Marine Le Pen – Nya Dagbladet

Le Pen får fotboja – presidentplaner i fara

Emil Fjellstedt — Tue, 07 Jul 2026 13:09:08 +0000

Marine Le Pens dom för missbruk av EU-medel står fast efter en ny prövning i Paris. Samtidigt kortas hennes valbarhetsförbud, vilket gör att vägen till presidentvalet 2027 inte är helt stängd – men betydligt mer komplicerad. Den franska appellationsdomstolen fastställde på tisdagen domen mot Nationell samlings frontfigur Marine Le Pen, rapporterar bland andra CNN och The Guardian. Målet gäller påstått missbruk av EU-medel avsedda för assistenter i Europaparlamentet. Le Pen döms till tre års fängelse, varav två år är villkorliga. Det återstående året ska enligt domen avtjänas i hemmet med elektronisk fotboja. Hon får också böta 100 000 euro. Domstolen kortar samtidigt hennes förbud mot att kandidera i val. Förbudet anges till 45 månader, men 30 månader är villkorliga. I praktiken innebär det enligt flera medier att hon kan bli valbar innan presidentvalet 2027.

Kan kandidera – men med fotboja

Avgörandet innebär därför inte samma definitiva politiska stopp som den tidigare domen. Le Pen skulle i teorin kunna ställa upp i presidentvalet, men då samtidigt vara bunden av elektronisk övervakning. Hon har tidigare sagt att hon inte vill föra en presidentkampanj om hon tvingas bära fotboja eller om hennes rörelsefrihet begränsas. Efter domen var hennes slutliga besked om en kandidatur ännu inte klart. Om Le Pen avstår väntas partikollegan Jordan Bardella, som leder Nationell samling i det dagliga arbetet, bli ett möjligt alternativ för partiet.

Nekar till brott

Målet gäller EU-pengar som skulle ha finansierat parlamentsassistenter i Bryssel och Strasbourg. Åklagarsidan har hävdat att medlen i stället användes för partiarbete i Frankrike. Le Pen nekar till brott och har beskrivit processen som politiskt motiverad. Hon kan fortfarande försöka föra ärendet vidare till Kassationsdomstolen, Frankrikes högsta domstolsinstans. Domen är ett hårt bakslag för Le Pen, som länge har betraktats som en av favoriterna inför nästa presidentval. President Emmanuel Macron kan inte kandidera igen efter två mandatperioder, vilket har gjort valet 2027 särskilt öppet.

Orbáns budskap till fransmännen: Hjälp oss att rädda Europa från Bryssels giljotin

Redaktionen — Thu, 12 Jun 2025 09:21:41 +0000

Ungerns premiärminister Viktor Orbán höll under måndagen ett passionerat tal vid Patriots for Europe-mötet i Mormant-sur-Vernisson, Frankrike. Inför en entusiastisk publik uppmanade han franska väljare att stödja Marine Le Pen och patriotiska krafter i kampen mot makthavarna i Bryssel och hotet om kulturell utplåning genom massmigration och befolkningsutbyte. Orbán inledde med att kontrastera Frankrikes stormaktsstatus med Ungerns mer begränsade resurser. – Frankrike är en stormakt och Ungern är ett litet land med 11 miljoner människor, blygsam BNP och begränsad militär styrka. Men det som gör Ungern intressant är dess politik. – Vi är EU:s svarta får. Bryssels mardröm. Europas patrioters hopp, och den sista bastionen för kristna, fortsatte han. Orbán återkom till sin egen uppväxt under kommunismen: – Jag föddes i en kommunistisk diktatur under sovjetisk ockupation. Vi var tvungna att kämpa för frihet och demokrati…. De intellektuella byråkraterna i Bryssel som kritiserar Ungern har ingen aning om vad det innebär att kämpa för sitt land.

"Belägrade" av medier och storföretag

Premiärministern lyfte fram den historiska distansen mellan Ungern och Frankrike, men betonade att länderna idag enas i en gemensam kamp. Med hänvisning till författarna Victor Hugo och Albert Camus framställde han Ungern som en nation formad i motstånd – nu återigen i kamp mot ideologisk ockupation. En stor del av talet ägnades åt EU:s migrationspolitik, och Orbán argumenterade för att Bryssel drivit en linje som underminerar Europas kulturella grundpelare. Han argumenterade för att belägringen av Ungern inleddes för 20 år sedan – inte av arméer, utan av globala företag, progressiva NGO:er och utlandsfinansierade medier som tog över landets institutioner. – För dem var familjen, nationen och kristendomen bara ett skämt.

@PM_ViktorOrban: "What is happening is not migration. It's an organized exchange of people to replace Europe's cultural base.
"For us, €1 million a day is a lot of money, but we'd rather pay than let anyone in illegally. It's the best investment for the future." pic.twitter.com/AZi3Yqqfl8 — Remix News & Views (@RMXnews) June 9, 2025

"Kommer inte att knäböja"

Han beskrev Ungerns svar som tydligt och effektivt: – I Ungern är antalet migranter noll. Ingen migrant har satt sin fot i Ungern. Det finns inga migranthorder på våra gator. Ingen antisemitism. Inget våld. Inga upplopp. Ungern är ungrarnas land. Orbán angrep EU:s migrationspolitik och kallade den en del av en större plan för ett storskaligt befolkningsutbyte. – Detta är inte migration. Det är ett organiserat befolkningsutbyte som syftar till att ersätta Europas kulturella grund. – Vi kommer inte att knäböja inför Bryssel, fortsatte han.

"Vill inte dö för Ukraina"

Han uttryckte även oro för situationen i Ukraina och argumenterade för att alla förlorar på att kriget förlängs. – Jag kommer från ett land som delar gräns med Ukraina. Krigshetsande politiker vill få oss att tro att detta krig måste fortsätta. Men jag varnar er: det kan inte vinnas. På slagfältet finns bara de döda, lidande och förstörelse. Den nationalkonservative politikern förkastade också tanken på att Ungern skulle involveras militärt: – Vi vill inte dö för Ukraina. Vi vill inte att våra söner ska komma hem i kistor. Vi vill inte ha ett nytt Afghanistan vid vår tröskel, deklarerade han och kritiserade EU:s hantering av konflikten. – Vi vill inte att Bryssel ska använda detta krig som förevändning för att federalisera medlemsstaternas finanser, ta på sig massiva skulder och driva oss in i en kapprustning. Vi måste stoppa dem.

"De svaga faller"

Enligt Orbán är det av yttersta vikt att europeiska folk samarbetar i sin strävan efter självständighet och frihet – och han menar att Frankrike har en viktig roll att spela här. [caption id="attachment_207805" align="alignnone" width="640"] Orbán är en nära allierad till Marine Le Pen och uppmanar fransmännen att stödja hennes rörelse. Foto: Vox España[/caption] – Vi ungrare behöver er seger. Utan er kan vi inte ta Bryssel, och utan er kan vi inte rädda Ungern från Bryssels giljotin. – De svaga faller. De fega förödmjukas. Men de modiga står stolta. Det är ansträngning som segrar. Om vi förenas kommer vi att vara starka – och vi kommer att vinna. Marine (Le Pen), led oss, avslutade han.

Konservativa kommentatorn: Domstolarna bestämmer vem som blir fransk president

Markus Andersson — Sun, 06 Apr 2025 08:55:18 +0000

Domen mot Nationell Samlings ledargestalt, Marine Le Pen, har sänt chockvågor runtom i Europa, och många beskriver det hela som en politisk attack och ännu ett angrepp på den franska demokratin. Den konservativa opinionsbildaren, Rachel Marsden, konstaterar att Le Pens dom följer ett tydligt mönster där franska domstolar systematiskt ställer sig på det politiska etablissemangets sida för att bekämpa och göra sig av med utmanare som upplevs hota makthavarna. Officiellt har Le Pen dömts för bedrägerirelaterad brottslighet, och enligt domstolen är det bevisat att hon på ett otillåtet och systematiskt sätt använt tiotals miljoner kronor i EU-bidrag för att avlöna partianställda i Frankrike. Marsden pekar dock på att domen kommer mycket lägligt och att det snarare tycks handla om ett försök att göra den mycket populära politikern till en paria inför presidentvalet 2027. Samtidigt argumenterar hon för att taktiken är dömd att misslyckas. ”Om ni letade efter ett idiotsäkert sätt att öka stödet för Le Pens parti, grattis, franska rättsväsendet – ni har hittat rätt. Det finns inget bättre sätt att elda på en politisk rörelse än att göra dess ledare till martyr för en stat som ser ut att lägga sig i medborgarnas demokratiska val”, skriver hon i ryska RT. Marsden drar paralleller till Rumänien och hur landets myndigheter ogiltigförklarade valresultatet och hindrade vinnaren av den första valomgången, Călin Georgescu, från att ställa upp på nytt – med hänvisning till diverse anklagelser om ”fascism”, ”extremism” och påstådd utländsk finansiering. Detta ledde i sin tur till omfattande protester och att förtroendet för rumänska politiker har störtdykt.

"Tydligt mönster"

Opinionsbildaren konstaterar vidare att det var president Emmanuel Macrons parti som säkerställde att politiker som dömts för olika brott också diskvalificerades från att ställa upp i valen – och att förändringarna infördes ett par år efter att eliten i Bryssel började uppleva Le Pen som ett framväxande hot. Rachel Marsden noterar också att Le Pen inte är den enda anti-etablissemangspolitiker som på olika sätt stör Macrons planer och utreds eller har utretts för påstådd korruptionsrelaterad brottslighet – och lyfter fram vänsterledaren Jean-Luc Mélenchon som ett annat sådant exempel. [caption id="attachment_122111" align="alignnone" width="640"] Passande nog tycks det alltid vara Macron och hans allierade som gynnas av domstolarnas agerande. Foto: EP/ CC-BY-4.0[/caption] ”Om Trump hade varit fransk och dömts för några av sina egna valrelaterade anklagelser, som de i Georgia, skulle han inte ha kunnat ställa upp i presidentvalet”, slår hon fast. ”Det finns ett tydligt mönster här: varje gång en kandidat börjar se ut som ett verkligt hot mot etablissemanget, hittar rättssystemet plötsligt en anledning att dra i bromsen”, fortsätter kommentatorn.

Aldrig regeringspartiet som ställs inför rätta

Hon lyfter fram flera andra exempel på hur obekväma politiska utmanare plötsligt anklagats, utretts och dömts för olika former av skandalartad brottslighet – och avlägsnats från offentligheten och alla former av inflytande. Tidigare premiärministern François Fillon och ex-presidenten Jacques Chirac blev enligt Marsden båda utsatta för just detta. Vad gäller Marine Le Pen så menar flera av hennes allierade att hon har stor möjlighet att överklaga domen och att hon har goda chanser att bli Frankrikes nästa president. Marsden har dock inte lika höga förhoppningar och pekar på att det varken är säkert att hon får rätt i en överklagan eller att rättsprocessen är klar innan presidentvalet 2027. Även om Le Pen i slutändan skulle gå segrande ur en rättsprocess, utesluter opinionsbildaren heller inte att det franska rättssystemet, med EU:s hjälp, plötsligt ”upptäcker” nya hinder för nationalistpolitikern att kandidera. ”För om historien har lärt oss något, så är det att franska val inte bara vinns eller förloras vid valurnorna – de avgörs också i rättssalarna, och på något sätt verkar det regerande partiet aldrig vara det som står inför rätta”, avslutar hon.

Chockdomen i Frankrike: Marine Le Pen döms till fängelse – förbjuds kandidera i fem år

Redaktionen — Mon, 31 Mar 2025 12:21:52 +0000

Marine Le Pen, parlamentsledamot och centralgestalt i det ledande oppositionspartiet Nationell samling, har dömts till fyra års fängelse, varav två år ovillkorligt, samt fem års förbud att kandidera i val.

Straffet gäller omedelbart, även om det överklagas – och är en konsekvens av ett färskt beslut från Frankrikes författningsdomstol. Domen rör förskingring av EU-medel under Le Pens tid som Europaparlamentariker.

Den 28 mars 2025 slog författningsdomstolen fast att så kallade ”provisoriska politiska förbud” är förenliga med grundlagen, och bara tre dagar senare kom domen mot Le Pen.

Den nationalistiskt profilerade ledaren döms tillsammans med åtta andra före detta EU-parlamentariker av en domstol i Paris för att ha använt EU:s assistentmedel till att avlöna partianställda i Frankrike mellan 2004 och 2016. "Skadan" för EU:s budget uppskattas till 2,9 miljoner euro. Domaren Bénédicte de Perthuis hänvisar till att ett system med ”fiktiva kontrakt” har använts och att assistenterna i själva verket saknade uppdrag i parlamentet.

Le Pen har avvisat anklagelserna och kallat åklagarnas krav på kandidaturförbud för ett försök att uppnå hennes ”politiska död”.

– Med omedelbar verkställighet har domarna makt över liv och död för vår rörelse, sade hon i en intervju med La Tribune Dimanche i helgen.

Har legat i topp inför presidentvalet

Utöver fängelsestraffet och kandidaturförbudet döms hon till 100 000 euro i böter. Det ovillkorliga fängelsestraffet kan enligt domen avtjänas med fotboja. Trots domen behåller Le Pen sitt mandat i nationalförsamlingen enligt fransk lag.

Domen slår ned som en politisk bomb i ett läge där Le Pen har legat i topp i opinionsmätningarna inför presidentvalet 2027. Enligt en Ifop-mätning från mars skulle hon ha fått 35–36 procent av rösterna i första valomgången och besegrat bland andra den tidigare premiärministern Gabriel Attal i en andra omgång med 53 mot 47 procent.

Om Le Pen hindras från att ställa upp i presidentvalet väntas partiledaren Jordan Bardella, 29, bli Nationell samlings presidentkandidat. ”Om hon skulle hindras… är det ingen hemlighet att Jordan Bardella är den som är bäst placerad” bekräftade partiets vice ordförande Louis Aliot till TF1 på måndagsmorgonen.

Rättegången har utlöst skarp kritik över den demokratiska utvecklingen i Frankrike, inte bara från Nationell samling som anklagar rättsväsendet för att vara politiskt motiverat. Även premiärministern François Bayrou – som själv friades i en liknande process – har benämnt domen som ”djupt oroande”.

Franska regeringen faller

Redaktionen — Fri, 06 Dec 2024 17:15:53 +0000

För första gången på över 60 år har en fransk regering fallit genom en misstroendeomröstning. Premiärminister Michel Barniers regering avsattes efter att vänster- och högeroppositionen förenades i protest mot en omstridd åtstramningsbudget. – De valde kaos, kommenterar Macron utvecklingen. Den franska regeringen, ledd av premiärminister Michel Barnier, föll den 4 december 2024 efter en misstroendeomröstning i nationalförsamlingen. Detta gör Barnier till den kortast sittande premiärministern i modern fransk historia, med endast tre månader på posten. Omröstningen var resultatet av skarpa oenigheter kring en föreslagen åtstramningsbudget med målet att minska budgetunderskottet genom nedskärningar på 60 miljarder euro och höjda skatter. Barnier använde artikel 49.3 i den franska konstitutionen för att driva igenom socialförsäkringsbudgeten utan parlamentets godkännande. Denna åtgärd, som tillåter regeringen att anta lagar utan omröstning, öppnar också för misstroendeomröstningar – och det var precis vad som hände. Beslutet väckte stark kritik från både vänster- och högeroppositionen. En misstroendeförklaring lades fram av en koalition av vänsterpartier och fick avgörande stöd från Marine Le Pens parti Nationell samling. Samarbetet, som sträckte sig över hela det politiska spektrumet, resulterade i att 331 av 577 ledamöter röstade för att avsätta regeringen. Detta var den första framgångsrika misstroendeomröstningen i Frankrike sedan 1962. Krisen bottnar i ett politiskt splittrat parlament efter att president Emmanuel Macron i juni 2024 upplöste nationalförsamlingen och utlyste nyval. Valresultatet delade upp parlamentet i tre block – vänster, center och höger – utan att något av dem fick egen majoritet. Macron utsåg Michel Barnier, en erfaren politiker och tidigare EU-förhandlare, till premiärminister för att försöka skapa stabilitet, men regeringens kompromissförsök misslyckades med att ena de politiska fraktionerna. Den politiska osäkerheten för även med sig ekonomiska konsekvenser. Frankrikes lånekostnader har stigit och investerarnas förtroende för landets ekonomi försvagats, och eftersom budgeten för 2025 ännu inte är fastställd riskerar situationen att förvärras ytterligare. President Macron har avvisat krav på sin avgång och meddelat att han inom kort kommer att utse en ny premiärminister. Under tiden förväntas den nya regeringen få möta samma utmaningar i ett parlament präglat av djup politisk splittring.

Nationell samling välkomnar nyval: ”Redo att stoppa massinvandringen och få Frankrike att leva igen”

Jan Sundstedt — Mon, 10 Jun 2024 11:22:30 +0000

Efter att Nationell samling blivit Frankrikes överlägset största parti i EU-valet låter president Emmanuel Macron meddela att ett nationellt nyval ska hållas under sommaren. – Jag har fullt förtroende för det franska folkets förmåga att göra det rätta valet för sig själva och framtida generationer, vädjar vänsterliberalen. Macrons parti, Renässans, blir förvisso näst största parti men får bara runt 15 procent av väljarstödet – samtidigt som Marine Le Pens Nationell samling blir mer än dubbelt så stora med över 30 procent av rösterna. – Emmanuel Macron är en försvagad president ikväll, sa Nationell samlings toppkandidat Jordan Bardella efter att resultaten meddelats. Macron medgav själv efter förlusten att han ”inte kan låtsas som att ingenting har hänt” och att nyval därför kommer att hållas i två omgångar under sommaren – 30 juni och 7 juli. – Jag har bestämt mig för att ge tillbaka valet kring vår parlamentariska framtid till er, hävdar han.

Des élections législatives se tiendront le 30 juin et le 7 juillet.
J’ai confiance en la capacité du peuple français à faire le choix le plus juste pour lui-même et pour les générations futures. Ma seule ambition est d'être utile à notre pays que j'aime tant. — Emmanuel Macron (@EmmanuelMacron) June 10, 2024

"Redan krönts av folket"

Nationell samling är mycket nöjda med beskedet och Marine Le Pen säger att man ”är redo att ta makten om fransmännen ger oss förtroendet”. – Vi är redo att utöva makt för att få ett slut på massinvandringen och prioritera köpkraften, för att få Frankrike att leva igen. Macron hävdar vidare att han har ”fullt förtroende” för att fransmännen ska ”göra det rätta valet” och påstår att hans ”enda ambition är att vara till nytta för vårt land”. Många bedömare är dock skeptiska till att Macrons parti har någon chans att vinna ett val så kort efter förlusten i EU-valet, och att Nationell samling har goda chanser att ta makten i Frankrike. Samtidigt föreligger risk att olika liberala, antinationalistiska och vänsterorienterade partier går samman och bildar allianser för att ”stoppa” nationalisterna. Jordan Bardella, partiets toppnamn i EU-valet, pekas också ut som den mest sannolika statsministern om Nationell samling skulle vinna valet. – Jordan Bardella kom först i samtliga valkretsar utanför Paris. Han har redan krönts av folket, han kommer att leda vår kampanj. Vi är inte bara redo att gå till val utan även för att regera, säger partiets vice ordförande Sébastien Chenu.

Nous sommes le premier parti de France !
Merci aux millions de Français qui nous ont largement placés en tête des élections européennes ! La victoire d'hier en appelle de nouvelles. Les 30 juin et 7 juillet prochains, allez voter et prenez le pouvoir ! pic.twitter.com/GsDUgh3Kel — Rassemblement National (@RNational_off) June 10, 2024

SD öppnar för EU-samarbete med Le Pens partigrupp

Jan Sundstedt — Mon, 27 May 2024 08:25:53 +0000

Sverigedemokraterna går till val på att stärka EU:s yttre gränser och stoppa de omfattande migrantströmmarna till unionen. För att få igenom sina krav menar toppkandidaten Charlie Weimers att man är beredda att samarbeta även med mer nationalistiskt orienterade partier, och att det är de faktiska resultaten som är viktigast. Sverigedemokraternas EU-valsslogan är ”Mitt Europa bygger murar” – en travesti på Sveriges tidigare statsminister Stefan Löfvens ökända uttalande från 2015, då denne uttryckte sitt stöd för den förda folkutbytespolitiken och deklarerade att ”Mitt Europa bygger inga murar”. – Det handlar om gränsbarriärer rent fysiskt vid EU:s yttre gräns, säger SD-kandidaten Charlie Weimers till TT. Han vill att det ska sättas upp fysiska hinder vid EU:s gränser mot Turkiet, Marocko, Ryssland och Vitryssland, idag är det dock förbjudet att finansiera denna typ av gränsbarriärer med EU-medel - ett förbud som SD vill riva upp. – Det här är en absolut röd linje, ett absolut krav, från vår sida, säger han och förklarar att man är beredda att fälla EU:s migrationskommissionär om man inte får igenom sina krav.

Asylmottagande i Afrika?

Vidare vill man att EU sluter avtal med diverse afrikanska länder, där dessa förbinder sig att ta tillbaka sina medborgare som av olika skäl sökt sig till Europa – i dagsläget är det dock få länder i Afrika som vill ta emot sina landsmän så länge dessa inte själva frivilligt vill återvända. Man vill också ta efter den brittiska Rwanda-modellen och flytta asylprocessen till länder utanför EU för att göra det mindre attraktivt att ta sig till Europa, och Weimers nämner Ghana som ett möjligt exempel. För att detta ska bli verklighet krävs dock ett mer konservativt EU-parlament. Även om SD hoppas på ett samarbete mellan den egna partigruppen ECR och mer liberalkonservativa EPP, där svenska Moderaterna och Kristdemokraterna är representerade, lär dessa inte få någon egen majoritet tillsammans. Istället kan det bli aktuellt att söka stöd av den mer nationalistiskt och nationalkonservativt inriktade EU-gruppen ID, som bland annat utgörs av italienska Lega och franska Nationell samling, där Marine Le Pen kanske är den mest välkända profilen. Samtidigt har Moderaternas EU-kandidat Tomas Tobé sagt att han anser att hans partigrupp (EPP) ska fortsätta samarbeta med socialdemokrater och vänsterliberaler, snarare än att söka sig till mer konservativa samarbetspartner.

"Ligger i väljarnas intresse"

Enligt Charlie Weimers ska en röst på SD vara ”en röst för förändring i konkreta sakfrågor”. – Om det sen innebär att vi sätter oss ned och förhandlar och diskuterar med partier som vi inte är överens med i andra viktiga frågor – ja det ligger i våra väljares intresse att vi är konstruktiva. Han är således öppen för att samarbeta med mer ”högerradikala” partier vad gäller exempelvis migration – men inte vad gäller stödet till Ukraina, eftersom han anser att ID inte driver en tillräckligt antirysk linje där. Utöver en rad migrationsrelaterade förändringar går SD, enligt sitt manifest, bland annat till val på att begränsa EU:s makt över nationalstaten, ta bort EU-medlemskapet ur den svenska grundlagen, reformera unionens klimatpakt, ta fram en europeisk strategi för kärnkraft och att stärka böndernas konkurrenskraft på EU:s inre marknad. Sedan 2019 driver man dock inte längre frågan om att lämna unionen. I senaste EU-valet fick SD 15,3% av rösterna och tre av 21 svenska mandat. Efter att Peter Lundgren och Johan Nissinen lämnat är dock Weimers kvar som ensam Sverigedemokrat i Bryssel. Weimers uppmärksammades nyligen av Nya Dagbladet när han stoltserade med att SD är det tredje mest pro-israeliska partiet i hela EU.

Konservativa manar till kamp mot ”globalismen och dess socialistiska själ”

Isac Boman — Mon, 20 May 2024 10:53:15 +0000

I helgen arrangerades den ”stora patriotiska konventionen” i Madrid. Nationalkonservativa och högerradikala partier samlades inför det stundande EU-valet där man hoppas på stora framgångar. Vox-ledaren, Santiago Abascal, manade till enighet mot ”globalismen och dess socialistiska själ” och Ungerns premiärminister Viktor Orbán uppmanade ”patrioter att ockupera Bryssel”. Över 11 000 personer ska ha deltagit på konferensen, som anordnades av spanska Vox och gästades av bland andra Marine le Pen (Frankrike), Viktor Orbán (Ungern) och Giorgia Meloni (Italien) – samt Argentinas frispråkige president Javier Milei. Milei, som gjort sig känd som radikal antikommunist, uppmanade högern att enas mot den ”svarta, vidriga, sataniska cancer som socialismen är”. Liknande budskap fördes fram från flera andra högerledare som talade under evenemanget. – Socialism är en ideologi som går direkt emot den mänskliga naturen och som med säkerhet leder till slaveri eller död, förkunnade presidenten. – Vi är inne i slutspurten för att göra den 9 juni till en dag av befrielse och hopp. Vi har tre veckor på oss att övertyga våra respektive landsmän att gå ut och rösta, förklarade Le Pen.

Les promoteurs de l’Union européenne, avec à leur tête le duo Macron / von der Leyen, ne sont jamais repus et veulent désormais entrainer notre continent dans une quasi-fusion européenne, une marche forcée vers un super-État européen centralisé. #VIVA24 pic.twitter.com/20w0oyaA3k
— Marine Le Pen (@MLP_officiel) May 19, 2024

"Starka gränser"

Italiens premiärminister Giorgia Meloni deltog via videolänk och riktade sig till ungdomarna på plats och förkunnade att de ”är den enda möjliga framtiden för Europa”. De församlade partierna riktade hård kritik mot den klimatalarmistiska politiken inom EU och den illegala invandringen, samtidigt som man deklarerade sitt fulla stöd för Israel i dess krig mot Hamas. Att försvara EU:s gränser var ett annat huvudtema, och André Ventura, partiledare för portugisiska Chega, lät meddela att massinvandringen inte kan tillåtas fortgå. – Vi är inte emot mänskliga rättigheter, men vi vill ha starka gränser i Europa … Vi kan inte fortsätta att ha denna massiva tillströmning av islamiska och muslimska invandrare till Europa. Giorgia Meloni förespråkade strategin att sluta avtal med länder utanför EU och skicka asylsökande dit under tiden deras ansökningsprocesser hanteras. Le Pen vill reformera Schengenområdet så att ”Europa tillåter varje land att välja vem som kommer in och vem som lämnar dess territorium”.

Ha llegado el momento de los patriotas.
Defender la verdad, la libertad y nuestra civilización no es una opción, es nuestro deber histórico. Y tenemos al mejor líder @Santi_ABASCAL pic.twitter.com/PHCEKa29DR — Ignacio Garriga (@Igarrigavaz) May 19, 2024

"Allians av patrioter"

Vox ledare Santiago Abascal uppmanade också världens ”patriotiska” partier att gå samman för att bekämpa de krafter som styr. – Inför globalismen måste vi svara med en global allians av patrioter till försvar för sunt förnuft, ekonomiskt välstånd, säkerhet och frihet eftersom vi delar hotet, och det leder oss till solidaritet. Den konservativa och nationalistiska högern förväntas nå stora framgångar i det kommande EU-valet, samtidigt som mer vänsterliberala partier bedöms tappa många platser i parlamentet.

Macron återvald till president

Sofie — Mon, 25 Apr 2022 07:31:44 +0000

Liberalen Emmanuel Macron blir återvald av fransmännen, dock med något lägre siffror än vid valet 2017. Han blir också den första president att bli omvald i Frankrike på 20 år. Emmanuel Macron tar hem presidentsegern i Frankrike och kan nu se fram emot fem nya år i Élyséepalatset. Han är därmed den första president att bli omvald i landet sedan Jacques Chirac återvaldes 2002. Enligt de preliminära siffrorna får Macron 58,2 procent av rösterna, rapporterar Schibstedägda Svenska Dagbladet. Presidenten menar att han är medveten om att många röstade på honom enbart för att ”bygga en mur mot extremhögern”. – En stor del av våra landsmän röstade på mig, men jag vet också att de inte nödvändigtvis delar mina idéer utan ville rösta emot extremhögern, säger presidenten. Många som röstade på mig gjorde det inte för mina värderingar utan för att bygga en mur mot extremhögern och jag är medveten om att den här segern innebär ett ansvar att förvalta det. Motståndaren Marine Le Pen fick 41,8 procent av rösterna och har erkänt sig besegrad. Samtidigt som hon sade, med hänvisning till sommarens parlamentsval, att det här är inte ”över” än för hennes parti Nationell samling. – Vi kommer inte att glömma det glömda Frankrike, de idéer vi står för har nått nya höjder och jag kan inte känna annat än hopp, säger hon. Vi hade naturligtvis gärna sett att resultat blivit ett annat. Men det här är en storartad seger. Vid presidentvalet 2017 var alternativen också antingen Le Pen eller Macron, då landade siffrorna på 33,9 procent för Le Pen och 66,1 procent för Macron.

Det franska presidentvalets frispråkige uppstickare

Markus Andersson — Sat, 09 Apr 2022 10:02:34 +0000

Éric Zemmour har stulit en hel del av rampljuset från Marine Le Pen som utmanare till Emmanuel Macron i det franska presidentvalet. Centralt i hans valkampanj är kritiken mot den demografiska politiken i Frankrike där han pekar på att den franska ursprungsbefolkningen i praktiken ersätts av folkgrupper från tredje världen - en trend som han vill bryta. Éric Zemmour sticker ut i flera avseenden. Hans föräldrar var berbiska judar bosatta i Franska Algeriet, men emigrerade till Frankrike 1952 kort före att kriget i Algeriet på allvar bröt ut 1954. Under sin uppväxt fostrades han i judiska privatskolor och fortsatte sedan sin utbildning vid elitskolan Institut d'études politiques de Paris – samma institution som utbildat sju av de åtta senaste franska presidenterna. 1986 påbörjade den då 28-årige Zemmour en journalistisk karriär på den numera nedlagda tidningen Le Quotidien de Paris och fortsatte sedan som politisk journalist och kolumnist på bland annat Le Figaro i många år. Han är även författare och har bland annat skrivit biografier över tidigare franska ledare som Jacques Chirac men också böcker som riktar kritik mot feminiseringen av det franska samhället och menar att egalitarismen och massinvandringspolitiken leder det franska samhällets till förfall. I sin mest kända bok Le Suicide français - "Det franska självmordet”, argumenterar han för att den franska nationalstaten försvagats av 68-vänsterns kulturella revolution på ett medvetet och systematiskt sätt. Den blev en mycket stor succé med över en halv miljon sålda kopior. Inför presidentvalet 2022 startade Zemmour partiet Reconquête, en fransk variant av "Reconquista" som är den historiska benämningen på spanjorernas slutliga återtagande av Spanien i slutet av 1400-talet efter morernas invasion på 700-talet. Han har framförallt gjort sig känd för sin stundtals hårdföra retorik – någonting som gett honom båda sympatisörer och högljudda motståndare. – Vi måste stoppa flödet. Jag pratar inte bara om de illegala; Jag tänker först på laglig invandring. [...] Processen att ersätta befolkningen startar när det finns för många invandrare som inte längre assimilerar sig. Det är oundvikligt, har han bland annat sagt. Zemmour har kallat massinvandringen till Frankrike för en ”demografisk tsunami” och flera gånger upprepat budskapet att Frankrike omedelbart måste stoppa all legal – och illegal invandring för att vända den demografiska trenden. Han vill också stoppa statligt stöd, gratis statlig sjukvård och olika former av bidrag till utlänningar. [caption id="attachment_50816" align="alignnone" width="500"] Zemmour vill deportera 100 000 "oönskade utlänningar" årligen. Foto: Red Cross International/CC BY-NC-ND 2.0[/caption] Presidentkandidaten är också uttalad kritiker av HBTQ-lobbyn och den nära associerade feministiska rörelsen där han bland annat deklarerat att den omfattande legaliseringen av aborter bidrar till det franska folkets kollektiva självmord. Vidare slår han fast att han är den enda kandidat som vill skydda franska kvinnor mot islamiskt förtryck, som ett potentiellt framtida tvång att bära slöja. Yttrandefriheten i Frankrike har, som på andra håll i Väst, uppmärksammats för att vara under stor press, där bland annat författaren Renaud Camus, känd för sin storsäljande bok "Det stora utbytet", dömdes till fängelse för att ha betecknat massinvandringsvågen till Europa som en "invasion". Zemmour har på en liknande linje slagit fast att Frankrike under 30 års tid utsatts för en muslimsk invasion och att det finns en politisk strävan att islamisera landet. Zemmour menar också att muslimer borde tvingas välja mellan islam och Frankrike och att även moderata muslimer anser att islamistiska jihadister är att betrakta som ”goda muslimer”. Likt Camus har Zemmour åtalats och dömts för sina uttalanden. Under 2022 har han fått betala 10 000 euro i böter efter att ha sagt att så kallade "ensamkommande flyktingbarn" i verkligheten omfattar ”tjuvar, mördare och våldtäktsmän och ingenting annat” och argumenterat för att de måste skickas tillbaka till sina hemländer. Om han blir vald till president lovar Zemmour bland annat att deportera 100 000 ”oönskade utlänningar” från Frankrike varje år – med fokus på kriminella invandrare och migranter som av olika skäl klassas som säkerhetshot och skapa ett särskilt departement som sysslar med återvandring. Han har även föreslagit att franska medborgare med utländska namn borde byta dessa till mer franskklingande diton. Utrikespolitiskt har han argumenterat för att Frankrike ska distansera sig från USA och öka sitt oberoende från EU på olika sätt samt lämna militäralliansen Nato. Samtidigt har han även motsatt sig att släppa in Turkiet i den europeiska unionen. Marine Le Pen tar avstånd Presidentkandidaten är i skrivande stund på nytt i blåsväder och hotas än en gång att dras inför domstol – denna gång för att ifrågasätta historien på ett sätt som inte är tillåtet i fransk lagstiftning - då han efter sin senaste bok anklagas för att kalla påståendena om att tiotusentals homosexuella i Frankrike under andra världskriget arresterades och sattes i läger på grund av sin läggning för ”en myt”. Hans främsta konkurrent bedöms vara Marine Le Pen från Nationell Samling (tidigare Front National) och hon är tydlig med att hon uppfattar den frispråkige Zemmour som en extrem och ”mycket radikal” kandidat vars anhängare utgörs av "utstötta element" och ”skumma figurer” som tidigare varit hennes egna supportrar. – Det är traditionella katoliker, hedningar och några få nazister, hävdar hon och påpekar även att hon vänder sig emot Zemmours syn på islam som hon upplever som muslimfientlig. [caption id="attachment_101429" align="alignnone" width="500"] Marine Le Pen är inte förtjust i Eric Zemmour. Foto: European Parliament/CC BY-NC-ND 2.0[/caption] Får stöd av Le Pens familj Marine Le Pens far, den tidigare Front National-ledaren Jean-Marie Le Pen, delar dock inte sin dotters syn och har tvärtom tillkännagett att han förmodligen kommer att rösta på Zemmour. – Den enda skillnaden mellan Éric och mig är att han är jude. Det blir svårt att kalla honom för nazist eller fascist. Det ger honom en större frihet, konstaterar han. Även Marine Le Pens, systerdotter Marion Maréchal, en annan känd profil från Front National, har nyligen gjort en återkomst till den politiska arenan med att officiellt ge sitt stöd till Zemmour och ansluta sig till dennes valkampanj med motiveringen att hon känner sig övertygad om att han inte kommer att kompromissa bort sina politiska ideal – något som tolkats som en pik mot moster Marine. Trots att Zemmour är av judisk börd har flera judar paradoxalt nog anklagat honom för att vara "antisemit" – bland annat Frankrikes chefsrabbin Haïm Korsia. Franska etablissemangspolitiker och mediekanaler har också varit flitiga med att etikettera presidentkandidaten som "rasist" och ofta betecknat honom som en "fransk Donald Trump". Enligt de flesta opinionsundersökningar har Zemmour mellan 9 och 13 procent av väljarstödet i jämförelse med 17-23 procents stöd för Marine Le Pen. Le Pen är därmed favorit till att ta sig till den andra valomgången i Frankrike som står mellan de två kandidater som får mest röster i den första omgången. Den sittande presidenten Emmanuel Macron har uppmärksammats bland annat för sin mycket hårdfört inriktade covidpolitik och den hårdföra behandlingen mot de landsomfattande protester som länge pågått i form av rörelsen Gula Västarna. Den tidigare Rothschild-medarbetaren och globalistiskt inriktade Macron åtnjuter trots detta enligt samma undersökningar fortfarande ett stöd på mellan 26 och 30 procent i väljarkåren och är klar favorit till att vinna valet i Frankrike.