<?xml version="1.0" encoding="UTF-8"?><?xml-stylesheet type="text/xsl" href="https://nyadagbladet.se/wp-content/plugins/rss-feed-styles/public/template.xsl"?><rss version="2.0"
	xmlns:content="http://purl.org/rss/1.0/modules/content/"
	xmlns:wfw="http://wellformedweb.org/CommentAPI/"
	xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/"
	xmlns:atom="http://www.w3.org/2005/Atom"
	xmlns:sy="http://purl.org/rss/1.0/modules/syndication/"
	xmlns:slash="http://purl.org/rss/1.0/modules/slash/"
	xmlns:rssFeedStyles="http://www.lerougeliet.com/ns/rssFeedStyles#"
xmlns:media="http://search.yahoo.com/mrss/" >

<channel>
	<title>Mars &#8211; Nya Dagbladet</title>
	<atom:link href="https://nyadagbladet.se/tag/mars/feed/" rel="self" type="application/rss+xml" />
	<link>https://nyadagbladet.se</link>
	<description>Morgondagens Dagstidning!</description>
	<lastBuildDate>Fri, 16 Aug 2024 19:12:07 +0000</lastBuildDate>
	<language>sv-SE</language>
	<sy:updatePeriod>
	hourly	</sy:updatePeriod>
	<sy:updateFrequency>
	1	</sy:updateFrequency>
	<generator>https://wordpress.org/?v=7.1.1</generator>

<image>
	<url>https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2021/11/cropped-nyd-logo-500-32x32.jpg</url>
	<title>Mars &#8211; Nya Dagbladet</title>
	<link>https://nyadagbladet.se</link>
	<width>32</width>
	<height>32</height>
</image> 
<rssFeedStyles:reader name="Digg Reader" url="http://digg.com/reader/search/https%3A%2F%2Fnyadagbladet.se%2Ffeed%2F"/><rssFeedStyles:reader name="Feedly" url="http://cloud.feedly.com/#subscription%2Ffeed%2Fhttps://nyadagbladet.se/feed/"/><rssFeedStyles:reader name="Inoreader" url="http://www.inoreader.com/?add_feed=https%3A%2F%2Fnyadagbladet.se%2Ffeed%2F"/><rssFeedStyles:button name="Like" url="https://www.facebook.com/sharer/sharer.php?u=%url%"/><rssFeedStyles:button name="G+" url="https://plus.google.com/share?url=%url%"/><rssFeedStyles:button name="Tweet" url="https://twitter.com/intent/tweet?url=%url%"/>	<item>
		<title>”Ocean” tros gömmas under Mars yta</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/vetenskap/ocean-tros-gommas-under-mars-yta/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/vetenskap/ocean-tros-gommas-under-mars-yta/#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Sofie]]></dc:creator>
		<pubDate>Fri, 16 Aug 2024 06:55:48 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Vetenskap]]></category>
		<category><![CDATA[Mars]]></category>
		<category><![CDATA[vatten]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=186660</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Forskare bedömer att det under Mars yta finns en ”enorm vattengömma” stor som ett hav, med vattenmassor tillräckliga för att täcka hela planeten.</strong>

<strong>Vattnet finns dock begravt mellan 1 och 2 mil under skorpan, varför det skulle vara mycket svårt att nå och ännu svårare att få upp till ytan för mer noggranna undersökningar.</strong>

En studie baserad på seismologiska mätningar från amerikanska Nasa ligger bakom bedömningen. Även om resultatet inte tyder på att vattnet innehåller några levande organismer så indikerar upptäckten, enligt forskarna, ändå att det skulle kan finnas miljöer på Mars som skulle kunna vara beboeliga.

Forskarna vid UC Berkeley tror att vattnet sipprade ner under den röda planetens yta för flera miljarder år sedan – då delar av Mars täcktes av floder, sjöar och kanske också hav. Sedan dess har atmosfären tunnats ut, vilket också resulterat i att mycket av vattnet dunstat och planeten fått det utseende den har idag.

Vid <a href="https://www.pnas.org/doi/10.1073/pnas.2409983121" target="_blank" rel="nofollow noopener">studien</a> användes Nasas data för att med hjälp av datormodeller, liknande de som används för att kartlägga grundvattenbildningar och oljefält på jorden, nå slutsatsen att de mätvärden som samlats in bäst förklaras av att det under Mars yta finns ett djupt lager av sprucken vulkanisk sten fyllt med flytande vatten.
<h3>Liv på Mars?</h3>
Huruvida det kan finnas liv på Mars är någonting som mänskligheten diskuterat flitigt. Man har på senare tid även teoretiserat kring möjligheterna att skapa en framtida koloni på planeten – där just tillgången till vatten beskrivits som en förutsättning för att något sådant skulle kunna vara praktiskt genomförbart.

Även om det inte finns några otvetydiga bevis för mikrobiellt liv så innebär vattenfyndet, åtminstone i teorin, att sådant kan finnas någonstans på planeten – men framförallt ses upptäckten som en viktig del i att förklara Mars geologiska historia.]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/vetenskap/ocean-tros-gommas-under-mars-yta/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Nasa släpper rörliga bilder på Mars</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/vetenskap/nasa-slapper-rorliga-bilder-pa-mars/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/vetenskap/nasa-slapper-rorliga-bilder-pa-mars/#comments</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Sofie]]></dc:creator>
		<pubDate>Tue, 23 Feb 2021 11:13:07 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Vetenskap]]></category>
		<category><![CDATA[Mars]]></category>
		<category><![CDATA[Nasa]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=96097</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Nasa visar upp när deras sond landar på Mars – de första rörliga bilderna från den röda planeten.</strong>

Nasas sond landade på planeten Mars under förra veckan. Det är det nionde uppdraget Nasa har på Mars med målet att studera geologi, klimat samt att leta efter liv. Sonden, som kallas Perseverance Rover, har i uppdrag att studera astrobiologi – Studien om liv i universum.

Nasa har släppt videon på landningen av Perseverance rover, vilket är de första rörliga bilderna på Mars yta.

<iframe src="https://www.youtube.com/embed/4czjS9h4Fpg" width="560" height="315" frameborder="0" allowfullscreen="allowfullscreen"></iframe>

– <em>Det här är verkligen fantastiska videor. Det är första gången vi har lyckats fånga en händelse som landningen på Mars</em>, säger Nasa-chefen Michael Watkins, till <a href="https://afp.omni.se/nasa-releases-first-audio-from-mars-video-of-landing/a/bn7lav" target="_blank" rel="noopener">AFP</a>.

Tidigare har Nasa också släppt <a href="https://soundcloud.com/nasa/first-sounds-from-mars-filters-out-rover-self-noise/s-rnjGarHQjxB" target="_blank" rel="noopener">ljud från Mars</a>.

<a href="https://mars.nasa.gov/#red_planet/0" target="_blank" rel="noopener">Här</a> kan du följa Perseverance Rovers färd på Mars.

]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/vetenskap/nasa-slapper-rorliga-bilder-pa-mars/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>2</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Nestlé stäms för slavhandel</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/ekonomi/nestle-stams-for-slavhandel/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/ekonomi/nestle-stams-for-slavhandel/#comments</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Isac Boman]]></dc:creator>
		<pubDate>Sat, 20 Feb 2021 06:06:39 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Ekonomi]]></category>
		<category><![CDATA[Elfenbenskusten]]></category>
		<category><![CDATA[Mars]]></category>
		<category><![CDATA[Nestlé]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=95729</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Åtta ungdomar som hävdar att de utnyttjats som slavar och barnarbetare på kakaoplantage i Elfenbenskusten har meddelat att de nu kommer att stämma världsledande chokladföretag som Nestlé, Mars och Cargill för deras inblandning i slavhandeln.</strong>

Storföretagen Neste Cargill, Barry Callebaut, Mars, Olam, Hershey och Mondelez anklagas för att ha underlättat för och stöttat den illegala förslavningen av ”tusentals barn” på olika kakaoodlingar runt om i Elfenbenskusten.

Det är människorättsorganisationen International Rights Advocates (IRA) som för de åtta ungdomarnas talan och man hävdar bland annat att barnen tvingades arbeta utan betalning på plantagen som producerade kakao till chokladjättarna.

<strong>Samtliga ungdomar</strong> är ursprungligen från Mali och de vill ha ersättning för de skador och den emotionella stress och smärta som de menar att slavarbetet orsakat dem.

Den brittiska statskanalen BBC <a href="https://www.theguardian.com/global-development/2021/feb/12/mars-nestle-and-hershey-to-face-landmark-child-slavery-lawsuit-in-us" target="_blank" rel="noopener">skriver</a> att det är första gången denna typ av stämningsansökan riktas mot kakaoindustrin i en amerikansk domstol och förhoppningen är också att storföretagen ska tvingas säkerställa betydligt bättre arbetsvillkor på kakaoodlingarna i framtiden.

Elfenbenskusten står för omkring 45 procent av den globala produktionen av kakao och rapporterna om brott mot mänskligheten, slavhandel och barnarbete har varit många under de senaste åren.

<strong>Ungdomarnas jurister</strong> menar att chokladjättarna förvisso själva inte äger kakaoodlingarna där slavarbetet ägt rum, men att man känt till arbetsvillkoren och medvetet tjänat pengar på slaveriet och barnarbetet och kunnat sätta lägre slutpriser på sina produkter eftersom arbetarna inte fått lön.

Chokladföretagen ska redan 2001 ha lovat att ”fasa ut” barnarbetet, något som 20 år senare fortfarande inte har hänt.

Ungdomarna berättar att när de var så unga som 10-11 år så kom män och lockade dem från Mali till Elfenbenskusten med löften om relativt höga löner och bra levnadsstandard, väl på plats blev det dock ingenting med detta – barnen fick ingen lön alls och de tvingades andas in giftiga bekämpningsmedel utan att ha på sig någon form av skyddsutrustning.

Chokladjättarna har själva inte valt att kommentera sitt eget ansvar för slavarbetet men däremot konstaterat att ”barnarbete är oacceptabelt”.

]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/ekonomi/nestle-stams-for-slavhandel/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>3</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Nasa: Finns vatten på Mars</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/vetenskap/nasa-finns-vatten-pa-mars/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/vetenskap/nasa-finns-vatten-pa-mars/#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Osignerad]]></dc:creator>
		<pubDate>Mon, 28 Sep 2015 16:43:27 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Vetenskap]]></category>
		<category><![CDATA[Mars]]></category>
		<category><![CDATA[Nasa]]></category>
		<guid isPermaLink="false">http://nyadagbladet.se/?p=23220</guid>

					<description><![CDATA[[caption id="attachment_23221" align="aligncenter" width="450"]<img class="size-full wp-image-23221" src="http://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2015/09/nasa-mars.jpg" alt="Bild som Nasa publicerade under måndagen. Foto: NASA/JPL/University of Arizona" width="450" height="234" /> Bild som Nasa publicerade under måndagen. Foto: NASA/JPL/University of Arizona[/caption]

<span style="font-size: 14pt;"><strong>Det amerikanska rymdorganet Nasa presenterade under en presskonferens på måndagen att man nu är säkra på att det finns flytande vatten på Mars.</strong></span>

Det handlar om bräckt vatten som rinner ner för särskilda bäckfåror, skriver Nasa i ett <a href="https://www.nasa.gov/press-release/nasa-confirms-evidence-that-liquid-water-flows-on-today-s-mars" target="_blank">pressmeddelande</a>.

För mindre än <a href="http://nyadagbladet.se/vetenskap/ny-upptackt-sjo-fanns-pa-mars/" target="_blank">ett år sedan</a> presenterade Nasa teorin att Galekratern på Mars i själva verket kan ha varit en sjö för miljontals år sedan.]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/vetenskap/nasa-finns-vatten-pa-mars/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Ny upptäckt: Sjö fanns på Mars</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/vetenskap/ny-upptackt-sjo-fanns-pa-mars/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/vetenskap/ny-upptackt-sjo-fanns-pa-mars/#comments</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Osignerad]]></dc:creator>
		<pubDate>Tue, 09 Dec 2014 13:18:59 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Vetenskap]]></category>
		<category><![CDATA[Mars]]></category>
		<category><![CDATA[rymden]]></category>
		<guid isPermaLink="false">http://nyadagbladet.se/?p=20552</guid>

					<description><![CDATA[<span style="font-size: 14pt;"><strong>Nasa tror sig nu veta att det fanns en sjö på Mars. Sjön ska ha funnits under flera miljoner år vilket sätter igång nya spekulationer kring om det finns eller har funnits förutsättningar för liv på planeten.
</strong></span>

I augusti 2012 landade Nasas rymdfordon Curiosity på Mars. Den har sedan dess utforskat terrängen och området där den landade, Gale-kratern, som en gång kan ha varit en sjö.

Efter två års ihopsamlade av data från Mount Sharp, ett 5 000 meter högt berg beläget i kratern, anser Nasa att man nu kan bevisa att Gale-kratern för miljarder år sedan var fylld med vatten.

–<em> Vi gör framsteg i att lösa mysteriet med Mount Sharp. Där det finns nu ett berg, det kan ha en gång varit en sjö,</em> säger John Grotzinger vid California Institute of Technology i ett pressmeddelande från Nasa.

Vattennivån i sjön ska ha nått flera hundra meter under tiotals miljoner år. Själva Gale-kratern mäter 15,4 mil i diameter och tros vara minst 3,5 miljarder år gammal.

Den nya upptäckten från Curiosity hoppas nu forskarna kunna ge dem mer nödvändig information inför den första bemannade rymdfärden till Mars som sker någon gång på 2030-talet.]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/vetenskap/ny-upptackt-sjo-fanns-pa-mars/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>3</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Mars tidiga atmosfär syrerik</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/miljo/mars-tidiga-atmosfar-syrerik/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/miljo/mars-tidiga-atmosfar-syrerik/#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Osignerad]]></dc:creator>
		<pubDate>Sun, 12 Oct 2014 16:48:17 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Miljö]]></category>
		<category><![CDATA[Mars]]></category>
		<category><![CDATA[rymden]]></category>
		<guid isPermaLink="false">http://nyadagbladet.se/?p=20129</guid>

					<description><![CDATA[<span style="font-size: 14pt;"><strong>Redan 140 miljoner år efter att Mars bildades fanns rinnande vatten och en atmosfär med syre, skriver Naturhistoriska riksmu­seet, där man har analyserat en marsmeteorit som daterats till 4,43 miljarder år.</strong></span>

Syftet med forskningen är att förstå solsystemets uppkomst, men fors­karna jagar även efter bevis på liv utanför Jorden. Där är Mars en intressant kandidat, skriver man från museet.

Att det fanns en syrerik atmos­fär på Mars är en slutsats man kan dra genom att analysera mineralet zirkon i meteoriten. Vissa syreisoto­per uppstår bara när en atmosfär med syre utsatts för solljus, och just sådana har hittats i meteoriten.

En atmosfär är en förutsättning för att det ska kunna finnas rin­nande vatten, eftersom det annars skulle förgasas.

&#160;

&#160;

<em>Artikeln har tidigare publicerats i Miljömagasinet.</em>]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/miljo/mars-tidiga-atmosfar-syrerik/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Nasas rymdfarkost börjar kretsa kring Mars</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/vetenskap/nasas-rymdfarkost-borjar-kretsa-kring-mars/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/vetenskap/nasas-rymdfarkost-borjar-kretsa-kring-mars/#comments</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Osignerad]]></dc:creator>
		<pubDate>Mon, 22 Sep 2014 11:42:27 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Vetenskap]]></category>
		<category><![CDATA[Mars]]></category>
		<category><![CDATA[Maven]]></category>
		<category><![CDATA[Nasa]]></category>
		<category><![CDATA[rymden]]></category>
		<guid isPermaLink="false">http://nyadagbladet.se/?p=19827</guid>

					<description><![CDATA[<strong>I november 2013 skickades Maven upp i rymden mot mars. Nu, 70 miljoner kilometer senare, kan den börja utforska Mars atmosfär på ett sätt som ingen annan rymdfarkost eller sond gjort tidigare.</strong>

<em>– Maven kommer bidra till att verkligen öka vår förståelse om Mars atmosfär samt om hur klimatet har förändrats över tid och i fall det kan påverka om planeten kan vara beboelig. Det kommer också att ge ett bättre underlag för framtida mänskliga expeditioner till den röda planeten omkring år 2030,</em> säger Charles Bolden, högsta chef för den amerikanska rymdmyndigheten Nasa, i ett pressmeddelande.

Som lägst kommer Maven att befinna sig 12,5 kilometer ovanför Mars yta.]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/vetenskap/nasas-rymdfarkost-borjar-kretsa-kring-mars/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>1</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Indien sköt iväg rymdsond mot Mars</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/vetenskap/indien-skot-ivag-rymdsond-mot-mars/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/vetenskap/indien-skot-ivag-rymdsond-mot-mars/#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Osignerad]]></dc:creator>
		<pubDate>Tue, 05 Nov 2013 17:42:33 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Vetenskap]]></category>
		<category><![CDATA[Indien]]></category>
		<category><![CDATA[Mangalyaan]]></category>
		<category><![CDATA[Mars]]></category>
		<category><![CDATA[rymden]]></category>
		<guid isPermaLink="false">http://nyadagbladet.se/?p=12730</guid>

					<description><![CDATA[<span style="font-size: large;"><strong>Indien sköt på tisdagsmorgonen upp en sond mot rymden. Slutdestinationen för raketen, med satelliten Mangalyaan inuti, är planeten Mars.</strong></span>

Den 44 meter långa rymdsonden påbörjar nu sin 300 dagar långa resa mot den röda planeten. Om allt går enligt planerna kommer Mangalyaan att träda in i Mars omloppsbana i september 2014.

<em>– Detta är ett historiskt ögonblick för oss alla. Vi har lyckats lägga marssonden i en elliptisk omloppsbana som det var tänkt,</em> säger K. Radhakrishnan, ordförande för den indiska rymdorganisationen ISRO, till Hindustan Times.

Indien kan med Mangalyaan bli det första asiatiska landet som når Mars. Kina och Japan har tidigare försökt men misslyckats. Priset för rymdsonden beräknas ligga på 475 miljoner kronor - en summa som är betydligt mindre i jämförelse med andra nationers marsoperationer.

Ett av uppdragen som Mangalyaan ska utföra är att undersöka den marsianska atmosfären.]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/vetenskap/indien-skot-ivag-rymdsond-mot-mars/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
	</channel>
</rss>
