mammutar – Nya Dagbladet

Världens äldsta bakterie-DNA hittat i mammuttand

Isac Boman — Sun, 07 Sep 2025 09:25:13 +0000

Svenskledd forskning har gjort ett genombrott inom paleogenetik. I en 1,1 miljoner år gammal mammuttand har de upptäckt det äldsta bakterie-DNA som någonsin hittats – och fyndet kan avslöja vilka sjukdomar som plågade de utdöda jättarna. Ett internationellt forskarteam lett från Stockholm har lyckats återskapa DNA från bakterier som levde tillsammans med mammutar för över en miljon år sedan. Upptäckten publiceras i den ansedda vetenskapstidskriften Cell och beskrivs som ett genombrott inom studiet av förhistoriska mikroorganismer. Forskarna vid Centrum för paleogenetik – ett samarbete mellan Stockholms universitet och Naturhistoriska riksmuseet – analyserade hela 483 mammutprover. Av dessa kartlades DNA:t från 440 prover för första gången. Det mest spektakulära fyndet kommer från en stäppmammut som levde för cirka 1,1 miljoner år sedan. Med hjälp av avancerade metoder för att läsa av DNA kunde forskarna identifiera bakterien Erysipelothrix och rekonstruera stora delar av dess arvsmassa – vilket gör den till det äldsta bakterie-DNA från ett värddjur som någonsin återfunnits. — Tänk dig att hålla i en mammuttand som är en miljon år gammal och veta att den fortfarande bär spår av de uråldriga mikrober som levde tillsammans med och i mammuten, förklarar Benjamin Guinet, huvudförfattare till studien.

Extremt svår uppgift

Att utvinna DNA från så gamla prover är en enorm vetenskaplig utmaning. Till skillnad från mammutarnas eget DNA, som är relativt stabilt, bryts bakteriernas arvsmassa ned mycket snabbare. — Mikrobers DNA förändras väldigt snabbt. Så att få fram tillförlitliga DNA-data från mer än en miljon år gamla prover var lika svårt som att följa ett spår som ständigt skriver om sig självt, förklarar Tom van der Valk, forskare vid Centrum för paleogenetik. Forskarna var tvungna att utveckla nya metoder för att skilja ut mikrober som faktiskt levde tillsammans med mammutarna från sådana som koloniserade resterna efter djurens död. Samma sjukdomar som dagens elefanter? Analyserna identifierade sex olika grupper av mikroorganismer som konsekvent återfanns hos mammutarna. Bland dessa finns släktingar till bakterier som Actinobacillus, Pasteurella, Streptococcus och Erysipelothrix.

Nya möjligheter och perspektiv

Särskilt intressant är upptäckten av en Pasteurella-liknande bakterie som är nära besläktad med en sjukdomsframkallande bakterie som orsakat dödliga utbrott hos afrikanska elefanter. Eftersom elefanter är mammutarnas närmaste nu levande släktingar väcker fyndet frågor om huruvida mammutarna led av liknande infektioner. — Våra resultat visar att det går att studera mikrobiellt DNA från mer än en miljon år tillbaka i tiden. Det öppnar nya möjligheter att utforska hur mikrober utvecklades parallellt med sina värddjur, säger Benjamin Guinet. Studien visar att vissa bakteriestammar följde med mammutarna under enorma tidsrymder – från de äldsta stäppmammutarna för över en miljon år sedan ända fram till de sista ullhåriga mammutarnas utdöende på Wrangels ö för cirka 4 000 år sedan. Resultaten ger forskarna helt nya möjligheter att förstå förhistoriska ekosystem och de komplexa samspel som existerade mellan utdöda djur och deras mikrobiom (de mikroorganismer som lever i och på kroppen). — Våra resultat visar att förhistoriska lämningar kan bevara biologisk information långt bortom värdgenomet. Det kan ge oss nya perspektiv på hur mikrober påverkade anpassning, sjukdom och utdöende i pleistocena ekosystem, säger Tom van der Valk.

Nytt forskningsfält öppnas

Love Dalén, professor i evolutionär genomik vid Centrum för paleogenetik, ser upptäckten som början på ett helt nytt forskningsområde. — Detta arbete öppnar ett nytt kapitel i förståelsen av utdöda arters biologi. Vi kan numera inte bara studera mammutarnas egna genom, utan nu kan vi också börja utforska de mikrobiella samhällen som levde inuti dem, säger han. Även om den exakta påverkan som de identifierade mikroberna hade på mammutarnas hälsa fortfarande är svår att fastställa på grund av DNA-nedbrytning, representerar studien ett stort steg framåt inom paleogenetiken och öppnar dörren för framtida forskning om förhistoriska sjukdomar och ekosystem.

Unik upptäckt: Mammutunge funnen nästintill intakt i Sibirien

Jan Sundstedt — Wed, 25 Dec 2024 11:00:25 +0000

Forskare i Sibirien har gjort ett sensationellt fynd – en 50 000 år gammal mammutunge, nästan helt intakt, har grävts fram ur permafrosten i den ryska delrepubliken Sacha. Upptäckten, som omfattar en av världens bäst bevarade mammutkroppar, fascinerar forskarvärlden och öppnar nya möjligheter för att förstå livet under istiden. Ryska forskare presenterade "dan före dopparedan" fyndet av den unika mammutungen, döpt till "Jana" efter en närliggande flod, rapporterar Phys.org. Jana uppges väga omkring 180 kilo, mäta 120 centimeter i höjd och två meter i längd. Forskarna uppskattar att hon var ungefär ett år gammal vid sin död. – Jana är ett exceptionellt fynd och en av de bäst bevarade mammutkroppar som någonsin har hittats, konstaterar en av forskarna som deltar i projektet. Fyndet gjordes tidigare i år nära forskningsstationen Batagajka, en plats känd för tidigare upptäckter av förhistoriska djur. Jana är en av endast sju kompletta mammutkroppar som hittats världen över. Forskarna förbereder nu detaljerade studier för att fastställa hennes exakta ålder vid döden samt för att analysera mammutens tillväxt och anpassningar till det extrema klimatet under istiden.

Scientists believe Yana is likely the most well-preserved mammoth discovered to date. The fact that its head and trunk had survived is particularly unusual, they say.https://t.co/PrEpvisR3d pic.twitter.com/NQXNUOwgN6
— DW News (@dwnews) December 24, 2024

Permafrosten skyddar

Tidigare fynd i samma område inkluderar ben från andra förhistoriska djur, men Janas kropp ger en unik inblick i den unga mammutens fysiska utveckling och livsvillkor. Jakutien, som utgör en stor del av den ryska delrepubliken Sacha, är en avlägsen region som gränsar till Norra ishavet. Dess permafrost har länge fungerat som en skattkammare för forskare som söker spår från istidens megafauna. Forskare tror att unga mammutar växte snabbt för att klara av det hårda klimatet. En av forskarna beskriver fyndet som "en ovärderlig möjlighet att förstå hur dessa djur anpassade sig till kalla vintrar och begränsade resurser". Upptäckten av Jana visar återigen hur permafrostens bevarande egenskaper kan bidra till att belysa förhistoriska livsformer. Forskarteamet hoppas att resultaten från de kommande analyserna inte bara kommer att fördjupa kunskapen om mammutar, utan även ge insikter om klimatets inverkan på djurliv under istiden.

Välbevarad mammutunge funnen i Kanada

Sofie — Tue, 05 Jul 2022 04:43:08 +0000

En nästan perfekt bevarad mammutunge har hittats i Kanada. Ungen beskrivs som "den mest kompletta mumifierade mammuten som återfunnits i Nordamerika" och har fått namnet "Nun cho ga". I Kanada har man påträffat en nästan helt intakt mumifierad unge av en ullhårig mammut. Ungen beräknas vara cirka 30 000 år gammal och är ungefär 1,4 meter lång samt har det mesta av sitt hår och hud kvar. Den beskrivs som "den mest kompletta mumifierade mammuten som återfunnits i Nordamerika", rapporterar Live Science. Ungen hittades i Eureka Creek, på Tr'ondëk Hwëch'in First Nations land i Yukon och har därför fått namnet "Nun cho ga" som betyder "stor djurunge" på Hän-språket i Alaska. Analyser tyder på att ungen var en hona och ungefär en månad vid dödstillfället. Det var gruvarbetare som arbetade vid en bäck i Klondike-regionens guldfält som hittade mammuten i leran. Kort därpå kom en rejäl skur och Grant Zazula, paleontolog för Yukon-regeringens departement för turism och kultur, menar att mammutungen hade gått förlorad om man inte funnit den i tid. – Hon hade blivit förlorad i stormen, menar Zazula. Det är inte första gången mumifierade mammutar påträffats i närområdet. Exempelvis fann man en annan mammutunge 1948 i Alaska som man döpte till Effie. Däremot har inget annat fynd varit så välbevarat som Nun cho ga. För Grant Zazula, paleontolog för Yukon-regeringens departement för turism och kultur, är det en dröm som gått i uppfyllelse. – Nun cho ga är vacker och ett av de mest otroliga mumifierade istidsdjuren som någonsin upptäckts i världen, säger han. Jag är exalterad över att lära känna henne mer.

Mammutar plundras på elfenben för miljoner

Isac Boman — Wed, 12 Feb 2020 15:05:40 +0000

På den ryska tundran i Sibirien grävs mammutar fram ur frosten och plundras på elfenben. Med betar som väger uppemot 70 kilo styck kan elfenbensjägarna tjäna miljontals kronor på bara några veckors arbete. Det är Radio Free Europe/Radio Liberty som i ett reportage fått följa med till de avlägsna delarna av Ryssland där kriminella förstått vilka stora förtjänster som fortfarande går att göra på de utdöda djuren om man är beredd att slita hårt. Elfenbenets exporteras främst till Kina och kallas ibland för ”etiskt elfenben” eftersom ju inga djur dödats på grund av sina betar. Jakten på elfenbenet inleddes för några år sedan efter att lokala bybor på den ryska tundran fått besök av ”agenter” som meddelat att de betalar stora pengar för produkten. För att få fram skeletten använda särskilda kraftiga vattenpumpar, designade för att släcka bränder. Ofta finns stora grottor under den frusna tundran där man kan hitta betar och andra skelettdelar. I permafrosten kan betarna bevaras i tiotusentals år utan att ruttna eller förstöras. Fotografen får bland annat följa med och se en bete på 65 kilo som sedan såldes för 34 000 dollar. Men han får reda på att betydligt större betar än så har påträffats. Även dödskallar tillhörande den utdöda ullhåriga noshörningen har grävts upp och sålts. Hornen från dessa skeppas vidare till Vietnam där de mals ner till ett fint pulver som påstås ha medicinska effekter. Ett noshörningshorn på 2,4 kilo såldes till en agent för 14 000 dollar. De allra flesta fynden kommer värdelösa ur ett ekonomiskt perspektiv och paleontologen Valery Platnikov gissar att bara omkring 20 – 30 procent av alla elfenbensjägare kommer att göra några värdefulla fynd. Noterbart är också att illegal elfenbensjakt bara är ett bötesbrott i Ryssland där de som tas av polis får betala drygt 400 kronor. Blir man tagen tre gånger så kan straffen dock bli betydligt hårdare och fängelse kan bli aktuellt.