Lucia – Nya Dagbladet

Allmänheten stoppas från att rösta fram Finlands lucia

Jan Sundstedt — Fri, 08 May 2026 06:33:52 +0000

Allmänheten får inte längre rösta fram Finlands lucia. Efter återkommande påhopp mot kandidaterna ska valet i stället göras av en kommitté – även om Folkhälsan medger att förändringen inte garanterar att den som utses slipper angrepp. I Finland har allmänheten, precis som i Sverige, kunnat rösta fram årets lucia. Men nu görs traditionen om. Folkhälsan, som arrangerar valet av Finlands lucia, meddelar att den öppna omröstningen slopas från och med i år, rapporterar Yle. I stället ska en kommitté utse vem som får bära ljuskronan. Beslutet motiveras med att den tidigare modellen kan vara orättvis för kandidaterna, men också med att Folkhälsan noterat allt fler osakliga påhopp, rasism och andra typer av angrepp riktade mot dem som ställer upp. Stina Heikkilä, HR- och utvecklingschef på Folkhälsan, säger till Yle att organisationen under en längre tid övervägt att ändra modellen. — Vi kom fram till att tiden är inne för att slopa omröstningen och på det sättet se till att de kandidater som ställer upp för det här meningsfulla och fina uppdraget skyddas från otrevliga påhopp och osakligheter, säger Heikkilä.

Elva personer i ny kommitté

Den nya kommittén består i år av elva personer. I den ingår representanter för Folkhälsans fyra landskapsföreningar, personer som tidigare krönt en lucia, en tidigare lucia, ledaren för luciakören samt representanter från Hufvudstadsbladet, Svenska Yle och Folkhälsans frivilligverksamhet. Enligt Folkhälsan har kommittén satts samman med hänsyn till regional spridning och mångfald. Samtidigt säger Heikkilä att det inte finns någon garanti för att den som utses till Finlands lucia slipper påhopp även med den nya modellen. — Men genom att vi tar bort själva omröstningen vill vi ändå markera väldigt tydligt att vi inte godkänner någon form av osakligt beteende mot unga personer som ställer upp i ett frivilliguppdrag för en god sak, säger hon.

Insamlingen påverkas

Den öppna omröstningen har tidigare varit kopplad till luciainsamlingen. Människor har kunnat donera pengar i samband med att de röstat på sin kandidat. När omröstningen nu slopas behöver även insamlingsmodellen göras om. Heikkilä säger att Folkhälsan funderar på hur insamlingen kan utformas i framtiden och att organisationen vill att människor även fortsättningsvis ska delta.

Kröningen fortsätter som tidigare

Folkhälsan betonar att själva luciatraditionen består. Ansökan om att bli lucia sker på samma sätt som tidigare och kandidaterna samlas fortfarande till en särskild kandidaterdag. Finlands lucia kröns traditionsenligt i Helsingfors domkyrka på luciadagen den 13 december, för att därefter turnera i Svenskfinland. Finlands lucia 2025, Alexandra Lindqvist, blev därmed den sista att utses med hjälp av publikens röster.

Historien om Lucia

Redaktionen — Sat, 13 Dec 2025 06:11:23 +0000

Den folkkära Luciatraditionen i Sverige fick ett folkligt uppsving under 1920-talet men har anor som går mycket långt tillbaka i tiden. Många förknippar den med kristendomen, men faktum är att den går tillbaka till tiden innan Sverige kristnades. Namnet Lucia kommer från latinets lux och betyder "ljus". Idag den 13 december skrider Lucia fram med sin praktfulla ljuskrona och följet av tärnor och stjärngossar, och med lite tur även någon pepparkaksgubbe och tomtenisse i följet. De stämningsfulla sångerna för högtiden har de flesta svenskar hört så många gånger att man i regel kan dem utantill.

Helgonet Santa Lucia

Efter att Sverige kristnades infördes även den julianska kalendern, där 13 december är årets längsta natt – vintersolståndet. I samband med detta fick varje dag ett kristet helgon - och den 13 december fick Sankta Lucia sin dag. Idag har vi den gregorianska kalendern och då inträffar vintersolståndet den 22 december. Lucia ses som en historisk figur av den kristna världen som martyr och vördas även som helgon inom den romersk-katolska kyrkan. Hon föddes enligt berättelsen under 280-talet i Syrakusa på Sicilien och avlade ett kyskhetslöfte för att hedra Gud - men eftersom det var förbjudet att vara kristen vid denna tid höll hon det för sig själv. Hennes mor ska dock ha lovat bort henne till en man, medan Lucia gång på gång försökte skjuta upp bröllopet. När modern blev sjuk ska Lucia ha tagit henne till helgonet Agatas grav, där modern efter besöket tillfrisknade varefter hon menade att Lucia inte längre behövde gifta sig. Mannen som hon tidigare varit lovad blev så arg att han anmälde Lucia till kejsaren Diocletianus, som var starkt emot kristendomen. Lucia dömdes efter detta till döden genom bränning på bål, men när bålet tändes dog hon inte av lågorna. En soldat ska därför ha stuckit en kniv i halsen på henne, varpå hon avled. Inom den kristna konsten framställs Lucia därför ofta med ett svärd eller en dolk och ett sår i halsen. En annan vanlig avbildning är Santa Lucia med två ögon på ett fat, vilket anspelar på legenden om att hon före sin död tog ut sina ögon och sände dem till sin fästman. Enligt samma berättelse skänkte Gud henne sedan nya ögon, som var ännu vackrare än dem hon tidigare haft. [caption id="attachment_218189" align="alignnone" width="1170"] Lussekatter äts traditionellt den 13 december i Sverige. Foto: iStock/Eleonora Grigorjeva[/caption]

Lussekatten

Det som kanske förknippas mest med Lucia i Sverige är den saffransgula lussekatten, eller lussebullen. Det är en vetebulle smaksatt med saffran som ofta dekoreras med russin. Ursprunget är inte helt fastställt, men man tror att den kan härstamma från 1600-talets Tyskland. Enligt sägnen brukade djävulen, förklädd till katt, ge barn stryk. För att skydda barnen delade Jesusbarnet, eller Christkindlein, ut saffransgula bullar till snälla barn. Den gula färgen symboliserade ljus och sol, vilket ansågs skrämma bort djävulen – eller Lucifer. Vissa menar att just ordet lusse kommer därifrån. När bullen kom till Sverige är oklart, men även här kallades bakverket från början för dövelskatt, alltså djävulskatt. Det tyder på att de tyska traditionerna tog sig hit. Första gången lussekatten omnämns under det namnet är 1898, och det var också vid den tiden bullen blev populär i samband med att saffran blev en julkrydda, enligt Kulturminnet. Troligen var det också då bullen började förknippas med Luciafirandet, vilket kan förklara namnbytet – men det vet man inte säkert. I Sverige finns en lång tradition av att baka julbröd i olika former, även om lussekatten är relativt ny. Vanliga former är S-formen, som kallas enkel kuse, eller två S-former lagda i kors för att bilda en gullvagn eller ett julkors. Dessa former kan spåras ända tillbaka till bronsåldern, då de var vanliga på smycken och i avbildningar.

Lussekäringen

I den nordiska folktron var 13 december en delvis ryslig natt som man hade stor respekt för, eftersom man ansåg att övernaturliga makter låg som närmast vår synliga värld i samband med vintersolståndet. För att inget ont skulle hända på gården eller med djuren vakade människor därför hela natten, något man kallade för lussevaka. Det ansågs också viktigt, av samma skäl, att hålla sig inomhus. Det var också den 13 december som Lussi, eller Lussekäringen, kunde uppenbara sig. Hon var en skräckinjagande andlig varelse som kom ridande genom luften, med följeslagare som kallades lussiferda. I exempelvis Västergötland var det istället Lussegubben som kom ridande. Han kunde också heta Lusse-Per - eller Lucifer. Barn som begått illdåd var särskilt utsatta för Lussi, som det berättades till och med kunde komma nerför skorstenen och röva bort dem. Om någon av julens förberedelser inte var klara kunde Lussi också straffa gården. Dessa legender antas gå tillbaka åtminstone till 1200-talet. Vintersolståndet var också inledningen på julen, då de flesta förberedelser skulle vara färdiga, som exempelvis att slakta julgrisen. Ofta festade man under den 13 december med mycket mat - och alkohol. Ungdomar kunde springa från gård till gård och banka på dörrar, sjunga och få brännvin och mat som tack. Detta beteende var dock inte lika populärt bland Sveriges präster under 1700-talet, men istället för att helt förbjuda firandet valde man att låta Lucia få en större roll på dagen, enligt Linköpings universitet. Det blev en slags kompromiss och möjligen en anledning till att man idag firar på ett lugnare sätt än tidigare. [caption id="attachment_218188" align="alignnone" width="1170"] Foto: iStock/Alexander Farnsworth[/caption]

Luciatåget

Att klä ut barn likt kristna helgon i december är en tradition man spårat till någon gång under medeltiden, och att en kvinna klär sig i vitt och sjunger tillsammans med en ljusstake är dokumenterat från exempelvis Västergötland 1764. Däremot hade man då inget tåg och kvinnan bar inte krona. Traditionen firades också i hemmens sovrum på Luciamorgonen, inte offentligt. Under slutet av 1800-talet började den specifika traditionsform man fortfarande har. Den lanserades, enligt Linköpings universitet, först på Skansen i Stockholm, och har senare spridits till andra nordiska länder. Idag firas Lucia på detta sätt i Norge, Danmark och Finland, dock inte i samma grad som i Sverige. Även i Italien firas Lucia, vilket där sker både i december och i maj. Traditionen förekommer också i USA och Kanada, mycket eftersom det i båda länderna finns en stor skandinavisk gemenskap. I Sverige fick traditionen ett starkt folkligt uppsving framförallt på 1920-talet och 1927 ägde den första Lucia-omröstningen rum. Under 1900-talet tillkom sedermera även stjärngossarna i luciatåget, vilket i sin enkelhet beror på att man ville inkludera männen och pojkarna i traditionen. Stjärngossarna bedöms ha inspirerats av de katolska ländernas julspel. Lucias ljuskrona har en djup symbolik kopplad till legenden om att Lucia överlevde försöket att bränna henne på bål, då elden vägrade att ta fäste. En annan berättelse säger att Lucia bar ljusen på huvudet för att hålla händerna fria när hon förde kristna till säkerhet i Roms katakomber. Det röda bandet ska symbolisera blodet som rann nerför helgonet Lucias klänning när hon dödades som martyr.

Prinsessan Estelle önskar glad lucia

Sofie — Fri, 13 Dec 2024 10:05:10 +0000

Det kungliga hovet och prinsessan Estelle önskar alla en glad lucia idag. I en bild från kungahuset, som publicerats på Instagram, ses prinsessan, nu tolv år gammal, lussa för familjen iklädd traditionella luciakläder och krona. ”Glad luciamorgon från Haga!”, skriver kungahuset på Instagram. Bilden togs av modern kronprinsessan Victoria under luciamorgonen.

Visa detta inlägg på Instagram

Ett inlägg delat av Kungahuset (@kungahuset)

Pepparkaksgubbar förbjuds i luciatåg på Kalmarskola

Osignerad — Wed, 28 Nov 2018 09:49:24 +0000

Lindöskolan i Kalmar kommer inte att ha några pepparkaksgubbar i Luciatåget. Det kan uppfattas som rasistiskt, menar skolan. Detta har rört upp känslor hos många föräldrar som menar att det har spårat ur. Det rapporterar 24Kalmar. – Jag blir så ledsen. Barn är så oförstörda och de tycker om vad de tycker om och vad de inte tycker om och jag blir så trött att man ska göra något till ett problem som inte är ett problem. Många människor idag är så rädda och vill bara följa med den stora flocken, säger en förälder. Föräldern har följt diskussionen som har förts tidigare men utan att ha berörts av den personligen. Nu kom hennes dotter, som går på mellanstadiet, hem och berättade, att de inte fick vara pepparkakor i luciatåget – för att det sticker i ögonen och det är rasistiskt. – Barn måste få vara barn. Jag tycker att det här har spårat ur fullständigt. På den ena sidan så ska man jobba med pride-flaggan, att alla ska få bestämma själva. Varför är det inte samma sak med pepparkakan? Man behöver inte göra det så allvarligt eller en så stor grej av det, säger hon och tillägger att hon tröttnat på att "våra traditioner sakta tas bort". Rektorn Karin Berggren på Lindöskolan kan inte kommentera förbudet mot pepparkaksfigurer när hon får frågan. Hon skyller på att det är musikläraren som lägger upp Luciatåget. Själv vet hon inte varför pepparkaksgubbarna har försvunnit ur tåget. Christopher Jarnvall/NB Nyhetsbyrån

Luciafirande på förskola i Motala ställs in – ”vill inte exkludera någon”

Osignerad — Sat, 24 Nov 2018 13:24:57 +0000

Det blir inget luciafirande på förskolan Kärrbacken i Motala. Enligt förskolechefen vill de inte ”exkludera någon”. Beslutet har gjort flera föräldrar upprörda. – Hur ska vi föräldrar förklara det här för våra barn som längtat och valt ut kostymer? Min son blev jättebesviken, säger föräldern Jessica Gunninge till MVT.se. På ett föräldramöte under onsdagen meddelade förskolechefen Anna Karmskog att det inte blir något luciafirande. – Det blev en jättehet debatt, säger Jessica Gunninge. Enligt förskolechefen har det inte varit aktuellt att diskutera beslutet med föräldrarna. Det ska finnas flera skäl till att luciafirandet uteblir, bland annat så ifrågasätter hon genusperspektivet i att gå på rad i ett luciatåg. – Det är inte något de kan vara med och bestämma. Beslutet tar vi inom ramen för skollagen, mot diskriminering och kränkande behandling. Vi vill inte exkludera någon, säger förskolechefen Anna Karmskog.

Luciafirande försvinner i flera kommuner

Osignerad — Sat, 03 Dec 2016 13:43:12 +0000

Flera förskolor på Södermalm i Stockholm har valt att ställa in det årliga luciafirandet och istället anordna en allmän ljusfest. Man menar att det klassiska luciafirandet är exkluderande och inte för alla barn. Som anledning till att den anrika traditionen försvinner uppger man att flera föräldrar inte velat fixa luciakläder till sina barn och att det hela varit stressigt både för barn och för vuxna. På Tantolundens förskola anordnade man redan förra året en ljusfest istället för ett luciafirande, och nu tar flera förskolor efter idén. – Att familjerna inte behöver ta med saker hemifrån innebär att alla barn får lika möjligheter, att firandet blir lika för alla, säger Annika Nylén Nilsson, biträdande chef för Maria förskolor, till Stockholm Direkt. Man uppger samtidigt att en del medarbetare varit besvikna över att luciafirandet försvinner, men försvarar sig med att man kommer fortsätta fika och sjunga sånger. Inte heller i Ystad, Köping, Umeå, Uddevalla eller Södertälje blir det något luciafirande det här året och vissa menar att urvalsprocessen inför vem som ska bli årets lucia är inskränkt och ålderdomlig. — Bilden av lucia är att det ska vara en blond kvinna. Det är en bild av vad svenskhet är som många svenskar inte känner igen sig i, säger Jonas Engman, etnolog vid Nordiska museet till Aftonbladet. På flera platser i landet har det också varit för få intresserade av att delta i något luciatåg för att eventet ska kunna bli av. Andra kommuner har helt struntat i att eftersöka deltagare till luciatåg.