Masoud Pezeshkian – Nya Dagbladet https://nyadagbladet.se Morgondagens Dagstidning! Tue, 25 Aug 2026 09:49:26 +0000 sv-SE hourly 1 https://wordpress.org/?v=7.1 https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2021/11/cropped-nyd-logo-500-32x32.jpg Masoud Pezeshkian – Nya Dagbladet https://nyadagbladet.se 32 32 Iran hotar med motattack när USA skärper sanktionerna https://nyadagbladet.se/utrikes/iran-motattack-usa-skarper-sanktionerna/ Tue, 25 Aug 2026 09:49:26 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=238458 USA utvidgar hotet om sekundära sanktioner mot länder och företag som fortsätter handla med Iran. Teheran beskriver åtgärderna som ekonomisk terrorism och varnar för att svaret inte enbart kommer att vara defensivt. USA:s finansdepartement meddelade på måndagen att fem sektorer nu löper större risk att träffas av sanktioner: digitala tillgångar, teknik, guld, flyg och sjöfart. Samtidigt svartlistades närmare 60 personer, företag och fartyg med kopplingar till bland annat iransk oljehandel, cyberverksamhet samt kärn- och robotteknik. Finansminister Scott Bessent stannade samtidigt före de mest långtgående åtgärderna. Han angav varken vilka länder som först kan drabbas eller när sanktionerna ska börja tillämpas, eftersom Washington vill ge handelspartner tid att bryta sina förbindelser med Iran, rapporterar Reuters.

Iran varnar för angrepp

Irans ekonomiminister Ali Madanizadeh säger att landet är förberett och räknar med att Kina, Ryssland och andra handelspartner motsätter sig den amerikanska presskampanjen. — Fienderna avser naturligtvis att inleda en ekonomisk terrorattack mot oss, men vi har också våra egna verktyg och vet hur spelet ska spelas. Vårt försvar är inte längre så defensivt; fienderna bör vänta sig ett angrepp, sade han i statlig tv. Revolutionsgardets talesperson Hossein Mohebbi hotade samtidigt med hårda slag mot amerikanska intressen och strategiska energipassager om Irans infrastruktur angrips. Före sanktionsbeskedet hade Teheran även varnat för minskade oljeleveranser från Persiska viken.

Kinas oljehandel i centrum

Kina har under flera år varit den största köparen av iransk olja, men USA:s blockad av iranska hamnar har redan minskat flödena. Trots detta omfattade måndagens sanktionslista inga av de kinesiska finansinstitut som misstänks underlätta oljehandeln. På frågan varför de hårdaste åtgärderna inte infördes omedelbart svarade Bessent: — Varför skulle jag vilja spränga det globala finanssystemet? Han betonade samtidigt att ingen står utanför räckvidden för amerikanska sanktioner. Kinas utrikesdepartement svarade att sanktioner och påtryckningar inte löser konflikten och att Peking kommer att skydda landets intressen.

Diplomatin har kört fast

Iran och USA slöt i juni en tillfällig överenskommelse som skulle bidra till att avsluta kriget efter de amerikanska och israeliska angreppen mot Iran, men det så kallade Islamabadmemorandumet föll snabbt samman. Pakistan uppgav på tisdagen att nya samtal i Teheran gjort betydande framsteg kring minskad upptrappning och en återöppning av Hormuzsundet. Någon varaktig diplomatisk lösning har dock inte nåtts. Nästan sex månader efter krigsutbrottet har tusentals människor dödats, de flesta i Iran och Libanon, samtidigt som konflikten och störningarna i Hormuzsundet har pressat upp energipriserna.]]> Iran lovar ”nya kort på slagfältet” – vägrar förhandla under hot https://nyadagbladet.se/utrikes/iran-lovar-nya-kort-pa-slagfaltet-vagrar-forhandla-under-hot/ Tue, 21 Apr 2026 09:16:11 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=228118 Iran varnar att man är berett att spela ut "nya kort på slagfältet" och vägrar förhandla under hot. Parlamentstalaren Mohammad Bagher Ghalibaf anklagar USA:s president för att försöka förvandla förhandlingar till ett kapitulationsbord. Ghalibaf skrev på X att Trump genom att upprätthålla blockaden och bryta vapenvilan försöker tvinga fram en kapitulation eller rättfärdiga ny krigföring. — Vi accepterar inte förhandlingar under hotens skugga, och under de senaste två veckorna har vi förberett oss på att spela ut nya kort på slagfältet, skrev Ghalibaf.

Iran vägrar böja sig

Irans president Masoud Pezeshkian slog samma ton. Han sade att det "okonstruktiva och motsägelsefulla" agerandet från amerikanska tjänstemän sänder budskapet att Washington söker Irans kapitulation, och betonade att iranierna inte kommer att böja sig under tvång. Den tillfälliga vapenvilan som medlats av Pakistan löper ut på onsdagen. Den första samtalsrundan i Islamabad i förra veckan gav inget genombrott, och Trump har sedan dess upprätthållit en amerikansk marinblockad av iranska hamnar.

Vance på väg till Islamabad

Trump meddelade inledningsvis att en ny samtalsrunda skulle hållas på måndagen, och Vita huset tillbringade dagen med att vänta på bekräftelse från Teheran. Enligt Axios reste vicepresident J.D. Vance tillsammans med Trumps sändebud Steve Witkoff och svärsonen Jared Kushner till Islamabad på tisdagen. Enligt Axios har iranska förhandlare dragit ut på tiden under press från det Islamiska revolutionära gardet, IRGC, som vill ha en hårdare linje och vägra samtal om inte USA först häver sin blockad. Pakistanska, egyptiska och turkiska medlare ska ha uppmanat Teheran att delta, och den iranska delegationen ska ha fått grönt ljus från högsta ledaren på måndagskvällen. Trump hotade på söndagen med att slå ut "varenda kraftverk och bro" i Iran om landet inte accepterar hans krav.]]> Vita huset vill ha ny samtalsrunda med Iran – Teheran vägrar diktat https://nyadagbladet.se/utrikes/vita-huset-vill-ha-ny-samtalsrunda-med-iran-teheran-vagrar-diktat/ Thu, 16 Apr 2026 10:01:23 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=227742 Vita huset bekräftar att en andra samtalsrunda med Iran diskuteras, men framhåller att ingenting är officiellt förrän det meddelas officiellt av presidenten. Första mötet mellan USA och Iran sedan den amerikansk-israeliska attacken den 28 februari ägde rum i Islamabad under helgen, men gav inget genombrott. Teheran skyllde misslyckandet på Washingtons orealistiska krav, varpå USA svarade med att blockera Hormuzsundet för fartyg med koppling till Iran. Vita husets pressekreterare Karoline Leavitt sade på onsdagen att förhandlingar om en ny runda pågår. — De diskussionerna förs, men ingenting är officiellt förrän ni hör det från Vita huset, sade Leavitt. — Vi ser positivt på utsikterna för en uppgörelse, och det är uppenbarligen i Irans intresse att tillmötesgå presidentens krav. Leavitt uppgav att samtalen i så fall skulle hållas på samma plats som förra gången, alltså i Islamabad, och berömde Pakistans insats som medlare. — Pakistan har varit en fantastisk medlare under hela processen, och vi uppskattar verkligen deras vänskapliga förbindelser och ansträngningar, sade hon.

Iran redo för dialog – men inte för diktat

Irans president Masoud Pezeshkian upprepade på onsdagen att Teheran inte söker krig, men ville inte låta sig pressas. — Vi är inte ute efter krig och instabilitet, utan har alltid betonat vikten av dialog och konstruktiv samverkan med alla länder i världen, sade Pezeshkian. — Men varje försök att påtvinga oss sin vilja eller tvinga oss att ge vika är dömt att misslyckas. President Donald Trump sade i tisdags att nya samtal med Teheran kan bli av inom ett par dagar och antydde i en intervju med Fox News att konflikten är nära en lösning.

Blockad och hot i kölvattnet av misslyckade samtal

Den första samtalsrundan i Islamabad bröt samman när Iran fann USA:s krav orealistiska. I stället för att mjukna skärpte Washington trycket och införde en blockad av Hormuzsundet för fartyg med koppling till Iran – ett steg som påverkat den globala sjöfarten och skapat oro på energimarknaden. Pakistans finansminister Muhammad Aurangzeb sade på onsdagen att landets ledning inte ger upp försöken att nå en diplomatisk lösning på krisen.]]> Irans president skriver öppet brev till det amerikanska folket https://nyadagbladet.se/utrikes/irans-president-oppet-brev-amerikaner/ Thu, 02 Apr 2026 09:43:08 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=226475 Den 1 april 2026 publicerade Irans president Masoud Pezeshkian ett öppet brev på X riktat till det amerikanska folket. Brevet offentliggjordes timmar innan USA:s president Donald Trump höll ett planerat nationellt tal om Mellanöstern. I brevet avvisar Pezeshkian bilden av Iran som ett säkerhetshot och kallar det en politisk konstruktion skapad för att rättfärdiga militär dominans och vapenstimulerande politiska intressen. Han lyfter fram 1953 års CIA-stödda statskupp mot Irans demokratiskt valda regering som startpunkten för det fientliga förhållandet mellan de två länderna – ett förhållande som, enligt honom, fördjupats av det amerikanska stödet till Shahen, stödet till Saddam Hussein under 1980-talets krig och jahrelånga sanktioner. Brevet är återgivet i sin helhet nedan: I Guds namn, den Nåderike, den Barmhärtige Till det amerikanska folket, och till alla dem som – mitt i en flod av förvrängningar och konstruerade berättelser – fortsätter att söka sanningen och strävar efter ett bättre liv: Iran – med just detta namn, denna karaktär och denna identitet – är en av världshistoriens äldsta kontinuerliga civilisationer. Trots sina historiska och geografiska fördelar vid olika tidpunkter har Iran aldrig, i sin moderna historia, valt aggressionens, expansionens, kolonialismens eller dominansens väg. Även efter att ha uthärdat ockupation, invasion och ihållande press från stormakter – och trots att landet besitter militär överlägsenhet gentemot många av sina grannar – har Iran aldrig inlett ett krig. Ändå har landet beslutsamt och modigt stött tillbaka dem som anfört det. Det iranska folket hyser ingen fientlighet mot andra nationer, inklusive det amerikanska, europeiska eller angränsande länders folk. Även inför upprepade utländska ingripanden och påtryckningar under sin stolta historia har iranier konsekvent dragit en tydlig skiljelinje mellan regeringar och de folk de styr. Detta är en djupt rotad princip i iransk kultur och kollektivt medvetande – inte en tillfällig politisk ståndpunkt. Att framställa Iran som ett hot är därför varken förenligt med historisk verklighet eller med nutida observerbara fakta. En sådan uppfattning är en produkt av de mäktigas politiska och ekonomiska nycker – behovet av att konstruera en fiende för att rättfärdiga påtryckningar, upprätthålla militär dominans, hålla vapentillverkning vid liv och kontrollera strategiska marknader. I en sådan miljö: om ett hot inte existerar, uppfinns det. Inom detta sammanhang har USA koncentrerat flest styrkor, baser och militär kapacitet runt Iran – ett land som, åtminstone sedan USA:s grundande, aldrig har inlett ett krig. De senaste amerikanska angreppen som genomförts från just dessa baser har visat hur hotfullt en sådan militär närvaro verkligen är. Inget land som konfronteras med sådana förhållanden skulle naturligtvis avstå från att stärka sin försvarsförmåga. Det Iran har gjort – och fortsätter att göra – är ett avvägt svar grundat i legitimt självförsvar, och inte på något sätt ett inledande av krig eller aggression. Relationerna mellan Iran och USA var ursprungligen inte fientliga, och de tidiga kontakterna mellan det iranska och amerikanska folket präglades inte av fientlighet eller statskupp – en olaglig amerikansk kupp 1953. Vändpunkten var interventionen som syftade till att hindra nationaliseringen av Irans egna resurser. Den kuppen störde Irans demokratiska process, återinförde diktatur och sådde djup misstro mot amerikansk politik bland iranier. Denna misstro fördjupades ytterligare av det amerikanska stödet till Shahens regim, stödet till Saddam Hussein under 1980-talets påtvingade krig, införandet av de längsta och mest omfattande sanktionerna i modern historia och – slutligen – oprovocerade militära angrepp, två gånger, mitt under pågående förhandlingar. Ändå har inget av dessa påtryckningar lyckats försvaga Iran. Tvärtom har landet stärkts på många områden: läskunnigheten har tredubblats – från cirka 30 procent före den islamiska revolutionen till över 90 procent idag; den högre utbildningen har expanderat dramatiskt; betydande framsteg har gjorts inom modern teknik; sjukvården har förbättrats och infrastrukturen har utvecklats i en takt och omfattning som inte går att jämföra med det förflutna. Det är mätbara, observerbara verkligheter som står fristående från konstruerade berättelser. Samtidigt får sanktionernas, krigets och aggressionens destruktiva och omänskliga konsekvenser för det motståndskraftiga iranska folkets liv inte underskattas. Det fortsatta militära våldet och de senaste bombningarna påverkar djupt människors liv, attityder och perspektiv. Det avspeglar en grundläggande mänsklig sanning: när krig tillfogar oersättlig skada på liv, hem, städer och framtider, förblir inte människor likgiltiga inför de ansvariga. Det väcker en grundläggande fråga: Vilka av det amerikanska folkets intressen tjänas egentligen av detta krig? Förelåg det något objektivt hot från Iran som motiverat ett sådant agerande? Tjänar massakern på oskyldiga barn, förstörelsen av cancerbehandlande läkemedelsanläggningar eller skrytet om att bomba ett land "tillbaka till stenåldern" något annat syfte än att ytterligare skada USA:s globala anseende? Iran förde förhandlingar, nådde ett avtal och uppfyllde samtliga sina åtaganden. Beslutet att dra sig ur det avtalet, trappa upp mot konfrontation och genomföra två angrepp mitt under pågående förhandlingar var destruktiva val fattade av den amerikanska regeringen – val som tjänade en utländsk angripares villfarelser. Attacker mot Irans vitala infrastruktur – inklusive energi- och industrianläggningar – riktar sig direkt mot det iranska folket. Utöver att det utgör ett krigsbrott får sådana handlingar konsekvenser som sträcker sig långt bortom Irans gränser. De skapar instabilitet, ökar mänskliga och ekonomiska kostnader och vidmakthåller spänningscykler som sår frön av bitterhet som kommer att bestå i år. Det är inte ett tecken på styrka – det är ett tecken på strategisk villrådighet och oförmåga att nå en hållbar lösning. Är det inte också så att Amerika har gett sig in i denna aggression som ett redskap för Israel, påverkad och manipulerad av det regimen? Är det inte så att Israel, genom att konstruera ett iranskt hot, söker avleda den globala uppmärksamheten från sina brott mot palestinierna? Är det inte uppenbart att Israel nu siktar på att bekämpa Iran till siste amerikanske soldat och siste amerikanske skattebetalarens dollar – och välter bördan av sina villfarelser på Iran, regionen och USA självt i jakten på illegitima intressen? Är "America First" verkligen bland den amerikanska regeringens prioriteringar idag? Jag inbjuder er att se bortom desinformationsmaskineriet – som är en integrerad del av denna aggression – och istället tala med dem som besökt Iran. Lägg märke till de många framgångsrika iranska invandrare – utbildade i Iran – som nu undervisar och forskar vid världens mest prestigefyllda universitet, eller bidrar till de mest avancerade teknikföretagen i väst. Stämmer dessa verkligheter överens med de förvrängningar ni berättas om Iran och dess folk? Världen står idag vid ett vägskäl. Att fortsätta på konfrontationens väg är mer kostsamt och meningslöst än någonsin tidigare. Valet mellan konfrontation och engagemang är både verkligt och avgörande; dess utfall kommer att forma framtiden för kommande generationer. Under sin årtusenden långa, stolta historia har Iran överlevt många angripare. Allt som återstår av dem är vanärade namn i historien, medan Iran består – motståndskraftigt, värdigt och stolt. Masoud Pezeshkian valdes till Irans president i juli 2024 och tillhör den reformvänliga falangen inom det iranska politiska systemet.]]> Irans president: ”Vi har aldrig velat ha kärnvapen” https://nyadagbladet.se/utrikes/irans-president-vi-har-aldrig-velat-ha-karnvapen/ Mon, 07 Jul 2025 18:07:50 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=209071 Irans president Masoud Pezeshkian förnekar att landet utvecklar kärnvapen och hävdar att Israel försökt döda honom, i en ny intervju med den amerikanske journalisten Tucker Carlson. Den 70-årige hjärtkirurgen som leder landet säger sig vara redo att återuppta diplomatin med USA, men anklagar Israels premiärminister Benjamin Netanyahu för att ha förstört fredsprocessen. Intervjun, som publicerades på Tucker Carlsons X-kanal, genomfördes via tolk efter de senaste veckornas eskalering mellan USA och Iran. Carlson förklarar anledningen till intervjun med att amerikanska medborgare har rätt till all information som påverkar dem, särskilt när deras land är inblandat i konflikter. — Vi gjorde den här intervjun eftersom vi var i krig med Iran för 10 dagar sedan och kanske kommer att vara det igen, förklarar Carlson i sin introduktion. Han betonar att målet inte är att nå "absolut sanning" utan att — bidra till det kunskapsunderlag från vilket amerikaner kan skapa sin egen åsikt.

Förnekar kärnvapenambitioner

President Pezeshkian förnekar kategoriskt att Iran utvecklar kärnvapen och hänvisar till religiösa föreskrifter som förbjuder detta. — Sanningen är att vi aldrig har strävat efter att utveckla en kärnvapenbomb, inte tidigare, inte nu, eller i framtiden, eftersom detta är fel och strider mot det religiösa dekretet eller fatwan som har utfärdats av hans excellens, den högste ledaren för Islamiska republiken Iran, säger Pezeshkian. Han anklagar Israels premiärminister Benjamin Netanyahu för att sedan 1984 ha skapat "denna falska mentalitet att Iran strävar efter en kärnvapenbomb" och ha ingjutit denna uppfattning hos varje amerikansk president sedan dess.

Kritiserar IAEA efter bombningar

Angående den internationella atomenergiorganisationen IAEA:s roll förklarar Pezeshkian att Iran var "något pessimistiskt inställda", eftersom de insåg att Israel kunde få information från IAEA:s inspektioner. Trots detta tillät Iran full tillgång för övervakning. — Som en följd av USA:s olagliga attacker mot våra kärntekniska centra och installationer har många av utrustningen och anläggningarna där skadats allvarligt. Därför har vi ingen tillgång till dem. Vi kan inte se, och om inte denna tillgång kommer tillbaka igen måste vi vänta, säger presidenten.

Hävdar att Israel försökte döda honom

På frågan om Israel försökt döda honom svarar Pezeshkian bekräftande: — De försökte, ja, och de handlade i enlighet med det, men de misslyckades. Som en sann troende tror jag att det ligger i Gud den Allsmäktiges händer att bestämma när en person ska dö eller inte ska dö. Han beskriver hur han var på ett möte när Israel försökte bomba området, men förklarar att han inte är rädd för att offra sitt liv för sitt land: — Jag är villig att ge mitt liv, att blöda för det. Ingen här, jag menar, ingen av regeringsställföreträdarna är rädd för att förlora sitt liv i försvarslinjen.

"Död åt Amerika" - förklarar innebörden

När det gäller uttrycket "död åt Amerika" som hörs från iranier, förklarar Pezeshkian att detta missuppfattas: — När de säger död åt USA betyder det inte död åt - de menar inte död åt folket i USA eller ens åt tjänstemännen i USA - de menar död åt brott, död åt dödande och blodbad, död åt att stödja dödandet av andra, död åt osäkerhet och instabilitet, säger han. Presidenten understryker att Iran aldrig har invaderat ett annat land på 200 år och frågar retoriskt: — Har du någonsin hört att en iranier dödar en amerikan? Har du någonsin hört det? Eller en terrorist som var iranier och han genomförde en terroristattack mot amerikanerna?

Redo för nya förhandlingar - med förbehåll

Pezeshkian uttrycker att Iran är öppet för att återuppta förhandlingar med USA, men ställer villkor efter de senaste attackerna: — Vi ser inga problem med att återuppta förhandlingarna. Men innan det måste jag påminna dig om att på grund av grymheterna begångna av den sionistiska regimen, av Israel, inte bara mot mitt land utan i hela regionen, står vi nu inför en kris. Han beskriver hur iranska befälhavare dödades när de var lediga hemma med sina familjer, vilket han menar är krigsförbrytelser enligt internationell rätt. Presidenten ställer också frågan om hur Iran ska kunna lita på USA igen: — Hur ska vi kunna lita på USA igen? Vi återupptar förhandlingarna. Hur kan vi då veta säkert att mitt under samtalen kommer inte den israeliska regimen att få tillstånd igen att attackera oss?

Ekonomiskt samarbete möjligt

Trots spänningarna säger Pezeshkian att det inte finns några begränsningar för amerikanska investeringar i Iran från Irans sida: — Hans excellens betonade att det inte finns någon begränsning och det finns inget som hindrar amerikanska investerare att komma till Iran och göra investeringar i Iran även för närvarande, säger han med hänvisning till landets högste ledare. Han lägger till att eventuella begränsningar orsakats av amerikanska sanktioner, inte av Iran.

Ser Trump som nyckelfigur

Pezeshkian uttrycker förhoppning om att president Donald Trump kan leda regionen mot fred: — Jag tror att USA:s president mycket väl kan leda regionen och världen till fred och lugn eller, å andra sidan, leda den till eviga krig, säger han. Han uppmanar Trump att inte låta sig dras in i "Netanyahus krig" och beskriver den israeliske premiärministern som någon med "en omänsklig agenda" som vill ha "eviga krig, krig som fortsätter och fortsätter och fortsätter". Intervjun avslutas med Pezeshkians betoning av att Iran förlitar sig på sig själv: — Vi har alltid satt vår tillit till Gud och på Gud förlitar vi oss, och vi är kapabla att försvara oss själva och att stå på egna ben för att försvara vårt land, vår territoriella integritet till den sista droppen av vårt blod.]]>