handlar därför mindre om det smala brottsbekämpande argumentet och mer om att vardagens osynliga signaler – telefonen i fickan, klockan på handleden, hörlurarna i öronen – blir råvara för polisiära och i förlängningen politiska databaser, utan att medborgaren aktivt lämnar ifrån sig uppgifterna.

EU öppnar på nytt för skanning av privata meddelanden

Markus Andersson — Thu, 09 Jul 2026 13:10:35 +0000

Europaparlamentet har banat väg för att återinföra den tillfälliga EU-regel som låter nätplattformar skanna privata meddelanden efter övergreppsmaterial mot barn. Kritiker beskriver förfarandet som ett bakvägsbeslut om massövervakning, medan förespråkarna framhåller barnskyddet. Omröstningen den 9 juli gäller den tillfälliga ePrivacy-derogationen, ofta kallad Chat Control 1.0. Den ger leverantörer av vissa kommunikationstjänster möjlighet att frivilligt upptäcka, rapportera och ta bort material som rör sexuella övergrepp mot barn. Den aktuella processen gäller en förlängning eller återinförande av Regulation (EU) 2021/1232, som tidigare löpte ut i april 2026. Enligt Europaparlamentets ärendesida handlar förslaget om en tillfällig avvikelse från delar av ePrivacy-reglerna för att bekämpa övergrepp mot barn på nätet. Rådet enades i början av juli om sin position. Enligt rådets pressmeddelande är syftet att återinföra ett interimistiskt system där företag kan fortsätta med frivillig detektering, rapportering och borttagning av sådant material till 2028.

Omstridd procedur

Det kontroversiella är inte bara innehållet, utan också hur beslutet drivits fram. Euronews beskriver hur frågan återupplivades genom ett ovanligt förfarande sedan parlamentet i mars avvisat en tidigare förlängning. Enligt integritetskampanjen Fight Chat Control röstade parlamentet den 7 juli med 331 röster mot 303 för att snabbspåra ärendet. Därmed kunde frågan gå vidare utan normal behandling i ansvarigt utskott. Vid torsdagens avgörande omröstning uppges 314 ledamöter ha röstat emot och 276 för. Kritiker framhåller att det ändå inte räckte för att stoppa rådets position, eftersom det krävdes absolut majoritet – 361 röster – för att avslå eller ändra texten.

Frivilligt – men långtgående

Chat Control 1.0 ska skiljas från den mer långtgående Chat Control 2.0, som gäller en permanent reglering och där frågan om obligatorisk skanning och krypterade tjänster fortfarande är central. Den tillfälliga 1.0-regeln gör inte skanning obligatorisk. Den har i praktiken framför allt använts av större, okrypterade tjänster för att leta efter känt övergreppsmaterial, ofta genom hashmatchning mot databaser. Kritiker menar ändå att systemet öppnar dörren för generell kontroll av privat kommunikation. Den tidigare EU-parlamentarikern Patrick Breyer, en av de mest profilerade motståndarna, beskriver upplägget som ett steg mot automatiserad realtidsövervakning av meddelanden och chattar. Förespråkarna hävdar att undantaget behövs för att plattformar inte ska tvingas sluta rapportera övergreppsmaterial medan EU förhandlar om den permanenta lagstiftningen. Kritikerna invänder att även frivillig skanning kan skapa ett tryck mot allt bredare granskning av oskyldiga användares kommunikation. Europaparlamentets officiella röstlistor väntas ge den slutliga bilden av hur ledamöterna röstade. Men oavsett partilinjerna står det klart att Chat Control åter är tillbaka på EU:s bord – i väntan på den ännu större striden om den permanenta regleringen.

Europol anklagas för olagligt skuggregister med känsliga personuppgifter

Emil Fjellstedt — Tue, 12 May 2026 09:52:02 +0000

EU:s polisbyrå Europol ska under flera år ha använt ett parallellt IT-system för att lagra och analysera stora mängder känsliga personuppgifter, även när uppgifterna rörde personer som inte var misstänkta för brott. Systemet saknade enligt interna dokument grundläggande kontroller för dataskydd och säkerhet. Uppgifterna kommer från en granskning av Solomon, Correctiv och Computer Weekly, som bygger på läckta mejl, interna rapporter och vittnesmål från tidigare högt uppsatta medarbetare vid Europol. Enligt granskningen blev systemet, kallat Computer Forensic Network (CFN), i praktiken byråns huvudsakliga miljö för storskalig dataanalys. Systemet ska ha innehållit telefonuppgifter, identitetshandlingar och positionsdata. Även information om personer som inte själva var misstänkta för brott ska ha ingått. En tidigare hög tjänsteman sammanfattar enligt Computer Weekly kritiken med orden: "De skyddar lagen medan de bryter mot den". Europol avvisar påståendet att information om systemen mörkats. En talesperson för myndigheten uppger att byråns operativa databehandlingssystem och applikationer rapporterats öppet till EU:s dataskyddstillsyn, och kallar anklagelsen om att Europol hållit system hemliga för en "missvisande framställning av fakta".

Växte efter Parisattackerna

CFN inrättades 2012 för att hantera komplexa operativa uppgifter kopplade till utredningar som Europol bistod med. Enligt Europol var syftet att skapa en säker och avgränsad miljö för material som inte kunde behandlas i de ordinarie systemen, exempelvis på grund av volym, format eller säkerhetsrisker. Efter terrorattackerna i Paris i november 2015 ökade trycket på Europol kraftigt. Medlemsstater började skicka stora mängder information till byrån – bland annat telefonloggar, underrättelserapporter och reseuppgifter. Mycket av materialet hamnade i CFN. Enligt tidigare Europoltjänstemän växte miljön därefter långt bortom sitt ursprungliga syfte. En tidigare högt uppsatt tjänsteman beskriver systemet som ett "svart hål" för oreglerad dataanalys inom byråns cyberbrottsenhet.

Intern varning om nästan all information

I februari 2019 slog Europols interna dataskyddsombud Daniel Drewer larm i en femsidig rapport till byråns ledning. Enligt rapporten lagrades och behandlades 99 procent av Europols data i CFN utan grundläggande skydd för dataskydd och säkerhet. Drewer skrev att det fanns indikationer på att CFN inte bara användes för forensiskt arbete utan även för andra typer av operativ analys. I de projekt han hann granska fanns närmare 25 miljoner poster i CFN, att jämföra med 1,2 miljoner i Europols ordinarie system. Rapporten varnade för att EU:s dataskyddsmyndighet EDPS kunde ingripa med ett behandlingsförbud, vilket enligt Drewer i praktiken skulle kunna innebära en "fullständig nedstängning" av Europols operativa verksamhet.

Brister i loggar och behörigheter

En säkerhetsgranskning som gjordes 2019 pekade på ett stort antal brister. Bland problemen fanns otillräcklig hantering av administratörsrättigheter, bristande lösenordshantering, svag loggning, otillräckligt skydd av logginformation och bristande nätverkskontroll. Bristerna innebar enligt granskningen att åtkomst till känsliga uppgifter inte kunde kontrolleras, spåras eller granskas på ett tillförlitligt sätt. Säkerhetsexperter varnar för att sådana brister inte bara hotar integriteten, utan även kan påverka brottsutredningar och bevisning. IT-forensikern Peter Sommer säger till Computer Weekly att det stora antalet administratörskonton är "mycket oroande" eftersom administratörer kan komma åt, ändra eller radera data och loggar. Steven Murdoch, professor i säkerhetsteknik vid University College London, varnar för att obehöriga ändringar kan göra bevisning oanvändbar i domstol. Europol uppger att riktlinjer för Forensic IT Environment, FITE, funnits sedan 2012 och att den innehöll särskilda bestämmelser om användaråtkomst och loggning för CFN.

Fortsatta problem trots tillsyn

Efter att Europols dåvarande chef Catherine De Bolle formellt informerat EDPS i april 2019 följde en flerårig konflikt om byråns hantering av stora datamängder. EDPS beslutade senare att Europol skulle radera data som lagrats i strid med EU-rätten. Enligt Computer Weekly kvarstod dock centrala problem även efter flera års reformarbete. Så sent som i slutet av 2023 fann tillsynsmyndigheten att det inte alltid gick att avgöra om specifika personuppgifter hade lästs eller ändrats. I februari 2026 meddelade EDPS att övervakningen av CFN skulle avslutas, trots att 15 av 150 rekommendationer ännu inte hade genomförts. Granskningen beskriver även ett internt verktyg kallat "Pressure Cooker", kopplat till Europols arbete med att samla in öppet tillgängliga uppgifter från internet för utredningar. Enligt läckta mejl varnade en anställd 2022 för att tillsynsmyndigheter snart skulle kunna upptäcka oegentligheter kring verktyget. Avslöjandet sker samtidigt som EU-kommissionen väntas lägga fram ny lagstiftning som skulle utöka Europols mandat och fördubbla byråns årliga budget. Frågan är därmed inte bara vad Europol har gjort i det fördolda, utan hur mycket mer makt byrån nu ska ges.

Moderaterna går till val på massövervakning

Emil Fjellstedt — Tue, 12 May 2026 08:34:15 +0000

Moderaterna gör en kraftig utbyggnad av polisens kameraövervakning till ett vallöfte inför valet 2026. Partiet vill att antalet poliskameror ska uppgå till 10 000 vid utgången av 2029 – dubbelt så många som dagens mål. Förslaget presenterades på en pressträff i Malmö av statsminister Ulf Kristersson, justitieminister Gunnar Strömmer och Helena Nanne, oppositionsråd för Moderaterna i Malmö. Målet innebär att den redan pågående kameraoffensiven ska fortsätta i ytterligare två år efter 2027. Det nuvarande målet är 5 000 kameror vid utgången av 2027. Vid årsskiftet fanns drygt 3 900 poliskameror – både fasta och mobila – att jämföra med 948 i slutet av 2022. Moderaterna hävdar att utvecklingen är nödvändig för att förebygga och utreda brott. Expressen rapporterar att justitieminister Gunnar Strömmer beskriver förslaget som "helt nödvändigt". Satsningen omfattar enligt rapporteringen fasta och mobila kameror, drönare samt så kallade ANPR-kameror för avläsning av registreringsnummer i realtid.

Ska följa personer i realtid

Kristersson framhåller kamerorna som ett verktyg för att både klara upp och förebygga brott. De bästa resultaten uppnås när brott aldrig begås, säger M-ledaren enligt TT. — Det innebär en dramatisk förändring av förutsättningarna både för det brottsförebyggande arbetet och för brottsuppklaringen, säger Kristersson enligt TT. Vallöftet innebär i praktiken en kraftig utbyggnad av statens möjlighet att övervaka offentliga miljöer i realtid. Moderaterna lyfter fram trygghet och brottsbekämpning som huvudargument, men omfattningen gör samtidigt förslaget till en central integritets- och massövervakningsfråga.

Google uppges ha tecknat klassificerat AI-avtal med Pentagon

Emil Fjellstedt — Thu, 30 Apr 2026 10:29:06 +0000

Google har enligt uppgifter tecknat ett klassificerat avtal som ger USA:s försvarsdepartement rätt att använda bolagets AI-modeller för ”alla lagliga regeringsändamål”. Avtalet väcker oro internt eftersom Google enligt rapporteringen inte ska ha rätt att stoppa hur Pentagon använder tekniken. Avtalet, som först rapporterades av The Information och därefter uppmärksammades av The Verge, ska vara en ändring i Googles befintliga avtal med den amerikanska staten. Det innebär enligt uppgifterna att Pentagons användning av Googles AI-system får ske för ”any lawful government purpose” – alla lagliga regeringsändamål. Rapporteringen kom mindre än ett dygn efter att hundratals Google-anställda, däribland medarbetare vid DeepMind, uppmanat vd:n Sundar Pichai att stoppa Pentagon från att använda bolagets AI. I protesten uttrycktes oro för att tekniken kan användas på ”inhumana eller extremt skadliga sätt”.

Inget veto över användningen

Enligt The Information, som hänvisar till en anonym källa med insyn, innehåller avtalet formuleringar om att Googles AI-system inte ska användas för inhemsk massövervakning eller autonoma vapen utan ”lämplig mänsklig översyn och kontroll”. Samtidigt uppges avtalet slå fast att Google inte har någon rätt att kontrollera eller lägga veto mot lagliga operativa beslut från regeringen. Bolaget ska även behöva bistå med justeringar av AI-systemens säkerhetsinställningar och filter på regeringens begäran. Om uppgifterna stämmer placerar avtalet Google i samma grupp som OpenAI och Elon Musks xAI, som enligt rapporteringen också har ingått klassificerade AI-avtal med den amerikanska staten. Anthropic ska däremot ha hamnat på Pentagons svarta lista efter att ha vägrat ta bort säkerhetsspärrar kopplade till vapen och övervakning.

Google försvarar avtalet

Google bekräftade för The Information att avtalet är en ändring av bolagets befintliga uppgörelse med den amerikanska staten. ”Vi är stolta över att vara en del av ett brett konsortium av ledande AI-laboratorier, teknikbolag och molnföretag som tillhandahåller AI-tjänster och infrastruktur för att stärka den nationella säkerheten”, uppgav talespersonen. Bolaget tillade att det fortsatt står bakom samförståndet inom privat och offentlig sektor om att AI inte bör användas för massövervakning inom landet eller autonoma vapen utan tillräcklig mänsklig kontroll. Frågan är om sådana principer har någon praktisk betydelse när avtalet samtidigt uppges ge Pentagon sista ordet.

Polisen i London inför ansiktsigenkänning på gatan

Emil Fjellstedt — Fri, 27 Feb 2026 09:40:46 +0000

Londons polis ska börja använda ansiktsigenkänning för att kontrollera identiteter på gatan. Pilotprojektet möts av stark kritik från människorättsorganisationer. Borgmästare Sadiq Khan avslöjade på torsdagen att 100 poliser kommer att använda tekniken under sex månader. Tekniken används vanligtvis i smartphones. Beskedet kom som svar på frågor från en oppositionspolitiker mitt i en växande oro över AI-drivna polisverktyg. Zoë Garbett från Gröna partiet i Londons stadsförvaltning, som ställde frågan till Khan, kallar det nya teknikpilotprojektet för en alarmerande förändring. — Det är en ny teknik, och den förändrar verkligen relationen med allmänheten. De kommer att kunna gå fram och skanna folks ansikten på enheten, sade hon till The Guardian. Khan förnekar att tekniken kommer att användas godtyckligt och säger att den bara ska användas vid polisstopp när polisen inte är övertygad om att en person identifierat sig korrekt.

Felidentifierade

Ansiktsigenkänning används redan av brittisk polis med kameror på bilar och på fasta platser i städer som Croydon, Manchester och South Wales. Retrospektiva ansiktsigenkänningssystem används också i stor utsträckning i Storbritannien. I veckan avslöjade The Guardian hur polisen arresterade en man för ett inbrott i en stad 15 mil bort som han aldrig besökt, efter att programvara förväxlade honom med en annan person med sydasiatiskt ursprung.

Kräver oberoende tillsyn

Pilotprojektet presenteras samtidigt som Equality and Human Rights Commission kräver ett nytt oberoende tillsynsorgan för att reglera ansiktsigenkänningstekniken i Storbritannien. Mary-Ann Stephenson, ordförande för jämlikhetsmyndigheten, säger att tekniken riskerar att felaktigt identifiera människor. — Data visar att det finns rasmässiga skillnader för falsk positiv identifiering, vilket orsakar kränkningar av mänskliga rättigheter och nöd för de drabbade. Det är därför en stark juridisk ram behövs, sade hon.

Mullvad VPN förbjöds på brittisk TV — sen förbjöds även reklamen för den förbjudna reklamen

Markus Andersson — Sun, 22 Feb 2026 21:03:36 +0000

Det svenska VPN-företaget Mullvads reklamfilm "And Then?" förbjöds av den brittiska TV-myndigheten Clearcast. När Mullvad försökte kritisera förbudet genom en utomhuskampanj i Londons tunnelbana stoppades även den av Transport for London — med motiveringen att man inte kan uppmuntra människor att ta del av en förbjuden TV-reklam. Händelsen belyser den brittiska statens allt mer auktoritära hållning till integritet och yttrandefrihet. Mullvad VPN, det Göteborgsbaserade företaget som anses vara en av marknadens mest integritetsfokuserade VPN-tjänster, lanserade i november 2025 reklamfilmen "And Then?" — en kortfilm regisserad av Jonas Åkerlund som kritiserar massövervakning och det EU-förslag som kallas Chat Control. Filmen har visats som TV-reklam i bland annat Tyskland och Sverige utan problem. Men i Storbritannien stoppades kampanjen helt.

The United Kingdom is escalating its censorship and mass surveillance. When Mullvad tried to criticise this with the TV ad "And Then?", it was banned on British television. pic.twitter.com/qJG0tt7U41
— Mullvad.net (@mullvadnet) February 18, 2026

Clearcast stoppade TV-reklamen

Clearcast, den organisation som ansvarar för att förhandsgodkänna all TV-reklam i Storbritannien, avvisade Mullvads reklamfilm. Bland argumenten angavs att "det övergripande konceptet saknar tydlighet", att det var "oklart varför vissa exempel ingår" och att "omnämnande av ämnen som pedofiler, våldtäktsmän och mördare riskerar att orsaka allvarlig anstöt och kan antyda att VPN-tjänsten underlättar kriminell verksamhet". Mullvad har beskrivit Clearcast-beslutet som "djupt oroande, kafkaeskt och orwellianskt" och påpekat att filmen handlar om att kritisera just den typ av massövervakning som den brittiska staten inför — och att man hindras från att göra det på vaga grunder.

Förbjöd reklamen för den förbjudna reklamen

När Mullvad istället försökte nå ut genom en utomhuskampanj i Londons tunnelbana — med budskapet att TV-reklamen förbjudits — stoppades även den av Transport for London. Argumentet var tydligt: man kan inte uppmuntra människor att ta del av en förbjuden TV-reklam.

Mullvad was banned on British TV. And then? And then this underground ad got banned by the government body Transport For London.
The argument was clear: you cannot encourage people to engage with a banned TV commercial. pic.twitter.com/DgmGsYv0VX — Mullvad.net (@mullvadnet) February 20, 2026

Ytterligare en annons stoppades av City of London, vilket Mullvad kommenterade torrt med att fråga komikern Ricky Gervais om tips. Trots motståndet meddelade företaget den 22 februari att man genomför en stor "And Then?"-kampanj i Storbritannien.

Brittisk övervakning eskalerar

Mullvads kampanj riktar ljuset mot en bredare utveckling i Storbritannien. Under det senaste året har den brittiska regeringen bland annat krävt att Apple installerar bakdörrar i sin end-to-end-krypterade molntjänst iCloud — ett krav som fick Apple att helt stänga av funktionen för brittiska användare snarare än att kompromissa med säkerheten. Genom Online Safety Act, som trädde i kraft 2025, har censur av politiskt material redan införts och Wikipedias tillgänglighet hotats. I februari 2026 aviserade regeringen dessutom planer på att snabbspåra lagstiftning som kräver identitetsverifiering för VPN-användning — ett förslag som House of Lords redan röstat för. Investigatory Powers Act, ibland kallad "Snooper's Charter", kräver nu att teknikföretag som erbjuder meddelandetjänster måste be om regeringens godkännande innan de släpper nya säkerhetsfunktioner. Dessutom förbereds lagändringar som kan innebära obligatorisk skanning av alla meddelanden — även i krypterade tjänster.

Svensk motkraft

Mullvad VPN grundades i Göteborg och har profilerat sig som en av de mest kompromisslösa aktörerna på integritetsfronten. Företaget kräver ingen e-postadress vid registrering, accepterar betalning med kontanter och har en strikt policy att aldrig logga användardata. När svensk polis genomförde en razzia mot företagets kontor 2023 lämnade de utan att få ut någon kunddata — helt enkelt för att det inte fanns någon att hämta. Att just detta företag nu förbjuds från att köpa reklamutrymme i ett land som alltmer begränsar medborgarnas digitala rättigheter säger mycket om situationen. Med kampanjen "And Then?" — och det faktum att den förbjuds — understryker Mullvad sin poäng om massövervakning och censur bättre än någon reklamfilm hade kunnat göra.

Pentagon hotar krossa AI-bolag som vägrar bygga autonoma vapen – de andra har redan gett efter

Markus Andersson — Sat, 21 Feb 2026 11:55:56 +0000

USA:s försvarsdepartement hotar att stämpla AI-företaget Anthropic som en "supply chain risk" – en beteckning som normalt används för utländska motståndare som Kina. Anledningen: bolaget vägrar tillåta att dess AI-modell Claude används för att bygga autonoma vapen utan mänsklig kontroll och för massövervakning av amerikanska medborgare. Samtliga övriga stora AI-bolag – OpenAI, Google och Elon Musks xAI – har redan accepterat Pentagons krav. Konflikten mellan Pentagon och Anthropic har eskalerat snabbt under de senaste veckorna. Det som började som förhandlingar om villkoren för militär AI-användning har förvandlats till en öppen maktkamp som kan få avgörande konsekvenser – inte bara för ett enskilt företag, utan för hela frågan om vem som kontrollerar världens mest avancerade teknologi. I juli 2025 tilldelade Pentagon kontrakt värda 200 miljoner dollar till fyra AI-bolag: Anthropic, OpenAI, Google och xAI. Anthropic blev det enda bolaget med tillgång till klassificerade militärnätverk via sin modell Claude Gov. Den 13 februari avslöjade Wall Street Journal att Claude hade använts vid USA:s militära räd mot Venezuelas president Nicolás Maduro – en operation som enligt Venezuela krävde 83 människoliv. Två dagar senare rapporterade Axios att Pentagon hotar att stämpla Anthropic som en "supply chain risk". Stämplingen innebär att varje företag som vill göra affärer med den amerikanska militären måste intyga att de inte använder Claude någonstans i sin verksamhet. Konsekvenserna skulle bli enorma. Åtta av USA:s tio största företag använder i dag Claude. Försvarsföretag, myndigheter och leverantörer med statliga avtal skulle alla tvingas bryta med Anthropic över en natt – eller förlora sina kontrakt.

"Vi ska se till att de betalar priset"

En högt uppsatt Pentagon-tjänsteman formulerade hotet i klartext till Axios: — Det kommer att bli enormt smärtsamt att reda ut, och vi ska se till att de betalar priset för att de tvingar oss till detta, sade tjänstemannen.

EXCLUSIVE: The Pentagon is considering severing its relationship with Anthropic over the AI firm's insistence on maintaining some limitations on how the military uses its models. https://t.co/tBR1L7qLDa
— Axios (@axios) February 15, 2026

Pentagons talesman Sean Parnell sade att landets partners måste vara villiga att "hjälpa våra soldater att segra i varje strid". Kärnan i konflikten är enkel. Pentagon kräver att AI-modellerna ska kunna användas för alla lagliga ändamål – utan några företagsspecifika restriktioner. Det inkluderar vapenutveckling, underrättelseinhämtning, stridsoperationer och massövervakning av civila. Anthropic var villigt att förhandla, men drog gränsen vid två punkter: bolaget vill inte att Claude används för att bygga helautonoma vapen som avfyras utan mänsklig kontroll, och bolaget vill inte att teknologin används för massövervakning av amerikanska medborgare. OpenAI, Google och xAI accepterade samtliga Pentagons villkor. Den 18 februari hävdade Pentagons CTO Emil Michael att det är "odemokratiskt" att ett privat företag begränsar hur militären får använda AI. Han frågade retoriskt vad alternativen är om drönarsvärmar anfaller en militärbas – och om den mänskliga reaktionstiden inte räcker till. Argumentet förutsätter att den enda lösningen på framtidens militära utmaningar är att avlägsna den mänskliga kontrollen över besluten att döda. Det är samma logik som historiskt har drivit fram varje vapenkapplöpning – med skillnaden att det denna gång handlar om maskiner som fattar sådana beslut på egen hand.

Säkerhetschefen avgick: "The world is in peril"

Ungefär samtidigt avgick Mrinank Sharma, chefen för Anthropics avdelning för säkerhetsforskning. Hans avskedsord – "the world is in peril" ("världen är i fara") – signalerade att konflikten är djupare än en kontraktstvist. Det handlar om grundläggande frågor om vilka begränsningar som ska finnas för världens mest kraftfulla teknologi. Anthropic har å sin sida meddelat att bolaget är fast beslutet att använda avancerad AI till stöd för USA:s nationella säkerhet, och att man för "produktiva samtal i god tro" med försvarsdepartementet. En nyckelspelare i dramat är Palantir Technologies, vars plattform fungerade som bron mellan Claude och Pentagons nätverk. Palantirs vd Alex Karp har öppet erkänt att bolagets produkter "ibland används för att döda människor". Enligt Semafor befinner sig samarbetet med Palantir i centrum av konflikten. Det mönster som avtecknar sig är tydligt: USA:s regering kräver obegränsad tillgång till den mest avancerade teknologi som någonsin skapats. Tre av fyra AI-bolag har redan gett efter. Det fjärde – Anthropic, värderat till 380 miljarder dollar – hotas med ekonomisk utplåning i sitt eget hemland. Om Anthropic faller har varje AI-bolag i världen lärt sig vad som händer om man försöker säga nej. Om de inte faller har den amerikanska staten visat att den är beredd att använda sin fulla ekonomiska makt mot ett inhemskt företag som drar en etisk gräns. Oavsett utfall skapar konflikten ett prejudikat för hur mycket kontroll AI-företag egentligen har över sin egen teknologi – och svaret kan visa sig vara: ingen alls.

Starmers nätpaket för att ”skydda barnen” kräver massövervakning av hela befolkningen

Markus Andersson — Mon, 16 Feb 2026 18:01:40 +0000

Den brittiska regeringen har presenterat ett omfattande lagpaket som i namn av att skydda barn på nätet vill förbjuda sociala medier för barn under 16 år, begränsa VPN-användning och reglera AI-chatbotar. Men medborgarrättsorganisationer varnar för att förslagen i praktiken kräver åldersverifiering av samtliga internetanvändare — och bygger upp en övervakningsinfrastruktur som drabbar hela befolkningen. Premiärminister Keir Starmer presenterade paketet på måndagen under budskapet att "ingen plattform får fribiljett" när det gäller barns säkerhet på nätet. Förslagen inkluderar ett förbud mot sociala medier för barn under 16, begränsningar av VPN-tjänster för minderåriga, reglering av oändlig scrollning och autoplay samt nya krav på AI-chatbotar att följa den brittiska Online Safety Act. Starmer skrev på sin Substack att lagstiftningen måste "hålla jämna steg med tekniken" och att hans regering avser att agera inom månader snarare än år.

Kritiker: Ålderskontroll av alla

Medborgarrättsorganisationer har dock reagerat kraftigt. Open Rights Group påpekar att ett förbud för barn under 16 med nödvändighet innebär att plattformarna måste verifiera åldern på samtliga användare — inte bara barn. — Oavsett om det handlar om ett direkt förbud eller åldersmärkning i filmstil så kräver förslagen omfattande åldersverifiering. Plattformarna har inget sätt att upprätthålla åldersbaserad åtkomst utan att tvinga användare att bevisa sin ålder, sade James Baker, programansvarig vid Open Rights Group. Organisationen varnar för att miljontals vuxna och äldre tonåringar kommer att tvingas lämna ut personuppgifter till privata företag för att överhuvudtaget kunna kommunicera på nätet. De hänvisar till att Discord drabbades av ett dataintrång under 2025 där känslig åldersverifieringsdata exponerades — och att en utbyggd infrastruktur skulle mångfaldiga den risken.

"Drakonisk attack på medborgerliga fri- och rättigheter"

Särskilt skarpt har kritiken varit mot planerna på att begränsa barns tillgång till VPN-tjänster. Big Brother Watch, en brittisk integritetsskyddsorganisation, kallar förslaget "en drakonisk attack på medborgerliga fri- och rättigheter för barn och vuxna". — Det enda sättet att effektivt upprätthålla sådana begränsningar vore att kräva att VPN-leverantörer ålderskontrollerar samtliga användare. Att behöva uppvisa ID eller genomgå biometrisk ansiktsskanning för att använda en VPN omintetgör hela poängen med en teknik som är utformad för att stärka integriteten på nätet, sade Maya Thomas, juridisk rådgivare vid Big Brother Watch. Organisationens chef Silkie Carlo reagerade ännu skarpare och kallade förslaget "fullständigt inkompetent, farligt och odemokratiskt". "Jag har personligen utbildat tusentals journalister — många i brittiska redaktioner — och källor, samt människorättsförsvarare, i att använda VPN-tjänster för deras fysiska och yrkesmässiga säkerhet. En ålderskontroll eller ID-krav för VPN är i praktiken ett förbud", skrev Carlo på X. Thomas framhöll även att VPN-tjänster utgör en viktig resurs för personer som utsatts för våld i nära relationer och som behöver söka hjälp på nätet utan att bli spårade.

"Nyspråk för nybörjare"

Den svenske IT-säkerhetsexperten Karl Emil Nikka kommenterade förslagen med syrlig ironi.

In today's lesson of Doublespeak for beginners, we learn that VPNs "undermine safety protections", and that the Prime Minister wants to "make the online world safer for children".
— Karl Emil Nikka (@KarlEmilNikka) February 16, 2026

Större räckvidd än Australiens förbud

Det brittiska förslaget tar Australien som förebild — landet införde i december 2025 världens första förbud mot sociala medier för barn under 16. Inom den första månaden raderades 4,7 miljoner konton. Men det brittiska förslaget går avsevärt längre. Enligt Bloomsbury Intelligence and Security Institute (BISI) kan det komma att omfatta inte bara sociala medier utan även meddelandetjänster som WhatsApp, Wikipedias redigeringsfunktioner och onlinespel med sociala funktioner. BISI varnar i sin analys för att "åldersverifieringsteknik skapar allvarliga avvägningar gällande integritet, där digitala rättighetsorganisationer varnar för en övervakningsinfrastruktur som drabbar tiotals miljoner vuxna". Institutet bedömer också att ett generellt förbud riskerar att lämna unga oförberedda inför den digitala miljö de möter när de fyllt 16. Australiens förbud har dessutom redan mött rättsliga utmaningar. Reddit hävdar att plattformen bör undantas som ett diskussionsforum för vuxna, medan organisationen Digital Freedom Project menar att lagen strider mot den grundlagsskyddade yttrandefriheten.

Kovändning från regeringen

Starmers förslag har också kritiserats som en politisk kovändning. Så sent som i juli 2025 försäkrade den dåvarande teknikministern Peter Kyle att regeringen "inte överväger ett VPN-förbud". Bara månader senare lanseras nu ett förslag om just åldersbegränsning av VPN-tjänster — något som enligt Silkie Carlo i praktiken innebär ett förbud. Konsultationen om de nya förslagen inleds i mars 2026 och resultat väntas till sommaren. Medborgarrättsorganisationerna uppmanar regeringen att i stället fokusera på att reglera plattformarnas design och affärsmodeller snarare än att stänga ute användare. — Att stänga ute unga från digitala offentliga rum, i stället för att bygga sådana som fungerar för dem, är inte skydd. Det är utestängning, sade James Baker vid Open Rights Group.

EU-länderna eniga om Chat Control – öppnar för överstatlig massövervakning

Markus Andersson — Wed, 26 Nov 2025 16:58:36 +0000

EU-ländernas regeringar har enats om sin position i den kontroversiella Chat Control-lagstiftningen. Förslaget, som officiellt syftar till att bekämpa sexuella övergrepp mot barn, öppnar enligt kritiker för omfattande övervakning av alla medborgares digitala kommunikation. Sverige har sagt ja genom regeringen och Socialdemokraterna, medan Sverigedemokraterna avvisar förslaget. EU-ambassadörerna godkände på onsdagen ett kompromissförslag till den så kallade CSAM-förordningen (Child Sexual Abuse Material), ursprungligen framtagen av den svenska EU-kommissionären Ylva Johansson. Beslutet banar väg för slutförhandlingar med EU-parlamentet om en permanent ram för digital övervakning, skriver Samnytt. Det nya förhandlingsmandatet innebär att de mest kontroversiella delarna av kommissionens ursprungsförslag tas bort. Tvingande "detektionsorder" som skulle ge myndigheter rätt att kräva att teknikföretag skannar medborgares chattar, mejl och meddelanden – även i krypterade tjänster – stryks ur texten. I stället skärps plattformarnas skyldigheter att göra riskbedömningar och vidta "riskreducerande åtgärder". Frivillig skanning av meddelanden lyfts fram som ett möjligt verktyg. Samtidigt föreslås en ny EU-myndighet, ett särskilt CSAM-center, som ska samordna lagens genomförande.

Från obligatorisk till "frivillig" övervakning

Att de obligatoriska detektionsorderna försvinner presenteras av EU-företrädare som en balanserad kompromiss. Kritiker menar dock att förändringen är mer kosmetisk än reell. Det nya rådsförslaget betonar att kryptering ska skyddas, men räknar samtidigt upp meddelandeskanning som en möjlig riskreducerande åtgärd. Om ett företag bedöms ha för höga risker kan pressen från tillsynsmyndigheter i praktiken göra den frivilliga skanningen till ett krav. Förslaget öppnar också för omfattande ålderskontroller. För att avgöra vilka användare som är barn kan system införas där alla måste identifiera sig med id-handling eller biometriska metoder för att använda e-post, chattappar och andra kommunikationstjänster.

Varningar för totalitär övervakningsmodell

Kritiken har varit massiv från integritetsexperter, forskare och rättighetsorganisationer. I sin ursprungliga form skulle förslaget enligt kritikerna innebära att alla EU-medborgare får sin kommunikation övervakad – varje telefonsamtal, videosamtal, sms, meddelande i appar, mejl och filer i molntjänster skulle kunna filtreras i realtid. Chat Control har jämförts med övervakningssystem i totalitära stater. Kritiker varnar för ändamålsglidning: när infrastrukturen väl finns på plats kan filtren snabbt ställas om mot annat innehåll, exempelvis politiska åsikter eller journalistiska källor.

AI-filter med massiva falsklarm

Med AI ska misstänkt sexuellt innehåll eller grooming upptäckas. Men tekniken fungerar redan idag bristfälligt på sociala medier, där algoritmer flaggar ironiska kommentarer, historiska bilder eller harmlöst material. När tekniken testats på kända övergreppsbilder har upp till 80–90 procent av träffarna varit falsklarm. Resultatet blir att tusentals människor riskerar att pekas ut som misstänkta för ett av de mest avskydda brotten, för att sedan tvingas bevisa sin oskuld medan deras mest privata bilder och konversationer granskas.

Sverige säger ja – SD avviker

Regeringen – Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna – samt Socialdemokraterna har sagt ja till förslaget. När den svenska linjen skulle fastställas hösten 2024 röstade dessa partier gemensamt för ett klartecken, trots att samarbetspartiet Sverigedemokraterna avvisade förslaget. SD-politikern Adam Marttinen varnade för att förslaget är alltför långtgående, att krypteringen i praktiken bryts och att det öppnar för massövervakning på ett sluttande plan.

IT-expert: "Politiker har blivit lurade"

IT-säkerhetsexperten Karl Emil Nikka har skarpt kritiserat både EU-kommissionen och stödjande politiker. Han menar att den teknik som beskrivits – där system bara letar efter barnporr utan att "se" annat – inte existerar. — Den tekniken existerar självfallet inte. Den har aldrig existerat och den kan per definition inte existera, förklarade Nikka. Han varnade för att Chat Control innebär "insecurity by design", där alla kommunikationsappar tvingas bygga in sårbarheter som kan utnyttjas av fientliga stater eller kriminella aktörer. Nikka påpekade också att UNICEF:s principer om barns rätt till privat kommunikation bryts av förslaget. Han menar att politiker har blivit lurade av EU-kommissionens kampanjer som tonat ner integritetskonsekvenserna. FN:s människorättskommissionär har varnat för att övervakning av digital kommunikation är ett främsta verktyg för auktoritära regimer att förfölja oppositionella och religiösa grupper. Att EU nu går före med en modell som enligt kritiker normaliserar massövervakning beskrivs som ett historiskt steg i fel riktning.