Libanon – Nya Dagbladet https://nyadagbladet.se Morgondagens Dagstidning! Fri, 14 Aug 2026 15:23:09 +0000 sv-SE hourly 1 https://wordpress.org/?v=7.1 https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2021/11/cropped-nyd-logo-500-32x32.jpg Libanon – Nya Dagbladet https://nyadagbladet.se 32 32 Libanesiska brandmän anklagar Israel för att anlägga skogsbränder https://nyadagbladet.se/utrikes/libanesiska-brandman-anklagar-israel-skogsbrander/ Fri, 14 Aug 2026 12:50:01 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=237204 Libanesiska räddningstjänster och miljögrupper anklagar Israels militär för att medvetet sätta eld på skog, olivlundar och jordbruksmark i södra Libanon efter vapenvilan den 17 juni. Enligt civilförsvaret har brandbekämpning blivit en av deras vanligaste insatser, samtidigt som israeliska drönare uppges ha hindrat släckningsarbetet. Israels militär släppte på tisdagen lysgranater i ett skogsområde utanför Khiam och utlöste bränder, rapporterar The Guardian med hänvisning till libanesiska brandmän. När räddningspersonal försökte släcka elden ska en drönare ha slagit ned i närheten och tvingat dem att avbryta arbetet. — De flesta av våra insatser handlar nu om bränder. Det finns enorma skogsområden som har brunnit. Jag har inga exakta siffror, men i områdena nära frontlinjen har omkring 30–40 procent av marken påverkats av bränder, säger Hussein Fakih, chef för civilförsvaret i Nabatiyeområdet. Fakih uppger att brandammunition, vit fosfor och lysgranater har använts mot skog och annan vegetation sedan vapenvilan trädde i kraft. I Kfarchouba och ett skogsområde mellan Jezzine och västra Bekaadalen ska israelisk ammunition ha orsakat omfattande bränder under dagarna före publiceringen. En lokal räddningschef, Samir Hardan, säger att en drönare startade en brand i skogen och att en ny brand anlades efter att den första hade släckts. Brandmännens rörelser måste enligt uppgifterna samordnas med den libanesiska armén, som i sin tur förmedlar förfrågningar till en samordningsgrupp där även Israel ingår. Vid de senaste bränderna ska räddningstjänsten bara ha fått tillstånd att arbeta på två av de platser där elden spred sig.

Anklagelser om ett återkommande mönster

Hisham Younes, grundare av den libanesiska miljöorganisationen Green Southerners, beskriver skogarna som gamla bestånd av bland annat pinje och ek. De ger inkomster åt lokalbefolkningen och fungerar som rastplatser för flyttfåglar. Han kallar förstörelsen för ”ekocid” och menar att återkommande bränder undergräver både ekosystemens återhämtning och människors möjlighet att återvända till sina hem. I gränsbyn Yaroun uppger borgmästaren Hafez Ghasham att israeliska soldater i början av augusti satte eld på kvarvarande oliv- och fruktodlingar. Enligt honom hade nästan hela byns bebyggelse redan jämnats med marken. Olivträden var både en inkomstkälla och ett arv som många familjer hade fått från tidigare generationer. Den israeliska militären bemöter inte varje enskild händelse i sak. I ett svar till The Guardian uppger militären att operationerna genomförs ”med försiktighetsåtgärder för att begränsa skador på civila och miljön”. Jerusalem Post återger samma svar och beskriver anklagelserna som uppgifter från libanesiska brandmän och miljögrupper.

Gammalt trebuchet-klipp sprids på nytt

I samband med de nya brandanklagelserna sprids även ett videoklipp där israeliska soldater använder en trebuchet – en medeltida kastmaskin – för att slunga ett brinnande föremål över gränsmuren. Klippet visar en verklig händelse, men det är inte inspelat under den nuvarande vapenvilan. Det cirkulerade redan i juni 2024 och används nu som ett historiskt exempel på hur eld tidigare har använts längs gränsen. CNN geolokaliserade materialet till gränsen mellan Israel och Libanon, men kunde inte fastställa när det hade filmats. Israels militär beskrev då trebucheten som ett lokalt initiativ som inte fått någon större spridning. Enligt den israeliska förklaringen användes den för att bränna bort tät vegetation som kunde ge Hizbollahmedlemmar skydd nära gränsen. Jerusalem Post skrev vid samma tid att israeliska militärkällor sade att redskapet hade byggts av reservister vid en postering på den norra gränsen och att filmen vid publiceringen redan var mer än en månad gammal. Tidningen uppgav samtidigt att brinnande föremål sköts över gränsen och antände växtlighet på den libanesiska sidan. Det gamla klippet bevisar därmed inte vad som har hänt efter vapenvilan 2026. De aktuella anklagelserna vilar i stället på vittnesmål från brandmän och boende, videomaterial från de berörda områdena samt de bränder som följt på israeliska bombningar. Israels allmänt hållna svar lämnar samtidigt de enskilda uppgifterna om drönare, lysgranater och hindrat släckningsarbete obesvarade.]]> Israeliska attacker har orsakat miljardförluster i Libanons jordbruk https://nyadagbladet.se/utrikes/israeliska-attacker-miljardforluster-libanon-jordbruk/ Sat, 11 Jul 2026 05:31:23 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=235001 BEIRUT (Xinhua) -- Israeliska attacker har orsakat förluster på mer än 1 miljard dollar i Libanons jordbrukssektor, enligt jordbruksminister Nizar Hani. Nästan en fjärdedel av landets jordbruksmark uppges ha skadats.

Hani gjorde uttalandet under ett besök i Nabatieh-guvernementet i södra Libanon, rapporterar Libanons nationella nyhetsbyrå.

— Jordbrukssektorn hörde till de hårdast drabbade, sade Hani.

Enligt ministern har omkring 22,5 procent av Libanons jordbruksmark, motsvarande cirka 56 000 hektar, skadats.

Preliminära bedömningar från Libanons nationella råd för vetenskaplig forskning och FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation FAO har höjt uppskattningen av jordbrukets förluster och skador till över 1 miljard dollar. Vid slutet av 2024 beräknades summan till omkring 800 miljoner dollar.

Ministeriets prioritet är att ge direkt stöd till jordbrukare genom kontantstöd och arbetsinsatser. Olivlundar, plastväxthus och bikupor hör till de hårdast drabbade delarna av sektorn, enligt Hani.

Ministern meddelade också att projekt ska inledas för att återställa 1 500 växthus i drabbade områden och anlägga 50 soldrivna vattenbrunnar för att bidra till att återuppta jordbruksverksamheten.

]]> Israel vägrar lämna Libanon – riskerar sabotera fredsavtal mellan USA och Iran https://nyadagbladet.se/utrikes/israel-libanon-iran-fredsbesked/ Mon, 15 Jun 2026 10:18:01 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=233355 USA och Iran uppges ha enats om ett samförståndsavtal som ska stoppa striderna och öppna Hormuzsundet. Men Israel markerar nu att landet tänker stanna kvar i södra Libanon – och hotar Iran med ett hårt svar om Teheran angriper. Pakistans premiärminister Shehbaz Sharif meddelade under helgen att Washington och Teheran nått en uppgörelse om att avsluta de militära operationerna på alla fronter, inklusive Libanon, rapporterar CBS. Avtalet ska enligt uppgifter undertecknas i Schweiz nu på fredag. Donald Trump beskriver uppgörelsen som färdig, inklsuive att Hormuzsundet åter öppnas för sjöfart.

Israel vägrar acceptera avtalet

Den israeliska regeringen har meddelat att man inte avser följa avtalet. Israels försvarsminister Israel Katz säger enligt Times of Israel att premiärminister Benjamin Netanyahu och han själv driver en tydlig linje: IDF ska stanna i säkerhetszoner i Libanon, Syrien och Gaza utan tidsgräns. Han säger också att områdena ska rensas från lokala invånare och att terrorinfrastruktur, både ovan och under jord, ska förstöras. Katz avvisar därmed israeliskt tillbakadragande från Libanon, trots det tryck som följer efter USA-Iran-uppgörelsen. Han uppger att Netanyahu redan har klargjort hållningen för Trump och andra höga amerikanska företrädare. Den israeliske försvarsministern riktar samtidigt en direkt varning mot Teheran. Om Iran angriper Israel på grund av händelserna i Libanon kommer Israel att slå tillbaka "med full kraft". Uppgörelsen framstår därför mindre som ett färdigt fredsavtal än som ett skört samförståndsavtal. Kärnfrågan skjuts vidare till omkring 60 dagars tekniska förhandlingar – samtidigt som Israel redan säger nej till den libanesiska del som Iran betraktar som avgörande.]]> Analyser: Iran förändrar Israels spelregler https://nyadagbladet.se/utrikes/marandi-iran-israel-roda-havet/ Thu, 11 Jun 2026 08:36:38 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=232958 Professor Seyed Mohammad Marandi säger i en intervju med norske professorn Glenn Diesen att Iran nu har ändrat spelreglerna i konfrontationen med Israel och USA. Enligt Marandi handlar den senaste upptrappningen inte bara om vedergällning för attacker mot Iran, utan om att Teheran vill förändra spelplanen i Libanon, Gaza, Persiska viken och Röda havet. Marandi, professor vid Teherans universitet och tidigare rådgivare till Irans kärnförhandlingsteam, intervjuas av Glenn Diesen med anledning av den senaste tidens attacker mellan Iran och Israel. Samtalet kretsade kring Israels attacker mot Libanon, Irans svar mot Israel, Donald Trumps försök att framstå som medlare och Jemens besked om att begränsa israelisk sjöfart i Röda havet. Intervjun publicerades på Glenn Diesens kanal och spelades in medan Marandi befann sig i Teheran. Han säger att vardagen i den iranska huvudstaden fortsatte som vanligt på vissa håll trots flyganfallen, men att hans bedömning är att Israel och USA redan befann sig i ett sämre strategiskt läge än de vill medge. — Min uppfattning, efter samtal med vänner som är bättre informerade än jag, är att Iran har övertaget och att Israel inte klarar sig särskilt bra. De iranska robotattackerna har varit mycket effektiva, säger Marandi.

Iran accepterar inte det tidigare säkerhetsläget

En central del av Marandis analys är att Iran inte längre accepterar ett läge där Israel kan slå mot Libanon eller Iran och sedan själv definiera villkoren för en vapenvila. Han menar att USA och Israel har försökt hålla konflikten på en kontrollerad, lågintensiv nivå, där Iran långsamt skulle pressas genom blockad, sanktioner och begränsade attacker. Den strategin fungerar inte längre, hävdar han. Enligt Marandi svarar Iran nu genom att visa att varje försök till lågintensiv nednötning kan övergå i ett betydligt bredare krig som USA inte har råd med. — Amerikanerna tror att de genom belägringen kan svälta iranierna och tvinga dem på knä, men det är uppenbarligen ett tveeggat svärd, eftersom de stryper den globala ekonomin, säger han. Han pekar särskilt på energimarknaden, brist på strategiska råvaror och trycket mot den internationella sjöfarten. Enligt Marandi har Jemens agerande i Röda havet och Irans agerande i Persiska viken förändrat de ekonomiska riskerna för USA och dess allierade. — Röda havet är delvis stängt nu. Men det är en signal om att om ni pressar hårdare, då kommer Röda havet att stängas helt, säger Marandi.

Libanon blir en ny röd linje

Marandi lägger stor vikt vid situationen i Libanon. Han hävdar att Israels attacker mot Beirut och södra Libanon visar att den tidigare vapenvilan i praktiken inte respekteras. Reuters rapporterade den 8 juni, med hänvisning till Libanons försvarsminister Michel Menassa, att Israel enligt libanesiska uppgifter hade genomfört 3 491 flyganfall och raserat hundratals byggnader mellan den 17 april och den 7 juni, trots den USA-förmedlade vapenvilan. I intervjun säger Marandi att Iran nu har markerat att attacker mot Libanon kan mötas med iranska attacker mot Israel. Det innebär, enligt honom, att Irans avskräckningsförmåga nu omfattar ett större område. — Iran har ändrat spelreglerna genom att säga att ni inte får angripa Libanon. Från och med nu vet Israel att Iran menar allvar, säger han. Han hävdar att Israel inte längre kan räkna med att angripa Beirut utan konsekvenser. Enligt Marandi har detta också betydelse för Hizbollahs position, eftersom Israel enligt honom har haft svårt att vinna på marken och i stället förlitat sig på massiva flyganfall. — Iran kommer inte att tillåta att Libanon faller under några omständigheter, säger Marandi. [caption id="attachment_232992" align="alignnone" width="640"]Israeliska räddningsstyrkor vid platsen för ett iranskt anfall i Tel Aviv. Israeliska säkerhets- och räddningsstyrkor arbetar vid platsen för ett iranskt anfall i Tel Aviv den 15 mars 2026. Foto: Gil Cohen Magen/Xinhua[/caption]

Trump framstår som försvagad

Ett annat centralt tema i samtalet var Donald Trumps roll. Diesen tog upp Trumps påstådda försök att medla mellan Israel och Iran, samtidigt som USA enligt Marandi fortsätter att ge Israel militärt stöd. Marandi menar att detta gör Trump sårbar: antingen framstår han som medansvarig för Israels agerande, eller som en president utan verklig kontroll över sin närmaste allierade. Han kommenterar uppgifter om att Trump försökt hindra Netanyahu från att fortsätta attackerna, men att Israel ändå gått vidare. — Det ser inte bra ut för Trump att säga: Jag sade åt honom att inte göra det. Han kan inte göra någonting utan min tillåtelse – och så gör han det ändå. Det får Trump att framstå som en nolla, säger Marandi. Marandi spekulerar samtidigt i att delar av det proisraeliska etablissemanget i USA kan vilja försvaga Netanyahu snarare än Israel som stat. Han betonar dock att han inte såg någon verklig spricka mellan USA och Israel i själva krigspolitiken. — Jag ser ingen spricka mellan Trumpadministrationen och Israel, säger han.

Hoten vidgas till Persiska viken

I slutet av intervjun beskriver Marandi en upptrappning där Irans hot inte längre enbart riktas mot israeliska mål. Han hänvisar till iranska uttalanden om att energianläggningar i Persiska viken som är kopplade till USA eller Israel kan bli mål om attackerna fortsätter. Det skulle, enligt Marandi, innebära att tidigare föreställningar om konfliktens gränser inte längre gäller. Han menar att Iran nu är berett att se amerikanska fartyg och installationer i regionen som en del av samma konflikt, om Washington fortsätter att stödja Israels militära operationer. — De gamla antagandena gäller inte längre. Det råder ingen tvekan om att Iran kommer att vara mycket mer självsäkert, säger Marandi. Diesen sammanfattar läget som en kamp om övertag i eskaleringen, där USA tidigare har kunnat öka pressen mot sina motståndare utan att mötas av direkta och oförutsägbara motreaktioner. Mot Iran, menar han, tycks denna modell fungera sämre eftersom Teheran visar en vilja att svara oproportionerligt. Marandis avslutande bedömning är att konflikten inte kommer att sluta väl för USA eller Israel om den fortsätter. Han varnar för att varje ny attack mot Libanon, Iran eller regional infrastruktur riskerar att föra kriget närmare en större ekonomisk och militär kris. — Jag tror inte att detta kommer att sluta väl för USA eller Israel, säger han.]]> Israel uppges ha avlyssnat Pentagon och Trumps toppförhandlare https://nyadagbladet.se/utrikes/israel-avlyssnat-pentagon-trumps-toppforhandlare/ Tue, 09 Jun 2026 07:33:56 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=232794 Enligt The New York Times har amerikanska underrättelserapporter väckt oro för att israelisk underrättelsetjänst försökt avlyssna höga amerikanska tjänstemän, däribland Donald Trumps särskilda sändebud Steve Witkoff. Det anmärkningsvärda är inte bara uppgifterna i sig – utan hur dämpat Washington reagerar på vad som med nästan vilken annan främmande makt som helst hade utlöst en politisk storm.

Uppgifterna, som återges av Asharq Al-Awsat, gäller amerikanska förhandlare som arbetar med en fredsuppgörelse med Iran.

Bland de namngivna i rapporteringen finns Steve Witkoff, Donald Trumps särskilda sändebud och en av hans närmaste förhandlare, Elbridge A. Colby, en av Pentagons högsta strategiska chefer, samt Michael P. DiMino IV, med ansvar för Mellanösternfrågor.

Toppförhandlare och Pentagonchefer i siktet

I rapporterna uppges att amerikansk försvarspersonal i Israel ska ha upptäckt programvara för att avlyssna kommunikation installerad på telefoner. En hög amerikansk tjänsteman ska enligt rapporteringen ha beskrivit den israeliska underrättelseinhämtningen mot amerikanska toppföreträdare som ohämmad, eller "unhinged" i originalet.

Att en utländsk makt misstänks rikta avancerade avlyssningsverktyg mot en sittande presidents fredsförhandlare, och samtidigt mot Pentagons strategiska ledning, är i sig en uppgift av sällsynt tyngd. Frågan rör inte perifer diplomati utan den absoluta kärnan i amerikansk säkerhetspolitik: relationen till Iran och de förhandlingar Trumpstyret driver.

Times of Israel uppger, med hänvisning till NBC och The New York Times, att Pentagons Defense Intelligence Agency ska ha tagit fram en sjusidig bedömning där flera incidenter bidragit till den skärpta klassningen.

En reaktion som talar sitt tydliga språk

Pentagon och amerikanska underrättelsemyndigheter ska enligt rapporteringen ha höjt hotnivån kopplad till israelisk underrättelseverksamhet från "high" till "critical", den högsta nivån. Rent administrativt är det en kraftig markering.

Men den politiska responsen har varit påfallande återhållsam. Inga diplomater har utvisats öppet, inga hot om frysta vapenleveranser har framförts och inga skarpa offentliga fördömanden har kommit från Vita huset. Tvärtom förnekar Vita huset uppgifterna, samtidigt som alliansen i allt väsentligt fortsätter som vanligt.

För att förstå hur ovanligt detta är räcker det att föreställa sig motsvarande scenario med nästan vilken annan stat som helst. Hade kinesiska eller ryska underrättelseorgan misstänkts för att avlyssna en amerikansk presidents toppförhandlare och Pentagons policychefer, hade reaktionen sannolikt blivit omedelbar: kongressutfrågningar, mediepådrag och krav på konsekvenser.

I Israels fall behandlas saken snarare som ett känsligt relationsproblem som ska hanteras diskret än som ett angrepp på amerikansk suveränitet.

Beroendeförhållandet bakom undfallenheten

Detta säger något om Israels ställning i amerikansk maktpolitik. Frågan får inte hanteras efter den måttstock som annars gäller, eftersom det skulle tvinga fram konsekvenser som få i Washington tycks vilja ta.

I stället uppges amerikanska tjänstemän vidta särskilda försiktighetsåtgärder vid resor till Israel och vid möten med israeliska företrädare. Detta utgör ett tyst erkännande av problemets allvar, samtidigt som den offentliga linjen förblir avvaktande.

Mönstret är inte nytt. På 1980-talet dömdes Jonathan Pollard för att ha spionerat för Israel och läckt hemligt material. Israel har därefter officiellt försäkrat att man inte spionerar mot USA.

De nu aktuella uppgifterna, om de stämmer, skulle innebära att den försäkran inte hållit. Israel förnekar dock uppgifterna. Israels ambassad i Washington uppger enligt rapporteringen att man inte samlar underrättelser om amerikanska myndigheter eller regeringstjänstemän, och att påståenden om motsatsen är felaktiga eller politiskt motiverade.

När frågan ställs rakt ut

Den politiska balansgången blev tydlig när Fox News-profilen Jesse Watters frågade vicepresident JD Vance hur oroad han var över att Israel spionerar på USA och agerar på egen hand i Libanon. Vance gjorde ingen tydlig markering mot Israel.

I stället betonade han att USA och Israel har gemensamma, men ibland skilda, intressen, och styrde i stället in samtalet på Trumpstyrets Iranpolitik: att målet är att förhindra att Iran skaffar kärnvapen.

Vance antydde att Israel kan gilla eller ogilla den amerikanska kursen, men att det avgörande är vad som tjänar USA:s intressen. Svaret undvek konfrontation och flyttade fokus från själva anklagelsen.

Just detta illustrerar undfallenheten. Inte ens en direkt fråga om utländsk spionverksamhet mot det egna landet föranleder en rak markering. Kvar står en obekväm bild: Pentagon klassar enligt uppgift hotet som kritiskt, medan den politiska ledningen hanterar saken som en familjeangelägenhet snarare än ett säkerhetsbrott.

]]> Nya attacker mellan Iran och Israel – vapenvilan på en skör tråd https://nyadagbladet.se/utrikes/iran-israel-libanon-beirut/ Mon, 08 Jun 2026 09:07:40 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=232646 Iran avfyrade på söndagskvällen robotar mot Israel som svar på israeliska flyganfall mot södra Beirut. Israel har besvarat attackerna med förnyade robotattacker mot Iran. Eskaleringen visar hur Libanonfronten nu hotar att spränga den sköra vapenvilan i Mellanöstern. Iran bekräftade på söndagen robotattackerna mot Israel, rapporterar PBS News. Israeliska myndigheter uppgav att landets luftförsvar avvärjde robotarna och att sirener ljöd i flera delar av landet. Robotanfallet kom efter att Israel tidigare samma dag slagit till mot södra Beirut. Libanons hälsoministerium uppgav att två personer dödades och 20 skadades i anfallet mot Mreijeh i södra Beirut. Bland de skadade fanns enligt uppgifter fyra barn och fyra kvinnor. Israel uppgav att flyganfallet riktades mot Hizbollahs infrastruktur efter projektilbeskjutning från Libanon mot norra Israel. Hizbollahs exakta roll i den omedelbara händelsekedjan framstår som delvis oklar. Rörelsen har uppgett att den genomfört operationer mot israeliska styrkor i Libanon, men Reuters rapporterar att Hizbollah inte tog på sig ansvaret för den specifika beskjutning som Israel hänvisade till.

Uppgifter: Trump försöker bromsa Israel

USA:s president Donald Trump har enligt samstämmiga källor försökt få Israels premiärminister Benjamin Netanyahu att avstå från en omedelbar motattack mot Iran. Trump uttryckte även missnöje med Israels anfall i Libanon och sade att de inte hade samordnats med Washington. — Det kommer inte att påverka avtalet. Det är jag som bestämmer. Det är jag som bestämmer allt. Det är inte han (Netanyahu) som bestämmer, förklarade Trump för Financial Times. Trots amerikanska försök att dämpa läget slog Israel tidigt på måndagen mot mål i centrala och västra Iran. Israels militär uppgav att flygvapnet attackerade militära mål. Iransk statlig tv rapporterade explosioner i bland annat Teheran, Isfahan, Karaj och Tabriz.

Libanonfronten hotar vapenvilan

Iran har under de senaste månaderna krävt att ett bredare avtal med USA och Israel även måste omfatta ett stopp för striderna i Libanon. Israel och USA har däremot behandlat Libanon som ett separat spår. Oenigheten har nu omsatts i militär handling. Iran framställer robotattacken som ett svar på israeliska anfall i Libanon. Israel beskriver sina attacker i Beirut som svar på Hizbollahs agerande. Kedjan gör att varje aktör hänvisar till föregående steg. Eskaleringen riskerar nu att påverka långt mer än Israel och Libanon. Inte minst gäller detta civila i Libanon, som drabbats hårt av Israels krigföring i Libanon. Hormuzsundet, regionalt luftrum, amerikanska baser, iransk inrikespolitik, israelisk opinion och Hizbollahs ställning i Libanon ingår alla i samma konfliktmönster. De återupptagna robotattackerna visar framför allt att Libanon inte längre kan hållas utanför Iran-Israel-konflikten. Så länge parterna tolkar vapenvilan olika kan varje anfall i Beirut snabbt bli en regional kris.]]> Netanyahu: Israel ska snart kontrollera 70 procent av Gaza https://nyadagbladet.se/utrikes/netanyahu-israel-kontroll-gaza/ Sun, 07 Jun 2026 12:43:55 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=232579 JERUSALEM (Xinhua) -- Israels premiärminister Benjamin Netanyahu sade på söndagen att Israel ”snart” kommer att kontrollera 70 procent av Gazaremsan, trots villkoren i den pågående bräckliga vapenvilan.

— Vi håller för närvarande mer än 60 procent av enklaven; snart kommer vi att nå 70 procent, sade Netanyahu under sitt veckovisa regeringssammanträde.

Han sade att Israel fortfarande strider mot Hamas och ”eliminerar” gruppens högsta befälhavare.

I Libanon sade Netanyahu att Israel ”eliminerar terrorbyar” nära den israeliska gränsen. Han sade att israeliska styrkor dödat omkring 350 personer i Libanon under den senaste veckan och hävdade att samtliga var militanta.

Ett avtal om vapenvila som trädde i kraft i oktober 2025 tillåter Israel att behålla styrkor bakom den så kallade ”gula linjen”, en demarkationslinje som omfattar omkring hälften av den krigshärjade enklaven.

Israel har fortsatt att genomföra dagliga attacker i Gaza. Tidigare på lördagen uppgav Gazabaserade hälsomyndigheter att 951 palestinier har dödats av israelisk eld sedan vapenvilan trädde i kraft.

]]> Israeliska attacker uppges bryta vapenvila i södra Libanon https://nyadagbladet.se/utrikes/israeliska-attacker-vapenvila-sodra-libanon/ Thu, 04 Jun 2026 08:20:11 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=232387 BEIRUT (Xinhua) -- Israeliska styrkor genomförde en serie artilleriangrepp, drönarattacker och flyganfall i södra Libanon under natten till torsdagen och på torsdagsmorgonen, rapporterade lokala medier. Enligt Libanons statliga nyhetsbyrå NNA rådde ett försiktigt lugn längs de södra frontlinjerna i gryningen på torsdagen, efter att israelisk beskjutning under natten riktats mot orterna Al-Mansouri, Majdal Zoun, Deir Kifa och Kfardounine samt en allmän park i kuststaden Tyre. Israeliska drönare rapporterades också flyga på låg höjd över Tyre och områdena runt staden. I Nabatieh-distriktet uppgav libanesiska myndigheter att israeliska stridsflygplan under natten hade genomfört ett anfall nära Sheikh Ragheb Harb-sjukhuset. Eskaleringen fortsatte på torsdagsmorgonen när en israelisk drönare slog till mot rondellen i staden Kfar Tebnit, medan en annan drönare genomförde ett flyganfall mot vägen Kfar Remman-Haboush vid korsningen Al-Najda. Det fanns inga omedelbara uppgifter om dödsoffer, skadade eller materiella skador efter morgonens attacker. Händelserna följde på flera timmar av relativt lugn efter att ett avtal om vapenvila i stort sett hade hållit längs gränsen mellan Libanon och Israel. Enligt libanesiska tjänstemän har Israel upprepade gånger brutit vapenvilan genom fortsatta attacker och militär aktivitet i södra Libanon.]]> Axios: Trump kallade Netanyahu ”galen” i ilsket samtal https://nyadagbladet.se/utrikes/axios-trump-netanyahu-galen-libanon/ Tue, 02 Jun 2026 10:06:14 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=232209 USA:s president Donald Trump uppges ha rasat mot Israels premiärminister Benjamin Netanyahu under ett telefonsamtal om Libanon. Enligt Axios anklagade Trump den israeliske ledaren för att äventyra de amerikanska kontakterna med Iran genom hot om nya attacker mot Beirut. Uppgifterna kommer från två amerikanska källor och en tredje person som informerats om samtalet, rapporterar Axios. En av källorna sammanfattar Trumps budskap till Netanyahu: ”Du är helt jävla galen. Du hade suttit i fängelse om det inte vore för mig. Jag räddar dig.” En annan källa uppger att Trump var kraftigt upprörd och frågade Netanyahu vad han höll på med. Enligt Axios ska samtalet ha varit ett av de mest infekterade mellan de båda ledarna sedan Trump återvände till Vita huset. Bakgrunden är Israels upptrappade militära operationer i Libanon. Israel har de senaste dagarna intensifierat bombningarna mot vad man beskriver som Hizbollahmål, samtidigt som israeliska styrkor ryckt djupare in i södra Libanon. Bland annat uppges Israel ha tagit kontroll över Beaufortborgen, en korsriddarborg med strategiskt läge i området.

Iran uppges stoppa samtalen

Enligt Axios ska Trump ha betonat att Israel har rätt att försvara sig, men samtidigt vänt sig mot Netanyahus oproportionerliga upptrappning. I Washington har oron gällt att attacker mot Beirut skulle kunna få Iran att avbryta de pågående kontakterna. Den farhågan blev mer konkret när iranska regeringsnära medier uppgav att Teheran avbryter samtal och skriftväxling med USA via medlare. Enligt NBC News rapporterade den halvstatliga nyhetsbyrån Tasnim att Irans förhandlingsgrupp stoppar kontakterna i protest mot Israels offensiv i Libanon. Irans talman Mohammad Bagher Ghalibaf har samtidigt varnat för att Teheran inte bara kan komma att lämna förhandlingsspåret, utan även inleda en direkt konfrontation, om den israeliska offensiven fortsätter. Enligt uppgifterna har Libanonfrågan varit en del av det utkast som diskuteras med Washington, där striderna i landet ska upphöra. Trump försökte därefter ge bilden av att krisen var under kontroll. Efter samtalet skrev han på Truth Social att han bett Netanyahu att inte genomföra en större attack mot Beirut. Han hävdade också att den israeliske ledaren beordrat sina styrkor att vända om och att företrädare för Hizbollah gått med på att upphöra med beskjutningen av Israel. Netanyahu sade däremot att Israel fortfarande kommer att slå mot Beirut om Hizbollah inte slutar angripa israeliska mål, och att operationerna i södra Libanon fortsätter som planerat. Enligt irländska The Journal har israeliska källor dessutom tonat ned Trumps uppgifter om att soldater redan var på väg mot Beirut.]]> Ben-Gvir: Israel kommer inte att acceptera fredsavtal med Iran https://nyadagbladet.se/utrikes/ben-gvir-israel-fredsavtal-iran/ Thu, 28 May 2026 10:25:54 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=231788 Israels säkerhetsminister Itamar Ben-Gvir säger att den israeliska regeringen inte kommer att acceptera ett fredsavtal mellan USA och Iran. Uttalandet understryker Israels motstånd mot president Donald Trumps samtal med Iran.

Den israeliske ministern sade detta vid en pressträff på tisdagen, rapporterar Common Dreams.

Ben-Gvir, en inflytelserik politiker inom bosättarrörelsen och en av de mest hårdföra rösterna i Benjamin Netanyahus regering, vände sig mot de pågående samtalen mellan USA och Iran. Enligt honom motsätter sig hela den israeliska regeringen en uppgörelse som skulle avsluta striderna.

— Jag vet att premiärminister Benjamin Netanyahu och vi alla i kabinettet, som företrädare för Israels regering, inte kan acceptera det, sade Ben-Gvir.

Han beskrev ett sådant avtal som skadligt för Israel.

— Detta är ett avtal som kan skada staten Israel, och vi kommer inte att låta det ske, sade han.

Uttalandet kommer samtidigt som Trump har beskrivit den senaste förhandlingsomgången med Iran om vapenvila och fred som lovande. Israel deltar inte i samtalen.

Iran har enligt artikeln inte lämnat förhandlingarna, trots att landets utrikesdepartement fördömt de senaste amerikanska angreppen som ett svek mot förhandlingarna och som tydliga brott mot vapenvilan.

Uppgifter om ett amerikanskt ramförslag

Reuters uppgav på onsdagen, med hänvisning till iransk statlig tv, att Teheran tagit emot ett informellt ramförslag från USA. Förslaget skulle enligt uppgifterna låta den kommersiella sjöfarten genom Hormuzsundet återgå till det normala under en månad, i utbyte mot att USA drar tillbaka trupper från regionen kring Iran och häver sin sjöblockad.

USA förnekar uppgifterna. Trump har tidigare försökt pressa Iran på tidiga och omfattande eftergifter rörande kärnprogrammet, men enligt artikeln tycks samtalen om kärnprogrammet nu ha skjutits upp till senare förhandlingar.

Iran betraktar även Israels angrepp mot Libanon som avgörande för en hållbar uppgörelse. Samtidigt som förhandlingarna pågår har Israel genomfört nya flyganfall mot södra Libanon och Bekaadalen.

Libanon centralt i förhandlingarna

Enligt Libanons hälsoministerium dödades 31 personer och 40 skadades i de senaste israeliska angreppen. Sedan offensiven inleddes i mars har över 3 200 människor dödats, uppger ministeriet.

Ben-Gvirs krav sträcker sig bortom de nuvarande militära insatserna. Han krävde att Israel ska ”bryta strömförsörjningen i Libanon”, ”ockupera” området fram till Zahranifloden och ”återuppta det fullskaliga kriget”.

Den tidigare israeliske diplomaten Shaiel Ben-Ephraim, som numera är en uttalad regeringskritiker, anklagar Israel för att försöka sänka både vapenvilan i Libanon och samtalen med Iran. Enligt honom syftar Israels politik till ”ett permanent och omfattande regionalt krig”.

]]>