<?xml version="1.0" encoding="UTF-8"?><?xml-stylesheet type="text/xsl" href="https://nyadagbladet.se/wp-content/plugins/rss-feed-styles/public/template.xsl"?><rss version="2.0"
	xmlns:content="http://purl.org/rss/1.0/modules/content/"
	xmlns:wfw="http://wellformedweb.org/CommentAPI/"
	xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/"
	xmlns:atom="http://www.w3.org/2005/Atom"
	xmlns:sy="http://purl.org/rss/1.0/modules/syndication/"
	xmlns:slash="http://purl.org/rss/1.0/modules/slash/"
	xmlns:rssFeedStyles="http://www.lerougeliet.com/ns/rssFeedStyles#"
xmlns:media="http://search.yahoo.com/mrss/" >

<channel>
	<title>Lilla Istiden &#8211; Nya Dagbladet</title>
	<atom:link href="https://nyadagbladet.se/tag/lilla-istiden/feed/" rel="self" type="application/rss+xml" />
	<link>https://nyadagbladet.se</link>
	<description>Morgondagens Dagstidning!</description>
	<lastBuildDate>Thu, 29 Jul 2021 14:51:06 +0000</lastBuildDate>
	<language>sv-SE</language>
	<sy:updatePeriod>
	hourly	</sy:updatePeriod>
	<sy:updateFrequency>
	1	</sy:updateFrequency>
	<generator>https://wordpress.org/?v=7.1</generator>

<image>
	<url>https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2021/11/cropped-nyd-logo-500-32x32.jpg</url>
	<title>Lilla Istiden &#8211; Nya Dagbladet</title>
	<link>https://nyadagbladet.se</link>
	<width>32</width>
	<height>32</height>
</image> 
<rssFeedStyles:reader name="Digg Reader" url="http://digg.com/reader/search/https%3A%2F%2Fnyadagbladet.se%2Ffeed%2F"/><rssFeedStyles:reader name="Feedly" url="http://cloud.feedly.com/#subscription%2Ffeed%2Fhttps://nyadagbladet.se/feed/"/><rssFeedStyles:reader name="Inoreader" url="http://www.inoreader.com/?add_feed=https%3A%2F%2Fnyadagbladet.se%2Ffeed%2F"/><rssFeedStyles:button name="Like" url="https://www.facebook.com/sharer/sharer.php?u=%url%"/><rssFeedStyles:button name="G+" url="https://plus.google.com/share?url=%url%"/><rssFeedStyles:button name="Tweet" url="https://twitter.com/intent/tweet?url=%url%"/>	<item>
		<title>Tjugo gånger fler dör av kyla än av värme</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/kronikor/tjugo-ganger-fler-dor-av-kyla-an-av-varme/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/kronikor/tjugo-ganger-fler-dor-av-kyla-an-av-varme/#comments</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Tege Tornvall]]></dc:creator>
		<pubDate>Sun, 10 May 2020 12:37:15 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Krönikor]]></category>
		<category><![CDATA[global uppvärmning]]></category>
		<category><![CDATA[klimatet]]></category>
		<category><![CDATA[klimatförändringar]]></category>
		<category><![CDATA[Lilla Istiden]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=78482</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Runt om i världen dör 20 gånger fler</strong> av kyla än av värme. Det visar en studie över hela 74 miljoner dödsfall världen runt som publicerades i den ansedda facktidningen The Lancet den 21 maj 2015 men som knappt har uppmärksammats i Sverige.

<a href="https://www.thelancet.com/journals/lancet/article/PIIS0140-6736(15)60897-2/fulltext" target="_blank" rel="noopener noreferrer">Studien</a> omfattade följande länder: Australien, Brasilien, Italien, Japan, Kanada, Kina, Spanien, Storbritannien, Sverige, Sydkorea, Taiwan, Thailand och USA.

I samtliga länder berodde de överlägset flesta dödsfallen på måttlig kyla. Extrem kyla vållade mycket färre dödsfall, men kyla orsakade totalt tjugo gånger fler dödsfall än måttlig respektive extrem värme tillsammans.

Hur hårt kyla kan slå visar Lilla istidens värsta vinter 1697/98 i Sverige och Finland. Då orsakade flera års samlade missväxt att runt 100.000 personer dog av ren svält i Sverige och 80.000 i Danmark.

Prästen Emil Åkerström i Amsberg norr om Borlänge skildrade i tidningen Tunabygden i början av 1900-talet hur Dalarnas befolkning drabbades av missväxt och svält från 1527 till runt 1870.

Magnus Västerbros bok ”Svälten” skildrar hur runt 10.000 personer dog av svält i Norrlands inland så sent som 1867/68 för att tjock snö och igenfrusen Bottenvik hindrade sena och för små hjälpsändningar från att nå dem.

Sedan Lilla istiden har det lyckligtvis blivit varmare på Jorden. Färre lider nöd och svält, fler har fått det bättre och uppvärmningen är en välkommen återhämtning från Lilla istiden. Men det får vi inte höra av dem som varnar för global uppvärmning!

&#160;

<em>Tege Tornvall, redaktör för nätverket Klimatsans</em>]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/kronikor/tjugo-ganger-fler-dor-av-kyla-an-av-varme/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>2</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Jordens växtlighet behöver mer koldioxid</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/kronikor/jordens-vaxtlighet-behover-mer-koldioxid/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/kronikor/jordens-vaxtlighet-behover-mer-koldioxid/#comments</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Tege Tornvall]]></dc:creator>
		<pubDate>Thu, 06 Sep 2018 15:09:38 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Krönikor]]></category>
		<category><![CDATA[IPCC]]></category>
		<category><![CDATA[koldioxid]]></category>
		<category><![CDATA[Lilla Istiden]]></category>
		<category><![CDATA[Tege Tornvall]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=53813</guid>

					<description><![CDATA[<strong>FN:s klimatpanel IPCC larmar om</strong> att mer koldioxid i atmosfären skulle hota vår värld med farlig uppvärmning. Men det är kraftigt överdrivet.

Nuvarande CO2-halt drygt 410 ppm (miljondelar) är historiskt sett låg trots viss ökning sedan Lilla Istiden ca 1300-1880. Mer koldioxid gynnar växtlighet och skördar. I växthus brukar runt 800-1.200 ppm ge bäst utbyte.

Tidigare eror med rikare växt- och djurliv var 5-10 grader varmare och hade flerfalt högre CO2-halter.

Att varna för flera gånger lägre halter än under dessa för livet gynnsamma perioder är inte trovärdigt.

<strong>Effekter av olika CO2-halter:</strong>

CO2-halt ppm - Effekter

150 - Nedre gräns även för tålig växtlighet

Under 200 - Sena istiders låga halt

280 - Mätt halt i borrkärnor från Antarktis (missvisande)

260-360 - Växlande halt tiden 800-1900 e. Kr. (Knouwenberg m. fl.)

300-400 - Efter långa istider för 300 miljoner år sedan

315 - Mätt på vulkanen Mauna Loa i Hawaii år 1958 (Kealing)

321 - Medelvärde för 1800-talet (Beck).

<strong>410 - Rådande halt sommar 2018</strong>

800-1.200 - Optimal halt i växthus

1.000-2.000 - Dinosauriernas värmeperiod för 270-65 miljoner år sedan

4.000-8.000 - Värmeperiod Kambrium för 542-400 miljoner år sedan

8.000 - Övre gräns för besättningar i ubåtar

15-20.000 - Svårt för människor att andas

30.000 - Folk förlorar medvetandet

40.000 - Halten i vanlig utandningsluft

80.000 - Dödlig dos, man kan inte ta upp syre

800-900.000 - Tidig atmosfär efter enorma vulkanutbrott.

CO2-halten mäts i ppm = miljondelar. Nuvarande halt motsvarar 0,04 procent.

&#160;

&#160;

<em>Tege Tornvall, Nätverket Klimatsans</em>]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/kronikor/jordens-vaxtlighet-behover-mer-koldioxid/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>3</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Vad vet politikerna egentligen om klimatet?</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/kronikor/vad-vet-politikerna-egentligen-om-klimatet/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/kronikor/vad-vet-politikerna-egentligen-om-klimatet/#comments</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Tege Tornvall]]></dc:creator>
		<pubDate>Fri, 03 Aug 2018 15:16:18 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Krönikor]]></category>
		<category><![CDATA[global uppvärmning]]></category>
		<category><![CDATA[klimatet]]></category>
		<category><![CDATA[koldioxid]]></category>
		<category><![CDATA[Lilla Istiden]]></category>
		<category><![CDATA[Tege Tornvall]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=52646</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Hur skall jag kunna rösta på något parti</strong> vars ledning på fullt allvar tror att mer koldioxid i atmosfären skulle hota Jorden med farlig uppvärmning?

Vet de inte att den varmaste perioden sedan senaste istid var Holocen Optimum för 8-5.000 år sedan?

Vet de inte att även bronsåldern, romartiden och högmedeltiden var minst lika varma som nu?

Vet de heller inte att antiken, tidig medeltid och Lilla Istiden alla var klart kallare än nu?

Vet de inte att missväxt och nöd ofta rådde under dessa köldperioder?

Vet de inte att år 1697 anses ha varit värst i Norden med 100.000 döda i Sverige och 80.000 i Finland.

Vet de inte att tio- och ibland hundratusentals dog flera andra gånger?

Vet de inte att 1,5 miljoner svenskar emigrerade åren 1850-1930 för att slippa svält och umbäranden?

Vet de inte att mängder människor nu flyttar från kalla nordliga trakter till varma sydliga.

Vet de inte att koldioxid är växternas livsnödvändiga näring och att mer koldioxid gynnar mer växtlighet?

Vet de inte att tidigare eror med rikare växt- och djurliv var 5-10 grader varmare och hade flerfalt högre CO2-halter?

Vet de inte att världens skördar sedan 1930 ökat mer än fem gånger, medan folkmängden "bara" ökat drygt 3,5 gånger?

Vet de inte att kol är Universums fjärde vanligaste kända grundämne och det vanligaste fasta grundämnet?

Vet de inte att Jordens inre rymmer enorma mängder ursprungligt kol, som givit upphov till allt tidigare och nuvarande kol i hav, atmosfär och biologiskt liv?

Vet de inte att kol är livets bas och att koldioxid är livets gas och växternas livsnödvändiga näring, som genom fotosyntes ger atmosfären dess lika livsnödvändiga syre?

Unnar de inte människan ett drägligt liv?

<strong>Vad vet de egentligen?</strong>

&#160;

<em>Tege Tornvall</em>]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/kronikor/vad-vet-politikerna-egentligen-om-klimatet/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>1</slash:comments>
		
		
			</item>
	</channel>
</rss>
