livsmedel – Nya Dagbladet https://nyadagbladet.se Morgondagens Dagstidning! Fri, 04 Sep 2026 05:54:52 +0000 sv-SE hourly 1 https://wordpress.org/?v=7.1.1 https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2021/11/cropped-nyd-logo-500-32x32.jpg livsmedel – Nya Dagbladet https://nyadagbladet.se 32 32 Gratis surströmming – men bara för vuxna https://nyadagbladet.se/mat/butik-surstromming-18-arsgrans-bus/ Fri, 04 Sep 2026 05:53:52 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=239331 Ica Söråker skänker bort fjolårets surströmming – men har infört en 18-årsgräns för att minska risken att burkarna används till bus. Flera butiker i Västernorrland säljer just nu ut burkar från förra året för noll kronor, rapporterar Sveriges Radio. På Ica Söråker gäller dock erbjudandet bara vuxna. Handlaren Torbjörn Lagergren säger att åldersgränsen är en förebyggande åtgärd. — Det kan finnas en liten risk att det kan misskötas. Det kan hamna surströmmingsburkar ute på diverse olika saker och därför har vi satt 18-årsgräns bara för att minimera den risken, säger han till Sveriges Radio.]]> Hönsens vardag direktsänds vid ägghyllan https://nyadagbladet.se/mat/honsens-vardag-direktsands-vid-agghyllan/ Wed, 02 Sep 2026 10:19:12 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=239157 Kunder vid ägghyllan på Ica Kvantum Liljeholmen kan följa höns på en småländsk gård i direktsändning. Försöket ska visa om större insyn i djurhållningen kan öka intresset för småskaligt producerade grönbetesägg. Bakom satsningen står nätbutiken Gårdens, som säljer äggen, och den fristående producenten Alvas Naturbete utanför Mönsterås. En kamera vid gårdens mobila hönshus sänder hönsens vardag till en skärm i Stockholmsbutiken. Samma direktsändning går även att följa på nätet. Sex ägg kostar 49 kronor. Tanken är att kunderna ska få se vad som skiljer produktionen från billigare alternativ, i stället för att enbart mötas av några rader på en förpackning. — Vi vet inte svaret ännu, och det är precis därför vi gör testet, säger Oskar Karlsson, medgrundare och operativ chef på Gårdens, i ett pressmeddelande som återges av Jordbruksaktuellt. Hönsen vistas utomhus under säsongen och flyttas regelbundet till nytt bete. En tid efter att gårdens kor har betat på en yta släpps hönsen dit för att krafsa efter bland annat gräs och insekter. Gårdens samlar mat från småskaliga svenska producenter och säljer bland annat kött, mejerivaror, ägg, grönsaker och skafferivaror med hemleverans. Alla förädlade livsmedel i Gårdens sortiment är Ä-märkta, enligt konsumentföreningen Äkta vara. Föreningen uppger att Gårdens är den första svenska butiken med ett sådant sortiment. Ä-märket används för livsmedel utan tillsatser, fejkade aromer och industriella ingredienser. Märket används inte på oförädlade råvaror som ägg.]]> Knepen som får gröna tomater att mogna https://nyadagbladet.se/mat/sa-mognar-du-grona-tomater-inomhus/ https://nyadagbladet.se/mat/sa-mognar-du-grona-tomater-inomhus/#respond Fri, 28 Aug 2026 05:50:15 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=129622 Gröna tomater kan få mogna färdigt inomhus. Rätt temperatur och ett moget äpple kan hjälpa processen – men alla tomater är inte tillräckligt utvecklade för att eftermogna.
Artikeln publicerades ursprungligen den 19 augusti 2022.
Tomater trivs under svenska somrar, men när temperaturen sjunker blir det ofta gröna frukter kvar på plantorna. De kan plockas före den första frosten och få mogna inomhus.

Sortera tomaterna först

Börja med att skilja de utvecklade tomaterna från dem som har plockats för tidigt. Fullstora och blankt gröna tomater kan vanligtvis eftermogna, särskilt om färgen har börjat ljusna eller fått en svag rosa ton. Små, hårda och matt mörkgröna tomater har ofta inte nått det så kallade mogengröna stadiet. De kommer sällan att mogna ordentligt efter skörd, enligt Colorado State University.

Tomaterna behöver inte solljus

Direkt solljus behövs inte för eftermognaden. Lägg i stället tomaterna luftigt i en papperspåse eller en grund låda, skyddade från direkt sol. Frukterna ska vara torra och oskadade och bör helst ligga i ett eller två lager. Temperaturen avgör hur snabbt det går. Omkring 20–25 grader ger snabbare mognad, medan 13–16 grader bromsar processen. Temperaturer under cirka 10 grader kan försämra smaken och kvaliteten. Kontrollera tomaterna med några dagars mellanrum och plocka bort frukter som har spruckit eller börjat mögla.

Så skyndar du på mognaden

Tomaternas mognad styrs bland annat av växthormonet etylen. Ett moget äpple, en banan eller en redan mogen tomat avger gasen och kan därför påskynda processen. Lägg någon av frukterna tillsammans med tomaterna i en papperspåse eller ventilerad låda. Undvik skadad eller rutten frukt och använd inte en försluten glasburk. Där kan fukt stängas in och öka risken för mögel.

Kan man äta omogna gröna tomater?

Omogna tomater innehåller glykoalkaloiden tomatin. Ämnet är besläktat med solanin och chakonin, som förekommer i potatis. Stora mängder glykoalkaloider kan orsaka illamående, diarré och magsmärtor. Livsmedelsverket har inget generellt råd om att undvika omogna tomater, men myndigheten har inte gjort någon fullständig riskvärdering och kan därför inte slå fast vilka mängder som är säkra. Den forskning som myndigheten hänvisar till visar att tomatinhalten sjunker när tomaten växer och mognar. Finlands livsmedelsverk avråder däremot från att äta omogna gröna tomater, även tillagade. Rådet gäller inte tomatsorter som fortfarande är gröna när de är mogna.]]> https://nyadagbladet.se/mat/sa-mognar-du-grona-tomater-inomhus/feed/ 0 Svenska grönsaker tränger undan finska – odlare slår larm https://nyadagbladet.se/norden/svenska-gronsaker-tranger-undan-finska-odlare-slar-larm/ Wed, 26 Aug 2026 05:32:58 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=238501 Finska odlare slår larm om att sallad, morötter och kål blir kvar på åkrarna när butikerna fortsätter sälja importerade grönsaker. Flera odlare i Svenskfinland har drabbats när handeln prioriterat utländska grönsaker under den finska skördesäsongen, uppger Svenska lantbruksproducenternas centralförbund, SLC. Följden har blivit att färdiga grödor inte kunnat säljas och i vissa fall fått plöjas ner. En odlare som drabbats är Anders Abrahamsson på Kimitoön, som tvingades plöja ner sin isbergssallad. Han uppskattar förlusten till tiotusentals euro. — Det var den enskilt största ekonomiska smällen under de elva år jag odlat isbergssallad. Det känns fortfarande bittert att vi var tvungna att plöja ner salladen då både S-kedjan och Kesko importerat för mycket svensk sallad, säger han till Svenska Yle. Producentorganisationen MTK har också varnat för att isbergssallad, kinakål och morötter riskerar att bli kvar på åkrarna. Kostnaderna för odling, arbete och förpackningar är då redan tagna, medan inkomsterna kan utebli helt.

Handeln pekar på pris och tillgång

Den finländska detaljhandelskoncernen Kesko, som står bakom K-kedjan, säger att import behövs när det inte finns tillräckligt med finska varor och framhåller att priset är viktigt för kunderna. S-gruppen uppger att sortimentet styrs av bland annat tillgång, kvalitet, säsong, pris och efterfrågan. De två kedjorna har samtidigt en mycket stark ställning. S-gruppen och K-gruppen hade tillsammans 82,5 procent av den finska dagligvarumarknaden 2025, enligt branschens egen statistik. För odlarna är tiden knapp. Om en färdig skörd inte når butikerna under den korta säsongen kan månader av arbete snabbt förvandlas till svinn och ekonomisk förlust.]]> Förpackningarna driver upp butikernas matsvinn https://nyadagbladet.se/inrikes/forpackad-frukt-gront-stort-butikssvinn/ Fri, 21 Aug 2026 05:46:20 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=238129 När ett enda bär, tomat eller vindruva blir dålig kasseras ofta hela förpackningen. Sampaketerad frukt och grönt står för upp till omkring hälften av svinnet på butikernas frukt- och gröntavdelningar, men enkla åtgärder kan både rädda maten och sänka butikernas kostnader. Forskare vid IVL Svenska Miljöinstitutet och RISE har undersökt problemet tillsammans med svenska dagligvarubutiker. De analyserade svinndata från omkring 60 butiker och testade olika åtgärder i fem av dem. I den ena butikskedjan svarade sampaketerade varor för 47 procent av svinnets vikt och 50 procent av försäljningsvärdet inom frukt och grönt. I den andra var motsvarande andelar 30 respektive 57 procent, visar forskningsrapporten. Tomater stod för den största förlusten, följda av bland annat potatis, citrusfrukter, druvor och bär. — Många butiker vill minska sitt matsvinn, men de vet inte hur de ska gå till väga, och vad som är tillåtet. Vår forskning visar att det finns relativt enkla lösningar som fungerar i butikernas vardag, säger Annelise de Jong, konsumtionsforskare och projektledare vid IVL, i ett pressmeddelande.

Svinnpåsar gav lägre kostnader

De högst rankade åtgärderna var att sälja obrutna förpackningar billigare eller lägga ätbara varor i svinnpåsar och lådor. Försäljning i lösvikt och användning i butikskök kan också rädda mat, men kräver mer administration och korrekt märkning. I en liten testbutik uppgick svinnet till 253 kilo frukt och grönt under två veckor. Kostnaden räknades upp till drygt 234 000 kronor på årsbasis. Svinnpåsarna beräknades ge en årlig nettovinst på drygt 63 000 kronor, motsvarande 27 procent av den uppskattade svinnkostnaden. Forskarna betonar att testperioderna var korta och att årssiffrorna är illustrativa. Utfallet kan variera med butikens storlek, sortiment, kundunderlag och arbetsrutiner.

Osäkerhet om regler bromsar arbetet

Butikerna uppgav att osäkerhet kring spårbarhet, ommärkning och brutna förpackningar gör att fungerande åtgärder väljs bort. Rutinerna skilde sig även inom samma kedja och arbetet var ofta beroende av enskilda engagerade medarbetare. Forskarna efterlyser därför tydligare praktisk vägledning och bättre samordning mellan myndigheter, branschorganisationer, butikskedjor och handlare. — Att ta vara på mer av maten behöver inte innebära mer arbete och ökade kostnader. I det här fallet ser vi tvärtom att det kan stärka butikernas ekonomi, säger matsvinnsexperten Elvira Molin på IVL.]]> Finsk snatterivåg kopplas till pressad ekonomi https://nyadagbladet.se/norden/snatterier-pengar-racker-finland/ Fri, 03 Jul 2026 04:37:30 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=234419 Allt fler finländare har svårt att få pengarna att räcka. Den pressade vardagsekonomin syns nu också i butikerna, där stölder av livsmedel och andra vardagsvaror ökar. I Helsingfors väntas antalet snatterier i år nå omkring 26 000 fall. Det innebär att fallen har fördubblats sedan 2024, enligt Helsingforspolisen. Ökningen sker samtidigt som Statistikcentralen i Finland visar att nästan en miljon finländare riskerar fattigdom eller marginalisering. År 2024 levde 17,3 procent av hushållsbefolkningen under risk för fattigdom eller social utestängning.

Vanliga varor stjäls oftare

Enligt kriminologen Maria Normann, lektor i socialt arbete vid yrkeshögskolan Laurea, märks den pressade ekonomin bland annat i att livsmedel och andra vanliga konsumtionsvaror blivit mer stöldbegärliga. — Det hänger ihop. Vi ser att det just nu är en större mängd som har svårt att få vardagen att gå ihop helt ekonomiskt sett, säger hon till Yle. Hon säger att personer som snattar inte utgör en enhetlig grupp. Det kan handla om barn och unga, personer med missbruk eller hemlöshet, men också människor som upplever att de har ett konkret behov. Normann pekar samtidigt på att stöldbrott historiskt har varit kopplade till fattigdom. När stöd och service minskar, eller när arbete saknas, kan fler hamna i riskzonen.

Handeln påverkas

Snatterierna innebär också kostnader för handeln, som behöver lägga mer resurser på väktare, kontroll och utbildning av personal. Normann pekar även på självskanningskassor som en möjlig delförklaring, men ser i grunden problemet som en fråga om välfärdspolitik. — När man sparar på den servicen ger det långtgående konsekvenser, säger Normann.]]> Island har Europas näst dyraste mat https://nyadagbladet.se/konsumentmedvetenhet/island-har-europas-nast-dyraste-mat/ Thu, 18 Jun 2026 05:46:04 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=233587 Matpriserna på Island hör till de högsta i Europa. En ny genomgång från landets konkurrensmyndighet visar att islänningar betalar betydligt mer för livsmedel än konsumenter i EU. Den isländska konkurrensmyndigheten Samkeppniseftirlitið har inlett en bredare granskning av landets dagligvarumarknad. Myndigheten hänvisar till en Eurostat-jämförelse som visar att livsmedel på Island kostar 55 procent mer än EU-genomsnittet. Bara Schweiz ligger högre, med priser 58 procent över EU-snittet. Norge ligger 32 procent över EU-snittet, medan Sverige och Finland ligger omkring sex procent över. Utvecklingen har också gått snabbare på Island än i många jämförbara länder. Sedan 2020 har livsmedelspriserna stigit med 46 procent på Island, jämfört med 37 procent i EU-länderna.

Mejerivaror och kött dyrast

Skillnaden är särskilt tydlig för isländska mejerivaror och kött. Inhemska mejeriprodukter ligger enligt myndigheten drygt 90 procent över EU-snittet, vilket är dyrast i Europa i kategorin. Köttprodukter ligger omkring 75 procent över genomsnittet. Den statliga isländska public service-kanalen RÚV rapporterar att myndigheten nu samlar in uppgifter om butikernas och leverantörernas marginaler, konkurrenshinder och andra faktorer som kan påverka prisnivåerna. Páll Gunnar Pálsson, chef för Samkeppniseftirlitið, pekar på flera möjliga förklaringar: en liten och relativt sluten ekonomi, en egen valuta, ett betydande tullskydd på livsmedel samt hinder för nya aktörer att etablera sig. — Det är tydligt att konkurrensen har en mycket brant uppförsbacke i en liten ekonomi som är ganska sluten, med en liten egen valuta och ett betydande tullskydd på dagligvarumarknaden, säger han till RÚV. Han lyfter även fram särskilda undantag i konkurrenslagstiftningen för delar av jordbrukssektorn. Enligt Pálsson kan sammanslagningar och samordning i förädlingsledet bidra till att priserna på kött och mjölk har stigit kraftigt. Myndigheten efterfrågar nu synpunkter på möjliga konkurrenshinder inom import, produktion, grossistledet och detaljhandeln. Synpunkter ska lämnas senast den 30 juni.]]> Sverige i botten på EU:s livsmedelskontroller https://nyadagbladet.se/miljo/sverige-botten-eu-livsmedelskontroller/ Mon, 01 Jun 2026 11:26:48 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=232100 Sverige ligger sist i EU när det gäller att testa livsmedel för rester av bekämpningsmedel, visar en ny EFSA-rapport. Samtidigt förekommer sådana rester i en stor del av maten som kontrolleras. EU:s livsmedelsmyndighet EFSA har sammanställt medlemsländernas kontroller av bekämpningsmedelsrester i mat under 2024. Rapporten omfattar 125 882 prover från EU:s gemensamma kontrollprogram, nationella program och förstärkta importkontroller. I 42 procent av proverna hittades rester av bekämpningsmedel. Gränsvärdena överskreds i 3,3 procent av fallen. Sverige sticker ut i statistiken. Enligt rapporten genomför Sverige endast 40 procent av de tester som krävs enligt EU:s regler, vilket är lägst i unionen när kontrollnivån jämförs med lagkraven. EFSA hävdar däremot att den beräknade risken via kosten generellt är låg för de flesta grupper och ämnen som granskats. Rapporten visar samtidigt att flera livsmedel innehåller rester av mer än ett bekämpningsmedel.

Expert varnar för bristande kontroll

Elin Engdahl, sakkunnig om miljögifter på Naturskyddsföreningen, pekar på att gränsvärden sätts för enskilda ämnen, medan människor i praktiken kan utsättas för flera kemikalier samtidigt. — Varje gränsvärde är satt individuellt utan hänsyn till att vi får i oss kemikalier från många olika källor. Det är svårt att veta den långsiktiga risken av att få i sig många ämnen med skadliga egenskaper, även om koncentrationerna är låga för varje ämne var för sig, säger hon till Natursidan. Engdahl är också kritisk till att Sverige testar så få livsmedel. — Utan granskningar finns det ingen kontrollmekanism, och vi vet ju av erfarenhet att lagliga nivåer överskrids regelbundet. Om sannolikheten minskar att ”åka fast” ökar risken att vi får in livsmedel som odlats på ett sätt som ger för höga nivåer av bekämpningsmedel. Dessutom finns risken att förtroendet för Livsmedelsverket minskar, säger hon. För den som vill minska sin exponering rekommenderar hon ekologiska livsmedel.]]> Norsk matjätte testar krisbutik nära Oslo https://nyadagbladet.se/norden/norsk-krisbutik-kiwi-heer-oslo/ Thu, 28 May 2026 04:59:18 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=231758 En Kiwi-butik i Norge har blivit landets första beredskapsbutik. Satsningen ska nu bli modell för upp till 200 liknande butiker runt om i landet. Butiken ligger i Heer utanför Drøbak, omkring fyra mil söder om Oslo, och ingår i Norgesgruppen. Den har utrustats för att kunna hålla driften igång även om både elnät och vanliga internetförbindelser slås ut. Pilotbutiken kan producera egen el med solceller och dieselaggregat, medan satellitkommunikation gör att personalen kan hålla kontakten med omvärlden och hantera betalningar, rapporterar VG. Syftet är att säkra tillgången till mat vid större störningar, strömavbrott eller andra krissituationer. Erfarenheterna från pilotbutiken ska enligt bolaget användas när 150–200 liknande beredskapsbutiker byggs upp inom några år. — Det är vårt ansvar att säkra driften och se till att människor får tillgång till mat, säger Norgesgruppens koncernchef Runar Hollevik till VG. Även konkurrenten Rema 1000 säger att de arbetar med att stärka beredskapen, men betonar att detta bör ske i nära samarbete med myndigheter och kommuner.]]> Ny metod ska öka järnupptaget från spannmål https://nyadagbladet.se/vetenskap/ny-metod-oka-jarnupptaget-spannmal/ Mon, 25 May 2026 06:07:51 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=231358 En ny svensk metod ska göra järn och zink i spannmål lättare för kroppen att ta upp. Tekniken lyfts fram som ett svar på järnbrist – men visar också varför växtbaserad kost inte alltid är näringsmässigt likvärdig. Gröt, bröd och pasta kan i framtiden få en tydligare roll i arbetet mot järnbrist. Genom en särskild behandling av spannmål har svenska forskare och livsmedelsaktörer lyckats minska halten av fytinsyra – ett ämne som naturligt finns i spannmål och som binder viktiga mineraler som järn och zink. Metoden kallas hydrotermisk behandling och innebär förenklat att säden behandlas med vatten och värme under kontrollerade former. Då aktiveras naturliga enzymer, bland annat fytas, som bryter ned fytinsyran. När fytinsyran minskar blir mer av mineralerna i spannmålsråvaran tillgängliga för kroppen. Järn och zink från vegetabilier tas ofta upp sämre än från animaliska livsmedel. Livsmedelsverket beskriver hemjärn från kött och blodmat som lättast för kroppen att tillgodogöra sig, medan vegetabiliska livsmedel innehåller icke-hemjärn som tas upp mindre effektivt och påverkas mer av andra ämnen. Myndigheten framhåller också att fytinsyra i bland annat spannmål, baljväxter och nötter kan minska upptaget. Enligt Axfoundation, som är en av aktörerna bakom projektet The Mineral Shift, kan behandlingen bryta ned upp till 99 procent av fytinsyran. Det kan i sin tur göra upptaget av järn och zink flera gånger högre än från obehandlat spannmål. Poängen är att behandlingen inte tillför mer järn. I stället handlar det om att kroppen kan komma åt mer av det järn och zink som redan finns i råvaran. Projektet leddes av MatLust Development Node i samarbete med Axfoundation, Good Grains och Warbro Kvarn, med finansiering från Vinnova. Även Chalmers avdelning för livsmedels- och näringsvetenskap, Axfood, Dagab, Urban Deli och Middagsfrid har enligt Axfoundation bidragit till projektet. Forskning vid Chalmers visar också att järnupptaget från fullkorn kan öka kraftigt när fytinsyran reduceras. I en studie publicerad i tidskriften Nutrients (2025) jämfördes fullkornsrågbröd med hög fytathalt med rågbröd där fytinsyran brutits ned genom surdegsjäsning. Järnupptaget hos friska kvinnor var då 2,8 till 3,5 gånger högre från det behandlade brödet.

Från forskning till butikshyllor

Tekniken har redan tagit steget från forskning till butikshylla. Ett exempel är mellanmålet Råggyberry, som utvecklats vid Axfoundations utvecklingscenter Torsåker gård som en del av The Mineral Shift. Produkten bygger på hydrotermiskt behandlad fullkornsråg och yoghurt samt ingredienser som tagits tillvara från produktionen av grillost vid Falköpings Mejeri. Den säljs under Axfoods varumärke Garant. Förespråkare menar att tekniken kan bidra till bättre folkhälsa, särskilt i grupper där järnbrist är vanligt, som unga kvinnor och tonårsflickor. Axfoundation framhåller bland annat att var tredje flicka och ung kvinna har järnbrist, samtidigt som nio av tio personer behöver äta mer fullkorn.

Kostomställningens utmaningar

Behovet av tekniken blottlägger samtidigt en svaghet i den växtbaserade omställningen. Förespråkare för förändrade matvanor har under flera år uppmanat svenskar att äta mer växtbaserat och mer så kallat ”miljövänligt”. I nya kostråd, skolmåltider, offentliga upphandlingar och livsmedelsbranschens hållbarhetsarbete lyfts baljväxter, fullkorn och växtbaserade alternativ fram, medan rött kött och andra animaliska livsmedel ofta pekas ut som sådant som bör minska. Eftersom järnbrist redan beskrivs som utbredd i dessa grupper blir kostpolitiken problematisk om en större del av mineralintaget ska hämtas från spannmål och andra växtbaserade råvaror med sämre upptag. Metoden visar därmed två saker: att traditionella spannmålsråvaror kan göras mer näringseffektiva – och att omställningen kräver tekniska lösningar för att undvika näringsbrister. De mest järnrika livsmedlen är i vanliga fall inälvsmat, rött kött och skaldjur – råvaror som ofta väljs bort när mer av kosten ska bli växtbaserad.]]>