<?xml version="1.0" encoding="UTF-8"?><?xml-stylesheet type="text/xsl" href="https://nyadagbladet.se/wp-content/plugins/rss-feed-styles/public/template.xsl"?><rss version="2.0"
	xmlns:content="http://purl.org/rss/1.0/modules/content/"
	xmlns:wfw="http://wellformedweb.org/CommentAPI/"
	xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/"
	xmlns:atom="http://www.w3.org/2005/Atom"
	xmlns:sy="http://purl.org/rss/1.0/modules/syndication/"
	xmlns:slash="http://purl.org/rss/1.0/modules/slash/"
	xmlns:rssFeedStyles="http://www.lerougeliet.com/ns/rssFeedStyles#"
xmlns:media="http://search.yahoo.com/mrss/" >

<channel>
	<title>läsk &#8211; Nya Dagbladet</title>
	<atom:link href="https://nyadagbladet.se/tag/lask/feed/" rel="self" type="application/rss+xml" />
	<link>https://nyadagbladet.se</link>
	<description>Morgondagens Dagstidning!</description>
	<lastBuildDate>Fri, 15 Mar 2024 18:54:21 +0000</lastBuildDate>
	<language>sv-SE</language>
	<sy:updatePeriod>
	hourly	</sy:updatePeriod>
	<sy:updateFrequency>
	1	</sy:updateFrequency>
	<generator>https://wordpress.org/?v=7.1</generator>

<image>
	<url>https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2021/11/cropped-nyd-logo-500-32x32.jpg</url>
	<title>läsk &#8211; Nya Dagbladet</title>
	<link>https://nyadagbladet.se</link>
	<width>32</width>
	<height>32</height>
</image> 
<rssFeedStyles:reader name="Digg Reader" url="http://digg.com/reader/search/https%3A%2F%2Fnyadagbladet.se%2Ffeed%2F"/><rssFeedStyles:reader name="Feedly" url="http://cloud.feedly.com/#subscription%2Ffeed%2Fhttps://nyadagbladet.se/feed/"/><rssFeedStyles:reader name="Inoreader" url="http://www.inoreader.com/?add_feed=https%3A%2F%2Fnyadagbladet.se%2Ffeed%2F"/><rssFeedStyles:button name="Like" url="https://www.facebook.com/sharer/sharer.php?u=%url%"/><rssFeedStyles:button name="G+" url="https://plus.google.com/share?url=%url%"/><rssFeedStyles:button name="Tweet" url="https://twitter.com/intent/tweet?url=%url%"/>	<item>
		<title>Lightläsk kopplas till hjärtflimmer</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/halsa/lightlask-kopplas-hjartflimmer/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/halsa/lightlask-kopplas-hjartflimmer/#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Sofie]]></dc:creator>
		<pubDate>Sat, 16 Mar 2024 12:11:25 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Hälsa]]></category>
		<category><![CDATA[läsk]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=174994</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Läsk med sötningsmedel kan öka risken för hjärtflimmer med 20 procent, enligt en kinesisk studie.</strong>

<strong>– <em>Ta inte för givet att det är hälsosamt att dricka artificiellt sötade drycker med låg sockerhalt och lågt kaloriinnehåll,</em> säger forskaren Ningjian Wang.</strong><em>
</em>

I studien, som <a href="https://www.ahajournals.org/doi/10.1161/CIRCEP.123.012145" target="_blank" rel="nofollow noopener">publicerats</a> i Circulation: Arrhythmia and Electrophysiology, deltog 201 856 personer i Shanghai under åren 2006 och 2010, som fick fylla i vad de åt och drack under dygnet. Forskarna återgick till deltagarna efter cirka tio år och fann att omkring 9362 fall av förmaksflimmer var dokumenterade hos dem, där en gemensam nämnare var läskdrickande.

Forskarna upptäckte att om man drack minst två liter lightläsk, eller andra artificiellt sötade drycker, i veckan kunde det kopplas till risk att oregelbunden hjärtrytm ökade med 20 procent, jämfört med personer som drack mindre eller inte något alls. Vidare fann man att drycker med tillsatt socker istället kunde öka risken för förmaksflimmer med tio procent. Drack man däremot max en liter osötad, ren juice i veckan minskade det istället risken för sjukdomen med åtta procent.

Däremot kan man inte fullt ut bekräfta att det är dessa drycker som orsakar hälsoproblemen, men sambandet kvarstod även efter att man tagit hänsyn till en persons genetiska känslighet för tillståndet.
<h3>"Potentiella hälsorisker"</h3>
– <em>Resultaten av vår studie kan inte definitivt slå fast att en dryck utgör en större hälsorisk än en annan på grund av komplexiteten i våra kostvanor och eftersom vissa människor kan dricka mer än en typ av dryck</em>, <a href="https://newsroom.heart.org/news/sweetened-drinks-linked-to-atrial-fibrillation-risk" target="_blank" rel="nofollow noopener">säger</a> Ningjian Wang, forskare vid Shanghai Ninth People's Hospital och Shanghai Jiao Tong University School of Medicine och fortsätter:

– <em>Baserat på dessa resultat rekommenderar vi dock att människor minskar eller till och med undviker artificiellt sötade och sockersötade drycker när det är möjligt.</em>

Vidare fann man att deltagare som konsumerade mer artificiellt sötade drycker oftare var kvinnor, yngre, hade högre kroppsmasseindex och även en högre prevalens av typ 2-diabetes.

– <em>Ta inte för givet att det är hälsosamt att dricka artificiellt sötade drycker med låg sockerhalt och lågt kaloriinnehåll, det kan innebära potentiella hälsorisker.</em>]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/halsa/lightlask-kopplas-hjartflimmer/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Läsk kopplas till ökad risk för depression</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/halsa/lask-kopplas-till-okad-risk-for-depression/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/halsa/lask-kopplas-till-okad-risk-for-depression/#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Sofie]]></dc:creator>
		<pubDate>Thu, 11 Jan 2024 09:30:44 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Hälsa]]></category>
		<category><![CDATA[depression]]></category>
		<category><![CDATA[läsk]]></category>
		<category><![CDATA[socker]]></category>
		<category><![CDATA[Sydkorea]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=159058</guid>

					<description><![CDATA[<strong>En koreansk studie visar att ökad konsumtion av sockerhaltiga kolsyrade drycker kan vara kopplad till ökad risk för depression. En högre konsumtion av läsk korrelerade med en ökad risk för depressiva symptom.</strong>

I en studie vid Sungkyunkwan University School of Medicine och Kyung Hee University i Sydkorea fick 136 393 deltagare fylla i ett frågeformulär gällande sina matvanor. Vidare samlade man in deltagarnas medicinska historia samt även nuvarande alkoholvanor, rökning, fysisk aktivitet, utbildning, BMI, blodsockernivåer och blodtryck. Forskarna mätte även depressionsnivåer på deltagarna. Genomsnittsåldern låg på 39,5 år.

Studien, som <a href="https://www.nature.com/articles/s41598-023-40194-6#Abs1" target="_blank" rel="nofollow noopener">publicerats</a> i den vetenskapliga tidskriften Scientific Reports, visade att det fanns en tydlig koppling mellan konsumtion av sockerhaltiga kolsyrade drycker och risk för depressiva symptom. Ju mer av dessa drycker som konsumerades, desto större var risken att uppvisa depressiva symptom.

– <em>Kolsyrade drycker gör dig inte bara överviktig, de kan också orsaka depression, och att dricka så lite som en burk läsk per dag kan göra att du känner dig deprimerad</em>, <a href="https://www.psypost.org/2023/09/large-study-links-sugary-carbonated-drinks-to-increased-risk-of-depression-183602" target="_blank" rel="nofollow noopener">säger</a> Ju Young Jung till PsyPost.
<h3>Fetma och insulinresistens</h3>
Jung poängterar att även om Sydkorea inte har lika hög konsumtion av kolsyrade drycker som exempelvis USA, uppvisade ändå gruppen som drack sådana drycker minst en gång i veckan fler depressiva symptom än de som inte drack alls.

Trots tidigare teorier om att förhållandet mellan kolsyrade drycker och depression kunde kopplas till metaboliska problem som fetma och insulinresistens, indikerar studiens fynd att andra faktorer också spelar in. Det betonas dock att mer forskning krävs för att klargöra de exakta orsakssambanden.

Jung noterar också att studien inte skilde på kalorifri läsk, vilket väcker frågan om även de kan förknippas med depression.

– <em>Det är oklart om kalorifria drycker också har ett starkt samband med depressiva symptom hos koreaner</em>, säger han.]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/halsa/lask-kopplas-till-okad-risk-for-depression/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Fanta och Sprite kan vara giftiga</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/halsa/fanta-och-sprite-kan-vara-giftiga/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/halsa/fanta-och-sprite-kan-vara-giftiga/#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Osignerad]]></dc:creator>
		<pubDate>Sun, 02 Apr 2017 12:36:43 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Hälsa]]></category>
		<category><![CDATA[Bensoesyra]]></category>
		<category><![CDATA[Coca-Cola]]></category>
		<category><![CDATA[Fanta]]></category>
		<category><![CDATA[läsk]]></category>
		<category><![CDATA[Nigeria]]></category>
		<category><![CDATA[Sprite]]></category>
		<guid isPermaLink="false">http://nyadagbladet.se/?p=35328</guid>

					<description><![CDATA[<strong>De av Coca-Cola producerade läskedryckerna Fanta och Sprite kan i kombination med andra substanser vara giftiga. Det anser en domare i Nigeria som nu kräver att läsken ska förses med varningstext.</strong>

Läskedrycker som Sprite och Fanta är inte bara farliga för den mängd socker de innehåller. Bensoesyra är ett ämne som det finns tillräckligt höga nivåer av i Fanta och Sprite – ett ämne som blandat med C-vitamin (askorbinsyra) gör att läsken kan klassas som giftig.

<strong>En domare i Nigeria</strong> har nu beordrat att landets buteljeringsbolag Nigeria Bottling Company måste sätta varningstexter på Fanta- och Sprite-förpackningar som man producerar. Dessutom straffas det nigerianska livsmedelsverket, NAFDAC, med böter på två miljoner nigerianska naira, motsvarande knappt 60 000 kronor.

– <em>Det är uppenbart att NAFDAC har varit grovt oansvariga gentemot konsumenterna av de Nigeria Bottling Company-tillverkade Fanta och Sprite. NAFDAC har svikit medborgarna av denna stora nation genom certifiera konsumtionsprodukterna som icke hälsofarliga,</em> säger domaren Adedayo Oyebanji i ett uttalande, enligt <a href="http://edition.cnn.com/2017/03/28/africa/nigeria-coca-cola-case/" target="_blank">CNN</a>.

Domen kommer efter en nio år lång rättstvist mellan den nigerianske affärsmannen och läskexportören Emmanuel Fijabi Adebo och livsmedelsverket NAFDAC och buteljeringsbolaget Nigeria Bottling Company. Orsaken till att Fijabi Adebo valde att driva en rättsprocess var för att hans läskexportsföretag inte kunde exportera Coca-Cola-produkter till Storbritannien efter myndigheterna i landet ansåg att dryckerna kunde vara giftiga.

<strong>Nigeria har likt många</strong> andra länder ett annat regelverk än det brittiska för hur stor mängd av vissa substanser som får vara i läskedrycker.

The Coca-Cola Company, som äger rättigheterna till Sprite och Fanta, förnekar i ett uttalande påståendet om att läskedryckerna skulle vara giftiga.]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/halsa/fanta-och-sprite-kan-vara-giftiga/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>En burk läsk om dagen ökar risken för hjärtdöd</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/halsa/en-burk-lask-om-dagen-okar-risken-for-hjartdod/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/halsa/en-burk-lask-om-dagen-okar-risken-for-hjartdod/#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Osignerad]]></dc:creator>
		<pubDate>Tue, 04 Feb 2014 10:14:07 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Hälsa]]></category>
		<category><![CDATA[CDC]]></category>
		<category><![CDATA[energi]]></category>
		<category><![CDATA[hjärta]]></category>
		<category><![CDATA[läsk]]></category>
		<category><![CDATA[socker]]></category>
		<category><![CDATA[USA]]></category>
		<guid isPermaLink="false">http://nyadagbladet.se/?p=16006</guid>

					<description><![CDATA[<span style="font-size: large;"><strong>Den som dricker en burk med läsk om dagen ökar risken att drabbas av hjärt- och kärlsjukdomar med en tredjedel. Det visar en ny amerikansk studie.</strong></span>

Boven i dramat är enligt studien, som utförts av det amerikanska smittskyddsinstitutet CDC, sockret. Särskilt socker som är tillsatt och inte är naturligt.

<em>”Den nya paradigmen ser överkonsumtion av socker som en oberoende riskfaktor för hjärt- och kärsjukdomar, liksom många andra kroniska sjukdomar som diabetes och demens”</em><span style="line-height: 1.5em;">, står det i studien som publicera</span><span style="line-height: 1.5em;">des i </span><a style="line-height: 1.5em;" href="http://archinte.jamanetwork.com/article.aspx?articleid=1819571" target="_blank" rel="noopener noreferrer">JAMA Internal Medicine</a><span style="line-height: 1.5em;">.</span>

I studien har forskarna följt drygt 10 000 personer i över 14 år. Det betyder att studien är den största som gjorts i sitt slag någonsin.

Det framgår att sju av tio personer i USA får i sig mer än en tiondel av sin energi från socker - vilket är tillräckligt för att öka risken att drabbas av hjärtsjukdomar drastiskt.]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/halsa/en-burk-lask-om-dagen-okar-risken-for-hjartdod/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Skräpmat och läsk ska beskattas i Mexiko</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/halsa/skrapmat-och-lask-ska-beskattas-i-mexiko/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/halsa/skrapmat-och-lask-ska-beskattas-i-mexiko/#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Osignerad]]></dc:creator>
		<pubDate>Fri, 01 Nov 2013 13:46:05 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Hälsa]]></category>
		<category><![CDATA[Coca-Cola]]></category>
		<category><![CDATA[läsk]]></category>
		<category><![CDATA[Mexiko]]></category>
		<category><![CDATA[skatt]]></category>
		<guid isPermaLink="false">http://nyadagbladet.se/?p=12574</guid>

					<description><![CDATA[<span style="font-size: large;"><strong>För att stävja mexikanernas osunda konsumtionsvanor valde landets kongress att på torsdagen godkänna att en skatt införs på söta drycker och onyttig skräpmat.</strong></span>

Läsk kommer att beskattas med en peso per liter (motsvarande 50 öre) och åtta procent av försäljningen av kaloririka livsmedel, bland annat chips och godis, ska även beskattas. Landets politiker hoppas att den nya skatten ska minska den dramatiska ökningen av överviktiga och antalet diabetesfall.

– <em>Den föreslagna läskskatten skulle kunna förehindra 515 000 nya fall av diabetes till år 2030 och kunna spara 14 miljarder dollar för det mexikanska hälso- och sjukvårdssystemet,</em> säger Arantxa Colchero, forskare vid Mexikos nationella folkhälsoinstitut, till Bloomberg.

Trots att flera stora livsmedelsföretag bedrev aktiv lobbying för att stoppa skatten stod kongressen på sig och Mexikos väntas skriva in skatten i lagen i januari nästa år. Coca-Colas vd Muthar Kent gick så långt att säga att lagen var ”diskriminerande”.

Nästan 70 procent av mexikanerna är överviktiga. Ungefär en tredjedel är feta, enligt uppskattningar från FN-organet WHO. Det gör Mexiko till världens mest överviktiga land. 2011 dog hela 81 000 personer i Mexiko efter att ha drabbats av diabetes.

Totalt väntas läskskatten inbringa 12,5 miljarder pesos per år, motsvarande 6,2 miljarder kronor. Skräpmatsskatten väntas dra in 3,5 miljarder pesos per år, motsvarande 1,7 miljarder kronor, enligt budgetpropositionen.]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/halsa/skrapmat-och-lask-ska-beskattas-i-mexiko/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Goldman Sachs manipulerar priset på aluminium</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/ekonomi/goldman-sachs-gor-din-ol-och-lask-dyrare/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/ekonomi/goldman-sachs-gor-din-ol-och-lask-dyrare/#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Alexander Almqvist]]></dc:creator>
		<pubDate>Wed, 24 Jul 2013 21:21:39 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Ekonomi]]></category>
		<category><![CDATA[Detroit]]></category>
		<category><![CDATA[Goldman Sachs]]></category>
		<category><![CDATA[läsk]]></category>
		<category><![CDATA[Lloyd Blankfein]]></category>
		<category><![CDATA[öl]]></category>
		<guid isPermaLink="false">http://nyadagbladet.se/?p=7228</guid>

					<description><![CDATA[<strong><a href="http://www.nytimes.com/2013/07/21/business/a-shuffle-of-aluminum-but-to-banks-pure-gold.html?_r=1&#38;pagewanted=all&#38;" target="_blank" rel="noopener noreferrer">New York Times</a> beskriver Goldman Sachs agerande som en noga koreograferad dans vars syfte är att kunna dra maximal nytta av de prissättningsregler som satts upp av en utländsk råvarubörs. Det visar sig att det är en slug manöver av Goldman Sachs för att höja priset på aluminiumburkar med några ören.</strong>

– <em>Ju större du blir, desto större stimulans har du råd att sätta i det lagret. Det blir som en snöboll, </em>säger Jorge Vazquez, vd på Harbor Aluminium Intelligence, till New York Times.

När Goldman Sachs köpte Metro International Trade Services i februari 2010 betydde det att man sitter på mer än en fjärdedel av den mängd aluminium som finns ute på marknaden idag. Allt förvarat i 27 lager i Detroit.

Men London Metal Exchange, som övervakar 719 lager runt om i världen, har inte alltid varit en opartisk skiljedomare. London Metal Exchange har rätt till 1 procent av hyrinkomsterna från alla sina lager. Fram till förra året, ägdes London Metal Exchange av medlemmarna, däribland Goldman Sachs och övriga banker såsom Barclays och Citigroup, skriver New York Times.

[caption id="attachment_7262" align="alignright" width="186"]<img class=" wp-image-7262 " src="http://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2013/07/blankfein.jpg" alt="Goldmans kontroversiella vd Lloyd Blankfein. Foto: Flickr/Super Sleuth/CC BY-NC-SA 2.0" width="186" height="176" /> Goldmans kontroversiella vd Lloyd Blankfein. Foto: Flickr/Super Sleuth/CC BY-NC-SA 2.0[/caption]

Enligt <a href="http://www.huffingtonpost.com/2013/07/16/banks-commodities-business_n_3601631.html" target="_blank" rel="noopener noreferrer">Huffington Post</a> debiterar Goldman Sachs sina kunder upp till 48 cent (motsvarande tre kronor) per dag för att förvara ett ton aluminium sina lager i Detroit.

Eftersom bankens aluminiumlager innehåller mer än 1,4 miljoner ton aluminium, kan Goldman Sachs tjäna 680 000 (motsvarande 4,5 miljoner kronor) per dag på att endast lagra aluminium.

Branschanalytiker menar att förseningarna på Metro International sedan Goldman Sachs tog över är en väldigt bidragande orsak till att att premien på all aluminium som säljs på spotmarknaden har fördubblats sedan 2010. Resultatet är en extra kostnad på drygt två dollar (motsvarande 13 kronor) för vart 16:e ton, skriver New York Times.

Den amerikanska öljätten MillerCoor har tillsammans med Coca-Cola fått betala extra för att ha aluminium i sina burkar. De måste också betala "premium", kostnaden för att få metallen till sina anläggningar.

Det betyder att Goldman Sachs "välkoreograferade dans" - som New York Times beskrev det - gör att du får betala mer om du till exempel köper en öl eller läsk som är i en aluminiumburk.]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/ekonomi/goldman-sachs-gor-din-ol-och-lask-dyrare/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
	</channel>
</rss>
