löner – Nya Dagbladet

Unga mäns löner backar i Finland

Markus Andersson — Tue, 15 Sep 2026 05:27:21 +0000

Unga vuxnas ekonomi i Finland har halkat efter samtidigt som äldre åldersgrupper fått en starkare inkomstutveckling. Tjänstemannacentralorganisationen STTK varnar särskilt för unga män, vars löneinkomster har gått bakåt. STTK:s köpkraftsöversikt följer utvecklingen av realinkomsterna i Finland sedan 1966 och jämför olika åldersgrupper. Skillnaderna speglar både löneutvecklingen och sysselsättningen, medan en stigande pensionsålder också påverkar utfallet. STTK redovisar att alla åldersgruppers realinkomster har ökat sedan 1966, men att ökningen främst har gått till äldre grupper. Personer under 35 ligger fortfarande 10–15 procent under 2008 års nivå, medan 25–34-åringarnas löneinkomster är nära 2010 års nivå. — Männens löner i samma årskull har däremot sjunkit till nästan 2 500 euro lägre per år än före coronan, säger STTK:s ekonom Tom-Henrik Sirviö till Yle. Som möjlig förklaring pekar STTK på att arbetslösheten på senare tid varit omkring två procentenheter högre bland män än bland kvinnor. Organisationen vill reformera ungdomsgarantin och bygga ut högskoleutbildningen. — Ungdomsgarantin måste reformeras så att unga verkligen garanteras en väg till arbete eller utbildning, säger Sirviö i pressmeddelandet.

Anna-Karin Hatt aktiverar rekordhög avgångsersättning

Jan Sundstedt — Mon, 17 Nov 2025 13:48:47 +0000

Centerpartiets avgångna partiledare Anna-Karin Hatt planerar att utnyttja sin rätt till avgångsersättning efter att ha lämnat posten efter endast ett halvår. Fallskärmen finansieras av partiets medlemmar och väcker frågor om villkoren för politiska toppjobb – särskilt i kontrast till vanliga löntagare. Efter bara sex månader som partiledare för Centerpartiet lämnade Anna-Karin Hatt nyligen oväntat över posten till sin efterträdare Elisabeth Thand Ringqvist. Under sin korta tid på posten hade Hatt en ersättning på 223 000 kronor i månaden – nästan 20 000 kronor mer än statsministern – och omfattas därför av en historiskt hög avgångsersättning. Ersättningen motsvarar ett helt års lön för en avgående partiledare. Men eftersom Hatt endast haft uppdraget i drygt ett halvår begränsas ersättningsperioden till sju månader, vilket innebär omkring 1,6 miljoner kronor, enligt Centerpartiets presstjänst.

Partiets medlemsavgifter betalar

Hatt säger till skattefinansierade SVT att hon avser att ta del av ersättningen tills hon har en ny tjänst: — Jag behöver en omställningsperiod för att landa i en ny verklighet. Jag har inte något nytt uppdrag på gång. Jag kommer att ha rätt till en avgångsersättning så länge som det finns behov av den, säger hon. Hon betonar samtidigt att ambitionen är att inte nyttja mer av ersättningen än nödvändigt: — Jag har inte för avsikt att ta ut en krona mer än vad jag behöver. Jag kommer att söka efter en ny samhällsviktig uppgift att ägna mig åt framåt. Den nya partiledaren Elisabeth Thand Ringqvist får ett betydligt lägre arvode, motsvarande en ministerlön på 161 000 kronor i månaden. En nivå som dock fortfarande är långt över medianlönen i Sverige. Medianlönen för vanliga arbetare som exempelvis fastighetsskötare, undersköterskor och busschaufförer ligger för närvarande runt 24 000–29 000 kronor i månaden, beroende på yrke och sektor. Den totala medianlönen i Sverige är i dagsläget cirka 37 100 kronor i månaden.

Vill inte kommentera ersättningen

Anna-Karin Hatt vill inte närmare svara på frågor om nivån på hennes tidigare ersättning: — Det är ett beslut som är fattat av stämman på förslag av valberedningen. Jag är förstås tacksam över att jag får möjlighet att ställa om och landa i en ny tillvaro. Det här var inget som jag hade planerat, säger hon. Hon har hänvisat sin avgång till påstått hat och hot hon säger sig ha upplevt i rollen, men har hittills inte velat utveckla detaljerna. Ingen formell polisanmälan har ännu presenterats. Framöver säger Hatt sig vilja fortsätta bidra i en samhällsnyttig roll: — Jag vill fortsätta bidra till Sveriges utveckling och få utlopp för den kraft och energi som jag har, men också bidra till samhället.

Svenska löner sämst i Norden

Jan Sundstedt — Sun, 16 Mar 2025 15:12:06 +0000

Svenska löner för viktiga yrkesgrupper är de lägsta i Norden, visar siffror från 2023. Danmark, Norge men även Island toppar löneligan med betydligt mer välfyllda lönekuvert, samtidigt som Finland ligger närmast Sverige och i ett par fall trumfar svenska löner. Sverige halkar alltmer efter sina nordiska grannar när det gäller löner för samhällsbärande och centrala yrken som exempelvis fastighetsskötare, sjuksköterskor och socionomer. Statistik visar att Sverige, ofta i sällskap med Finland, har de lägsta genomsnittslönerna för dessa yrken, medan Danmark och Norge toppar listan med betydligt högre ersättningar. Siffrorna bygger på data från 2023, de mest aktuella siffrorna tillgängliga, och hämtas från nationella statistikbyråer som SCB, Statistics Norway, Statistics Finland, Statistics Denmark och Statistics Iceland, samt fackförbund i respektive land.

Fastighetsskötare i Sverige tjänar minst i Norden, medan Danmark och Norge sticker ut med klart högre löner. Finland ligger dock nära Sverige i löneläge.
Sjuksköterskor i Sverige hamnar också här i botten av löneligan med lägre löner än våra nordiska grannar. Danmark leder med de högsta lönenivåerna, samtidigt som Finland ligger tätt intill svenska nivåer.
Socionomer i Sverige uppvisar samma mönster och ligger lägst i Norden. Danmark och Norge erbjuder betydligt bättre lönevillkor, medan Finland återigen är Sverige hack i häl. Island når också högre nivåer än sina svenska kollegor.

Det är viktigt att notera att lönerna kan variera beroende på region, sektor och erfarenhet, vilket de facto kan påverka de angivna intervallen.

Köpkraft ej inräknad

Skillnaderna i löneläge kan kopplas till varierande arbetsmarknadspolitik, skatter och produktivitet i de nordiska länderna. Sverige sticker ut som det land där yrkesgrupperna ovan i reda kronor belönas i ringaste mängd. Något som väcker frågor om löneutvecklingen framöver - inte minst med tanke på stundande avtalsrörelse. Värt att poängtera är att siffrorna inte tar hänsyn till köpkraft, vilket i slutändan kan påverka hur lönerna upplevs i vardagen beroende på levnadskostnader. Även valutakurser påverkar resultatet. Skillnaderna understryker att Sverige halkar efter i löneutvecklingen. Finland får anses som närmaste konkurrent, men är fortfarande något vassare i ett par fall. Danmark och Norge leder utvecklingen med högst löner, vilket belyser en tydlig nordisk lönedifferens. Källor: Statistiska Centralbyrån (SCB), Sverige, 2023: https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/arbetsmarknad/loner-och-arbetskostnader/lonesok/ Statistics Norway, 2023: https://www.ssb.no/en/statbank/table/11420/ Statistics Finland, 2023: https://www.stat.fi/tup/suoluk/suoluk_palkat_en.html Statistics Denmark, 2023: https://www.dst.dk/en/Statistik/emner/arbejdsmaerket/loen-og-indkomst/loenstatistik Statistics Iceland, 2023: https://www.statice.is/statistics/society/wages-and-income/wages/ Fackförbund som Vårdförbundet (Sverige), Tehy (Finland), Norsk Sykepleierforbund (Norge), m.fl., 2023.

Industrifackens avtalskrav 2025 bekymrar arbetsgivarsidan

Jan Sundstedt — Sun, 10 Nov 2024 09:27:05 +0000

Industrifacken kräver rejäla reallöneökningar och kortare arbetstid inför kommande avtalsrörelse. Kraven syftar till att "stärka köpkraften och förbättra arbetsvillkoren". Arbetsgivarsidan varnar dock för att kraven riskerar att "hota svensk konkurrenskraft och driva upp inflationen". Inför avtalsrörelsen 2025 kräver industrifacken en löneökning på 4,2 procent samt ytterligare steg mot kortare arbetstid för de anställda, rapporterar Unionens medlemstidning Kollega. Arbetsgivarna å sin sida varnar för att kraven riskerar att underminera konkurrenskraften i vad man menar är företagens pressade ekonomiska situation. Industrifacken menar likväl att lönekravet är nödvändigt för att återställa de anställdas ekonomiska stabilitet efter de senaste årens inflations- och prischock, enligt Unionens chefsekonom Tobias Brännemo. – Om det blir ett långt avtal så kan tappet vara återhämtat under det avtalets gång, om det blir ett treårsavtal. Samtidigt kräver facken en tydligare satsning på arbetstidsförkortning, vilket Unionens ordförande Peter Hellberg betonar som en viktig förändring. – Det här är en signal. Vårt inriktningsbeslut säger att där vi har system ska de utökas och där vi inte har system ska de införas, markerar han.

Facken inom industrins lönekrav: 4,2 procent. För svensk industri tjänar pengar - och då ska de anställa självklart ha en del av kakan. https://t.co/Jr6jjakdgh @ifmetall @Unionen @GSFACKET @LivsSverige @Ingenjorerna #Avtal2025 pic.twitter.com/LtIHlxnU3X
— Marie Nilsson (@marienilsson64) November 4, 2024

Rekordstor avtalsrörelse

Avtalsrörelsen 2025 blir den största hittills, med över 500 centrala kollektivavtal som ska omförhandlas. Fackförbundet Unionen har en nyckelroll i löneförhandlingarna för den exportberoende industrin, och de krav industrifacken nu lagt fram riktar sig till just dessa förhandlingar. Målet är att slutföra förhandlingarna senast den 31 mars 2025, och de beslut som fattas kommer att sätta riktlinjer för hela arbetsmarknaden. – Just nu gör vi bedömningen att det här ligger i ett härad som inte kommer skapa inflationstryck, utan snarare en positiv förutsättning både för företag och anställda, menar Peter Hellberg.

Arbetsgivarsidan starkt kritisk

IKEM och Industriarbetsgivarna, som representerar arbetsgivarna, kritiserar kraven och varnar för att de kan äventyra både konkurrenskraft och sysselsättning. Henrik Stävberg är förhandlingschef på IKEM. – Jag är uppriktigt förvånad. Kravet om 4,2 procent är fullkomligt orealistiskt. Det skulle leda till en försämrad svensk konkurrenskraft och slå mot såväl jobben som välfärden, säger Stävberg. Fackens förslag om kortare arbetstid möter också hårt motstånd. Industriarbetsgivarnas förhandlingschef, Per Widolf, ifrågasätter kravet och betonar vikten av hög produktivitet. – Arbetstidsförkortning innebär att det kommer att produceras mindre och då måste vi öka antalet skiftlag, det skulle slå direkt mot produktiviteten. – Faktum är att vi behöver jobba mer [i Sverige], inte mindre. Krav om en orealistisk löneutveckling och ytterligare arbetstidsförkortning gynnar inte företagens internationella konkurrenskraft och således heller inte Sverige och de anställda, menar en, över industrifackens krav, bekymrad Per Widolf. [caption id="attachment_193052" align="alignnone" width="640"] Per Widolf, förhandlingschef Industriarbetsgivarna. Foto: Industriarbetsgivarna.se[/caption]

Parterna långt ifrån varandra

Med avtalsrörelsen 2025 i fokus står fack och arbetsgivare inför förmodat intensiva förhandlingar, där balansgången mellan löneökningar och konkurrenskraft återigen ser ut att bli en central del. Fackförbunden framhåller att de ökade lönekraven är anpassade till dagens ansträngda ekonomiska situation för många hushåll, medan arbetsgivarsidan hävdar att kraven är för höga. Parternas skilda uppfattningar gör att den kommande avtalsrörelsen sannolikt kan bli både långdragen och komplicerad – något båda parter ändå hoppas kunna undvika.

Så mycket tjänar vänsterextrema Expos anställda

Markus Andersson — Wed, 16 Jun 2021 10:42:49 +0000

Av misstag råkade Karolina Andersson, ekonomiansvarig på den vänsterextrema underrättelsegruppen Expo, hänga ut sina kollegor och deras månadslöner. Av detta framgår att bland annat chefredaktören Daniel Poohl tjänar nästan 60 000 kronor i månaden på sitt arbete för att kartlägga politiskt oliktänkande. Andersson skickade ut Expos lönelista till förvaltningsdomstolen i Stockholm eftersom man hade en tvist med Tillväxtverket angående 5900 kronor i korttidsstöd till tidningens profilerade judisk makt-aktivist Jonathan Leman mot bakgrund av att man från Expos håll menar att man går dåligt ekonomiskt och bland annat tvingats gå ner 40 procent i arbetstid. Uppgifterna blev på grund av Anderssons slarv en offentlig handling och nu kan allmänheten ta del av vad den vänsterextrema stiftelsens anställda egentligen tjänar på att kartlägga och smutskasta invandringskritiker och andra oliktänkande. Högst lön har chefredaktören Daniel Poohl på 58 000 kronor i månaden följt av verksamhetschefen Anna Rohlin Larsson med 47 278 kronor och Karolina Andersson själv med 45 484 kronor. Samtliga heltidsanställda på Expo tjänar mellan 31 000 och 58 000 på sin verksamhet. Noterbart är att Andersson genom att göra handlingarna offentliga också råkat hänga ut en anställd (Ingegärd Wikberg) som försökt hålla sig anonym genom att konsekvent stava fel på sitt för- och efternamn i Expos interna dokument. Flera andra anställda har också innan ekonomiansvariges slarv fört en mycket anonym tillvaro på Expos kontor och valt att inte skylta med sitt engagemang. Under senare tid har Expo ytterligare breddat sin verksamhet och riktat in sig på att svartmåla Frihetsrörelsens demonstrationer mot coronapolitiken.

Den fullständiga lönelistan för anställda på Expo under 2020: Daniel Poohl (58 000 kr) Anna Rohlin Larsson (47 278 kr) Karolina Andersson (45 484 kr) Anders Dalsbro (39 650 kr) Anna Fröjd (39 500 kr) Daniel Vergara (39 500 kr) Jonathan Leman (38 640 kr) Niclas Nilsson (36 104 kr) Hanna Gimstedt (34 500 kr) Jeanette Kern (33 575 kr) Haris Grabovac (32 420 kr) Bilan Osman (31 870 kr) Ingegärd Vikberg (22 957 kr, 75 procent) Agnes Florin (15 750 kr, halvtid)