Lettland – Nya Dagbladet

Lettlands importcensur mot Ryssland slår även mot klassiker

Emil Fjellstedt — Tue, 08 Sep 2026 14:10:55 +0000

Lettlands regering vill stoppa vad den betecknar som rysk "propaganda" men stänger samtidigt importvägen för klassisk litteratur i utgåvor från Ryssland och Vitryssland. Böckernas innehåll spelar ingen roll. Det ursprungsbaserade förbudet får därmed en censurliknande verkan även mot klassisk litteratur – samtidigt som bokhandlare räknar med fortsatta leveranser via andra EU-länder. Importförbudet trädde i kraft den 1 september 2026, efter regeringens godkännande av den slutliga varulistan den 25 augusti. Böcker, tidningar och andra trycksaker omfattas, enligt lettiska public service LSM. Regleringen gäller till den 1 juli 2027 och ska omprövas årligen. Även varor med ursprung i Ryssland eller Vitryssland som importeras från andra tredjeländer omfattas. En omväg genom ett land utanför EU gör alltså inte importen tillåten. Förbudet går utöver EU:s gemensamma sanktioner och omfattar varor som ännu inte täcks av dem.

Ursprungslandet avgör – inte vad boken innehåller

Utrikesministeriet anger tre syften: att skydda Lettlands säkerhetsintressen, minska Rysslands och Vitrysslands exportintäkter och begränsa inflödet av vad ministeriet betecknar som ryskt "propagandamaterial". I AFP:s uppföljning beskriver ministeriet åtgärden som ett skydd mot vad det kallar "desinformation" och "krigspropaganda". Men regeringen skiljer inte en klassiker från vad den betecknar som en "propagandaskrift". Kulturpolitiskt fungerar stoppet som en bred importcensur: även utgåvor av klassisk rysk litteratur träffas om de har ursprung i något av de två länderna. Det är inte författarskapet eller språket som avgör vilka böcker som stoppas vid importen. Juridiskt är detta ett importförbud efter varans ursprung, inte innehållsgranskning eller ett titel-för-titel-förbud. Det förbjuder varken ryska språket, innehav av böcker eller försäljning ur befintliga lager.

Bokhandlarna räknar med omvägar och prispåslag

Bokhandlaren Rihards Jerums uppger för Meduza att leveranser kan tullklareras i ett annat EU-land och därefter röra sig inom unionen. Han framhåller också att försäljningen inte är förbjuden. Bokhandlarnas bedömning är därmed att böckerna kan fortsätta nå lettiska hyllor, men genom andra leveransvägar. Arina Lindanen, ägare till Vilki Books i Riga, väntar sig krångligare logistik och omkring 1–2 procent högre priser. Både hon och Jerums beskriver stark efterfrågan på ryskspråkiga klassiker och uppger att sådana utgåvor ofta inte trycks kommersiellt utanför Ryssland och Vitryssland. Jerums nämner Fjodor Dostojevskij och Michail Bulgakov som ständiga försäljningsframgångar. Det motsäger utrikesministeriets besked att varorna inte är unika och att tillräckliga alternativ finns på andra marknader. Utrikesminister Baiba Braže har enligt Meduza medgett att priser kan stiga, men anser att böcker kan ersättas med produkter från andra länder.

Drönarlarm i Finland och Lettland – jaktplan sattes in

Markus Andersson — Fri, 15 May 2026 06:07:15 +0000

Myndigheter i Finland varnade på fredagsmorgonen för en möjlig drönare över Nyland. Flygtrafiken vid Helsingfors-Vanda stoppades tillfälligt och finska F/A-18 Hornet-jaktplan syntes över huvudstadsregionen. Även Lettland larmade om misstänkt drönaraktivitet nära gränsen. Finska myndigheter uppmanade under morgonen invånare i Nyland att stanna inomhus efter uppgifter om en potentiellt farlig obemannad luftfarkost. Enligt Yle meddelade Inrikesministeriets räddningsöverdirektör Kimmo Kohvakka att det enligt dåvarande uppgifter handlade om att minst en drönare kan ha förirrat sig till Finland. Försvarsmakten betonade samtidigt att Finland inte stod inför något direkt militärt hot, men att övervaknings- och bekämpningsförmågan hade skärpts. Flygtrafiken vid Helsingfors-Vanda stoppades tillfälligt men återupptogs senare under morgonen, enligt flygplatsbolaget Finavia. Även Lettland utfärdade under natten en varning om ett möjligt hot mot landets luftrum. Enligt lettiska LSM uppmanades invånare i flera östra gränsområden att söka skydd inomhus. Det lettiska försvaret uppgav att Nato-jaktplan kopplades in och att luftrummet övervakades tillsammans med allierade. Både i Finland och Lettland meddelade myndigheterna senare under morgonen att faran var över. Det är ännu oklart om larmen i de två länderna hade något samband.

Medier felrapporterade: Drönare i Baltikum var ukrainska – inte ryska

Jan Sundstedt — Fri, 27 Mar 2026 10:56:05 +0000

Svenska och internationella medier rapporterade under onsdagen om "ryska drönare" som slagit ned i Estland och Lettland. Nu visar det sig att drönarna kom från Ukraina. Två drönare som tog sig in i Lettland och Estland under natten till onsdagen var ukrainska, enligt myndigheterna i de båda länderna, rapporterar Kyiv Independent. En lång rad medier – bland annat Bonnierägda Expressen – hade tidigare rapporterat att det rörde sig om ryska drönare. I Lettland slog en drönare ned på ett fält i Krāslava-området, där minst en explosion hördes. Efter att vrakdelarna undersökts bedömde landets försvarsdepartement att farkosten kom från Ukraina. I Estland träffade en drönare skorstenen vid Auvere-kraftverket nära den ryska gränsen. Även där fastslogs senare att drönaren hade ukrainskt ursprung. — Drönaren var inte riktad mot Estland, sade utrikesminister Margus Tsahkna. Ministern underströk dock att det hela ändå är Rysslands fel eftersom det är "en konkret konsekvens av Rysslands fullskaliga angreppskrig". Händelserna inträffade samtidigt som Ukraina genomförde en omfattande drönarattack mot mål inne i Ryssland, bland annat mot en gasterminal i Ust-Luga och en militär isbrytare i Viborg. Inga civila skadades och skadorna bedöms som små. Tidigare i veckan föll även en drönare ned i Litauen. Även den visade sig ha ukrainskt ursprung, enligt den litauiska regeringen.

Vinter-OS 2026: Sverige klart för kvartsfinal

Jan Sundstedt — Wed, 18 Feb 2026 07:49:53 +0000

Tre Kronor är vidare till kvartsfinal i OS-ishockeyn. Segern med 5–1 mot Lettland i åttondelsfinalen innebär att USA väntar i onsdagens möte om en semifinalplats. Åttondelen var en match Sverige helst hade velat slippa. Slovakiens sena reducering med 39 sekunder kvar i gruppavslutningen – som slutade 5–3 till Sverige – tvingade fram extramatchen. – Vi gjorde det vi behövde, nu är det bara fullt fokus på imorgon, säger förbundskapten Sam Hallam till SVT. Matchbilden mot Lettland var inte fläckfri. Framför allt hade Sverige problem i tekningscirkeln. Efter två perioder ledde Lettland statistiken med 24–16, och i den andra perioden vann balterna 73 procent av nedsläppen. Det var ändå Sverige som tog kommandot målmässigt. Efter drygt tio minuter styrde Adrian Kempe in 1–0, sedan Joel Eriksson Ek fått pucken mot mål. Bara 41 sekunder senare ökade Gabriel Landeskog till 2–0 efter förarbete av Lucas Raymond.

SEGER! 🎊 Vi går ifrån till 5–1 i tredje perioden och det är till slut en ganska betryggande seger mot Lettland och vi är vidare i slutspelet. 🚨 Adrian Kempe, Gabriel Landeskog, Filip Forsberg, Mika Zibanejad, William Nylander. 🥅 Jacob Markström, 20 räddningar
⏭️ Kvart mot USA. pic.twitter.com/dMlFVjCgOB — Tre Kronor (@Trekronorse) February 17, 2026

Erik Karlssons skridskoåkning

Lettland jagade reducering i den andra perioden och fick till slut utdelning. Men dessförinnan hade Tre Kronor bjudit på matchens kanske vackraste sekvens. Erik Karlsson transporterade pucken längs blålinjen, utnyttjade sin fina skridskoåkning, och spelade rakt igenom det lettiska försvaret till Filip Forsberg vid den högra stolpen. – Fantastisk pass. Jag har inte mer än att lägga in den, säger Forsberg efteråt. Sverige fyllde sedan på med ytterligare två mål genom Mika Zibanejad och William Nylander. [caption id="attachment_221978" align="alignnone" width="640"] William Nylander driver pucken mot mål. Foto: Xinhua/Wang Peng[/caption]

Nycklar för Tre Kronor

Nu väntar guldfavoriten USA i kvällens kvartsfinal. Amerikanerna har gått obesegrade genom turneringen och gjort 16 mål på tre matcher – och har dessutom fått fler vilodagar än Sverige. Nycklar för Tre Kronor: Vinna tekningarna, rakare spel på USA:s mål och, om möjligt, stänga ner bröderna Tkachuk.

Vinter-OS 2026: Tre Kronor ställs mot Lettland i åttondelsfinal

Jan Sundstedt — Mon, 16 Feb 2026 10:30:47 +0000

Tre Kronor vet nu vilket lag som väntar i åttondelsfinalen i OS-hockeyn. Det blir Lettland som står för motståndet när slutspelet inleds på tisdag. Sverige var redan klart som bästa grupptrea och skulle därmed möta den högst rankade gruppfyran. Under måndagskvällen avgjordes dramatiken i mötet mellan Danmark och Lettland – en match som fick direkt betydelse för Tre Kronors fortsatta väg i turneringen. För att undvika fjärdeplatsen krävdes dansk seger under ordinarie tid med minst två mål. Samtidigt behövde Lettland poäng för att passera Tyskland och säkra andraplatsen i gruppen. I slutminuterna, vid ställningen 3–2 till Danmark, valde Lettland att plocka ut målvakten för att jaga ett kvitteringsmål och avancemang i tabellen. I stället avgjorde Oliver Lauridsen med 4–2 i öppen bur, ett mål som långsamt gled in i det övergivna målet och fastställde tabelläget. Lettlands målvakt Arturs Silovs, till vardags i Pittsburgh Penguins tillsammans med Erik Karlsson och Rickard Rakell, om varför förbundskapten Vitolins vågade ta ut honom och riskera tredjeplatsen: – Vi kanske har en bättre chans mot Sverige än Tjeckien. Historiskt sett tror jag att det är så. Tre Kronor och förbundskapten Sam Hallam har samtidigt revansch att utkräva efter kvartsfinalförlusten mot Lettland i VM 2023.

Kan Damkronorna skrälla igen?

Samtidigt är det semifinaldags på damsidan. Damkronorna möter USA i sin första mästerskapssemifinal på tolv år. Senast Sverige besegrade USA i ett OS var i semifinalen 2006 – ett mästerskap som slutade med svenskt silver efter finalförlust mot Kanada. I den andra semifinalen möts Schweiz och Kanada.

Svensk Natostyrka på plats i Lettland

Redaktionen — Mon, 20 Jan 2025 08:07:36 +0000

I helgen anlände cirka 550 svenska soldater till Lettlands huvudstad Riga för att där ingå i Natos multinationella brigad och förstärka den USA-ledda militäralliansens gräns mot Ryssland. – Vi är många som har jobbat hårt och länge för det här, och nu är vi äntligen på plats, kommenterar bataljonschefen och överstelöjtnanten Henrik Rosdahl Sveriges första markinsats som Natoland. Brigaden är en av åtta som håller på att byggas upp och som ska stationeras längs Natos östra gräns och syftet är officiellt att ”bidra till alliansens avskräckning och försvar och säkerställa stabilitet i regionen”. Det svenska bidraget till satsningen utgörs av krigsförbandet 71:a bataljon som sätts upp av Södra skånska regementet P 7. – Jag känner en stor stolthet inför uppgiften att tillsammans med våra allierade bidra till det kollektiva försvaret. Det är en historisk dag, men samtidigt vårt nya normalläge, uppger Henrik Rosdahl.

Roterar med Danmark

”Den svenska bataljonens uppdrag i Lettland kommer sträcka sig över cirka sex månader… Efter de sex månaderna roterar den svenska styrkan hem och ersätts av en dansk styrka kommande halvår. Om ett år kommer nästa svenska styrka anlända till Lettland - återigen uppsatt av Södra skånska regementet”, skriver Försvarsmakten i ett pressmeddelande. Den kanadensiske översten Cédric Aspirault leder den internationella brigaden och uppger att svenskarna är ”ett värdefullt tillskott till vår stridsberedda styrka”. – Varje ingående nation bidrar direkt till brigadens framgång och visar på en enad allians och en vilja att bevara freden, hävdas det.

The arrival of the Swedish force is a part of Sweden’s long term commitment to the alliance. The battalion’s participation in NATO's multinational brigade in Latvia will further strengthen the defense of the Baltic region and ensure stability in the area. #WeAreNATO #svfm pic.twitter.com/plfZjMr8hR
— Försvarsmakten (@Forsvarsmakten) January 18, 2025

Förre Natochefen misstänks för ekobrott

Redaktionen — Wed, 19 Oct 2022 07:51:28 +0000

Danmarks tidigare statsminister och Natos förre generalsekreterare Anders Fogh Rasmussen utreds nu för ekonomisk brottslighet. Misstankarna gäller hans inblandning i konkursen av den lettiska banken BNP Banka där transaktioner för miljardbelopp ska ha godkänts utan säkerhet. Den tidigare Nato-toppen var vice ordförande i bankens oberoende ledningsgrupp och enligt konkursförvaltaren har denna agerat mycket oansvarigt – bland annat ska man ha godkänt mycket stora transaktioner, trots att säkerhet saknats. I slutändan ska agerandet ha kostat banken cirka 1,5 miljarder kronor och PNB Banka gick också i konkurs 2019. Nu utreds Fogh Rasmussen och flera andra i bankens ledning för ekonomisk brottslighet i samband med konkursen, men den lettiska polisen är förtegen kring den förre Natochefens roll och bekräftar bara att utredningen är i en pågående fas. – En aktiv utredning pågår fortfarande, och eventuella kommentarer, inklusive om de inblandade personerna, kan störa utredningen i nuläget, säger Simona Gravite från den lettiska polisen till den danska tidningen Børsen. Fogh Rasmussen hävdar att han ”kommer att ta itu med anklagelserna” när rättegången har dragit igång och att lettiska myndigheter inte kan lägga skulden på honom eller andra i den oberoende ledningsgruppen för att banken gick i konkurs.

Lettland: Ovaccinerade politiker fråntas rösträtt

Sofie — Tue, 16 Nov 2021 10:39:27 +0000

Ovaccinerade politiker i Lettland kommer att fråntas både sin lön och sin rätt att rösta i parlamentet. Beslutet förväntas gälla åtminstone till nästa sommar. Från och med den 15 november kommer man att behöva visa upp ett vaccinationsintyg om man arbetar inom Saeima (Lettlands parlament). Intyg på att man nyligen tillfrisknat från covid-19 accepteras också. Politiker som inte kan uppvisa något intyg kommer omedelbart att fråntas sin lön och sin rätt att rösta i parlamentet, skriver man i ett uttalande. ”Utbetalningen av en månadslön och ersättning kommer att avbrytas för parlamentsledamöter som inte heller kommer att ha rätt att delta i parlamentets arbete. Den kommer att förnyas från den dag då ställföreträdaren har uppvisat ett intyg till Saeimas mandat-, etik- och inlämningskommission”. De nya reglerna gäller även på lokal nivå. Kan man inte visa upp ett intyg snarast kommer man att ersättas av någon som har ett vaccinationsintyg. Den ersatte lokalpolitikern har sedan en vecka på sig att vaccinera sig mot covid-19 och visa upp det för kommunfullmäktige, och kan först då få tillbaka sin position. Kraven på vaccination mot covid-19 röstades fram med en majoritet på 62 personer av 100 som röstade, enligt Reuters. Dock kommer man att utvärdera de orimliga kraven varannan månad för att se om de fortfarande behövs. I Lettland har man en något lägre andel som injicerats med covidvaccin än resten av EU. Ungefär 60 procent av befolkningen har vaccinerats mot covid-19 medan genomsnittet för EU är 76 procent, skriver Reuters.

Lettlands riksbankschef gripen

Osignerad — Mon, 19 Feb 2018 14:12:10 +0000

Ilmārs Rimšēvičs, chef för den lettiska riksbanken, har gripits. Han är misstänkt för korruption. Gripandet ska ha skett redan under helgen. Ilmārs Rimšēvičs misstänks för att ha försökt tvinga till sig mutor på minst 100 000 euro, motsvarande nästan en miljon kronor. I ett uttalande säger Lettlands riksbank att man har nolltolerans mot korruption och uppger att man samarbetar med myndigheterna, rapporterar BBC. Ilmārs Rimšēvičs har varit Lettlands riksbankschef sedan 2001 och medlem i Europeiska centralbankens beslutsfattande råd.

Lettlands premiärminister avgår

Osignerad — Mon, 07 Dec 2015 14:40:39 +0000

Lettlands premiärminister Laimdota Straujuma meddelar att hon avgår. Detta innebär att den sittande lettiska regeringen kollapsar. Beslutet kommer efter att rykten cirkulerat i flera veckor om att koalitionsregeringen riskerar att upplösas, rapporterar AP.