Maria Malmer Stenergard – Nya Dagbladet

Sverige vill stärka dialogen med Kina efter ministermöte

Emil Fjellstedt — Sun, 05 Jul 2026 09:23:46 +0000

Sveriges utrikesminister Maria Malmer Stenergard tog på lördagen emot Kinas utrikesminister Wang Yi i Stockholm. Samtalen handlade bland annat om handel, grön omställning, forskning, artificiell intelligens och behovet av att upprätthålla internationell rätt. Mötet markerar ett fortsatt försök att förbättra relationerna mellan Sverige och Kina efter flera år av diplomatiska spänningar. Båda sidor betonade vikten av ökad dialog och samarbete, samtidigt som internationella och regionala frågor av gemensamt intresse behandlades.

Handel och teknik i fokus

Wang Yi, som även sitter i det kinesiska kommunistpartiets politbyrå, framhöll att Sverige och Kina har en lång historia av utbyte och att länderna under lång tid varit viktiga handelspartner för varandra i Norden respektive Asien. Han sade att relationen enligt Kinas syn bör bygga på ömsesidig respekt, gemensamma intressen och att meningsskiljaktigheter hanteras på ett ansvarsfullt sätt. Från svenskt perspektiv sker mötet i ett läge där relationerna till Peking är viktiga men samtidigt politiskt känsliga. Kina är en central handelspartner för många svenska företag, men frågor om säkerhet, geopolitisk påverkan och teknikberoenden har under senare år gjort relationen mer komplicerad. Malmer Stenergard uppges ha sagt att den svenska regeringen fäster stor vikt vid relationen med Kina och att de bilaterala kontakterna har ökat. Hon ska också ha betonat att Sverige vill stärka dialogen på olika nivåer och använda befintliga samarbetsmekanismer inom bland annat handel, vetenskap och teknik. I samtalen lyftes särskilt grön omställning, miljöskydd, teknisk innovation, artificiell intelligens och hållbar utveckling som möjliga samarbetsfält. Wang Yi pekade även på att över 10 000 svenska företag i dag bedriver handel med Kina och sade att Peking välkomnar fler svenska företag att ta del av den kinesiska marknaden.

Känsliga frågor kvarstår

Samtidigt uttryckte den kinesiske utrikesministern förhoppningen att Sverige ska erbjuda kinesiska företag en ”rättvis, opartisk och icke-diskriminerande” affärsmiljö. Uttalandet kan ses mot bakgrund av att kinesiska bolag under senare år mött ökad granskning i Europa, inte minst inom telekom och strategisk infrastruktur. Malmer Stenergard ska även ha bekräftat att Sveriges hållning i den så kallade ett-Kina-politiken ligger fast. Frågan är en återkommande prioritet för Peking i möten med europeiska regeringar, särskilt i ljuset av den ökade spänningen kring Taiwan.

Internationell rätt och multilateralt samarbete

Båda sidor betonade också vikten av internationell rätt, multilaterala handelsregler och FN-systemet. Wang Yi sade att världen riskerar att glida tillbaka mot ”djungelns lag” om multilaterala mekanismer försvagas, medan den svenska sidan lyfte behovet av att främja fred, utveckling och välstånd i en tid av global osäkerhet. Kina har nyligen infört visumfrihet för svenska medborgare, något som den svenska sidan välkomnade. Parterna uttryckte även intresse för ökat akademiskt, utbildningsrelaterat och personligt utbyte mellan länderna. Mötet i Stockholm följer efter Malmer Stenergards besök i Kina förra året, vilket enligt Wang Yi bidragit till att relationerna mellan länderna förbättrats. Hur långt närmandet kan gå återstår dock att se, då Sverige samtidigt behöver väga handelsintressen mot EU:s bredare linje gentemot Kina.

Maria Malmer Stenergard vill byta namn på Kiev – till ”Kyjiv”

Jan Sundstedt — Thu, 02 Jul 2026 15:50:27 +0000

Utrikesdepartementet kommer framöver att vägra använda namnformen Kiev för Ukrainas huvudstad. I UD:s språkbruk ska staden i stället kallas "Kyjiv", enligt utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M). Det var Maria Malmer Stenergard som uttryckte önskemålet på regeringens sommarfika på torsdagen, enligt TT, som återges av bland andra Fria Tider. Ändringen innebär bland annat att Sveriges ambassad i Ukrainas huvudstad i fortsättningen ska benämnas "Sveriges ambassad i Kyjiv". – Att byta namnform är ett sätt att visa vårt stöd för Ukraina, säger Malmer Stenergard enligt TT.

Fler namnformer ändras

Enligt utrikesministern har Ukraina uppmanat andra länder att använda ukrainska namnformer för städer och regioner, i stället för former som kopplas till Rysslands koloniala arv. – Vi motverkar ryska försök att utplåna ukrainsk kultur, säger hon trots att namnformerna använts under lång tid. Fler namnformer ändras i UD:s språkbruk. Honorärkonsulatet i Odessa ska framöver heta honorärkonsulatet i "Odesa". Regionen Donbass ska av UD stavas "Donbas".

Regeringen går vidare med ny underrättelsetjänst

Emil Fjellstedt — Tue, 05 May 2026 09:32:48 +0000

Regeringen går vidare med planerna på en ny civil utrikesunderrättelsetjänst. Enligt utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M) ska myndigheten göra det lättare för Sverige att samarbeta med andra länder – samtidigt som förslaget innebär att ännu en underrättelsefunktion placeras direkt under regeringen. Den nya myndigheten ska heta Sveriges utrikes underrättelsetjänst, UND, och enligt regeringens lagrådsremiss inleda sin verksamhet den 1 januari 2027. På en pressträff sade utrikesminister Maria Malmer Stenergard att en ny civil underrättelsetjänst bättre skulle passa de strukturer som finns inom Nato, rapporterar skattefinansierade kanalen SVT. — Det ger oss bättre förutsättningar för samarbete med andra länder. Det är bra för Sveriges och för svenskarnas säkerhet, sade Malmer Stenergard. Regeringen har nu beslutat om lagrådsremissen och avser att ta fram en proposition i juni. Riksdagen väntas därefter behandla frågan i augusti. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2027. — Vi är i ett läge där en reformering inte kan skjutas upp, sade utrikesministern.

Ny myndighet vid sidan av Must

UND ska enligt planen inrättas under regeringen och verka vid sidan av den militära underrättelse- och säkerhetstjänsten Must. Regeringen föreslår också en ny lag om behandling av personuppgifter och andra nödvändiga lagändringar kopplade till den nya myndigheten. Bakgrunden är en tidigare utredning om en reformerad underrättelseverksamhet. Regeringen uppgav i oktober 2025 att den nya myndigheten ska möta regeringens och Regeringskansliets underrättelsebehov om utländska förhållanden. Myndigheten ska samarbeta nära Försvarsmakten, Försvarets radioanstalt, Säkerhetspolisen och andra relevanta myndigheter inom totalförsvaret. Regeringen hänvisar till ett skärpt säkerhetspolitiskt läge, en mer komplex hotbild, teknikutvecklingen och Sveriges Natomedlemskap som skäl för förändringen. Förslaget har dock inte självklart stöd i riksdagen. Både Socialdemokraterna och Sverigedemokraterna har uttryckt skepsis mot att inrätta en ny underrättelsetjänst.

Natomöte arrangeras i Helsingborg

Redaktionen — Thu, 10 Apr 2025 07:47:10 +0000

Varje år arrangeras ett informellt möte med Natoländernas utrikesministrar, och nästa år hålls evenemanget i Sverige – närmare bestämt i skånska Helsingborg. – Det är med stolthet som Sverige nästa år står värd för Natos informella utrikesministermöte, deklarerar Moderaternas utrikesminister Maria Malmer Stenergard. Den första konferensen för den USA-ledda militärpaktens utrikesministrar hölls i Berlin 2022 och årets upplaga arrangeras i turkiska Antalya i maj. Syftet uppges vara att ministrarna ska få möjlighet att diskutera under friare former – utan att behöva ta hänsyn till någon formell dagordning. – Jag ser fram emot att välkomna mina kollegor till en strategisk viktig region. Helsingborgs läge vid Öresund, som är ett av världens mest trafikerade sund och vägen in till Östersjön, binder samman Norden och Europa, fortsätter Stenergard. Även om konferensen inte är en officiell del av den militära alliansens verksamhet sker planeringen ändå i nära samarbete med Nato, och det är generalsekreteraren Mark Rutte som kommer att leda mötet.

Utrikesministern köpte aktier i försvarsbolag mitt under regeringens miljardaffär

Redaktionen — Fri, 07 Mar 2025 11:01:08 +0000

Förra våren köpte Sveriges utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M) aktier till ett värde av minst 10 000 kronor i det svenska försvars- och IT-bolaget Mildef. Köpet skedde samtidigt som den svenska regeringen förhandlade om en mångmiljardbeställning från vapenindustrin – där Mildef var ett av bolagen som gynnades ekonomiskt av affären. Det var i december förra året som Sveriges och Danmarks regeringar presenterade en rekordbeställning av stridsfordon 90 med en beräknad kostnad på 25 miljarder kronor. Mildefs it-utrustning ingick i denna beställning och när affären blev klar steg bolagets aktie kraftigt och har sedan dess tredubblats i värde. Samtidigt som köpet förhandlades valde Malmer Stenergard att köpa aktier i bolaget för minst 10 000 kronor – men hävdar själv att hon inte gjort något fel eller brutit mot några regler. – Jag vill vara tydlig med att jag inte på något sätt deltog i beredningen. Jag har inte haft tillgång till någon annan information än den som har varit öppen för var och en, säger hon till statsradions Ekot. – För mig är det viktigt att följa det regelverk som finns och som innebär att innehavet registreras, men också att jag följer de jävsregler som finns, påstår hon vidare.

"Definitivt problematiskt"

Att regeringen var på väg att lägga mångmiljardbelopp av skattebetalarnas pengar på stridsfordonen var känt när utrikesministern gjorde sitt aktieköp och experter är kritiska till hennes agerande. – Det är definitivt problematiskt. Man får vara väldigt försiktig när man handlar, just när man har en sådan position och kan tänkas ha, dels information, dels inte bör bli ifrågasatt i sitt ämbete, anser Daniel Stattin, professor i civilrätt vid Uppsala universitet. Att det handlar om en relativt liten summa är av mindre betydelse i sammanhanget, enligt professorn – Principen är nog densamma egentligen, se till att inte göra affärer där oberoendet eller egenintresset kan ifrågasättas.

Regeringens topprioritering: Fortsatt stöd till Ukraina

Redaktionen — Thu, 13 Feb 2025 08:05:36 +0000

Tidöregeringen låter meddela att fortsatt svenskt stöd till Ukraina ligger allra högst upp på den utrikespolitiska prioriteringslistan. – För Sverige är stödet till Ukraina inte bara en moralisk plikt, utan en investering i Europas och vår egen säkerhet, självständighet och frihet, hävdar utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M). Under onsdagen presenterade utrikesministern regeringens utrikespolitiska deklaration för det kommande året och vilka prioriteringar i utrikespolitiken som bedöms vara allra viktigast att fokusera på. – Årets utrikesdeklaration presenteras i en svår säkerhetspolitisk tid. Vi – Sverige, EU och Nato – befinner oss i en långvarig och långtgående konfrontation med Ryssland. Ryssland kommer att fortsätta utgöra ett allvarligt hot mot säkerheten i Europa, oavsett utfallet av kriget i Ukraina, varnar ministern. – Vår uppgift är ofrånkomlig: vi ska motverka Rysslands förmåga att göra oss skada, inte minst genom att stödja Ukraina, lovar Malmer Stenergard vidare. Tidöstyret slår fast att ”stödet till Ukraina är regeringens främsta utrikespolitiska uppgift” och att man hittills pumpat in drygt 70 miljarder kronor i projektet.

"Jämställdhet" - en huvudfråga

Utöver detta kommer man också att fokusera på olika satsningar på Nato- och EU-nivå – och stärka ”motståndskraften mot försök att destabilisera våra samhällen såsom cyberattacker, desinformation och sabotage av kritisk infrastruktur”, heter det. Utrikesministern betonar särskilt att ”jämställdheten” är ett grundläggande kärnvärde i den svenska utrikespolitiken och lovar att satsa på att främja även denna under 2025. – Under 2025 innehar Sverige ordförandeskapet för UN Women’s styrelse. Som ordförande kommer vi att driva det globala jämställdhetsarbetet framåt och framhålla vikten av kvinnors ekonomiska egenmakt.

Malmer Stenergard: ”Måste förbereda oss för konfrontation med Ryssland”

Redaktionen — Wed, 04 Dec 2024 05:55:12 +0000

Sveriges utrikesminister hävdar att svenskarna "behöver förbereda oss för en långsiktig konfrontation med Ryssland" och Natos generalsekreterare Mark Rutte kräver att "alla behöver göra mer" för att hjälpa Ukraina militärt. Sveriges utrikesminister, Maria Malmer Stenergard (M), deltar just nu i Natos utrikesministermöte i Bryssel, där möjligheterna att ytterligare öka finansieringen och vapenleveranserna till Ukraina är en av flera frågor som ska diskuteras Även samarbetat mellan Nato och länder i Nordafrika och Mellanöstern står på agendan, där Jordaniens kung Abdullah II medverkar på plats. Den 3–4 december deltar Maria Malmer Stenergard i Natos utrikesministermöte i Bryssel. Mötet syftar till att förbereda inför Natos toppmöte i Haag nästa sommar och på agendan står bland annat stödet till Ukraina och samarbetet med länder i Nordafrika och Mellanöstern. I vanlig ordning ligger mycket stort fokus också på det påstådda hotet från Ryssland, och Malmer Stenergard menar att svenskarna måste förbereda sig för en mycket utdragen konflikt med Moskva. – Vi behöver förbereda oss för en långsiktig konfrontation med Ryssland. Vårt mål är nu att motverka Rysslands förmåga att göra skada. Rysk propaganda ger sken av att Rysslands ekonomi är stark och motståndskraftig för att framställa sanktionerna som verkningslösa. Sverige har tagit initiativ till att motverka denna falska bild, hävdar hon i ett pressmeddelande.

Förhandlingar i horisonten

Varför allt fokus ligger på eskalering och fortsatt konflikt och hur det kommer sig att diplomati, dialog och fredssamtal inte är något tänkbart alternativ framgår dock inte. Noterbart är också att Natos nye generalsekreterare, Mark Rutte, kräver att medlemsländerna lägger ner ännu mer resurser på att bekämpa Ryssland än tidigare, och det tycks inte heller finnas någon gräns för stödet till Ukraina. – Vi kommer alla att behöva göra mer. Ju starkare vårt militära stöd till Ukraina är nu, desto starkare kommer deras position att vara vid förhandlingsbordet, säger Rutte, enligt Reuters. – Putin är inte intresserad av fred. Han pressar på, och försöker att ta mer territorium. Han tror att han kan bryta ned Ukrainas och vår beslutsamhet, men han har fel, hävdar han vidare.

Efter tomatkastning mot utrikesministern – Riksdagen kan sätta upp plexiglas

Jan Sundstedt — Wed, 16 Oct 2024 07:02:10 +0000

Statsministern ser mycket allvarligt på att pro-palestinska aktivister kastade en påse med tomater och lök mot utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M) och anklagade henne för delaktighet i folkmord. Nu vill Ulf Kristersson höja säkerheten och det rapporteras att riksdagen kan komma att sätta upp plexiglasskivor runt åhörarläktaren. Det var i samband med en interpellationsdebatt om att Sverige lagt ner sin röst i FN:s omröstning gällande rättsliga konsekvenser av Israels ockupation av Västbanken som aktivisterna kastade grönsaker och skanderade slagord mot Malmer Stenergard, varpå utrikesministern sprang ut ur salen och debatten fick avbrytas. Även om det var grönsaker som kastades och utrikesministern inte träffades lovar Ulf Kristersson nu att skärpa säkerheten redan till nästa vecka. – Vi har från regeringens sida varit extremt tydliga mot riksdagen att det är helt oacceptabelt att statsråds säkerhet inte ska kunna garanteras inne i kammaren. Vi förväntar oss att man gör något åt den saken, säger han till TT. Han deklarerar vidare att det är upp till riksdagen att organisera säkerheten och att han ”förväntar sig kraftfulla insatser” samt att många tagit situationen ”på mycket stort allvar”. Vilka säkerhetsåtgärder som ska införas är alltså inte helt klart, men enligt medieuppgifter kan det bland annat handla om att plexiglasskivor sätts upp runt åhörarläktaren.

Här flyr utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M) debatten om Israel/Palestina i riksdagen efter att det kastats tomater mot henne. pic.twitter.com/JdD9m1B91H
— Jacob Zetterman (@ZettermanJacob) October 3, 2024

Sveriges utrikesminister: ”Spelar roll vilka grupper som kommer hit”

Jan Sundstedt — Thu, 26 Sep 2024 12:56:42 +0000

Sveriges nyblivna utrikesminister, Maria Malmer Stenergard (M), betonar behovet av att minska invandringen och poängterar att "det spelar roll vilka grupper det är som kommer hit". I en intervju med Bonniertidningen DN konstaterar Maria Malmer Stenergard att Sverige på senare år tagit emot många invandrare från Mellanöstern och Nordafrika, vilka generellt sett "har en lägre utbildningsnivå och en annan kulturell bakgrund". – Det spelar roll vilka grupper det är som kommer hit, säger hon till tidningen. Hon jämför detta med den arbetskraftsinvandring från Finland som skedde för 50 år sedan och pekar på att den nuvarande invandringen skapat mer betydande problem som utanförskap, hedersförtryck, radikalisering och gängkriminalitet. – För att vi ska kunna fortsätta vara ett öppet land, måste invandringen minska rejält, säger Stenergard och tillägger att om allmänheten uppfattar att politiken tappat kontrollen över invandringen kommer det att resultera i krav på drastiska åtgärder.

Maria Malmer Stenergard: Sveriges nya syn på invandring i världen.
– Det spelar roll vilka grupper det är som kommer hit. Mindre problem att ta emot dem som är lika oss.https://t.co/LjGEyvwaFr — citronpoet (@citronpoet1) September 26, 2024

Gränskontrollerna en "stor sorg"

Hon beskriver också sin sorg över gränskontrollerna mot Danmark som infördes under den intensiva migrationsvågen 2015, men ser dem samtidigt som nödvändiga för att skapa ordning och trygghet. – Gränskontrollerna är egentligen en stor sorg för mig. Därför vill jag skapa ordning och trygghet i Europa så att vi kan behålla rörligheten, säger hon. Maria Malmer Stenergard understryker att regeringens migrationspolitik är nödvändig för att hjälpa de invandrare som redan är här men som har svårt att integreras i samhället. Hon menar att en minskad invandring är en förutsättning för att kunna vara human gentemot de som redan kommit till Sverige.

Nu är utvandringen större än invandringen till Sverige

Jan Sundstedt — Fri, 09 Aug 2024 10:08:05 +0000

Regeringen låter meddela att Sverige ”för första gången på över 50 år” ser en nettoutvandring och stoltserar med att antalet beviljade uppehållstillstånd fortsätter att minska. ”Enligt Migrationsverkets prognos ser Sverige ut att få det lägsta antalet asylsökanden sedan 1997”, skriver man i ett pressmeddelande och betonar att även om antalet asylansökningar i EU är på en fortsatt hög nivå sticker Sverige ut och tar istället emot allt färre ansökningar. ”Till och med vecka 30 i år har totalt 5 600 asylansökningar registrerats. Det är en minskning med 27 procent jämfört med motsvarande tidsperiod förra året”, noterar man. – Regeringens arbete ger resultat. Antalet asylansökningar går mot en historiskt låg nivå, de asylrelaterade uppehållstillstånden fortsätter att minska och för första gången på 50 år har Sverige nettoutvandring. Denna utveckling mot en hållbar invandring är nödvändig för att vi ska kunna stärka integrationen och minska utanförskapet, menar migrationsminister Maria Malmer Stenergard.

Somalier och irakier

Regeringen nämner bland annat att utvandringen bland personer födda i bland annat Irak, Somalia och Syrien ökat kraftigt och att ”2023 var nettoinvandringssiffrorna för personer födda i dessa länder negativa”. ”Enligt preliminär statistik från SCB har Sverige till och med maj i år en negativ nettoinvandring. Regeringens satsningar för en förbättrad folkbokföring antas bidra till detta utfall”, hävdar man vidare. Även om regeringen uppenbarligen gärna vill ta åt sig äran för att Sverige inte är lika attraktivt bland migranter som tidigare, så pekar kritiker på att en svag svensk ekonomi och skenande levnadskostnader också kan vara skäl till att man istället väljer att bosätta sig i andra europeiska länder. [caption id="attachment_186289" align="alignnone" width="640"] Beviljade uppehållstillstånd 2015-2024. Foto: faksimil/Regeringen[/caption] [caption id="attachment_186290" align="alignnone" width="640"] Nettoinvandringen till Sverige 2014 - 2024. Foto: faksimil/Regeringen[/caption]