LRF – Nya Dagbladet

LRF: Sverige på väg mot matkris

Emil Fjellstedt — Sun, 26 Apr 2026 10:43:02 +0000

Lantbrukarnas Riksförbund (LRF) varnar för att svenskt lantbruk befinner sig i ett akut läge och kräver omedelbara krisåtgärder från regeringen. Enligt organisationens beräkningar har kostnaderna stigit med 1,8 miljarder kronor på bara några veckor. Den förvärrade konflikten i Mellanöstern har lett till snabbt stigande priser på diesel och gödsel, vilket slår hårt mot svenska bönder. LRF pekar på att lönsamheten redan tidigare har varit mycket svag efter flera år med höga kostnader och små marginaler. Särskilt utsatta är växtodlingen och trädgårdsnäringen, där utgifterna för drivmedel, gödsel och bevattning är avgörande för att produktionen ska kunna fortsätta. Spannmålspriser och priser på trädgårdsprodukter har inte stigit i samma takt som kostnaderna, vilket ytterligare försämrar ekonomin för producenterna.

Torka hotar skördarna

Utöver de stigande kostnaderna pekar LRF på rekordlåga grundvattennivåer i delar av landet, främst i södra Sverige. Kombinationen av högre insatskostnader och vattenbrist skapar ett mycket svårt läge för svenska lantbrukare. Organisationen varnar för att uteblivna åtgärder kan leda till minskad svensk livsmedelsproduktion, ökat importberoende och högre matpriser i butik.

Kräver krispaket

För att mildra effekterna kräver LRF två snabba besked från regeringen – ett akut kompensationsstöd för de ökade kostnaderna och förlängd nedsättning av dieselskatten efter årsskiftet. LRF framhåller att elektrifieringen är ett långsiktigt mål, men fungerande alternativ till dieseldrivna maskiner saknas fortfarande i stora delar av jordbruket. Organisationen konstaterar att stödåtgärder diskuteras inom EU och anser att den svenska regeringen nu måste agera snabbt för att säkra den inhemska matproduktionen.

Första gången för svenska bönder i Brysselprotest – ”Vi måste säga ifrån”

Redaktionen — Fri, 19 Dec 2025 09:17:28 +0000

Under torsdagen samlades nära 10 000 lantbrukare med sina traktorer i Bryssel för att protestera mot EU:s jordbrukspolitik. Svenska LRF deltog också i de fredliga protesterna – som fick ett dramatiskt uppsving med tårgas och vattenkanoner från polis. Protesten, som organiserades av Copa-Cogeca, riktade sig bland annat mot EU-Mercosur-avtalet – som EU-ledare samlades för att diskutera i Bryssel under torsdagen. Avtalet skulle öppna för ökad import av jordbruksprodukter från Mercosur-länderna Argentina, Brasilien, Paraguay och Uruguay. Vidare protesterade även bönderna mot föreslagna nedskärningar i budgeten i EU:s gemensamma jordbrukspolitik (CAP). CAP ger ekonomiskt stöd till lantbrukare och finansierar cirka 70 procent av EU:s budget för jordbruk. Bönderna menar att minskad finansiering, hårdare miljökrav och ökad import från länder utanför EU gör det allt svårare att överleva. Totalt åkte cirka 10 000 traktorer mot Bryssel från ett flertal EU-länder och blockerade vägar. Bland annat deltog bönder från Frankrike, Spanien, Italien, Polen, Nederländerna och Tyskland, samt även Sverige.

10 000 farmers from all around Europe came to Brussels today to protest.
This was a massive protest.pic.twitter.com/YnLVw6bGRj — PeterSweden (@PeterSweden7) December 18, 2025

LRF deltar för första gången

Det har tidigare hållits en hel del så kallade traktordemonstrationer inom EU mot byråkraternas försämring av jordbrukspolitiken. Även om svenska bönder tidigare deltagit har Lantbrukarnas Riksförbund varit mer försiktigt med deltagandet. Men i måndags påbörjade bland annat bonden Henrik Larsson från Brook lantbruk i Östergötland sin traktorresa mot Bryssel. — Vi behöver få uppmärksamhet och förklara vad nedskärningar i CAP betyder, inte bara för oss bönder utan även för samhället. Vi måste säga ifrån mot den ökade regelbördan och de handelsavtal som riskerar att försvåra för oss, säger Larsson, som är engagerad i LRF Ungdomen, till Land Lantbruk. Även representanter från LRF Gävleborg valde att resa mot Bryssel. Totalt ska 50–60 svenska lantbrukare från LRF ha varit på plats under gårdagen.

Traktordäck i brand

Några lantbruksorganisationer valde att protestera på egen hand utan anslutning till Copa-Cogeca, och därför var arrangörerna också tvungna att byta rutt och plats. Bland annat skulle man ha samlats på Place du Luxembourg, men där hade andra organisationer redan tagit plats.

Chaos in the heart of the EU, Brussels as farmers hit the area against the EU deal with South American bloc Mercosur, which is the final nail in the coffin of the already struggling industry.
No farmers, no food! We stand with the farmers. Fk the EU pic.twitter.com/nzWFgdAZlh — Tommy Robinson 🇬🇧 (@TRobinsonNewEra) December 18, 2025

Polis var på plats med vattenkanoner och tårgas, rapporterar Jordbruksaktuellt. Det kastades mindre smällare mot polisen, fönster krossades och träd fälldes. Mitt på torget vid Place du Luxembourg stod en hög med traktordäck i brand. Vidare placerade man ut högar med potatis runt om i Bryssel, där syftet ska ha varit att kunna kasta på poliser.

"Terrorfasoner"

De våldsamma protesterna var dock inte Copa-Cogecas verk, utan utomstående organisationer som valde att protestera på egen hand. Trots detta mötte LRF:s deltagande kritik från EU-parlamentarikern Karin Karlsbro (L), som kallade det för "terrorfasoner". — Jag undrar vad i hela friden de gör där? Genom att vara där på plats så legitimerar man en del av den här rörelsen, säger Karlsbro till TV4 Nyheterna. LRF menar dock att man inte "legitimerar" våldsamheterna och har samarbetat med polisen inför protesten. — De sänker förtroendet för det vi har gjort i Bryssel. Det är något som vi absolut inte önskar och det blir problematiskt för oss att andra grupper passar på med att ställa till problem, säger LRF:s ordförande Palle Borgström.

”Oroande ökning” av stölder mot landsbygdsföretag

Sofie — Thu, 12 Sep 2024 12:53:01 +0000

Svenska landsbygdsföretag är fortsatt hårt drabbade av stölder och bedrägerier, visar en ny undersökning från LRF Entreprenad, och stölder av maskiner och redskap har ökat mest. Stölderna av diesel har minskat något de senaste åren, vilket mest troligt beror på förebyggande insatser som säkerhetskameror och ökad belysning. Däremot har antalet stölder av maskiner och redskap ökat sedan 2020. Ett problem med statistiken är dock att knappt hälften av stölderna rapporteras till polisen. – Vi ser en oroande ökning av maskinstölder. Endast hälften av alla stölder och bedrägerier anmäls till polisen, och det är en siffra som måste öka för att synliggöra problemets omfattning. Ett enklare system för att anmäla brott kan vara en lösning, men det är också viktigt att betona värdet av att dessa brott registreras i statistiken, även om de inte alltid leder till uppklarade fall, säger Ulf Johansson, branschansvarig på LRF Entreprenad, i ett pressmeddelande. Bedrägerier, som bluffakturor och bedrägliga telefonförsäljare, fortsätter att vara det vanligaste brottet mot lantbruksföretag. Undersökningen görs vartannat år och ingår även i studien Sveriges lantbruk våren 2024.

Betesrätten kan slopas

Sofie — Mon, 06 May 2024 06:36:41 +0000

I en pågående utredning gällande hur djurskyddslagar påverkar svenska livsmedelsproducenters konkurrenskraft inom EU diskuteras möjligheten att ta bort betesrätten för kor, enligt medieuppgifter. Det ska bland annat handla om att ta bort betesrätten för mjölkkor som går fritt inomhus - ett förslag som får hård kritik av veterinärförbundet och forskare. Idag har mjölkkor rätt att beta fritt utomhus minst sex timmar per dygn under sommaren, bestämmelser som kom 1988 bland annat efter en kampanj med författarinnan Astrid Lindgren. Bestämmelserna gäller dock inte tjurar, utan endast kor. Frågan om huruvida kor ska ha betesrätt eller ej är något som diskuterats flitigt under de senaste åren, där bland andra Lantbrukarnas riksförbund (LRF) arbetat för att få bort kornas betesrätt och istället låta dem gå i lösdrift inomhus, något som eko-bönder kallat för "skamligt". I regeringens utredning "Stärkt konkurrenskraft för livsmedelsproducenter och ett starkt djurskydd" har frågan om betesrätten kommit upp. Enligt uppgifter till Bonniertidningen DN överväger man att ta bort betesrätten för mjölkkor som går fritt inomhus. Två oberoende källor ska ha bekräftat för tidningen att det pågår en långtgående diskussion om att ta bort den. – Det här är en del av den svenska djurskyddslagen som är ganska central. Vi vet genom mängder av forskning att kor mår bra av att komma ut på bete, säger, Per Jensen, professor i etologi vid Linköpings universitet, enligt skattefinansierade SVT. Förra året påbörjades även en studie där 1500 kor idag hålls inomhus under 18 månader för att studera hur de påverkas av att inte få komma ut, en studie som görs av LRF tillsammans med Växa Sverige. Studien planeras att bli färdig under året.

Protester och namninsamlingar

Under lördagen genomförde också Greenpeace och Djurens rätt en aktion under ett kosläpp i Uppland, där man informerade besökare om den mest troligen kommande försämringen för korna, enligt Natursidan. I Schibstedtidningen SvD skriver Sveriges miljö- och djurföreningar, konsumentföreningar och även Sveriges Veterinärförbund en debattartikel där man kritiserar förslaget om slopade betesrätt och istället uppmanar regeringen att behålla den, samt utöka betesrätten för korna. Vidare har organisationerna och förbunden skapat kampanjen "Jag vill beta" där man uppmanar svenskar att skriva under. I skrivande stund har kampanjen närmare 50 000 underskrifter och ska lämnas in till landsbygdsminister Peter Kullgren i juni. Kullgren har valt att inte kommentera DN:s uppgifter, utan skriver i ett mejlsvar till SVT att han "vill inte spekulera i vilka förslag som utredaren kommer lägga".

Tullen står maktlös mot utländska stöldligor

Osignerad — Mon, 19 Aug 2019 18:11:24 +0000

Nu i sommar har 80-talet lantbrukare i Halland blivit utsatta för stölder. Om polisen inte får tag i dem som begår brotten, kan de enkelt lämna landet. Tullverkets personal har inte rätt att ingripa vid gränskontroller. Det skriver SVT. – Det är frustrerande för tjänstemännen att behöva släppa iväg en bil med tio båtmotorer eller maskiner, säger Jonas Karlsson, sakkunnig på Tullverket. Det finns inte något förbud mot att föra ut stöldgods ur Sverige. Tullen har möjlighet att göra "utgående kontroller", alltså kontroller av fordon som körs ut ur landet, om man misstänker att det rör sig om smuggelgods som narkotika. Om tullarna i samband med en s k utgående kontroll av misstänkt smuggelgods även hittar stöldgods, tillkallar man polis. Men hinner inte polisen till platsen före färjans avgång, måste tullpersonalen skäppa de misstänkta ur landet med stöldgodset. Förra året tilldelades Tullverket, Polismyndigheten och Kustbevakningen ett regeringsuppdrag att utreda hur förmågan att bekämpa organiserad tillgreppsbrottslighet som begås av internationella brottsnätverk kan ökas. Utredningen skall slutredovisas i början av 2020. Från tullens sida menar man, att ett bra alternativ hade varit att få befogenhet att hålla kvar personer tills dess att polisen kommer. Ett annat alternativ är att lägga stöldgods under den nuvarande smuggellagen. Men det skulle kräva, att stora resurser tilldelas tullen, då brottsutredningen även skulle hamna på deras bord samtidigt som tullen måste bibehålla nivån av kontroller på det som förs in i landet. Tullen lägger idag cirka två procent av tiden på utgående kontroller, oftast efter tips om att kontrollera ett visst fordon. I åtta av tio fall kommer polisen när tullen ringer, även om det kan ta lång tid. LRF vill gärna se ökade befogenheter hos Tullverket. På förbundet tycker man att det i dagsläget är alldeles för lätt att frakta stöldgods ut ur landet och att politikerna måste agera. Christopher Jarnvall/NB Nyhetsbyrå

LRF: ”Globaliseringen gör vår matförsörjning sårbar”

Osignerad — Wed, 27 Jun 2018 09:23:11 +0000

Lantbrukarnas riksförbund, LRF, slår larm om att den svenska matförsörjningen riskerar att ta slut vid en kris. En av orsakerna sägs vara globaliseringen. Under det senaste året har matförsörjning och krisberedskap fått allt större utrymme i debatten. LRF varnar nu för att Sveriges matförsörjning snabbt kommer ta slut i fall landet drabbas av en större kris. Enligt Palle Borgström, som är riksförbundsordförande för LRF, är globaliseringen en av orsakerna till varför Sverige är så dåligt rustat. – Globaliseringen gör vår matförsörjning sårbar. Det är allvarligt och vi är naiva inför de här frågorna, säger Palle Borgström, riksförbundsordförande för LRF, till DN. Enligt LRF är Sverige bara självförsörjande på mjöl, morötter och socker. Sverige importerar idag hälften av allt livsmedel.

Lägst mjölkproduktion – på 40 år

Osignerad — Sat, 17 Dec 2016 11:33:20 +0000

Antalet mjölkbönder fortsätter att minska och LRF Mjölk spår att den mjölkinvägning som mejeriföretagen håller kommer att landa på 2 760 miljoner kilo mjölk under 2017. Det blir i så fall den lägsta mängden sedan början av 1970-talet enligt lantbrukssajten ATL. Under 1980- och 1990-talet låg mjölkinvägningen på drygt 3 000 miljoner kilo. Artikeln har tidigare publicerats i Miljömagasinet

Djurhållningsregler ignoreras

Osignerad — Fri, 07 Oct 2016 08:20:47 +0000

Djur som fraktas från EU till Turkiet för halalslakt utsätts för stort lidande i strid med EU:s regler för transporter av djur. Videoupptagningar visar att djur lastas på överfulla lastbilsflak i 40-gradig värme utan tillgång till mat eller vatten, och kor har kejsarsnittats och fått halsen avskuren utan bedövning. 70 procent av djurtransporterna från Europa till Turkiet strider mot EU:s regler – och det är många EU-länder som inblandade i transporterna. Totalt är det 13 EU-länder som inte följer reglerna. Efter slakten i Turkiet kommer köttet tillbaka in i EU och säljs i bland annat Tysklands, Frankrike, Nederländerna och Österrike. Det är djurrättsorganisationen Eyes on Animals som ligger bakom avslöjandena efter att i fem års tid ha granskat gränskontrollerna mellan Bulgarien och Turkiet. I videomaterialet ses döda djur ligga i stora mängder gödsel, medan andra slickar på stålkonstruktioner för att mat och vatten har tagit slut. Sverige slutade exportera djur till Turkiet år 2012, men såväl Sveriges veterinärförbund och bondeorganisationen LRF har reagerat på avslöjandena. – Det är klart att jakten på en billig varukorg är motorn till den här typen av hantering. Tyvärr är det så att produkter som har kommit den här vägen som vi ser i filmen även kommer till Sverige. Så det är jätteviktigt vad man handlar för någonting, säger David Pettersson,vice ordförande för LRF Östergötland. – Det här får inte fortsätta. Jag tycker att det är EU som bär ett stort ansvar för att se till vad som händer med våra djur när de försvinner ut ur EU. Artikeln har tidigare publicerats i Miljömagasinet

Svenska bönder får allt mindre del av kakan

Osignerad — Tue, 17 Feb 2015 14:48:06 +0000

Den del som bonden far behålla har minskat med 35 procent sedan 1995. Under samma period har importens andel av matinköpen ökat med mer än 70 procent. — Samtidigt som bondens andel av den summa som konsumenten lägger på mat har minskat, har kostnaden för att bedriva jordbruk blivit allt högre. Priset för att producera livsmedel har ökat betydligt mer än både avräkningspriser och inflation, säger LRF:s förbundsordförande Helena Jonsson, i pressmeddelandet. Ju mer förädlad en vara är, desto mindre andel går generellt till bonden eftersom det krävs fler led mellan gården och konsumenten, skriver LRF. Läs rapporten i sin helhet här. Artikeln har tidigare publicerats i Miljömagasinet.

Arla tar beslut mot GMO-foder

Osignerad — Sun, 01 Feb 2015 14:41:20 +0000

Efter att Lantbrukarnas riksförbund (LRF) beslutat att ta bort sin policy om genmodifierade grödor (GMO) i fodret för mjölkkor går nu mejeriföretaget Arla ut med att det antar en egen företagsposition om GMO-fritt foder. – Det är naturligt att varje mejeriföretag självt får besluta hur det vill göra, och Arlas bedömning är att vi även fortsättningsvis ska ha en position om GMO-fritt foder till svenska kor. Sverige är en mycket viktig marknad för koncernen och vi tror att detta i nuläget är bra för Arias varumärke och vår affär, säger Henri de Sauvage, vd för Arla i Sverige, i ett pressmeddelande. Arlas mjölkbönder kommer även fortsättningsvis att få ett ekonomiskt tillägg för detta, men det är ännu oklart hur modellen för detta kommer att se ut. Artikeln har tidigare publicerats i Miljömagasinet.