<?xml version="1.0" encoding="UTF-8"?><?xml-stylesheet type="text/xsl" href="https://nyadagbladet.se/wp-content/plugins/rss-feed-styles/public/template.xsl"?><rss version="2.0"
	xmlns:content="http://purl.org/rss/1.0/modules/content/"
	xmlns:wfw="http://wellformedweb.org/CommentAPI/"
	xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/"
	xmlns:atom="http://www.w3.org/2005/Atom"
	xmlns:sy="http://purl.org/rss/1.0/modules/syndication/"
	xmlns:slash="http://purl.org/rss/1.0/modules/slash/"
	xmlns:rssFeedStyles="http://www.lerougeliet.com/ns/rssFeedStyles#"
xmlns:media="http://search.yahoo.com/mrss/" >

<channel>
	<title>Lotta Edholm &#8211; Nya Dagbladet</title>
	<atom:link href="https://nyadagbladet.se/tag/lotta-edholm/feed/" rel="self" type="application/rss+xml" />
	<link>https://nyadagbladet.se</link>
	<description>Morgondagens Dagstidning!</description>
	<lastBuildDate>Tue, 21 Jul 2026 09:12:41 +0000</lastBuildDate>
	<language>sv-SE</language>
	<sy:updatePeriod>
	hourly	</sy:updatePeriod>
	<sy:updateFrequency>
	1	</sy:updateFrequency>
	<generator>https://wordpress.org/?v=7.1.1</generator>

<image>
	<url>https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2021/11/cropped-nyd-logo-500-32x32.jpg</url>
	<title>Lotta Edholm &#8211; Nya Dagbladet</title>
	<link>https://nyadagbladet.se</link>
	<width>32</width>
	<height>32</height>
</image> 
<rssFeedStyles:reader name="Digg Reader" url="http://digg.com/reader/search/https%3A%2F%2Fnyadagbladet.se%2Ffeed%2F"/><rssFeedStyles:reader name="Feedly" url="http://cloud.feedly.com/#subscription%2Ffeed%2Fhttps://nyadagbladet.se/feed/"/><rssFeedStyles:reader name="Inoreader" url="http://www.inoreader.com/?add_feed=https%3A%2F%2Fnyadagbladet.se%2Ffeed%2F"/><rssFeedStyles:button name="Like" url="https://www.facebook.com/sharer/sharer.php?u=%url%"/><rssFeedStyles:button name="G+" url="https://plus.google.com/share?url=%url%"/><rssFeedStyles:button name="Tweet" url="https://twitter.com/intent/tweet?url=%url%"/>	<item>
		<title>Regeringen öppnar för friare CSN-regler</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/inrikes/regeringen-oppnar-for-friare-csn-regler/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Redaktionen]]></dc:creator>
		<pubDate>Tue, 21 Jul 2026 09:12:41 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Inrikes]]></category>
		<category><![CDATA[CSN]]></category>
		<category><![CDATA[Elisabeth Svantesson]]></category>
		<category><![CDATA[Lotta Edholm]]></category>
		<category><![CDATA[regeringen]]></category>
		<category><![CDATA[studenter]]></category>
		<category><![CDATA[universitet]]></category>
		<category><![CDATA[utbildning]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=235505</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Regeringen vill ändra CSN-reglerna så att studenter kan tjäna mer på sommarjobb utan att studiemedlen minskar. En ny utredning ska också pröva om stödet ska kunna betalas ut under längre tid.</strong>

Dagens fribelopp begränsar hur stora inkomster en student får ha innan studiemedlen minskar. Eftersom inkomster under sommaren räknas in i prövningen kan den som arbetar när studierna har uppehåll få sänkt stöd eller återkrav.

Regeringen vill därför utreda om inkomster under sommarledigheten ska undantas och om nivåerna under terminerna behöver ändras.

— <em>I dag räknas inkomsterna under sommarmånaderna in. Det gör att flitiga studenter som sommarjobbar missgynnas</em>, säger gymnasie-, högskole- och forskningsminister Lotta Edholm (L).

Finansminister Elisabeth Svantesson (M) pekar särskilt på sjuksköterskestudenter som arbetar i vården när ordinarie personal har semester. Hon beskriver det som både orättvist och kontraproduktivt om deras studiemedel minskar på grund av sommarinkomsten.
<h3>Kan ge fler veckor med studiemedel</h3>
Utredningen ska även granska den övre gränsen för hur länge en person kan få studiemedel. Den nya läkarutbildningen omfattar sex års heltidsstudier, vilket motsvarar hela den period som stödet i dag kan lämnas för.

Den som har studerat något annat före läkarutbildningen kan därför få slut på veckor med studiemedel innan utbildningen är klar. Utredaren ska se över om reglerna bör anpassas för utbildningar som omfattar minst 360 högskolepoäng.

— <em>Det ska inte vara ekonomiska begränsningar som avgör om vi ska få fler läkare</em>, säger Lotta Edholm.

Översynen omfattar också möjligheten att kombinera studiemedel med deltidssjukskrivning. Målet är enligt <a href="https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2026/07/regeringen-tillsatter-en-utredning-om-studiemedelssystemet/" target="_blank" rel="noopener nofollow">regeringen</a> att bedömningen av studieförmågan ska bli rättssäker och förutsägbar, samtidigt som överutnyttjande motverkas.
<h3>Bidragsbrott ska motverkas</h3>
Utredningen ska enligt regeringens besked vid tisdagens pressträff också se över hur brottsligt utnyttjande av studiemedlen kan förhindras.

— <em>Det ska inte gå till kriminella</em>, säger äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje (M).

Översynen gäller studiebidrag och studielån för eftergymnasiala studier samt vuxenstudier inom bland annat komvux. Omställningsstudiestödet, gymnasiets studiehjälp och reglerna för återbetalning av studielån ingår inte.

Chefsrådmannen Henrik Ardhede har utsetts till särskild utredare. Uppdraget ska redovisas senast den 29 oktober 2027.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Lärarlarm: Högskolestudenter förstår inte kurslitteraturen</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/inrikes/lararlarm-hogskolestudenter-forstar-inte-kurslitteraturen/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Emil Fjellstedt]]></dc:creator>
		<pubDate>Tue, 21 Apr 2026 11:53:18 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Inrikes]]></category>
		<category><![CDATA[AI]]></category>
		<category><![CDATA[högskola]]></category>
		<category><![CDATA[läsning]]></category>
		<category><![CDATA[Lotta Edholm]]></category>
		<category><![CDATA[SCB]]></category>
		<category><![CDATA[studenter]]></category>
		<category><![CDATA[UKÄ]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=228139</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Fyra av tio lärare på högskolan upplever att studenternas läs- och skrivkompetens i svenska har försämrats under de senaste fem åren. Samtidigt ersätter allt fler studenter kurslitteraturen med AI-verktyg.</strong>

Det visar nya rapporter från Statistiska centralbyrån (SCB) och Universitetskanslersämbetet (UKÄ), som regeringen beställde i fjol för att kartlägga högskolestudenters läsförståelse.
<h3>Försämring enligt lärare – men inte i statistiken</h3>
SCB:s rapport visar att 40 procent av lärarna på högskolan upplever en försämring av läs- och skrivkompetensen i svenska. Trots det syns ingen motsvarande försämring i betyg, högskoleprovsresultat eller prestationer över tid.

Inte heller i internationella undersökningar som PIAAC och PISA syns någon tydlig försämring i svenska elevers läsförståelse. Däremot finns en signifikant ökad spridning i elevresultaten och en försämrad likvärdighet.

En betydande andel lärare uppger att de har anpassat sin undervisning utifrån studenternas svårigheter att tillgodogöra sig information.

— <em>Även bland högskolestudenter blir läskrisen allt tydligare, vilket många lärare vittnar om. Det är en oroväckande utveckling eftersom det riskerar påverka studenternas kunskapsutveckling och förmåga att använda kurslitteratur</em>, sade gymnasie-, högskole- och forskningsminister Lotta Edholm (L).
<h3>AI ersätter traditionell läsning</h3>
UKÄ:s rapport visar att kurslitteraturens ställning i högskolan genomgår en stor förändring. Studenterna använder allt fler alternativa kunskapskällor, där AI-verktyg i ökande utsträckning ersätter traditionell läsning av kurslitteratur.

Samtidigt påpekar rapporten att kurslitteraturen fortfarande är viktig för att få en djup förståelse av ämnet, och att framtida anpassningar av kurslitteraturen kan komma att krävas.

— <em>UKÄ:s kartläggning pekar på att studenternas vana att läsa längre texter verkar ha minskat och den obligatoriska kurslitteraturen verkar också läsas i mindre utsträckning. Sammantaget kan jag konstatera att vi behöver möta denna utveckling tidigt, redan i förskolan och grundskolan, för att säkerställa att framtidens studenter kan tillgodogöra sig sin utbildning på ett bra sätt. Skolan måste återgå till grunderna</em>, sade Lotta Edholm.
<h3>"Oroande för demokratin"</h3>
Marcus Falk Johansson, programansvarig för socionomprogrammet på Högskolan Dalarna, beskriver utvecklingen som oroväckande.

— <em>Jag tycker att det är en oroande utveckling</em>, sade han till statsradion och menade att det inte bara handlar om utbildning utan även demokrati.

För att vända utvecklingen anser han att det krävs mer samarbete med gymnasieskolan.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Skolminister självkritisk om skolans digitalisering</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/inrikes/skolminister-sjalvkritisk-om-skolans-digitalisering/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/inrikes/skolminister-sjalvkritisk-om-skolans-digitalisering/#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Sofie]]></dc:creator>
		<pubDate>Wed, 13 Nov 2024 07:38:53 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Inrikes]]></category>
		<category><![CDATA[digitalisering]]></category>
		<category><![CDATA[Lotta Edholm]]></category>
		<category><![CDATA[skola]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=193282</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Skolminister Lotta Edholm (L) var skolborgarråd i Stockholm 2012 när man fattade beslut om en omfattande satsning på läsplattor till skolelever. Nu medger hon att satsningen var "<em>helt fel</em>" och menar att det behövs en "<em>helomvändning</em>" i svenska skolor.</strong>

År 2012, då Lotta Edholm var skolborgarråd i Stockholm, beslutades det om inköp av surfplattor till grundskoleelever. Omkring 2000 plattor köptes in till tredjeklassare. Sedan dess har miljarder satsats inom skolan på läsplattor och annan digital utrustning. Edholm menar att den satsning hon var delaktig i varit "helt fel".

– <em>Vi har introducerat väldigt mycket teknik i väldigt låga åldrar och nu betalar vi priset</em>, <a href="https://www.svt.se/nyheter/inrikes/skolminister-lotta-edholm-l-medger-felsatsningar-pa-digitala-verktyg-nu-betalar-vi-priset" target="_blank" rel="nofollow noopener">säger</a> hon i skattefinansierade SVT:s Aktuellt.

De svenska PISA-resultaten <a href="https://nyadagbladet.se/inrikes/sverige-rasar-i-pisa-2023/" target="_blank" rel="noopener">visar</a> tydligt att svenska 15-åringars prestationer har sjunkit markant i skolan, något som sammanfaller med den ökade digitaliseringen. En <a href="https://nyadagbladet.se/inrikes/rapport-mobilen-bakom-laga-pisa-resultat/" target="_blank" rel="noopener">rapport</a> från Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) pekar bland annat mot att mobiltelefoner ligger bakom delar av de försämrade skolresultaten.

Edholm menar att det nu krävs en "helomvändning" i svenska skolor och att de digitala verktygen istället riskerar att påverka elevernas inlärning negativt. Tidigare har hon kallat digitaliseringen i skolan för ett experiment, något hon nu medger att hon varit delaktig i.

–<em> Jag var absolut en del av experimentet, liksom så väldigt många andra. Men i dag finns det så mycket som talar för att vi måste ta ett steg tillbaka, framförallt för de yngre barnen, som jag är bekymrad över.</em>]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/inrikes/skolminister-sjalvkritisk-om-skolans-digitalisering/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Stockholms största gymnasium får kommunistisk konst</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/inrikes/stockholms-storsta-gymnasium-far-kommunistisk-konst/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/inrikes/stockholms-storsta-gymnasium-far-kommunistisk-konst/#comments</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Osignerad]]></dc:creator>
		<pubDate>Fri, 08 Mar 2019 15:01:51 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Inrikes]]></category>
		<category><![CDATA[Anna Whitlocks gymnasium]]></category>
		<category><![CDATA[kommunism]]></category>
		<category><![CDATA[Lotta Edholm]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=59181</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Liljevalchs konsthall skänker kommunistkonst till Stockholms största gymnasium. Ett 40-tal verk ska nu pryda skolans väggar.</strong>

Anna Whitlocks gymnasium, på Kungsholmen i Stockholm, har fått kommunistisk, tillika sovjetisk, konst. Det rör sig om ett fyrtiotal verk, tavlor och annan, som har skänkts från Liljevalchs konsthall. Konsten invigdes nu i veckan och det har blivit en ”snackis”.

<em>– Ja, när det var nytt var det allt vi pratade om på lunchen,</em> berättar eleven Leia Moberg till StockholmDirekt, och får medhåll av kompisen Mimmi Wikner:

<em>– Det blev uppmärksamhet. Alla spekulerade i vad de betyder. Jag tycker det är coolt, jag gillar sovjetisk konst.</em>

<strong>Det är allt från tavlor</strong>, bland annat med hammaren och skäran, till ryska dikter och även en lampa. Konsten tillhörde tidigare Liljevalchs och var del av en utställning om sovjetisk affischkonst.

<em>– Jag ville ha kvar dem men kidsen måste få något att titta på. Jag tänker att när de sitter här och tragglar matte och annat trams, då jävlar ska de få se! Sedan är det lite politiskt, vilket är kul och spännande,</em> säger Mårten Castenfors, Liljevalchs chef.

Varken Mårten Castenfors eller skolborgarrådet Lotta Edholm ser några problem med symboler som hammaren och skäran.

<em>– Ja, för det rör sig om konst. Konstens uppgift är att ifrågasättas och diskuteras. Dessutom är tavlorna oerhört snygga,</em> säger Liberalernas Lotta Edholm.

&#160;

<em>Källa: <a href="https://www.stockholmdirekt.se/nyheter/liljevalchs-skanker-kommunistisk-konst-till-skola/repsce!p86Yviec8Uv24ehRe3AjPA/" target="_blank" rel="noopener noreferrer">StockholmDirekt</a></em>]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/inrikes/stockholms-storsta-gymnasium-far-kommunistisk-konst/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>3</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>&#8221;Liberaler hycklar om yttrandefrihet&#8221;</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/debatt/liberaler-hycklar-om-yttrandefrihet/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/debatt/liberaler-hycklar-om-yttrandefrihet/#comments</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Osignerad]]></dc:creator>
		<pubDate>Thu, 05 Oct 2017 15:28:25 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Debatt]]></category>
		<category><![CDATA[Abu Dhabi]]></category>
		<category><![CDATA[Förintelsen]]></category>
		<category><![CDATA[Jan Bernhoff]]></category>
		<category><![CDATA[Liberalerna]]></category>
		<category><![CDATA[Lotta Edholm]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=42155</guid>

					<description><![CDATA[I en <a href="https://www.svd.se/s-rullar-ut-roda-mattan-for-en-diktatur" target="_blank" rel="noopener">opinionsartikel</a> i <em>Svenska Dagbladet</em> av den 4 oktober, ”S rullar ut röda mattan för en diktatur”, angriper oppositionsborgarrådet i Stockholm Lotta Edholm Socialdemokraterna för samarbete med Abu Dhabi, ett emirat vid Persiska viken. Bakgrunden är att Abu Dhabi äger investeringsfonden ADIA (Abu Dhabi Investment Authority), som i sin tur sedan år 2006 äger stora delar av Stureplanskvarteret, och att ADIA ingår i en grupp om ett trettiotal fastighetsägare, byggföretag med flera som vår huvudstads ledning organiserat inför deltagandet i en fastighetsmässa i franska Cannes.

Lotta Edholm anser Stockholms kommuns samarbete med Abu Dhabi oacceptabelt därför att emiratet är en ”patriarkal diktaturstat, som upprepat och allvarligt kränker mänskliga rättigheter”. Vidare säger hon: ”Medborgarna förvägras mänskliga rättigheter som rösträtt och yttrandefrihet.” Förhållandena för arbetstagare i emiratet beskriver hon som särskilt usla: ”I sämsta fall hamnar de i skuld till sin arbetsgivare, utsätts för både psykisk och fysisk misshandel och förvägras att lämna bostaden eller landet. Inga oberoende fackföreningar finns i landet.”

<strong>Helt annorlunda förhåller det sig</strong>, enligt Lotta Edholm, med de övriga 28 företag som ingår i den nämnda samarbetsorganisationen. De håller sig ”med högt ställda etiska regelverk. De flesta har en utvecklad hållbarhetsagenda. De flesta ansluter sig också till FN Global Compact, som bygger på Agenda 2030:s övertygelse om vikten av rättigheter som fria val och rättsstatens principer. På ADIA:s hemsida lyser i stället hållbarhets- och demokratifrågorna med sin totala frånvaro. Det är tyvärr följdriktigt, då fonden representerar en diktatur som inte respekterar dessa rättigheter och värderingar.”

Avslutningsvis hävdar hon: ”Nu behövs etiska riktlinjer för vilka Stockholms stad samarbetar med. Stockholmarna ska kunna lita på att staden inte slår armkrok med diktaturer.”

Men kan stockholmarna eller vi svenskar i allmänhet då lita på att liberaler bättre än socialdemokrater värnar yttrandefriheten och de mänskliga rättigheterna?

<strong>Tag Lotta Edholm själv som exempel!</strong> Åren 2006-2014 var hon skolborgarråd och ordförande för utbildningsnämnden i Stockholm. Från denna maktposition var hon den starkast drivande kraften att få Jan Bernhoff avskedad från sin tjänst som datalärare vid Åsö gymnasium på Södermalm i början av år 2007. Det lyckades hon också med, emot rektors och fackföreningens först uttalade vilja att Bernhoff skulle få behålla sin tjänst. Om man skall sammanfatta Lotta Edholms uttalanden i tidningar och radio, så blir det i princip: ”Vi vill hemskt gärna bli av med den här mannen, men det blir svårt, eftersom han skött sitt jobb riktigt bra.” (Ur en intervju med Jan Bernhoff i nätpublikationen <em>Nationellt motstånd</em> den 25 december 2006.)

Vad hade då Jan Bernhoff gjort sig skyldig till för hemsk förbrytelse? Svar: Han hade använt sin i yttrandefrihetsgrundlagen stadgade rätt att uttala sin åsikt. I detta fall om historiska skeenden. Och han hade inte gjort dessa uttalanden i tjänsten, inte under arbetstiden, utan under sin ledighet. Och inte ens i Sverige.

Bernhoff hade som enda svensk deltagit i den internationella konferensen, ”The Holocaust – A Global Vision” (Förintelsen – en global syn) som hölls i Irans huvudstad Teheran den 10-12 december 2006.

Ändamålet med denna konferens uttrycktes klart och tydligt av arrangörerna i god tid innan: att bereda forskare och debattörer från Väst möjligheten att fritt diskutera Förintelsen. Det visade sig bli mycket svårt för västerländska massmedier att uppfatta detta ändamål och att informera om det till tittare, lyssnare och läsare.

[caption id="attachment_42164" align="aligncenter" width="640"]<a href="https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2017/10/jan-bernhoff-teheran.jpg"><img class="size-medium wp-image-42164" src="https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2017/10/jan-bernhoff-teheran-640x373.jpg" alt="" width="640" height="373" /></a> Jan Bernhoff vid Teherankonferensen i december 2006[/caption]

<strong>Jan Bernhoffs eget bidrag till Teherankonferensen</strong> handlade om “Förintelsens demografi” (på engelska, kan fritt läsas och laddas ner från nätplatsen <a href="http://www.bernhoff.se/" target="_blank" rel="noopener">www.bernhoff.se</a>). Föredraget består av två delar. I den första delen redogjorde han sakligt för de många och sinsemellan motstridiga uppgifter som renläriga historiker alltsedan år 1951 lämnat om antalet av Förintelsens offer. Denna första del av hans anförande hade han för övrigt tidigare framlagt såsom uppsats inom ramen för sina studier i historia vid Lunds universitet, och han fick den godkänd, även om han, som han själv säger, inte blev omtyckt för den.

I den andra, minst lika intressanta delen av sitt föredrag redogjorde Bernhoff för hur gammal siffran ”sex miljoner förintade judar” är. Judiska intresseorganisationer anförde den så tidigt som 1942, en tidpunkt då enligt nu gällande uppfattning Förintelsen bara hade kommit i gång och skulle fortsätta ytterligare minst två år och man alltså omöjligen kunde veta något om det slutliga antalet offer. Men inte nog därmed. Holocaust (engelska för Förintelsen) är, som Bernhoff och före honom Don Heddesheimer påpekat, ett ord från första världskriget. I samband med första världskriget (1914-1918) och åren strax efter drev sionistiska intresseorganisationer i Förenta staterna återkommande kampanjer på temat ”sex miljoner judar håller på att dö, skänk pengar, så att vi kan hjälpa dem.” Även ordet Holocaust användes i detta sammanhang.

Bernhoff refererade här Don Heddesheimer, som i sin bok The First Holocaust – <em>Jewish Fundraising Campaigns with Holocaust Claims During and After World War One</em> (Den första förintelsen – judiska penninginsamlingskampanjer med hävdanden om förintelse under och efter första världskriget). Heddesheimers äldsta uppgift är från år 1900! Den 11 juni detta år hävdade rabbi Stephen Wise i ett tal att ”det finns sex miljoner levande, blödande, lidande argument till förmån för sionismen.”

<strong>Knappt hade Jan Bernhoff kommit hem</strong> från Teheran, förrän massmedierna kastade sig över honom och ifrågasatte att han skulle få behålla sin lärartjänst. Radions program ett ordnade den 14 december en debatt mellan skolminister Jan Björklund och tidskriften <em>EXPOs</em> Richard Slätt. Typiskt för dylika debatter är att de alltid sker om personerna ifråga, aldrig <em>med</em> dem. Skolminister Björklund, liksom Lotta Edholm av liberal partifärg, ansåg det ”oacceptabelt” att en svensk lärare deltar i en sådan konferens. Han preciserade med att Bernhoffs deltagande var ”en otrolig provokation och en kränkning mot oss alla”. Redaktör Slätt däremot försvarade på ett hedersamt sätt yttrandefriheten. Han avkrävde skolministern en förklaring om huruvida han ansåg yttrandefrihetsgrundlagen stå över skolans läroplan eller tvärtom. Björklund svarade med svammel: ”Yttrandefriheten är ju viktigast. Men det är en skillnad. Man får ju inte i sin lärargärning gentemot eleverna säga vad som helst.” Mot detta måste sägas att det är självklart och ligger utanför debatten om yttrandefriheten rörande Förintelsen att det nödvändiga grundlagsskyddet för yttrandefriheten inte betyder att man ”får säga vad som helst”, såsom förolämpningar, smädelser eller uppmaning till brott mot personer eller grupper. Men sådant ägnade sig inte Bernhoff åt i sitt anförande vid Teherankonferensen. Skolministern hade alltså ingen anledning att inte lika klart och konsekvent som redaktör Slätt försvara Jan Bernhoffs rätt till att hysa mot etablissemanget avvikande åsikter om det förflutna.

Några dagar senare, söndagen den 17 december, ägnade Sveriges största morgontidning, liberala <em>Dagens Nyheter</em>, sin huvudledare åt Jan Bernhoff. Under rubriken ”Lögn maskerad till sanningssökande” påstod den anonyma skribenten ärerörigt att Bernhoff ”ljuger”. Enligt större ordböcker över svenska språket betyder ”ljuga” att ”medvetet fara med osanning, vanligen för eget intresse”. Det skulle alltså betyda att Bernhoff visste bättre men hade något att vinna för egen del med att ljuga. Den som läser hans anförande vid Teherankonferensen, finner icke något som helst stöd för ett dylikt infamt antagande.

<strong>Det låter så bra när liberaler låtsas</strong> vara för yttrandefrihet och andra mänskliga rättigheter såsom anställningstrygghet. Men man måste förstå att yttrandefriheten, såsom liberalerna Lotta Edholm, Jan Björklund och den anonyma skribenten i <em>Dagens Nyheter</em> tolkar den och sin tjänsteutövning tillämpar den på en misshaglig person, är en synnerligen torftig sak. Den betyder: Du får yttra vilka åsikter du vill, men vi ska göra det riktigt eländigt för dig, förfölja dig, utsätta dig för psykisk misshandel och beröva dig din utkomst, om du yttrar en åsikt som vi starkt ogillar. Vad är det då till sist för skillnad mellan dessa liberaler och emiren av Abu Dhabi? Vad berättigar dem att ställa sig på en moralisk högplatå?

&#160;

<em>Lars Adelskogh</em>]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/debatt/liberaler-hycklar-om-yttrandefrihet/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>16</slash:comments>
		
		
			</item>
	</channel>
</rss>
