Litauen – Nya Dagbladet

Litauen tar ett steg mot att släppa in kärnvapen

Emil Fjellstedt — Wed, 23 Sep 2026 10:34:33 +0000

Litauens parlament har tagit det första av tre steg mot att ta bort landets grundlagsförbud mot kärnvapen och utländska militärbaser. Förbudet gäller fortfarande, och förslaget måste antas två gånger till. Under tisdagen röstade 99 ledamöter för förslaget efter behandling, 13 röstade emot och fem avstod, enligt Seimas. För att en grundlagsändring ska gå igenom krävs minst 94 av parlamentets 141 ledamöter i varje antagandeomröstning. Försvarsutskottets ordförande Juozas Olekas sade efter omröstningen att den första antagandeomröstningen är planerad till den 6 oktober och att den andra kan hållas den 12 januari. Han beskrev januaridatumet som en önskan, inte som ett låst beslut, enligt nyhetsbyrån ELTA.

Förbudet gäller både vapen och baser

Paragraf 137 i den litauiska grundlagen slår fast att det inte får finnas massförstörelsevapen eller utländska militärbaser på litauiskt territorium. Det är den bestämmelsen som förslaget vill stryka. Ändringen skulle inte i sig placera ut kärnvapen. Den skulle ta bort det konstitutionella hindret.

Presidenten vill öppna dörren, inte lagra vapen nu

President Gitanas Nausėda har stött linjen sedan i somras. I början av juli sade han till Reuters att det geopolitiska läget har försämrats och att grundlagen skrevs under andra omständigheter. Samtidigt sade han att Litauen inte har några omedelbara planer på att lagra kärnvapen och att landet står kvar i icke-spridningsavtalet. Motståndarna i kammaren var få. Karolis Neimantas från Nemuno aušra sade att Natos kärnvapenparaply räcker och pekade på att de närmaste kärnvapnen redan finns i Tyskland. Ryssland har varnat för följderna om förbudet faktiskt faller. Kremls talesperson Dmitrij Peskov sade i september, enligt Meduza, att Litauen skulle hamna i sikte för ryska kärnvapen om landet stationerade en kärnvapenarsenal. Natos kärnvapendelning innebär redan att amerikanska kärnvapen finns i Belgien, Tyskland, Italien, Nederländerna och Turkiet. Litauen gränsar till den ryska exklaven Kaliningrad. En tysk brigad är dessutom planerad att stå permanent i landet från 2027, samtidigt som grundlagen fortfarande förbjuder utländska militärbaser, enligt Reuters. Finland meddelade i mars att man vill upphäva ett liknande förbud. Omröstningen under tisdagen ändrar inte läget på marken. Den visar hur långt en majoritet i Seimas redan är beredd att gå.

Så tar du kontroll över bankvardagen med Revolut

Markus Andersson — Sun, 12 Jul 2026 13:34:23 +0000

För många svenskar har banken blivit en grindvakt i stället för ett verktyg. Revolut visar att ett annat bankliv redan är möjligt: snabbare, billigare, mer flexibelt och byggt för att ge användaren kontroll direkt i mobilen.

Det var förr enklare att sköta sina bankärenden. Man fick ett konto, ett kort och en grundläggande känsla av att banken fanns där för att hjälpa kunden. I dag möts många privatpersoner och småföretagare i stället av misstänksamhet, väntetider och frågor som får en vanlig kundrelation att kännas som ett förhör.

Revolut är därför mer än ännu en app. För allt fler blir tjänsten en vardagsflykt från den gamla banktrögheten – ett sätt att med ett vänligt digitalt långfinger säga att banklivet faktiskt kan fungera på kundens villkor.

På några minuter går det att öppna konto i mobilen, få virtuella kort, hantera valutor, sätta egna gränser, frysa kort och skicka pengar till andra Revolut-användare. Mycket av det som i äldre banksystem kräver väntan, blanketter eller kundtjänst blir i stället en knapptryckning.

[caption id="attachment_231172" align="alignnone" width="640"] Revoluts svenska appgränssnitt visar hur konton, betalningar och analys samlas i mobilen. Bild: Revolut / pressbild[/caption]

En bank skapad för mobilen

Revolut är en så kallad neobank: digitala bankaktörer som bygger sin tjänst främst för mobilen, utan det äldre kontorsnät och den tröga infrastruktur som präglar många traditionella banker.

Företaget grundades i London 2015 och har vuxit från ett valutakort för resenärer till en bred finansapp med konto, kort, sparfunktioner, internationella överföringar, budgetverktyg, företagskonton och flera tilläggstjänster. Revolut uppger i dag att bolaget har över 70 miljoner kunder världen över och cirka 810 000 användare i Sverige. I bolagets årsrapport för 2024 redovisas 52,5 miljoner privatkunder och över en biljon pund i transaktionsvolym.

Det viktigaste för svenska användare är att Revolut inte ska ses som ett exotiskt bankexperiment utanför Europa. Svenska kunder använder normalt tjänster från Revolut Bank UAB i Litauen, som är en EU-bank under tillsyn av Litauens centralbank och Europeiska centralbanken. Litauens centralbank klassificerar Revolut Bank UAB som ett finansiellt institut, och banken fick sin litauiska banklicens i december 2021.

Det betyder inte att Revolut är identisk med en svensk storbank. Det betyder att den verkar inom EU:s regelverk – men med en produktfilosofi som är betydligt mer styrd av användaren.

Friheten märks i vardagen

Revoluts styrka är inte en enskild spektakulär funktion. Den ligger i summan av många små friheter som tillsammans gör bankvardagen mindre låst.

[caption id="attachment_231141" align="alignnone" width="1170"] Beställd ditt första betalkort från Revolut kostnadsfritt och börja handel i Sverige butiker. Bild: Revolut / pressbild[/caption]

Kontot kan öppnas utan bankkontor. Standardkontot är kostnadsfritt. Virtuella kort kan skapas direkt i appen. Ett kort kan frysas och låsas upp igen på några sekunder. Användaren kan ha pengar i flera valutor, växla när det passar, se avgifter innan en överföring skickas och följa betalningen i appen.

För den som ofta handlar på nätet är de virtuella korten en särskilt stor fördel. Ett kort kan användas för ett visst köp, begränsas eller bytas ut om man inte längre litar på en tjänst. Kunden får därmed en nivå av kontroll som traditionella banker ofta har varit långsamma med att erbjuda i praktiken.

Revolut beskriver själva sina svenska konton som ett sätt att öppna bankkonto online, få kort och använda appens ekonomifunktioner. På sin svenska kortsida framhåller företaget fysiska kort, virtuella kort och säkerhetskontroller i appen.

En svensk användare på plattformen X sammanfattade kontrasten mot den gamla bankupplevelsen genom att beskriva hur Revolut tog emot euro från utlandet på valutakonto, medan Swedbank/Sparbanken enligt användaren ställde ”tusen frågor” om pengarnas ursprung.

Swedbank/sparbanken verkar att dom gömmer sig bakom regelverket mot penningtvätt så fort vanligt folk vill flytta sina pengar. Revolut utan frågor tog gladeligen emot € från utlandet på valutakonto. Swedbank tusenfrågor och krav på papper om vad pengarna kom ifrån och varför.
— Bissa (@B1ssa) 29 november 2025

Så flyttar du din bankvardag till Revolut

Det mest realistiska är inte att säga upp alla gamla bankrelationer över en natt, utan att flytta ekonomin stegvis. För svenska användare är Revolut i dag ofta starkast som vardagsbank, resebank, nätköpskort, valutakonto och företagskomplement.

1. Öppna konto och börja med ett virtuellt kort. Ladda ned Revolut-appen, välj privat- eller företagskonto och legitimera dig digitalt (appen finns på Google Play och App Store). När verifieringen är klar kan du använda ett virtuellt kort för nätköp och lägga till det i en digital plånbok, om telefonen stöder funktionen.

2. Beställ ett fysiskt kort vid behov. Revolut uppger att standardkontot är avgiftsfritt. Det första fysiska kortet kan vara gratis, men leveransavgift och andra gränser kan tillkomma.

3. Flytta vardagsköpen först. Testa kortet i matbutiker, på resor, vid nätköp och för abonnemang. De flesta vardagsköp i Sverige kan göras utan problem med ett vanligt Revolut-kort.

4. Flytta räkningar och lön där det fungerar. Elbolag, telefonbolag, hyresvärdar och andra mottagare har i grunden bankkonton, som normalt har ett IBAN-nummer (en internationell version av det vanliga bankkontonumret). Om uppgiften saknas på fakturan går den ofta att hitta via IBAN-verktyg eller genom att be företaget om bankkonto eller IBAN. Den som vill gå längre kan undersöka om arbetsgivaren accepterar Revolut-kontot för löneutbetalningar och därefter flytta fler återkommande betalningar.

5. Behåll svensk bankinfrastruktur där den fortfarande behövs. Swish och vissa Bankgiro- eller autogiroflöden är fortfarande knutna till svenska banksystem. BankID är ytterligare ett skäl till att många tills vidare behåller en svensk bankrelation. Syftet är inte att göra vardagen svårare, utan att låta den gamla banken finnas kvar endast för de funktioner som ännu inte kan flyttas.

Ett alternativ även för småföretagare

För små företag kan banktröghet stoppa betalningar, skada kundrelationer och försvåra internationella affärer. På sin svenska företagssida lyfter Revolut fram företagskonton med IBAN och SWIFT, företagskort, virtuella kort, utgiftshantering, samarbetsverktyg, kopplingar till andra system och internationella överföringar.

För en småföretagare med kunder, leverantörer eller frilansare i andra länder kan sådana funktioner vara viktigare än ett kontorsbesök hos en lokal bank. Den praktiska vinsten är färre hinder mellan arbete och betalning, färre beroenden av långsamma system och större kontroll för den som driver verksamheten.

[caption id="attachment_231142" align="alignnone" width="1170"] Revolut Business erbjuder företagskort, virtuella kort och kontotjänster för småföretag. Bild: Revolut / pressbild[/caption]

Resor, e-sim och den moderna bankappen

Revolut visar också hur bankappar utvecklas till bredare vardagsplattformar. Utöver kort, konton och valutor erbjuder bolaget bland annat resefunktioner och e-sim-kort i appen, vilket gör att användaren kan lösa flera praktiska problem utan att vända sig till traditionella och ofta dyrare leverantörer.

En svensk X-användare beskrev nyligen hur han köpte e-sim-kort via Revolut under en resa utanför EU och kallade lösningen smidig, med ett pris på omkring 50–100 kronor beroende på behov.

Jag köpte e-sim-kort via Revolut när jag var utanför EU (London). Smidigt och kostade typ 50-100 kr beroende på hur mycket jag behövde. Vet inte hur vanligt det är att folk köper detta men alternativet är ju svindyrt (Telia från Sverige).
— Swedish Analyst (@swedishanalyst) 21 maj 2026

Det som fortfarande kräver en svensk bank

Revolut hanterar ännu inte alla svenska särlösningar. Swish, BankID och vissa Bankgiro- eller autogiroflöden är fortsatt knutna till svensk bankinfrastruktur. För många är tjänsten därför ett komplement snarare än en fullständig ersättare: kortköp, nätköp, resor, abonnemang och många vanliga räkningar kan samlas i appen, medan en svensk bankrelation behålls för de funktioner som kräver den.

Även löneutbetalningar och återkommande betalningar kan i många fall flyttas när arbetsgivare och mottagare accepterar kontouppgifterna. Revolut skriver om kontot, korten och villkoren för svenska kunder på sin webbplats.

Revolut verkar under EU-regler och är ingen oreglerad app. Banken omfattas av samma regler kring penningtvätt och kundkännedom, men är snarast därför ett exempel på att det går att kombinera regelkraven med snabb och tydlig återkoppling och ha en normal relation med sina kunder utan att bete sig som de svenska storbankerna.

Att flytta en så stor del av din ekonomi och dina tillgångar som möjligt bort från aktörer som Länsförsäkringar, Swedbank, Nordea, SEB och Handelsbanken är därför en kraftfull signal om vilken väg som är framtiden och en protest mot det allt mer totalitära svenska etablissemanget och banksystemet.

Artikeln har skrivits helt ideellt och fristående av Nya Dagbladet redaktion och utgör inte en del av ett betalt samarbete med Revolut

Teslas system för självkörning rullas ut i Europa

Markus Andersson — Wed, 20 May 2026 20:11:55 +0000

Teslas förarstöd Full Self-Driving (Supervised) har godkänts i Litauen, efter att Nederländerna nyligen blev först ut i Europa. Flera EU-länder står nu på tur när bolaget försöker lansera sin mest omstridda mjukvara på den europeiska marknaden.

Litauen blir det andra europeiska landet där Tesla lanserar Full Self-Driving (Supervised), förkortat FSD, rapporterar TechCrunch. Beskedet kommer samtidigt som Elon Musk försöker profilera Tesla som ett AI- och robotikbolag, snarare än enbart en biltillverkare.

Systemet är trots namnet inte helt självkörande. Tesla beskriver versionen som ”övervakad”, vilket innebär att föraren fortfarande måste hålla uppsikt och vara beredd att ta över. Mjukvaran kan däremot hantera moment som styrning, filbyten och parkering.

Den nederländska myndigheten RDW godkände systemet förra månaden. TechCrunch skriver att myndighetens process också kan få betydelse för andra EU-länder, eftersom nationella myndigheter kan erkänna den nederländska certifieringen.

Tesla Europe meddelade utrullningen i Litauen i ett inlägg på X.

FSD Supervised now rolling out to Teslas in Lithuania 🇱🇹!

Making European roads safer, one by one pic.twitter.com/Uuj0bNG7pP
— Tesla Europe, Middle East & Africa (@teslaeurope) May 20, 2026

Grekland och Belgien pekas ut

Fler länder kan följa efter. Greklands transportdepartement meddelade på onsdagen att ett kommande lagförslag väntas ge klartecken för FSD, enligt Reuters. Enligt TechCrunch väntas även Belgien godkänna systemet, genom ett förfarande som liknar det nederländska.

Utrullningen i Europa har gått långsammare än i USA, där regelverket hittills har gett Tesla större frihet att lansera och uppdatera förarstödet. Utanför Europa finns FSD enligt TechCrunch även i bland annat Australien, Kanada, Kina, Mexiko, Nya Zeeland, Puerto Rico, Sydkorea och USA.

Miljonmål för antal användare i Musks ersättningspaket

För Tesla är FSD också en central del av bolagets affärsmodell. Musk har ett ersättningspaket där ett av målen är 10 miljoner aktiva FSD-abonnemang senast 2035. I samband med kvartalsrapporten i april uppgav Tesla att bolaget hade nära 1,3 miljoner betalande FSD-kunder globalt.

FSD lanserades först som betaversion 2020 och har sedan dess uppdaterats löpande. Tidigare kunde Teslaägare köpa funktionen som ett engångstillval, men i januari meddelade Musk att systemet framöver enbart erbjuds som månadsabonnemang. I USA är priset i nuläget 99 dollar i månaden.

Den mer avancerade versionen FSD Unsupervised, där bilen kör utan krav på mänsklig övervakning, är däremot inte tillgänglig för vanliga Teslaägare. Enligt TechCrunch används den i en mindre robotaxiflotta i Texas, medan Teslas humanoida robot Optimus massproduceras ännu inte och säljs inte heller till konsumenter.

Medier felrapporterade: Drönare i Baltikum var ukrainska – inte ryska

Jan Sundstedt — Fri, 27 Mar 2026 10:56:05 +0000

Svenska och internationella medier rapporterade under onsdagen om "ryska drönare" som slagit ned i Estland och Lettland. Nu visar det sig att drönarna kom från Ukraina. Två drönare som tog sig in i Lettland och Estland under natten till onsdagen var ukrainska, enligt myndigheterna i de båda länderna, rapporterar Kyiv Independent. En lång rad medier – bland annat Bonnierägda Expressen – hade tidigare rapporterat att det rörde sig om ryska drönare. I Lettland slog en drönare ned på ett fält i Krāslava-området, där minst en explosion hördes. Efter att vrakdelarna undersökts bedömde landets försvarsdepartement att farkosten kom från Ukraina. I Estland träffade en drönare skorstenen vid Auvere-kraftverket nära den ryska gränsen. Även där fastslogs senare att drönaren hade ukrainskt ursprung. — Drönaren var inte riktad mot Estland, sade utrikesminister Margus Tsahkna. Ministern underströk dock att det hela ändå är Rysslands fel eftersom det är "en konkret konsekvens av Rysslands fullskaliga angreppskrig". Händelserna inträffade samtidigt som Ukraina genomförde en omfattande drönarattack mot mål inne i Ryssland, bland annat mot en gasterminal i Ust-Luga och en militär isbrytare i Viborg. Inga civila skadades och skadorna bedöms som små. Tidigare i veckan föll även en drönare ned i Litauen. Även den visade sig ha ukrainskt ursprung, enligt den litauiska regeringen.

Litauen utbildar elever i drönarteknik

Emil Fjellstedt — Tue, 10 Mar 2026 05:48:15 +0000

Elever från årskurs tre lär sig bygga, programmera och flyga drönare. Satsningen ses som både karriärförberedelse och del av totalförsvaret. Landet har öppnat tre utbildningscenter för drönarteknologi och planerar totalt nio sådana anläggningar. Målet är att 7 000 skolelever ska få utbildning före 2028. Undervisningen fortsätter ända upp till sista året i gymnasiet. Med knappt tre miljoner invånare och utan egna flygstridskrafter har landet valt en försvarsstrategi som bygger på en välutrustad armé och drönarteknik. — Vi är inte här för att lära barnen kriga. Vi lär dem saker de kan ha nytta av i sin karriär och ger dem möjlighet att tillbringa sin fritid på ett meningsfullt sätt, säger Eimantas Laurinavičius, lärare vid utbildningscentret i Kėdainiai, till finska statskanalen Yle. — För barnen är det här underhållning, en hobby. Men faktum är att teknologin skulle kunna användas till försvaret om det behövs och vi kan nog göra det om den dagen kommer, säger Laurinavičius. Biträdande försvarsminister Tomas Godliauskas betonar att utbildningen ger teknologisk kompetens som kan bli värdefull i framtida karriärer. Samtidigt förväntas kunskapen bidra till att bygga upp landets industriella kapacitet inom försvar och teknologi.

Litauiske ex-presidenten: ”Finns ingen anledning att frukta Rysslands kärnvapen”

Redaktionen — Wed, 14 May 2025 07:22:58 +0000

Litauens tidigare president, Dalia Grybauskaité, förkastar Vladimir Putins förslag på fredsförhandlingar med Ukraina som oseriöst, och påstår att det bara är en taktisk manöver i syfte att vinna tid. Trots en utbredd oro för att kriget ska eskalera till en storskalig europeisk kärnvapenkonflikt, hävdar Grybauskaité tvärtom att hotet från massförstörelsevapnen är kraftigt överdrivet och slår fast att ”det inte finns någon anledning att frukta kärnvapen”. – Det här är spel för gallerierna. Putin försöker vinna tid och skifta skulden till Ukraina. I verkligheten vill han inte avsluta kriget nu – han vill ockupera så mycket ukrainskt territorium som möjligt, sade ex-presidenten i ett pressuttalande under måndagen. Hennes uttalande kom efter att fyra europeiska ledare besökt Kiev i helgen och vädjat om en tillfällig vapenvila som grund för fredssamtal. Putin svarade med ett motförslag om direkta förhandlingar i Istanbul – ett initiativ som Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj visat viss öppenhet för, men först efter att en vapenvila är på plats. Det mest anmärkningsvärda var dock hur Grybauskaité tonade ner risken för kärnvapenanvändning i konflikten – där hon bland annat beskrev den ryska kärnvapenavskräckningen som ”en föråldrad doktrin” och påstod att massförstörelsevapnen inte längre bör betraktas som ett relevant hot i modern krigföring. – Kärnvapenavskräckning fungerade efter andra världskriget och under kalla kriget, men inte idag. Krigets karaktär har förändrats. Kärnvapen skrämmer ingen längre.

"Ett föråldrat verktyg"

Så sent som i november uppdaterade Ryssland sin kärnvapendoktrin och har öppnat för att använda taktiska kärnvapen som svar även på omfattande konventionella militära attacker – ett besked som lett till ökad oro i flera europeiska huvudstäder. Trots detta försökte Grybauskaité bagatellisera rädslan för kärnvapen som något helt obefogat – och vände i stället hotet tillbaka mot Moskva: – Det finns ingen anledning att vara rädd och det finns ingen anledning att uppmärksamma detta, eftersom det är ett föråldrat verktyg och det finns inget att frukta. Ryssarna kanske själva är rädda för kärnvapen, så låt dem vara rädda. Det kan noteras att Dalia Grybauskaité länge har tillhört de mest högljudda rösterna i Europa som förespråkat en mer konfrontativ linje mot Ryssland. Under hela kriget i Ukraina har hon upprepade gånger kritiserat Västvärldens hållning i konflikten och efterlyst ett mer direkt militärt engagemang från Nato – inklusive attacker mot ryska mål. Enligt Grybauskaité är det enda sättet att stoppa Putin att möta honom med militärmakt, inte diplomati. "Krig kan bara stoppas med krig" har hon bland annat deklarerat och argumenterat för att "om vi inte stoppar Putin i Ukraina kommer vi fortfarande att behöva utkämpa ett krig, men då i våra egna länder".

Jens Stoltenberg: ”Ukrainas framtid är i Nato”

Jan Sundstedt — Wed, 12 Jul 2023 09:44:21 +0000

Ukraina ska bjudas in till Nato så snart Ukraina segrat i kriget. Det deklarerade den mångårige Natochefen Jens Stoltenberg under gårdagens presskonferens i samband med det pågående toppmötet i Vilnius, Litauen. – Ukrainas framtid är i Nato, menade Stoltenberg. Nato har bekräftat sitt mål att bevilja Ukraina medlemskap inom snarast möjliga framtid. Kiev har krävt att få en tidsplan för Natomedlemskapet, men någon sådan presenterades dock inte. – Vi bekräftar det åtagande vi gjorde vid toppmötet i Bukarest 2008 att Ukraina kommer att bli medlem i Nato, och idag erkänner vi att Ukrainas väg mot full euroatlantisk integration har gått bortom behovet av handlingsplanen för medlemskap. I samband med det gemensamma uttalandet förtydligades att Ukraina emellertid endast kommer att inbjudas till medlemskap när situationen möjliggör detta, men att landet kommer att tillåtas kringgå den så kallade 'Membership Action Plan' som normalt krävs för kandidatmedlemmar.

Ukraine will become a NATO member without the MAP - Stoltenberg
However, this will only happen after all NATO members agree. pic.twitter.com/Wlw3YmNtt9 — Maria Drutska 🇺🇦 (@maria_drutska) July 11, 2023

Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg utvecklade frågan ytterligare och konstaterade att Nato först måste se till att Ukraina uppnår en seger i kriget med Ryssland. Om man inte lyckas med detta kommer ett Nato-medlemskap inte att komma på fråga, varnade han.

Zelenskyj: "Vi är de facto redan med"

Gårdagens utfästelse föll inte i god jord hos ukrainska tjänstemän. Kiev har upprepade gånger uppmanat USA och militäralliansen att acceptera landet direkt eller åtminstone ta fram en officiell inbjudan redan nu. Även Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj gjorde ett tydligt sista försök på sociala medier att påverka alliansens gemensamma uttalande timmar innan det offentliggjordes. – När vi ansökte om att gå med i Nato var vi franka, vi är de facto redan med i Alliansen. Våra vapen är Alliansens vapen, säger han.

The security reality here on NATO's eastern flank depends on Ukraine. When we applied to join @NATO, we were frank: 🇺🇦 is de facto already in the Alliance. Our weapons are the weapons of the Alliance. Our values are what the Alliance believes in. Our defense is the very element… pic.twitter.com/V9I5wYh2j7
— Володимир Зеленський (@ZelenskyyUa) July 10, 2023

– Alliansen kommer att stödja Ukraina i att genomföra dessa reformer på vägen mot ett framtida medlemskap. Vi kommer att kunna bjuda in Ukraina att ansluta sig till alliansen när de allierade är överens och villkoren är uppfyllda, avslutades uttalandet från Nato. Grannlandet Rysslands linje har i många år varit att Ukraina ska hållas utanför Nato mot bakgrund av Ukrainas geografiska läge och att man uppfattat Nato som negativt inställt till Ryssland. Just risken för ukrainskt medlemskap i den USA-ledda alliansen har man från rysk sida hänvisat till som en central faktor för den militära interventionen i landet.

Vitryssland utrustar stridsflyg med ryska kärnvapen

Sofie — Wed, 31 Aug 2022 04:45:28 +0000

Vitryssland har nu utrustat flera stridsflygplan med ryska kärnvapen. Det bekräftar president Alexander Lukashenko som betonar att man står beredda om Väst "börjar skapa problem". Lukashenko bekräftade under fredagen att man uppgraderat flera stridsflygplan med kärnvapen. Det var i juni som presidenten tillsammans med Rysslands president Vladimir Putin kom överens om att modifiera flygplanen med ryska kärnvapen. Vitryssland har själv inga kärnvapen och presidenten har inte klargjort några detaljer kring hur kärnvapnen fraktats. Vidare säger Lukashenko att man är beredd att agera om Väst skulle orsaka några problem, vilket man menar bland annat skulle kunna vara att Nato tillhandahåller exempelvis grannländerna Polen eller Litauen med kärnvapen. – De måste förstå att inga helikoptrar eller flygplan kommer att rädda dem om de beslutar sig för att förvärra situationen. Putin och jag sa en gång i St Petersburg att vi bland annat kommer att rusta om vitryska Sukhoi-flygplan så att de kan bära kärnvapen. Tror du att vi pratar strunt? Allt är klart! säger Lukashenko till vitryska nyhetsbyrån BelTA. Hur många stridsflygplan som utrustats med kärnvapen är oklart, men presidenten menar att ”våra mål låsts in” samt att man håller ögonen öppna. Samtidigt säger Lukashenko att det inte skall tolkas som ett hot och att man inte behöver oroa sig så länge man inte utgör ett hot mot Vitryssland. – Om man börjar skapa problem kommer vi att svara omedelbart.

Rapport från Litauen: ”Kasta era kinesiska telefoner”

Sofie — Sat, 16 Oct 2021 12:47:01 +0000

I en ny rapport från Litauens nationella center för cybersäkerhet efterlyser man nu att landets invånare gör sig av med sina kinesiska enheter på grund av att vissa innehåller censurmöjligheter. ”Det här är viktigt, inte bara för Litauen, utan för alla länder som använder Xiaomi-enheter”, skriver man bland annat. Det kinesiska märket Huawei har varit i blåsväder under en tid efter bland annat en svartlistning från USA och uteslutning ur 5G-nätverket i Sverige på grund av säkerhetsrisker. Nu har Litauen gått ut med en rapport till sina invånare och bett dem kasta sina kinesiska telefoner, rapporterar Reuters. Rapporten kommer från Litauens nationella center för cybersäkerhet och har skickats till landets regering där man bland annat skriver om det kinesiska märket Xiaomi. Man menar att Xiaomi-enheter som sålts i Europa har inbyggd censurmöjlighet. Till exempel ska enheterna kunna detektera och censurera termer såsom "Free Tibet", "Long live Taiwan Independence" och "Democracy Movement". Även om funktionen ska vara avstängd så kan man när som helst, från avstånd, aktivera funktionen igen. – Vår rekommendation är att inte köpa nya kinesiska telefoner och att göra sig av med de man tidigare köpt så fort som möjligt, säger försvarsministern Margiris Abukevicius. Rapporten menar också att Xiaomi-enheter skickar krypterad data till en server i Singapore. Vidare i rapporten skrivs att man även funnit en säkerhetsbrist i Huawei P40 5G-telefon, vad bristen handlar om är oklart. ”Det här är viktigt, inte bara för Litauen, utan för alla länder som använder Xiaomi-enheter”.

Vittnesmålen från Litauen: ”Vi har förlorat friheter som den tidigare generationen kämpade för”

Markus Andersson — Tue, 12 Oct 2021 13:38:41 +0000

I maj infördes vaccinationspass för allmänheten i Litauen med den orwellska beteckningen ”Opportunity Pass”, som används för medborgare som är 16 år eller äldre. Systemet har utvecklats så till den grad att det i praktiken gjort att ovaccinerade personer blivit av med de medborgerliga fri- och rättigheter de tidigare haft i landet. Under pseudonymen ”Gluboco” berättar en litauisk far om covidpassens införande i Litauen och hur drakonisk repressionen har blivit i landet, hur oliktänkande stängs ute från samhället och hur han och hans familj blir allt mer desperata och maktlösa. Det finns fyra sätt att få ett giltigt ”Opportunity Pass” – genom att vaccinera sig, visa upp ett färskt negativt PCR-test eller bevisa att man har haft covid under de senaste sju månaderna, alternativt att bevisa att man har en ”tillräcklig nivå av antikroppar” via en serologisk immunanalys eller ett antikroppstest. Passet är också direkt digitalt länkat till personliga journaler i det nationella sjukvårdssystemet. ”Opportunity Pass är länkat till dina journaler i det nationella hälso- och sjukvårdssystemet, som alla är organiserade under ditt nationella ID-nummer”, förklarar Gluboco. Den 16 augusti införde Litauen en ny lagstiftning som innebär att personer utan giltigt coronapass i praktiken blir en slags andra klassens medborgare i sitt eget land. Bland annat innebär det att den som inte kan visa upp ett ”Opportunity Pass” inte heller får besöka caféer och restauranger, gå in i butiker och köpcentrum, besöka frisörer, offentliga inomhusutrymmen, gym eller bibliotek. Vidare får icke vaccinerade inte heller delta i större utomhusevenemang, resa med någon kollektivtrafik, besöka bankkontor eller försäkringsbyråer eller ens komma in i universitetsbyggnader. Personer utan det digitala passet får inte heller besöka patienter på sjukhus – så länge dessa inte är dödligt sjuka eller barn under 14 år och de får själva bara tillgång till akutvård – all schemalagd sjukhusvård kräver att du kan visa upp passen, skriver Bakom Kulisserna som översatt den litauiske mannens berättelse. ”För shopping är det bara tillåtet att handla i små butiker (<1500 m2) som har gatuingångar och vars huvudsakliga verksamhet är att sälja mat, veterinärvaror, läkemedel, glasögon och kontaktlinser eller jordbruksartiklar. Du får inte gå in i butiker som huvudsakligen säljer andra produkter. Du får inte gå in i något köpcentrum. Du får inte gå in i stora butiker, inklusive stormarknader”, förklarar han.

Life under the EU’s first strictly-enforced Covid Pass regime covering all society: Lithuania.
Without a Pass, you’re banned: shopping, work, eating out... This is the future facing countries that impose a Covid Pass: EU, US, UK,Australia,Canada... Is this the world you want? pic.twitter.com/xdffSPriNO — Gluboco Lietuva (@gluboco) September 25, 2021

Även öppenvården i hans område kräver covidpass och liknande certifieringar och han vittnar om att hans familj avvisades från ett sjukhus eftersom de var ovaccinerade. ”Den medicinska anläggningen erbjöd oss möjligheten att komma tillbaka om vi återvände med ett negativt PCR-test. I en separat incident några dagar senare gick vi till den tandläkarmottagning som vi har besökt under flera år för att få en tid för ett av mina barn, men vi blev ombedda att lämna när personalen upptäckte att jag inte har möjlighetspasset”. I arbetslivet har det medicinska apartheidsamhället också vuxit fram. Gluboco och hans fru har stängts av från jobbet utan lön för att de inte har något covidpass – och är välkomna tillbaka först när de kan visa upp ett sådant. ”Reglerna måste verkställas av alla privata och offentliga enheter som berörs, till exempel restauranger, butiker, byggnader, medicinska anläggningar och så vidare. Statliga inspektörer kommer att kontrollera att reglerna följs, medborgare kan också rapportera företag som inte följer dem och de företag som inte tillämpar Opportunity Pass får rejält med böter”. Vid ingången till alla köpcentrum finns vakter med digitala scanners som kontrollerar passen för varje person som går in. De som inte har ett giltigt pass nekas inträde. I butiker som inte har råd eller möjlighet att anställa vakter är det istället ägaren eller de anställda som ska se till att repressionen upprätthålls och kontrollera kundernas medicinska status. Samma sak gäller restauranger och barer. ”Det mesta genomförs av privata företag, men statliga inspektörer utför också stickprov. Till exempel berättade en lokal restaurangägare för mig att inspektörer oväntat kom in på hans restaurang i förra veckan. Med hjälp av en skanningsapp gick inspektörerna från person till person för att verifiera att alla i restaurangen – kunder och personal – hade ett giltigt Opportunity Pass och matchande ID.” Gluboco menar att den litauiska regeringen i praktiken försöker pressa och tvinga medborgarna att ta covidvaccinen, även om man i teorin kan få coronapasset genom att göra olika tester eller visa att man är immun mot infektion. När det gäller testalternativet är det på samma sätt utformat för att vara svårt. Före införandet av systemet med Opportunity Pass kunde människor få tester gratis på olika platser genom regeringens hälsoplan. Nu är det obligatoriskt att testning för passen måste göras på ett privat laboratorium eller medicinskt institut – inga mobila laboratorier eller hemtester – och betalas privat. Ett test är dessutom bara giltigt 48 timmar och därtill mycket dyrt. Han förklarar att varken han eller hans fru är motståndare till vaccinationerna utan helt enkelt motsätter sig det totalitära systemet. ”Det vi starkt motsätter oss är vaccinmandat. Regeringen ska inte tvinga oss att genomgå en medicinsk behandling mot vår vilja. Våra rättigheter som medborgare bör inte begränsas om vi inte genomgår denna medicinska behandling”, förklarar han och menar vidare att man i deras fall oroar sig för att fruns långvariga sjukdom ska förvärras av vaccinet - samt det faktum att hon är gravid och att de inte vill riskera eventuella skador på fostret. Trots att även deras läkare instämde i detta har det inte godtagits som undantag. ”Vi diskuterade våra bekymmer med specialistläkaren som har behandlat henne i flera år. Läkaren undersökte saken och kom fram till att hon löper ökad risk för allvarliga negativa effekter på grund av sitt tillstånd. Vi presenterade en anteckning, skriven av läkaren för myndigheterna, som beskriver min frus situation med slutsatsen att vaccination därför inte är värd risken för henne. Vår begäran avslogs. Min fru kommer inte att få ett undantag från begränsningarna för Opportunity Pass. Vi fick ingen förklaring och så vitt vi vet finns det ingen möjlighet att överklaga”. Överlag är det i praktiken mycket svårt att komma undan passen, litauiska myndigheter tillåter endast ”medicinska undantag” när en certifierad allergiläkare efter avancerade tester kommit fram till att personen är allergisk mot vaccinet. Även den politiska retoriken har hårdnat mot ovaccinerade och makthavarna i landet tycks fast beslutna om att de som valt att inte låta injicera sig måste acceptera att man inte ska få ha samma medborgerliga rättigheter som ”fullvaccinerade”. Dessutom har man börjat lansera termen ”återvaccinationsprogrammet” i syfte att pressa och tvinga medborgarna att ta emot en tredje injektion av Pfizers eller Modernas vaccin - bland annat genom att villkora sjukpenning med huruvida man tagit ett tillräckligt antal covidsprutor på regeringens order. ”För att ytterligare uppmuntra till vaccination utarbetar vår regering en lag för att neka sjukpenning till personer som inte har vaccinerats mot Covid och blivit sjuka av viruset”, skriver Gluboco vidare. Myndigheternas stigmatisering och tvångsmetoder har också haft effekt. 90 procent av landets befolkning hade den 17 september ett giltigt coronapass. De som inte har fogat sig efter regimens totalitära åtgärder har istället fått hitta olika knep för att komma runt passen – bland annat genom att låna andra personers coronapass eller muta läkare för att fejka en vaccination. De som står upp mot statens förtryck av de egna medborgarna stämplas också precis som i Sverige som konspirationsteoretiker och ”anti-vaxxers”. Dessa utmålas som vetenskapsfientliga galningar och högerextremister och något större organiserat motstånd mot vaccinmandaten finns inte heller i landet. ”I mitt land var vi ockuperade i årtionden av Sovjetunionen. Vi kämpade för – och vann – en självständighetsrevolution för 30 år sedan. Hundratusentals människor tog verkliga risker för att motsätta sig den förtryckande kommunistregimen. I den mest kända incidenten, i augusti 1989, gick 30 procent av hela befolkningen i de baltiska staterna Litauen, Lettland och Estland samman för att bilda en mänsklig kedja på 675 kilometer för att stödja frihet och oberoende från den auktoritära sovjetiska ockupationen. Men nu, tre decennier senare, är vår nuvarande befolkning apatisk inför att förlora friheter som den tidigare generationen kämpade för”, konstaterar Gluboco uppgivet.

I have no connections, no power. I'm just an ordinary man trapped in a Kafkaesque world of absurdity, watching as we fall rapidly into authoritarian tyranny.
So I'd be grateful for your help to share this message, so that together, we can stop this madness before it's too late. — Gluboco Lietuva (@gluboco) October 9, 2021

Situationen har gått så långt att han och hans familj inte längre vet vad de ska göra. Gluboco ser inga juridiska alternativ och ingen möjlighet att få hjälp av makthavarna – att EU-domstolen skulle ställa sig på deras sida bedömer han som mycket osannolikt. Lösningen kan istället bli att flytta till ett annat land med mindre repression – men även detta kan bli mycket svårt då allt fler länder inför liknande begränsningar. ”Vi älskar landet där vi bor. Det är vårt hem, vår kultur, vårt språk, vår natur. Vi är inga viktiga människor, men vi har djupa rötter i området: både min familj och min frus familj har bott här i hundratals år. Vi är en del av det här stället. Vi vill fortsätta uppfostra våra barn här. Vi vill inte lämna. Så vad ska vi göra? Ärligt talat, vi vet inte. Vi vet verkligen inte”, avslutar han.