Leksand – Nya Dagbladet

Nu är det dags att låna fröer – fröbiblioteken öppnar

Jan Sundstedt — Thu, 16 Apr 2026 09:12:36 +0000

På flera håll i Sverige öppnar nu fröbibliotek inför odlingssäsongen. Där kan besökare låna fröer på våren, odla under sommaren och sedan lämna tillbaka nya frön efter skörden. I Leksand har modellen funnits i över ett decennium. Där startade Leksands trädgårdsförening och föreningen Leksands kulturväxter ett fröbibliotek redan för tolv år sedan. Intresset blev så stort att verksamheten senare byggdes ut med flera mindre fröbibliotek i kommunen, rapporterar Land.se. Syftet med fröbiblioteken är inte bara att underlätta odling, utan också att låta äldre och lokalt anpassade växtsorter leva vidare. I Leksands kommun har fröbiblioteket med tiden byggts ut till fler mindre utlåningsplatser. Förutom huvudbiblioteket finns fröer numera även att hämta på Effersgården i Insjön och i Leksandsstolens Snickericafé i Siljansnäs. Fröbibliotek finns också på andra håll i landet, bland annat i Åsele, Linköping, Lysekil, Värnamo och Mönsterås. Det visar att modellen fått spridning från norra Sverige till Småland och västkusten.

SHL: Leksand degraderas till Hockeyallsvenskan – HV71 kvar i högsta serien

Jan Sundstedt — Wed, 25 Mar 2026 09:20:51 +0000

Leksands IF degraderas till Hockeyallsvenskan efter att HV71 vunnit Play Out-kvalet i SHL med 4–0 i matcher. Leksand lämnar SHL för första gången sedan 2018/19. Michael Lindqvist hade gett Leksand ledningen i den andra perioden på pass av Lukas Vejdemo. Kvalet avgjordes sedan dramatiskt i förlängning. Leksand ledde med 1–0 in i den sista minuten av matchen, men Hugo Pettersson kvitterade för HV71 med tio sekunder kvar av ordinarie tid. I förlängningen, i minut 70, satte Lukas Rousek 2–1 till HV71 och Leksands degradering till Hockeyallsvenskan var därmed ett faktum. HV71, som slutade 13:e i grundserien mot Leksands 14:e plats, vinner därmed kvalet utan att förlora en enda match.

HV71 avgör i förlängningen och säkrar nytt SHL-kontrakt efter 4–0 i matcher mot Leksand!💥
📲Läs allt om matchen här: https://t.co/4lP3MtgWs5 pic.twitter.com/yYXeIKBP1Q — SHL.se (@SHLse) March 24, 2026

Tränaren Johan Hedberg dolde inte sin besvikelse efteråt: — Det är en väldigt tom känsla. Det är den överlägset största besvikelsen i min hockeykarriär. Det är ett helt gäng som sitter där inne i tårar, och är helt bedrövade, kommenterade Hedberg till SVT. Hugo Pettersson, som höll HV71 vid liv med sitt kvitteringsmål, beskrev stämningen i laget innan avgörandet: — Det känns som alla har gått runt och väntat lite under hela perioden, och inte riktigt gått på attack. Så jag kände att jag behöver göra det, sade Pettersson till TV4 Play efter matchen. Leksand spelade senast i Hockeyallsvenskan säsongen 2018/19 och var borta från SHL i sju år innan återkomsten – nu väntar ännu ett uppehåll i landets näst högsta serie.

Leksands Sparbank: ”Företag som inte gör vinst är inte välkomna att öppna bankkonto”

Jan Sundstedt — Thu, 12 Jan 2023 15:53:43 +0000

Leksands Sparbank marknadsförs som en bank för det lokala, ”engagerade i att utveckla Siljansbygden” som man själva beskriver det. Enligt bankens tjänsteman Henrik Nordfeldt är verkligheten dock i praktiken en helt annan. Företag som inte redan gör vinst är inte välkomna att öppna ett konto i banken, förklarar han. Företagsledare som väljer att ta ut låga löner för att istället återinvestera i sina bolag är också oönskade på Leksands Sparbank, tillägger Nordfeldt. – Om man tar ut en lön på 30-35 tusen jamen då finns det en förståelse, menar Nordfeldt som nekar det Dalabaserade medieföretaget bakom Nya Dagbladet att överhuvudtaget öppna ett konto hos banken med grundläggande betalfunktioner - med hänvisning just till att bolagsledningen inte uppnår dessa lönenivåer. 47-årige Henrik Nordfeldt har en tidigare bakgrund som rådgivare på Handelsbanken och arbetar idag på Leksands Sparbank, en bank som profilerar sig med att man vill hjälpa den lokala bygden att utvecklas. Nordfeldt förklarar dock att banken i praktiken inte har något intresse att tillhandahålla ens grundläggande betalfunktioner till företag om de inte redan går med vinst eller om företagarna inte tar ut höga löner. Det är med den motiveringen han också avvisar mediebolaget bakom Nya Dagbladet att öppna ett konto på banken. – Jo jag har tittat på erat ärende här och jag känner så här att jag tror jag kommer passa det här, för de här företagen just nu går ju lite minus och ni tar inte ut någon lön egentligen och jag känner att det är under nån utvecklingsfas på något sätt det här men jag tror att jag behöver passa där, så att. Hör bankmannens motivering till avslaget att öppna bankkonto: [audio mp3="https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2023/01/leksandssparbank-henriknordfeldt1.mp3"][/audio] – Jag tänker att en lönsamhet och att kunna plocka ut en lön är väl ett mål att uppnå tänker jag för att vi ska kunna titta vidare på det. Cirka 30 000 i månadslön rör sig mot smärtgränsen där banken kan acceptera en småföretagarkund, enligt Nordfeldts förklaringar - en lönenivå som ligger långt över vad tidningsledningen i dagsläget har möjlighet att ta ut. – Om man tar ut en lön på 30-35 tusen jamen då finns det en förståelse, menar han och betonar också att han har ”svårt att förstå” hur företagare kan vilja ta ut låga löner för att istället återinvestera i verksamheten. Själva poängen med att starta ett företag överhuvudtaget, enligt Henrik Nordfeldt, är att man tar ut en hög lön i ett tidigt skede. Om man inte kan göra det är man heller inte välkommen till Leksands Sparbank, förklarar han. – En förutsättning tänker jag att man har ett företagande är att man inte ska ha sämre förutsättningar som att du hade gått och jobbat hos nån annan. För då hade du ju tagit ut en lön, du hade fått din tjänstepension, du har din trygghet och där är ju ni inte riktigt nu då om ni inte tar ut en lön och bolaget inte har den möjligheten. När bolagsledningen förklarar att man tagit ut små löner för att istället göra egna investeringar i verksamheten betonar Nordfeldt att han inte förstår varför man skulle göra det. "Det ger inga svar", menar han. – Frågan är ju varför ni inte tar ut en lön. Det finns ju så många goda anledningar till att ta ut en lön från företaget. Rent vad du får här i Sverige, fortsätter han och upprepar åter att bolaget inte är välkommet att öppna ett företagskonto för att ledningen enligt honom privat tar ut för små löner.

"Inget annorlunda än med andra kunder"

Henrik Nordfeldt påstår att han tillämpar exakt samma tillvägagångssätt när han bemöter andra företagskunder och därmed alltså avvisar företagare som inte går med vinst och tar ut höga löner redan i ett tidigt skede. Han betonar att Leksands Sparbank, även trots att man inför allmänheten påstår att man har ett allmännyttigt ändamål att stödja näringslivet i bygden, i verkligheten endast ser kunderna som ”affärer” och att de måste gå med vinst, varje år, för att vara välkomna. – Om vi nu bedriver ett företag och inte har lönsamhet under något år, då tror jag inte på affären, förklarar han sin filosofi kring vem som får och inte får öppna konto i banken. Nordfeldt understryker att Leksands Sparbank inte vill erbjuda ens grundläggande bankfunktioner till företag om de är "i utvecklingsfas" - det vill säga att de alltså inte hunnit komma till ett skede där de går med vinst. – Vi bedriver ju en verksamhet där vi har kunder som är lönsamma, annars får ni ju i så fall vända er till nån som jobbar mer med kunder som är i en utvecklingsfas. Normalfallet är ju att vi har kunder som är lönsamma, säger han. [audio mp3="https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2023/01/leksandssparbankhenriknordfeldt2.mp3"][/audio] Vad säger ni som Leksandsbank till lokala företagare som vill starta en restaurang eller en korvkiosk och kommer in med privata besparingar för att investera, ställer ni krav då att de ska göra vinst de första åren för att få öppna ett konto hos er? – Jag tycker inte vi behöver gå vidare i den diskussionen. Det som jag pratar med dig är inget annorlunda än det jag pratar med några andra kunder. Jag tror vi får lämna här och nu, vi förstår inte varandra. Då tackar jag för mig så får vi lämna det.

Ingen vindkraft i Leksand!

Tege Tornvall — Thu, 14 Jul 2022 13:49:51 +0000

Vindbolaget SR Energy söker plats utanför Leksand för att bygga vindkraftverk på Dammbodberget två mil sydväst om orten bland sjöar och fäbodar. Försvarets intressen har hittills skyddat Leksand från vindprojekt. Så sent som i mars sade försvaret klart nej till vindkraft över 150 meters höjd i kommunen. På Granberget en bit ifrån har försvaret en vädermast. Men ”för närvarande” har försvaret ingen invändning mot ett 280 meter högt vindkraftverk på Dammbodberget. Om projektet blir av, blir det förstås fler. Ännu har varken Leksands kommun eller fastighetsägaren Stora Enso formellt informerats om planerna. Först därefter söker bolaget tillstånd från kommun och länsstyrelse. Det kan ta åratal. Men Leksands snart avgående kommunalråd Ulrika Liljeberg (C) utreder för regeringen sätt att övervinna motstånd och snabba på processen. Uppdraget är dock helt onödigt. Varken Leksand, Dalarna eller Sverige behöver någon vindkraft. Eftersom det bara blåser lagom ibland, behövs kompletterande elproduktion från leveranssäkra energiformer. Möjliga sådana i tillräcklig skala är vattenkraft, kärnkraft och kolbaserad kraft. Men vattenkraften är nästan helt utbyggd, och kärnkraften skall läggas ned. Om vi inte behåller befintlig kärnkraft, öppnar stängda reaktorer och bygger nya reaktorer för återanvändning av kärnbränsle, återstår bara kol, olja och gas. Redan har oljekraftverket i Karlshamn flera gånger satts in som reserv. Tyskland löser nu sin akuta energikris med återgång till kol. Nu tvingas Sverige antingen för egen del producera kolbaserad kraft eller importera från andra länder - om det går. Mot detta hjälper ingen vindkraft i världen. Förra året producerade svensk vindkraft 27,4 TWh (terawattimmar) elektricitet. Det var bara 26 procent av dess maximalt möjliga produktion, som var 106 TWh. Elektricitet är färskvara och måste produceras för omedelbar förbrukning. När det är som mest vindkraft, är det för mycket. När det är för litet, krävs vatten-, kärn- och värmekraft som komplettering. Lika bra att hålla sig till dem från början! Tege Tornvall

Stora sparkrav i Leksand och Falun

Osignerad — Sat, 04 May 2019 13:20:24 +0000

De två dalakommunerna Leksand och Falun har fått stora ekonomiska problem. I Leksand kommer det att saknas omkring 30 miljoner kronor per år framöver. I Falun har ett planerat överskott på 70 miljoner kronor vänts till ett underskott på 6 miljoner. Läget i Leksand är det svåraste på 20 år, enligt kommundirektören Göran Wigert. Förra året landande kommunens underskott på 9 miljoner och för 2019 spås underskottet vara 14 miljoner. Även åren 2020-2022 kommer att bli kärva. Ökade kostnader inom skolan och socialtjänsten ska vara orsaken till det dystra ekonomiska läget. Även i grannkommunen Falun väntas ett stort budgetunderskott. Enligt ekonomichefen Sari Nilsson är läget mycket tufft. Underskottet ska bero på ökade kostnader för försörjningsstöd, personlig assistans, familjehem och HVB-hem. Kommunen planerade få ett överskott på 70 miljoner kronor, men det har nu vänts till ett underskott på 6 miljoner.

Leksands-knäcke bluffar vidare med vedugnsbakat bröd

Markus Andersson — Sun, 16 Oct 2016 18:58:32 +0000

Efter att ha fortsatt att vilseleda kunderna med att de levererar vedugnsbakat bröd ifrån traditionella bagare fälls nu Leksands Knäckebröd för andra gången av Reklamombudsmannen. Det var efter att Leksands Knäckebröd som ägde det gamla bageriet Vika Bröd som bakade bröd i vedeldade ugnar på traditionellt vis beslutade att lägga ned som företaget började göra sig impopulära. Ett yngre företagarpar erbjöd sig att trots sviktande ekonomi för det handbakade brödet fortsätta den gamla traditionen och ta över ugnarna och det lilla bageriet i Stora Skedvi i Dalarna. Leksands Knäckebröd vägrade låta bageriet leva vidare och anlitade murare för att förstöra de gamla stenugnarna i bageriet. Trots stora folkliga protester fullföljde Leksandsbröd beslutet att låta bageriet dö, men fortsatte att sälja bröd under samma varumärke och ge sken av att brödet fortfarande var handbakat i vedeldade ugnar på traditionellt vis. Det nya brödet är istället helt maskinbakat i elugnar i den stora anläggningen i Leksand och har förändrats i karaktär och smak. Företaget anmäldes till Reklamombudsmannen, RON, som slog fast att man ägnar sig åt vilseledande marknadsföring. Leksands Knäckebröd försökte trots beslutet stå på sig och överklagade beslutet. RON anser att beslutet skall stå fast, men det är oklart om Leksands Knäckebröd kommer att följa beslutet som inte är tvingande. Själva bageriet räddades dock genom gräsrotsfinansiering och nya ugnar kunde byggas efter stort engagemang i bygden. Bakhantverkstraditionen lever idag vidare genom varumärket Skedvibröd.