<?xml version="1.0" encoding="UTF-8"?><?xml-stylesheet type="text/xsl" href="https://nyadagbladet.se/wp-content/plugins/rss-feed-styles/public/template.xsl"?><rss version="2.0"
	xmlns:content="http://purl.org/rss/1.0/modules/content/"
	xmlns:wfw="http://wellformedweb.org/CommentAPI/"
	xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/"
	xmlns:atom="http://www.w3.org/2005/Atom"
	xmlns:sy="http://purl.org/rss/1.0/modules/syndication/"
	xmlns:slash="http://purl.org/rss/1.0/modules/slash/"
	xmlns:rssFeedStyles="http://www.lerougeliet.com/ns/rssFeedStyles#"
xmlns:media="http://search.yahoo.com/mrss/" >

<channel>
	<title>malaria &#8211; Nya Dagbladet</title>
	<atom:link href="https://nyadagbladet.se/tag/malaria/feed/" rel="self" type="application/rss+xml" />
	<link>https://nyadagbladet.se</link>
	<description>Morgondagens Dagstidning!</description>
	<lastBuildDate>Wed, 22 Dec 2021 12:55:33 +0000</lastBuildDate>
	<language>sv-SE</language>
	<sy:updatePeriod>
	hourly	</sy:updatePeriod>
	<sy:updateFrequency>
	1	</sy:updateFrequency>
	<generator>https://wordpress.org/?v=7.1</generator>

<image>
	<url>https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2021/11/cropped-nyd-logo-500-32x32.jpg</url>
	<title>malaria &#8211; Nya Dagbladet</title>
	<link>https://nyadagbladet.se</link>
	<width>32</width>
	<height>32</height>
</image> 
<rssFeedStyles:reader name="Digg Reader" url="http://digg.com/reader/search/https%3A%2F%2Fnyadagbladet.se%2Ffeed%2F"/><rssFeedStyles:reader name="Feedly" url="http://cloud.feedly.com/#subscription%2Ffeed%2Fhttps://nyadagbladet.se/feed/"/><rssFeedStyles:reader name="Inoreader" url="http://www.inoreader.com/?add_feed=https%3A%2F%2Fnyadagbladet.se%2Ffeed%2F"/><rssFeedStyles:button name="Like" url="https://www.facebook.com/sharer/sharer.php?u=%url%"/><rssFeedStyles:button name="G+" url="https://plus.google.com/share?url=%url%"/><rssFeedStyles:button name="Tweet" url="https://twitter.com/intent/tweet?url=%url%"/>	<item>
		<title>Ken Ring var inte döende i covid – hade malaria</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/inrikes/ken-ring-var-inte-doende-i-covid-hade-malaria/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/inrikes/ken-ring-var-inte-doende-i-covid-hade-malaria/#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Redaktionen]]></dc:creator>
		<pubDate>Wed, 22 Dec 2021 11:52:59 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Inrikes]]></category>
		<category><![CDATA[Ken Ring]]></category>
		<category><![CDATA[malaria]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=114052</guid>

					<description><![CDATA[<strong>På Lucia skrev den svensk-kenyanske rapparen på Twitter att han låg döende i covid, och nyheten fick stor spridning. Nu visar det sig att han endast hade en släng av malaria.</strong>

Ken Ring, 42, var nyligen mycket sjuk och till och med inlagd på en intensivvårdsavdelning i Kenya, där han delvis bor. Till Schibsted-tidningen Aftonbladet <a href="https://www.aftonbladet.se/nojesbladet/a/mry1Qq/ken-ring-sjuk-i-covid-19--ligger-pa-intensiven-i-kenya" target="_blank" rel="noopener">meddelade</a> han att han hade corona och var döende. Detta ”bekräftades” även via en släkting till Ken som meddelade att Ken hade covid och var ”väldigt svag”.

Ring har tidigare uttryckt <a href="https://mobile.twitter.com/KenRing/status/1435941442862690307" target="_blank" rel="noopener">kritik</a> på Twitter mot covidvaccin och blev därför hånad när han gick ut med att han hade covid-19.

"<em>Karma, det vidriga aset Ken Ring står nu för döden i just covid</em>," <a href="https://mobile.twitter.com/djsteves68/status/1472126093918412801" target="_blank" rel="noopener">skrev</a> användaren "DJmannen".

Nu har det visat det sig att han fått fel diagnos – Ken hade inte covid, utan malaria, rapporterar <a href="https://www.aftonbladet.se/nojesbladet/a/G3n6Gx/ken-rings-nya-sjukdomsbesked-drabbad-av-malaria--var-inte-covid" target="_blank" rel="noopener">Aftonbladet</a>. Ken mår nu bättre och är på väg till Sverige för att fira jul med sin familj.]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/inrikes/ken-ring-var-inte-doende-i-covid-hade-malaria/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Läkemedelsjätte lanserar malariavaccin &#8211; ska injiceras på spädbarn</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/ekonomi/lakemedelsjatte-lanserar-malariavaccin-ska-injiceras-pa-spadbarn/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/ekonomi/lakemedelsjatte-lanserar-malariavaccin-ska-injiceras-pa-spadbarn/#comments</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Sofie]]></dc:creator>
		<pubDate>Mon, 11 Oct 2021 04:34:00 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Ekonomi]]></category>
		<category><![CDATA[malaria]]></category>
		<category><![CDATA[vaccin]]></category>
		<category><![CDATA[Världshälsoorganisationen]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=108845</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Den brittiska läkemedelsjätten GlaxoSmithKline lanserar nu det första vaccinet som utvecklats mot malaria, och det ska redan nu kunna injiceras på spädbarn, deklarerar WHO.</strong>

– <em>Det efterlängtade malariavaccinet för barn är ett genombrott för forskningen, barns hälsa och malariakontroll</em>, <a href="https://news.sky.com/story/first-malaria-vaccine-could-be-rolled-out-to-billions-as-world-health-organisation-experts-give-approval-12427378" target="_blank" rel="noopener">menar</a> Världshälsoorganisationens generaldirektör Tedros Adhanom Ghebreyesus.

Utvecklingen av vaccinet, som går under namnet Mosquirix, menar GlaxoSmithKline har varit krävande eftersom det är det första vaccinet som riktar sig mot en parasit och att det därför inte har följt samma utvecklingsprocess som vaccin mot virus eller bakterier.

I kliniska tester har det enligt uppgift visat sig kunna skydda mot 30 procent av svåra fall av malaria, vilket i sig är lågt vid jämförelse med andra vacciner mot andra sjukdomar. Däremot anser Världshälsoorganisationen att det ändå kommer att rädda "tiotusentals liv" varje år.

Andra läkemedelsbolag arbetar för att ta fram ett mer effektivt vaccin, däribland samma grupp som tog fram AstraZenecas vaccin mot covid-19.]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/ekonomi/lakemedelsjatte-lanserar-malariavaccin-ska-injiceras-pa-spadbarn/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>5</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Nedstängningspolitiken – förödande för svårt sjuka</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/utrikes/nedstangningspolitiken-forodande-for-svart-sjuka/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/utrikes/nedstangningspolitiken-forodande-for-svart-sjuka/#comments</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Markus Andersson]]></dc:creator>
		<pubDate>Tue, 14 Sep 2021 04:30:24 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Utrikes]]></category>
		<category><![CDATA[HIV]]></category>
		<category><![CDATA[malaria]]></category>
		<category><![CDATA[nedstängningar]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=107010</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Den repressiva nedstängnings- och coronapolitiken runt om i världen har drabbat svårt sjuka i malaria, tuberkulos och hiv mycket hårt. Färre sjuka har behandlats och testats och har i många fall inte fått tillgång till direkt nödvändig sjukvård.
</strong>

Det är Globala Fonden, som samlar in och delar ut medel för att bekämpa tuberkulos, malaria och hiv, som i sin rapport konstaterar att nedstängningspolitiken och covid-19 drabbat sjuka i ovan nämnda sjukdomar mycket negativt.

Man noterar att 11 procent färre människor fick hjälp med behandlingar eller förebyggande åtgärder jämfört med innan nedstängningspolitiken – samtidigt minskade testningen med hela 22 procent.

Det är framför allt de hårda restriktionerna och nedstängningarna som är orsaken och experter menar att många sjuka inte längre har möjlighet att uppsöka nödvändig vård.

<em>– Jag har vänner i Swaziland, där det finns mest hiv i hela världen. 40 procent är hivpositiva. Men vad händer om du plötsligt inte kan ta dig till kliniken för att testa dig eller få dina bromsmediciner? Du blir resistent och återigen smittsam</em>, <a href="https://tt.omni.se/pandemin-forodande-for-andra-allvarligt-sjuka/a/z74ALw" target="_blank" rel="noopener">säger</a> Mats Målqvist, professor i global hälsa vid Uppsala universitet till TT.

<strong>Även för personer</strong> sjuka i tuberkulos har nedstängningarna varit skadliga. Antalet behandlade har minskat med 19 procent för den läkemedelsresistenta versionen av sjukdomen och hela 37 procent för den multiresistenta varianten. 2020 behandlades 4,7 miljoner människor för tuberkulos – ungefär en miljon färre än under 2019.

<em>– Jag vill inte förringa covid-19, men i förhållande till tuberkulos har den en mycket låg dödlighet, det behöver man bara titta i de gamla kyrkböckerna för att förstå. Det står ”lungsot” överallt. Vi vill inte få in en tuberkulos som antibiotika inte biter på i Sverige. Då har vi verkligen ett problem</em>, säger Mats Målqvist vidare.

Vad gäller malaria så ökade visserligen antalet utdelade myggnät men i många länder minskade man testerna. I Angola genomfördes exempelvis under 2020 hela sex miljoner färre tester än under 2019.

<em>– Jag blev faktiskt överraskad över att det inte har gått ännu sämre. Alla dessa sjukdomar kräver en interaktion med samhället. Behandlingen av dem bygger på att du är på plats och jobbar aktivt. Sådant fungerar inte om du har en lockdown</em>, konstaterar Målqvist.

<strong>Han pekar på att</strong> det finns betydligt farligare sjukdomar än covid-19 och att han blir upprörd när riskerna med viruset överdrivs.

<em>– Framför allt med tanke på att det är en miljon barn som dör i vanlig lunginflammation varje år. Fem miljoner barn dör i de här sjukdomarna, varav 98 till 99 procent i låg- och medelinkomstländerna. Samtidigt som man blåser upp faran för barn av covid-19 i andra länder, som här i USA. Jag blir faktiskt upprörd.</em>

Vidare menar han att det faktum att Världshälsoorganisationen ändå valt att ge sitt stöd åt nedstängningspolitiken beror på att organisationen är utsatt för ”starka politiska påtryckningar”.]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/utrikes/nedstangningspolitiken-forodande-for-svart-sjuka/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>2</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Växter kan hämma malaria</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/halsa/vaxter-kan-hamma-malaria/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/halsa/vaxter-kan-hamma-malaria/#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Osignerad]]></dc:creator>
		<pubDate>Mon, 17 Apr 2017 19:51:27 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Hälsa]]></category>
		<category><![CDATA[malaria]]></category>
		<category><![CDATA[myggor]]></category>
		<guid isPermaLink="false">http://nyadagbladet.se/?p=31479</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Stickmyggshonor är inte bara beroende av blod, utan även socker, som de får från frukt, nektar, och sav.</strong>

Ny forskning visar att både myggornas överlevnad och förmåga att sprida malaria påverkas av vilka växter som ingår i dieten.

<em>– Tidigare forskning har visat att sockret är viktigt för malariamyggornas flygförmåga och fortplantning. Vad vi nu visar är att valet av sockerkälla påverkar samspelet mellan myggan och de malariaparasiter som myggan kan bära på,</em> säger professor Rickard Ignell från Sveriges lantbruksuniversitet, en av forskarna bakom studien.

<strong>I försök utfodrades</strong> myggor med blod som innehöll malariaparasiter och socker från en av vem källor: frukterna mango och sumak, blommor från oleander- och kaktusväxt, samt en sockerlösning. Myggorna som matats med frukt var 30-40 procent mer effektiva smittspridare än de som fått sockerlösning – och de som fått oleander var 30 procent mindre effektiva.

– <em>Vi vet inte exakt vad dessa skillnader beror på, men troligen handlar det både om växternas innehåll av giftiga ämnen och om deras näringsmässiga kvalitet,</em> säger Rickard Ignell.

<strong>Prydnadsväxter skulle</strong> alltså kunna få en ny roll i malariadrabbade områden som en parasithämmande sockerkälla för myggorna.

&#160;

&#160;

<em>Artikeln har tidigare publicerats i Miljömagasinet</em>]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/halsa/vaxter-kan-hamma-malaria/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Asylsökande bär glömda sjukdomar tillbaka till Europa</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/utrikes/asylsokande-bar-glomda-sjukdomar-tillbaka-till-europa/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/utrikes/asylsokande-bar-glomda-sjukdomar-tillbaka-till-europa/#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Osignerad]]></dc:creator>
		<pubDate>Tue, 08 Dec 2015 08:55:03 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Utrikes]]></category>
		<category><![CDATA[asylsökare]]></category>
		<category><![CDATA[malaria]]></category>
		<guid isPermaLink="false">http://nyadagbladet.se/?p=24987</guid>

					<description><![CDATA[<span style="font-size: 14pt;"><strong>Italien och hela Europa riskerar nu åter drabbas av infektionssjukdomar som regionen inte haft sedan förra århundradet.</strong></span>

Ett norskt kustbevakningsfartyg med asylsökande från Centralafrika ombord har nyligen anlänt till Reggio di Calabrias hamn i södra Italien. Sex av de 906 asylsökarna (715 män, 168 kvinnor, varav tio gravida, och 23 barn) misstänks ha malaria. 300 har skabb. Det är vanligt för ankommande asylsökare, meddelar den italienska nyhetsbyrån Ansa.

<strong>I mars kom</strong> 417 asylsökare, varav en hade malaria och femtio hade skabb, till samma hamn. I augusti anlände 1 373 afrikaner samt kroppen av en man från Eritrea. Mannen dog av sjukdom under resan.

Nu har särskilda desinfektionstält placerats i hamnen på uppdrag av nödsituationsministeriet. Italienska sanitära tjänster arbetar på platsen.

&#160;

<em>se.sputniknews.com</em>]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/utrikes/asylsokande-bar-glomda-sjukdomar-tillbaka-till-europa/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Myggors motstånd avslöjas</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/miljo/myggors-motstand-avslojas/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/miljo/myggors-motstand-avslojas/#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Osignerad]]></dc:creator>
		<pubDate>Fri, 23 May 2014 11:19:47 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Miljö]]></category>
		<category><![CDATA[bekämpningsmedel]]></category>
		<category><![CDATA[DDT]]></category>
		<category><![CDATA[malaria]]></category>
		<category><![CDATA[myggor]]></category>
		<guid isPermaLink="false">http://nyadagbladet.se/?p=18016</guid>

					<description><![CDATA[<span style="font-size: large;"><strong>Forskare vid Liverpool School of Tropical Medicine har upptäckt att en enstaka genetisk mutation ligger bakom myggors motstånds</strong></span><span style="line-height: 1.5em;"><span style="font-size: large;"><strong>kraft mot DDT och pyretrin (ett insektsgift som används i bland i annat myggnät).                </strong></span>      </span>

Då myggorna blir allt mer resistenta mot bekämpningsmedel kan upptäckten bli viktig för den fortsatta kampen mot malaria. För­hoppningen är att man ska kunna hitta en metod för att hindra att mutationen sprider sig mellan olika myggpopulationer.

Det gör det också möjligt att tidigt upptäcka om bekämpningsmedel kommer att ha någon effekt på en viss population.

Upptäckten ger även hopp om att kunna upptäcka källan till andraformer av resistens hos andra arter, enligt forskarna.

&#160;

<i>Artikeln har tidigare publicerats i Miljömagasinet.</i>]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/miljo/myggors-motstand-avslojas/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Sengångare kan bära på mediciner</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/vetenskap/sengangare-kan-bara-pa-mediciner/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/vetenskap/sengangare-kan-bara-pa-mediciner/#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Osignerad]]></dc:creator>
		<pubDate>Tue, 18 Feb 2014 10:48:26 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Vetenskap]]></category>
		<category><![CDATA[malaria]]></category>
		<guid isPermaLink="false">http://nyadagbladet.se/?p=16260</guid>

					<description><![CDATA[<span style="font-size: large;"><strong>Den slöa sengångaren kan bära på bot mot flera sjukdomar, enligt en rapport som publicerats i PLOS ONE.</strong></span>

[caption id="attachment_16374" align="aligncenter" width="450"]<img class="size-medium wp-image-16374  " alt="Sengångaren är en riktig filur med att skydda sig mot sjukdommar. Foto: Thowra_uk/CC BY-NC-ND 2.0" src="http://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2014/02/sengangare-450x299.jpg" width="450" height="299" /> Sengångaren är en riktig filur på att skydda sig mot sjukdomar. Foto: Thowra_uk/CC BY-NC-ND 2.0[/caption]

I sengångarens päls finns nämligen flera svamparter som innehåller ämnen som tycks kunna rå på såväl bakterier som bröstcancerceller, liksom de parasiter som orsakar malaria och Chagas sjukdom.

Sarah Higginbotham, mikrobiolog vid Smithsonian Tropical Re­search Institute i Panama och rapportens huvudförfattare säger att hon blev nyfiken när hon fick veta att gröna alger lever i sengångarens päls. Algerna absorberar vatten som en svamp och gör pälsen till ett attraktivt hem för andra mikroorganismer.

<strong>Forskarlaget</strong> extraherade 84 ämnen från dessa organismer och har testat deras effekter på diverse celler och mikrober. Speciellt intressant är att åtta av de ämnen som utvunnits tycks ha en effekt på Trypanosomacruzi, parasiten som orsakar Chagas sjukdom, som nu bara kan behandlas med två ämnen som har giftiga sidoeffekter, varför behandlingen ofta får avbrytas.

Forskarna säger även att sengångare från andra områden kan bära <span style="line-height: 1.5em;">på ännu</span><i style="line-height: 1.5em;"> </i><span style="line-height: 1.5em;">fler intressanta mikrober, skriver </span><a style="line-height: 1.5em;" href="http://scidev.net">scidev.net</a><span style="line-height: 1.5em;">.</span>

&#160;

&#160;

<em>Artikeln har tidigare publicerats i Miljömagasinet.</em>]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/vetenskap/sengangare-kan-bara-pa-mediciner/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
	</channel>
</rss>
