<?xml version="1.0" encoding="UTF-8"?><?xml-stylesheet type="text/xsl" href="https://nyadagbladet.se/wp-content/plugins/rss-feed-styles/public/template.xsl"?><rss version="2.0"
	xmlns:content="http://purl.org/rss/1.0/modules/content/"
	xmlns:wfw="http://wellformedweb.org/CommentAPI/"
	xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/"
	xmlns:atom="http://www.w3.org/2005/Atom"
	xmlns:sy="http://purl.org/rss/1.0/modules/syndication/"
	xmlns:slash="http://purl.org/rss/1.0/modules/slash/"
	xmlns:rssFeedStyles="http://www.lerougeliet.com/ns/rssFeedStyles#"
xmlns:media="http://search.yahoo.com/mrss/" >

<channel>
	<title>Mälaren &#8211; Nya Dagbladet</title>
	<atom:link href="https://nyadagbladet.se/tag/malaren/feed/" rel="self" type="application/rss+xml" />
	<link>https://nyadagbladet.se</link>
	<description>Morgondagens Dagstidning!</description>
	<lastBuildDate>Fri, 10 Oct 2025 11:06:34 +0000</lastBuildDate>
	<language>sv-SE</language>
	<sy:updatePeriod>
	hourly	</sy:updatePeriod>
	<sy:updateFrequency>
	1	</sy:updateFrequency>
	<generator>https://wordpress.org/?v=7.1.2</generator>

<image>
	<url>https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2021/11/cropped-nyd-logo-500-32x32.jpg</url>
	<title>Mälaren &#8211; Nya Dagbladet</title>
	<link>https://nyadagbladet.se</link>
	<width>32</width>
	<height>32</height>
</image> 
<rssFeedStyles:reader name="Digg Reader" url="http://digg.com/reader/search/https%3A%2F%2Fnyadagbladet.se%2Ffeed%2F"/><rssFeedStyles:reader name="Feedly" url="http://cloud.feedly.com/#subscription%2Ffeed%2Fhttps://nyadagbladet.se/feed/"/><rssFeedStyles:reader name="Inoreader" url="http://www.inoreader.com/?add_feed=https%3A%2F%2Fnyadagbladet.se%2Ffeed%2F"/><rssFeedStyles:button name="Like" url="https://www.facebook.com/sharer/sharer.php?u=%url%"/><rssFeedStyles:button name="G+" url="https://plus.google.com/share?url=%url%"/><rssFeedStyles:button name="Tweet" url="https://twitter.com/intent/tweet?url=%url%"/>	<item>
		<title>PFAS-halterna minskar i svenska storsjöar</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/miljo/pfas-halterna-minskar-i-svenska-storsjoar/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Redaktionen]]></dc:creator>
		<pubDate>Fri, 10 Oct 2025 10:37:37 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Miljö]]></category>
		<category><![CDATA[Mälaren]]></category>
		<category><![CDATA[PFAS]]></category>
		<category><![CDATA[Vänern]]></category>
		<category><![CDATA[Vättern]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=214744</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Förbud mot farliga PFAS-ämnen har gett effekt i svenska storsjöar. Men halterna ligger fortfarande över gränsvärdena i Vättern.</strong>

PFAS är miljögifter som ofta kallas för evighetskemikalier på grund av att de bryts ner väldigt långsamt och därmed samlas i jorden, vatten, djur och även människor.

Vissa PFAS-ämnen kan vara skadliga för människor där flera studier har <a href="https://nyadagbladet.se/miljo/sa-undviker-du-pfas-i-vardagen/" target="_blank" rel="noopener">pekat</a> på att de bland annat kan orsaka exempelvis cancer, leverskador, försämrad reproduktionsförmåga, tarmsjukdomar och sköldkörtelrubbningar.

Nyligen upptäcktes det även att svenska <a href="https://nyadagbladet.se/miljo/hoga-halter-pfas-hos-vilda-djur/" target="_blank" rel="noopener">vilda</a> djur har ovanligt höga halter av ämnena, där bland annat skogssorkar troligen fått leverskador på grund av evighetskemikalierna.
<h3>Minskat sedan 2000-talet</h3>
I en ny studie, genomförd av Naturhistoriska riksmuseet, på uppdrag av Vattenvårdsförbunden, har man mätt förekomsten av substanserna i fisk i svenska sjöar. Det har man gjort med hjälp av prover från museets miljöprovbank, som går tillbaka till början av 70-talet.

Resultaten visar att halterna av PFAS generellt har minskat i svenska sjöar. I Mälaren och Vänern har nivåerna minskat sedan början av 2000-talet och i Vättern sedan 2008.
<h3>Problemen kvarstår</h3>
Anledningen till minskningen tros vara att man förbjudit de mest kända PFAS-ämnena internationellt. Däremot ligger Vätterns röding fortfarande över vattendirektivets gränsvärde för PFOS, ett av de PFAS-ämnena som förbjudits.

— <em>Våra resultat visar att åtgärder och förbud har haft effekt, men också att problemet med PFAS är långt ifrån löst,</em> säger Suzanne Faxneld på enheten för miljöanalys och forskning vid Naturhistoriska riksmuseet, i ett <a href="https://www.mynewsdesk.com/se/naturhistoriska_riksmuseet/pressreleases/pfas-i-sveriges-stora-sjoear-halterna-minskar-men-riskerna-kvarstaar-3409186" target="_blank" rel="nofollow noopener">pressmeddelande</a>.

Nu diskuteras striktare gränsvärden för kemikalierna i EU. Om dessa införs tror Faxneld att de svenska storsjöarna kommer att överskrida de nya gränsvärdena. Studien visar att man bör förbereda sig för ett hårdare regelverk från EU.

—  <em>Det är också väldigt viktigt att förhindra att de här ämnena över huvud taget hamnar i miljön</em>, säger hon.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Mikroplast i Vättern och Mälaren</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/miljo/mikroplast-vattern-och-malaren/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/miljo/mikroplast-vattern-och-malaren/#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Osignerad]]></dc:creator>
		<pubDate>Tue, 22 Nov 2016 19:04:39 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Miljö]]></category>
		<category><![CDATA[Mälaren]]></category>
		<category><![CDATA[mikroplaster]]></category>
		<category><![CDATA[Vättern]]></category>
		<guid isPermaLink="false">http://nyadagbladet.se/?p=32879</guid>

					<description><![CDATA[<strong>I Havs- och vattenmyndighetens rapport Sötvatten 2016 redovisas nya rön om mikroplaster i Vättern och Mälaren. Även om resultaten inte är färdigutvärderade ges en tydlig signal om att åtgärder måste vidtas eftersom båda sjöarna är viktiga vattentäkter.</strong>

<em>– De nya rönen om mikroplatser i Vättern är både förvånade och oroande. Samtidigt visar det hur viktig den svenska miljöövervakningen är för att vi ska kunna upptäcka miljöhot,</em> säger Åsa M Andersson på HaV, Havs- och vattenmyndigheten.

En av de kända riskerna med mikroplast är att fiskar och andra vattenlevande organismer kan ta fel på plast och mat. Detta kan ge näringsbrist samt skador på matsmältningsorganen.

&#160;

<em>Artikeln har tidigare publicerats i Miljömagasinet</em>]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/miljo/mikroplast-vattern-och-malaren/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
	</channel>
</rss>
