löneskillnader – Nya Dagbladet

Rikspolischefen Petra Lundh – Sveriges bäst betalda myndighetschef

Redaktionen — Fri, 27 Jun 2025 11:27:15 +0000

Rikspolischefen Petra Lundh är landets bäst betalda myndighetschef med en månadslön på 194 100 kronor efter årets lönerevision. Samtidigt som många svenskar kämpar med höga levnadskostnader och pressad hushållsekonomi har lönerna för många chefer inom statliga myndigheter ökat markant. Petra Lundh fick i samband med den senaste lönerevisionen en löneökning på över 6 000 kronor i månaden, till totalt 194 100 kronor i månaden, rapporterar Dagens Juridik. Med sin nya lön får hon endast något mindre än statsminister Ulf Kristersson (204 000 kronor/månad), och nästan lika mycket som sju undersköterskor (medianlön cirka 30 000/månad) tillsammans. I toppen av lönepyramiden återfinns även Försäkringskassans generaldirektör, Nils Öberg, med 183 600 kronor i månaden, och överbefälhavare Micael Claesson som får 183 000 kronor.

Myndighetschefer kontra arbetstagare

Samtidigt som många löntagare kämpar med inflation och ökade levnadskostnader har ett stort antal myndighetschefer löner som skiljer sig markant från den breda befolkningens verklighet. Medianlönen för en generaldirektör eller myndighetschef i Sverige ligger idag på omkring 143 000 kronor i månaden, vilket innebär att flera toppchefer inom statsförvaltningen har över 50 000 kronor mer än sina kollegor i genomsnitt. Den generella svenska medianlönen – alltså vad en vanlig heltidsanställd arbetstagare tjänar – ligger på cirka 34 200 kronor i månaden. Skillnaden mellan en genomsnittlig myndighetschef och en vanlig löntagare motsvarar därmed över 100 000 kronor i månaden, eller mer än fyra gånger så mycket. I en tid då många anställda inom exempelvis offentlig sektor möter stramare resurser, högre krav och begränsade lönepåslag, framstår avståndet till ledningens lönenivåer som allt större. Skillnaden i ersättning speglar inte alltid skillnaden i ansvar – och riskerar enligt bedömare att på sikt påverka både arbetsklimat och tilliten till myndigheternas ledarskap.

Anna-Karin Hatts nya rekordlön: 223 000 kronor

Jan Sundstedt — Wed, 07 May 2025 10:05:53 +0000

Centerpartiets nya partiledare Anna-Karin Hatt belönas med en månadslön på hela 223 000 kronor i månaden. Detta enligt partiets löneförslag som presenterades inför extrastämman den 3 maj. Som en jämförelse är medianlönen för en busschaufför idag omkring 31 500 kronor i månaden. Anna-Karin Hatt lyftes tidigt fram som en favorit bland flera inom Centerpartiet efter Muharrem Demiroks besked om att lämna partiledarposten. Trots detta avböjde hon uppdraget flera gånger under våren, innan hon slutligen accepterade och presenterades som valberedningens förslag strax före påsk. Till Bonniertabloiden Expressen underströk Hatt att det inte var ersättningen som motiverade hennes politiska comeback. – Politikens attraktivitet handlar om att vara med och förändra samhället. Är det så att man vill prioritera en högre ersättning, då finns det andra ställen att jobba än politiken.

Lönen sju gånger högre än en undersköterskas

Som jämförelse ligger medianlönen för en busschaufför på omkring 31 500 kronor i månaden, enligt Arbetsförmedlingens och SCB:s sammanställning. Andra yrkesgrupper som ligger under Anna-Karin Hatts arvode på 223 000 kronor i månaden är exempelvis undersköterskor och fastighetsskötare. Där ligger medianlönen på cirka 30 300 kronor per månad för en undersköterska, visar statistik från Allalöner.se baserat på SCB:s data, samtidigt som en fastighetsskötare i genomsnitt får 32 000 kronor i månaden, enligt fackförbundet Fastighetsfolket. Klyftan mellan Centerledarens lön och dessa yrkesgrupper är slående: Anna-Karin Hatt tjänar nästan sju gånger mer än en undersköterska och över sex gånger mer än en fastighetsskötare.

"Rimligt"

Valberedningens ordförande Anders Åkesson anser att löneförslaget är "rimligt", men kritiker kallar beloppet för ett hån mot vanliga löntagare. – Vi värderar Anna-Karins långa erfarenhet från både näringsliv och nationell politik högt. Att få fram en kandidat som har ett så brett register av kunskaper och kompetenser är få förunnat. Anna-Karin Hatt föreslås av en enig valberedning både att få axla ordförandeposten samt ett arvode som vi bedömer rimligt, säger Anders Åkesson i en kommentar. På sociala medier rasar debatten, inklusive upprörda reaktioner från väljare som menar att partiet tappat kontakten med väljarbasen.

Anna-Karin Hatt får en lön på 223 000 i månaden. Den som tror att dessa politker har någon som helst förståelse för vanliga människors vardag är naiv.
(Macron som basar över 68 miljoner fransmän har f.ö. 175000 i månaden, nästan 50K mindre än ledaren av detta mellanölsparti.) https://t.co/dvM3KEynUp — Michael Levandi ✡️ (@mikelevandi) May 5, 2025

Arvodet om tio inkomstbasbelopp plus statsrådslön, gör i dagsläget Anna-Karin Hatt till Sveriges bäst betalda partiledare. Den 3 maj valdes Anna-Karin Hatt formellt av Centerpartiets extrastämma och tillträdde omgående. Frågor om lönen kan förväntas bli en het potatis under kommande valrörelse.

Brittisk studie: Rekordstort lönegap mellan vd och arbetare

Jan Sundstedt — Sun, 01 Sep 2024 11:41:55 +0000

En ny studie från Storbritannien avslöjar att den ekonomiska klyftan mellan landets högsta chefer och den genomsnittlige arbetaren är större än någonsin. Idag tjänar verkställande direktörer för de största brittiska företagen mer på ett år än vad en genomsnittlig arbetare kan förvänta sig att tjäna under en hel livstid. Den färska studien, från brittiska tankesmedjan rapport från High Pay Centre som granskar ekonomisk ojämlikhet, visar att medianlönen för vd:ar i Storbritanniens 100 största börsnoterade företag (FTSE 100) nådde rekordhöga 4,19 miljoner pund år 2023. Det motsvarar cirka 120 gånger mer än vad en vanlig heltidsanställd brittisk arbetare tjänar per år, som enligt rapporten ligger på 34 963 pund. – Den enorma löneskillnaden mellan företagens toppchefer och resten av den brittiska arbetskraften är ett resultat av faktorer som minskat fackligt medlemskap, låga nivåer av arbetarnas deltagande i företagsbeslut och en företagskultur som sätter investerarnas intressen före arbetare, kunder, leverantörer och andra intressenter, säger Luke Hildyard, direktör för High Pay Centre. Rapporten visar också att det nu finns fler vd:ar som tjänar över tio miljoner pund årligen, med nio företag som delade ut åttasiffriga lönepaket 2023, jämfört med fyra företag året innan.

Top 10 FTSE 100 companies with the highest CEO pay: 1. AstraZeneca Pascal Soriot £16.85m 2. RELX Erik Engström 13.64 3. Rolls-Royce Tufan Erginbilgiç 13.61 4. BAE Systems Charles Woodburn 13.45 5. GSK Emma Walmsley 12.72#FTSE100 #stock #trading #salary #CEO
— JarvisData (@Jarvis_Data) August 14, 2024

Aztra Zenecas vd i topp

Astra Zenecas vd Pascal Soriot toppar listan för andra året i rad med en inkomst på 16,85 miljoner pund (omkring 220 miljoner kronor) - vilket är hela 482 gånger mer än vad en genomsnittlig brittisk heltidsanställd tjänar per år. Den kraftiga ökningen av chefernas löner sker samtidigt som många brittiska hushåll kämpar med stigande levnadskostnader och låg löneutveckling. Kritiker menar att företagens generösa ersättningar till sina högsta chefer försvårar möjligheterna att finansiera löneökningar för resten av arbetskraften.

Pascal Soriot, the CEO of AstraZeneca took home a £16.85 MILLION salary last year.
We need to build public health - not private wealth. It's time to put an end to pharma profiteering at the world's expense.https://t.co/lHoZSQxZXc — Global Justice Now (@GlobalJusticeUK) August 13, 2024

Luke Hildyard varnar för att den växande klyftan mellan de högst betalda och den genomsnittlige arbetaren kan få långtgående konsekvenser för brittisk ekonomi och samhället i stort. – Dessa utvecklingar har varit mycket gynnsamma för dem på toppen, men det är mer tveksamt om de verkligen är till fördel för landet som helhet, tillägger han. Medan vd-lönerna fortsätter att skjuta i höjden, finns en växande oro för att den ekonomiska ojämlikheten riskerar att underminera sammanhållningen i det brittiska samhället. Många menar att om denna trend fortsätter kan det leda till ökade sociala spänningar, med ett ytterligare polariserat samhälle där den vanliga medborgaren alltmer ställs på undantag.

Lönegapet mellan tjänstemän och arbetare ökar

Sofie — Tue, 11 Oct 2022 09:08:40 +0000

Lönegapet mellan tjänstemän och arbetare fortsätter att öka. Under 2021 hade tjänstemän 53 procent högre lön än arbetare, vilket innebär att lönegapet är tillbaka där det låg under 1930-talet. Under de senaste två åren har medellönen ökat för anställda med 4,9 procent och låg under 2021 på 36 400 kronor i månaden. Däremot fanns det en markant skillnad mellan arbetare och tjänstemän, visar LO:s lönerapport för 2022. Inom arbetargrupper låg medellönen på 28 500 kronor med en ökning på 3,9 procent och för tjänstemän hade lönen ökat 5,5 procent och låg under 2021 på 43 600 kronor i månaden. I kronor motsvarar ökningen 1 080 kronor för arbetare och 2 260 kronor för tjänstemän. Det innebär alltså att tjänstemän hade kring 15 200 kronor mer i månaden än arbetare under 2021. Även lönegapet mellan arbetare och tjänstemän har under de senaste två åren ökat ytterligare med 1,5 procent, vilket är en fortsatt trend från tidigare år. År 2000 hade tjänstemän 40 procent högre lön än arbetare och idag ligger den 53 procent högre. Förändringarna innebär att lönegapet mellan de två arbetsgrupperna idag är lika stort som det var på 1930-talet.

Företag får böta för ”ojämställdhet”

Osignerad — Mon, 29 Apr 2013 16:57:29 +0000

43 000 kronor i månaden. Så mycket skall ett franskt företag betala. Men det handlar inte om att de nekat kvalificerade kvinnor arbeten eller behandlat någon på arbetsplatsen illa. Istället kommer de att få betala beloppet varje månad tills att de kan presentera en jämställdhetsplan. Det skriver TCO-Tidningen. Det andra företaget som är privatägt kommer undan med en engångssumma på 73 000 kronor med förklaringen att de nyligen bytt ägare. Enligt uppgift är löneskillnaden på de båda arbetsplatserna i genomsnitt 4 300 kronor mellan män och kvinnor. Det framgår dock inte om kvinnorna har mindre kvalificerade arbetsuppgifter. De ekonomiska sanktionerna som infördes 2012 innebär att alla företag med minst 50 anställda som inte presenterar en plan för hur kvinnolönerna ska komma ikapp männens tvingas böta en procent av sin lönebudget. Det franska exemplet påminner om kravet att tvinga svenska företag att kunna presentera en "mångfaldsplan" på arbetsplatsen. Det heter ofta att kravet är att öka den "kulturella mångfalden" på en arbetsplats, men i praktiken har det ofta inte räckt med att den anställde talar flera språk eller utövar en annan religion än den typiskt kristna om denna haft en vit hudfärg. Förespråkarna av dessa krav har egentligen sett en etnisk eller raslig mångfald som det primära målet. Således har t.ex. inte östeuropeiska invandrare kvalificerat sig som människor med "annan kulturell bakgrund" och därmed uppstår nya dimensioner av etnisk diskriminering.