<?xml version="1.0" encoding="UTF-8"?><?xml-stylesheet type="text/xsl" href="https://nyadagbladet.se/wp-content/plugins/rss-feed-styles/public/template.xsl"?><rss version="2.0"
	xmlns:content="http://purl.org/rss/1.0/modules/content/"
	xmlns:wfw="http://wellformedweb.org/CommentAPI/"
	xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/"
	xmlns:atom="http://www.w3.org/2005/Atom"
	xmlns:sy="http://purl.org/rss/1.0/modules/syndication/"
	xmlns:slash="http://purl.org/rss/1.0/modules/slash/"
	xmlns:rssFeedStyles="http://www.lerougeliet.com/ns/rssFeedStyles#"
xmlns:media="http://search.yahoo.com/mrss/" >

<channel>
	<title>Malmö universitet &#8211; Nya Dagbladet</title>
	<atom:link href="https://nyadagbladet.se/tag/malmo-universitet/feed/" rel="self" type="application/rss+xml" />
	<link>https://nyadagbladet.se</link>
	<description>Morgondagens Dagstidning!</description>
	<lastBuildDate>Tue, 12 May 2026 12:02:23 +0000</lastBuildDate>
	<language>sv-SE</language>
	<sy:updatePeriod>
	hourly	</sy:updatePeriod>
	<sy:updateFrequency>
	1	</sy:updateFrequency>
	<generator>https://wordpress.org/?v=7.1</generator>

<image>
	<url>https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2021/11/cropped-nyd-logo-500-32x32.jpg</url>
	<title>Malmö universitet &#8211; Nya Dagbladet</title>
	<link>https://nyadagbladet.se</link>
	<width>32</width>
	<height>32</height>
</image> 
<rssFeedStyles:reader name="Digg Reader" url="http://digg.com/reader/search/https%3A%2F%2Fnyadagbladet.se%2Ffeed%2F"/><rssFeedStyles:reader name="Feedly" url="http://cloud.feedly.com/#subscription%2Ffeed%2Fhttps://nyadagbladet.se/feed/"/><rssFeedStyles:reader name="Inoreader" url="http://www.inoreader.com/?add_feed=https%3A%2F%2Fnyadagbladet.se%2Ffeed%2F"/><rssFeedStyles:button name="Like" url="https://www.facebook.com/sharer/sharer.php?u=%url%"/><rssFeedStyles:button name="G+" url="https://plus.google.com/share?url=%url%"/><rssFeedStyles:button name="Tweet" url="https://twitter.com/intent/tweet?url=%url%"/>	<item>
		<title>Nästan hälften av invandrarelever under PISA:s basnivå</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/inrikes/elever-utlandsk-bakgrund-pisa-basniva-2/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Jan Sundstedt]]></dc:creator>
		<pubDate>Tue, 12 May 2026 12:02:23 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Inrikes]]></category>
		<category><![CDATA[invandring]]></category>
		<category><![CDATA[Malmö universitet]]></category>
		<category><![CDATA[PISA]]></category>
		<category><![CDATA[skolan]]></category>
		<category><![CDATA[Skolverket]]></category>
		<category><![CDATA[utbildning]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=230057</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Tidigare opublicerade siffror från Pisa 2022 visar att nästan varannan 15-årig elev med utländsk bakgrund inte nådde upp till basnivån i läsförståelse. Samma mönster syns i matematik och naturvetenskap.</strong>

Den internationella <a href="https://www.skolverket.se/sok-publikationer/publikationsserier/rapporter/2023/pisa-2022" target="_blank" rel="noopener nofollow">Pisa-undersökningen</a> mäter 15-åringars kunskaper i läsförståelse, matematik och naturvetenskap. Enligt siffror som tidningen <a href="https://www.vilarare.se/amneslararen-svenska-sprak/fokus/larmsiffror-avslojar-skolans-stora-spraksvek/" target="_blank" rel="noopener nofollow">Vi Lärare tagit del av</a> når nästan varannan elev med utländsk bakgrund inte upp till nivå två, vilket anses vara gränsen för vad som krävs för fortsatt lärande.

Resultaten är likartade i de övriga ämnena: 46 procent i matematik respektive 45 procent i naturvetenskap. Gruppen omfattar både elever som själva är födda utomlands och elever som är födda i Sverige med föräldrar från ett annat land.
<h3>Ökade skillnader sedan 2015</h3>
Jämfört med Pisa 2015 har skillnaden mellan elever med svensk och utländsk bakgrund ökat i samtliga tre ämnen. Skolverket har tidigare pekat på att vissa utlandsfödda elever har gått kort tid i svensk skola, men enligt genomgången kvarstår ett tydligt gap även när den gruppen räknas bort.

Anders Jakobsson, professor i utbildningsvetenskap vid Malmö universitet, beskriver utvecklingen som mycket allvarlig och säger till Vi Lärare att den negativa trenden inte har brutits.

Språket lyfts fram som en central faktor. Carina Mood, professor i sociologi vid Stockholms universitet, menar att elever med ett annat modersmål än svenska mer sällan möter språket i vardagen om de går i skolor där många talar samma modersmål. En svagare språkutveckling kan därmed påverka resultaten även i andra ämnen.]]></description>
		
		
		
			</item>
	</channel>
</rss>
