<?xml version="1.0" encoding="UTF-8"?><?xml-stylesheet type="text/xsl" href="https://nyadagbladet.se/wp-content/plugins/rss-feed-styles/public/template.xsl"?><rss version="2.0"
	xmlns:content="http://purl.org/rss/1.0/modules/content/"
	xmlns:wfw="http://wellformedweb.org/CommentAPI/"
	xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/"
	xmlns:atom="http://www.w3.org/2005/Atom"
	xmlns:sy="http://purl.org/rss/1.0/modules/syndication/"
	xmlns:slash="http://purl.org/rss/1.0/modules/slash/"
	xmlns:rssFeedStyles="http://www.lerougeliet.com/ns/rssFeedStyles#"
xmlns:media="http://search.yahoo.com/mrss/" >

<channel>
	<title>Lappland &#8211; Nya Dagbladet</title>
	<atom:link href="https://nyadagbladet.se/tag/lappland/feed/" rel="self" type="application/rss+xml" />
	<link>https://nyadagbladet.se</link>
	<description>Morgondagens Dagstidning!</description>
	<lastBuildDate>Fri, 02 Jan 2026 08:21:16 +0000</lastBuildDate>
	<language>sv-SE</language>
	<sy:updatePeriod>
	hourly	</sy:updatePeriod>
	<sy:updateFrequency>
	1	</sy:updateFrequency>
	<generator>https://wordpress.org/?v=7.1</generator>

<image>
	<url>https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2021/11/cropped-nyd-logo-500-32x32.jpg</url>
	<title>Lappland &#8211; Nya Dagbladet</title>
	<link>https://nyadagbladet.se</link>
	<width>32</width>
	<height>32</height>
</image> 
<rssFeedStyles:reader name="Digg Reader" url="http://digg.com/reader/search/https%3A%2F%2Fnyadagbladet.se%2Ffeed%2F"/><rssFeedStyles:reader name="Feedly" url="http://cloud.feedly.com/#subscription%2Ffeed%2Fhttps://nyadagbladet.se/feed/"/><rssFeedStyles:reader name="Inoreader" url="http://www.inoreader.com/?add_feed=https%3A%2F%2Fnyadagbladet.se%2Ffeed%2F"/><rssFeedStyles:button name="Like" url="https://www.facebook.com/sharer/sharer.php?u=%url%"/><rssFeedStyles:button name="G+" url="https://plus.google.com/share?url=%url%"/><rssFeedStyles:button name="Tweet" url="https://twitter.com/intent/tweet?url=%url%"/>	<item>
		<title>Nytt köldrekord i Finland i år – nästan minus 40 grader</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/norden/nytt-koldrekord-i-finland-i-ar-nastan-minus-40-grader/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Redaktionen]]></dc:creator>
		<pubDate>Fri, 02 Jan 2026 08:21:16 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Norden]]></category>
		<category><![CDATA[Finland]]></category>
		<category><![CDATA[Kilpisjärvi]]></category>
		<category><![CDATA[Lappland]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=219141</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Vinterns kallaste temperatur har uppmätts i finska Lappland. Under natten till fredagen sjönk termometern till minus 39,9 grader i Kilpisjärvi – det kallaste som noterats i Finland denna vinter.</strong>

Det nya köldrekordet slogs vid Kilpisjärvi bycentrum i Enontekis kommun, enligt Finlands meteorologiska institut. Därmed överträffades det tidigare vinterrekordet på minus 39,3 grader, som uppmättes på nyårsdagen i samma kommun.

Stora delar av finska Lappland har legat i ett hårt köldgrepp med temperaturer mellan minus 20 och minus 30 grader. Även i södra Finland har gradera krupit ner under minus 10 grader, rapporterar finska statskanalen <a href="https://yle.fi/a/7-10090751" target="_blank" rel="nofollow noopener">Yle</a>.

Enligt meteorologerna väntas den stränga kylan hålla i sig över norra Finland. I landets södra delar blir det tillfälligt mildare med snöfall, innan kylan tilltar igen i början av nästa vecka.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Den eldglimmande sjön i Lapplands dalar</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/miljo/den-eldglimmande-sjon-i-lapplands-dalar/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/miljo/den-eldglimmande-sjon-i-lapplands-dalar/#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Sofie]]></dc:creator>
		<pubDate>Sun, 18 Jun 2023 10:06:48 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Miljö]]></category>
		<category><![CDATA[Lappland]]></category>
		<category><![CDATA[natur]]></category>
		<category><![CDATA[Sverige]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=151790</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Sagolik är ett ord man kan använda för att beskriva Trollsjön uppe i svenska Lapplands fjäll. Här kan man göra en dagsvandring genom Tolkien-liknande dalar för att slutligen doppa sig i Sveriges renaste sjö.</strong>

Att gå längs med Kärkevagge beskrivs av många som att vandra i sagornas värld. Den inleds med en fjällbjörkskog som sedan övergår till urbergshällar. Fjällterräng blandas med blomstrande ängar och höga klippväggar skapat av starka krafter.

[caption id="attachment_151797" align="alignnone" width="1170"]<a href="https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2023/06/trollson-berg-vattenfall.jpg" target="_blank" rel="noopener"><img class="wp-image-151797 size-full" src="https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2023/06/trollson-berg-vattenfall.jpg" alt="" width="1170" height="600" /></a> Foto: faksimil/Youtube[/caption]

Kärkevagge kan översättas från samiska till Stendalen och består som namnet förtäljer av stora stenar. En del vandrare har beskrivit platsen som om den skulle platsa som miljö i Sagan om ringen-trilogin. På vandringen kan man fylla på sin vattenflaska i någon av de små bäckar som rinner längs med landskapet och innehåller rent, friskt fjällvatten.

Efter ungefär sex kilometers vandring möts man av Trollsjön, eller Rissajaure. Från samiska översätts det till ungefär "sjön som glimmar som eld". Rissajaure är Sveriges klaraste och renaste sjö och består av smältvatten från omgivande glaciärer som faller ner från bergen kring sjön i flera små vattenfall. Det går lätt att se hela vägen till den 36 meter djupa botten.

[caption id="attachment_151798" align="alignnone" width="1170"]<a href="https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2023/06/Trollsjon-Kiruna.jpg" target="_blank" rel="noopener"><img class="wp-image-151798 size-full" src="https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2023/06/Trollsjon-Kiruna.jpg" alt="" width="1170" height="600" /></a> Rissajaure. Foto: faksimil/Youtube[/caption]

Sjön är bara isfri tre månader under sommaren och ligger ungefär 815 meter över havet. Utloppet från sjön är underjordiskt och går ut på andra sidan stenvallen där den bildar bäcken Kärkejokk som rinner efter vandringsleden.

Ta ett dopp i det rena vattnet och stanna en stund vid den eldglimmande sjön för att njuta av trollsk natur.]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/miljo/den-eldglimmande-sjon-i-lapplands-dalar/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Viktigt att restaurera ekosystem</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/miljo/viktigt-att-restaurera-ekosystem/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/miljo/viktigt-att-restaurera-ekosystem/#comments</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Osignerad]]></dc:creator>
		<pubDate>Fri, 13 May 2016 11:00:29 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Miljö]]></category>
		<category><![CDATA[ekosystem]]></category>
		<category><![CDATA[Lappland]]></category>
		<category><![CDATA[Vindelälven]]></category>
		<guid isPermaLink="false">http://nyadagbladet.se/?p=28597</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Allteftersom naturen för­störs har det växt fram en strävan efter att mildra den negativa påverkan av ekosystemen. Därför genomförs det i dag projekt med ambition att lindra de skador på naturen som har orsakats av människan.</strong>

I en nordeuropeisk-nordame­rikansk studie, ledd av Umeåforskaren Christer Nilsson, varnas det för att resultaten av ekologiska restaureringar inte dokumenteras tillräckligt. Fors­karna pekar på att löpande och systematiska utvärderingar av kostnader, planering, genomför­ande samt effekter på ekosyste­men är nödvändiga för att ta vara på erfarenheter inför nya restaureringsprojekt.

<em>– Vi rekommenderar att ak­törer reflekterar över sina tillämpningar, dokumenterar och sprider sina erfarenheter och slutsatser både när det gäller framgångar och misslyckanden,</em> säger Christer Nilsson, professor vid Umeå universitet.

Resultaten publicerades i tid­skriften Ecology and Society.

<strong>”Allmänheten gynnas”</strong>

<em>– I Sverige har vi undersökt restaureringen av Vindelälven och dess biflöden. Den har kana­liserats och byggts om på många sätt under flottningsepoken, och det är den påverkan som restaureringen syftar till att mildra,</em> säger Christer Nilsson.

Under flottningsepoken ren­sades Vindelälven i Lappland på sten och den naturliga ström­ningen i älven försvann.

Han betonar att allmänheten på många sätt gynnas av restaureringsarbetet - det blir vackrare längs vattendragen och växt- och djurliv främjas. Den kanske vik­tigaste faktorn han hoppas på är att fisket i älven ska bli bättre, men det kan ta många år innan fiskstammar växt till sig.

<strong>Saknas dokumentation</strong>

Efter att ha granskat tio projekt i nordliga områden kan forskarna visa på tre viktiga processer: planering, genomförande och övervakning. Utvärderingen måste ske både under och efter restaureringen och justeringar av åtgärder kan vara nödvändiga under restaureringens gång.

En rapport är en vanlig form av dokumentation av en utvärderad restaurering. Men många pro­jekt omfattar även en informell utvärdering. Problemet, enligt Nilsson, är att den senare sällan dokumenteras, vilket innebär att lärdomarna inte fullt ut kommer de framtida projekten till godo.

<em>– De rapporter av restaureringsresultat som tas fram förblir ofta opublicerade och blir svåra att få tag i. All dokumenterad information bör därför arkiveras i öppna, sökbara databaser.</em>

&#160;

&#160;

<em>Artikeln har tidigare publicerats i Miljömagasinet</em>]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/miljo/viktigt-att-restaurera-ekosystem/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>1</slash:comments>
		
		
			</item>
	</channel>
</rss>
