lantbruk – Nya Dagbladet

Tre av fyra äldre lantbrukare saknar utsedd efterträdare

Emil Fjellstedt — Fri, 24 Jul 2026 07:06:04 +0000

Svenskt lantbruk står inför ett omfattande generationsskifte. Bara 24 procent av lantbrukarna mellan 60 och 80 år har en efterträdare klar, samtidigt som mer än hälften planerar att lämna jordbruket inom fem år. Uppgifterna kommer från en ny undersökning från Jordbruksverket. Enkäten skickades till 2 013 jordbruksföretag som drivs som enskild firma, har en huvudbrukare mellan 60 och 80 år och har en standardiserad intäkt på drygt 100 000 kronor om året eller mer. Jordbruksverkets metodredovisning visar att 1 244 företag lämnade giltiga svar. Resultaten har sedan räknats upp för att ge en bild av målgruppen i hela landet. Skillnaderna mellan olika driftsinriktningar är stora. Bland mjölkföretagarna har lite mer än hälften en efterträdare utsedd, vilket är betydligt mer än genomsnittet för samtliga undersökta gårdar.

Familjen tar oftast över

När en efterträdare finns kommer personen i 88 procent av fallen från den närmaste familjen. Två procent kommer från den övriga släkten och tio procent kommer utifrån. Nästan sju av tio utsedda efterträdare arbetar redan i jordbruksföretaget. Utanför Knivsta driver Olle Linder en av gårdarna där ett generationsskifte förbereds tillsammans med sonen Joel. Familjen har brukat gården sedan 1930-talet och Joel håller nu på att ta över ansvaret, rapporterar Sveriges Radio. Joel Linder beskriver valet som mindre självklart än det framstod när han var yngre. Med tiden har han fått en tydligare bild av ansvaret, arbetsinsatsen och kraven som följer med att driva gården vidare.

Höga kostnader försvårar skiftet

Att det finns intresserade yngre personer innebär inte automatiskt att ett generationsskifte kan genomföras. Lantbruksfastigheter, maskiner och andra nödvändiga investeringar innebär stora kostnader, vilket kan göra det svårt för en ny ägare att finansiera övertagandet. — Jag tror att viljan att driva lantbruk finns, men det kan många gånger vara ett stort ekonomiskt hinder att komma över för att ta över en gård eller köpa en gård, säger Olle Linder till Sveriges Radio. Undersökningen visar därmed både hur många äldre brukare som närmar sig ett avslut och hur beroende generationsväxlingen fortfarande är av familjeband, finansiering och att efterträdaren redan har en praktisk anknytning till gården.

Rapsfält kan vara en oväntad fristad för bin

Jan Sundstedt — Wed, 24 Jun 2026 12:22:17 +0000

Rapsfält kan spela en större roll för den biologiska mångfalden än vad man tidigare trott. En europeisk studie visar att vilda bin och jordlöpare förekom lika ofta – eller oftare – i rapsfält som i permanenta gräsmarker. Forskare vid bland annat Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, har jämfört 86 ängs- och betesmarker med närliggande rapsfält i Sverige, Tyskland, Schweiz, Rumänien och Bulgarien. I studien, som publicerats i Nature Communications, undersöktes växter, dagfjärilar, vilda bin och jordlöpare. Växter och fjärilar var betydligt vanligare i gräsmarkerna, medan rapsfälten hade minst lika många vilda bin och jordlöpare. Forskarna fann också att arterna i de två miljöerna delvis skilde sig åt. I genomsnitt var endast 42 procent av de observerade arterna gemensamma för gräsmarkerna och rapsfälten. Resultaten tyder enligt forskarna på att odlingsmark inte bara är en sämre kopia av gräsmarker, utan också kan erbjuda egna livsmiljöer. Forskarna drar därför en tvådelad slutsats. Permanenta ängs- och betesmarker behöver fortsätta att skyddas, men också jordbrukslandskapets odlade delar kan spela en roll, förutsatt att de sköts på ett sätt som gynnar fler arter. ”Miljöer utanför odlingsmarken behöver därför kompletteras med en biologisk mångfaldsvänlig skötsel av grödor för att stödja arter i och anpassade till odlingsfält”, skriver forskarna i studien.

Ingen PFAS i svensk mejerimjölk

Emil Fjellstedt — Tue, 28 Apr 2026 05:14:18 +0000

En ny svensk studie ger lugnande besked om PFAS i mejerimjölk. Forskarna hittade inga mätbara halter i mjölken från landets mejerier – men på enstaka gårdar nära förorenade områden fanns förhöjda nivåer. Forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, har undersökt förekomsten av PFAS – de så kallade högfluorerade ämnena – i svensk komjölk. Studien, publicerad i Journal of Agricultural and Food Chemistry, är en av de mest omfattande i sitt slag i Sverige. Forskarna analyserade mjölkprover från 22 mjölkgårdar belägna inom tio kilometer från kända PFAS-förorenade platser i Syd- och Mellansverige. De undersökte också stora mjölktankar på 20 regionala mejerier över hela landet. Dricksvatten till boskapen testades parallellt.

Ett gårdsprov över EU:s riktvärde

Resultaten visar att PFOA, PFOS och PFNA – tre av de mest uppmärksammade PFAS-ämnena – påträffades i mellan fem och 77 procent av gårdsproverna. Den högsta uppmätta halten av PFOA var 18 pikogram per gram mjölk, vilket överstiger EU:s riktvärde på 10 pikogram per gram. Samtliga 49 analyserade PFAS-ämnen i mejerimjölken låg under detektionsgränsen. — Gårdarna i vår studie täcker bara ett fåtal av de tusentals förorenade områden som finns i Sverige. Samtidigt tyder de prover som togs på mejerierna på att konsumtionsmjölken inte utgör någon hälsorisk. Om förorenad mjölk från enstaka gårdar kommer till ett mejeri späds den helt enkelt ut väldigt mycket, säger Ida Hallberg, SLU-forskare och studiens ledare.

Oklart hur ämnena sprids

En oväntad upptäckt var att forskarna inte kunde hitta någon korrelation mellan PFAS-halterna i gårdarnas dricksvatten och halterna i mjölken. Det tyder på att det finns andra sätt som ämnena kan komma in i mjölken på. — Det skulle kunna komma från fodret, eller från vattendrag som djuren har tillgång till vid bete, men det är inget vi har undersökt, säger Hallberg.

Behov av fortsatt övervakning

De 22 gårdarna som studerades är bara ett litet urval av de tusentals PFAS-förorenade platser som finns i Sverige. Forskarna påpekar att studien inte är representativ för alla områden som kan vara drabbade. — I vår studie ingår ett begränsat antal mjölkgårdar och vi kan inte utesluta att det finns andra områden med allvarligare PFAS-förorening. Att vi inte har upptäckt något alarmerande är förstås glädjande, men PFAS-övervakningen behöver fortsätta i mejeriproduktionen, säger Hallberg. Studien publicerades i mars 2026 och är ett samarbete mellan forskare vid SLU, Örebro universitet och Stockholms universitet.

LRF: Sverige på väg mot matkris

Emil Fjellstedt — Sun, 26 Apr 2026 10:43:02 +0000

Lantbrukarnas Riksförbund (LRF) varnar för att svenskt lantbruk befinner sig i ett akut läge och kräver omedelbara krisåtgärder från regeringen. Enligt organisationens beräkningar har kostnaderna stigit med 1,8 miljarder kronor på bara några veckor. Den förvärrade konflikten i Mellanöstern har lett till snabbt stigande priser på diesel och gödsel, vilket slår hårt mot svenska bönder. LRF pekar på att lönsamheten redan tidigare har varit mycket svag efter flera år med höga kostnader och små marginaler. Särskilt utsatta är växtodlingen och trädgårdsnäringen, där utgifterna för drivmedel, gödsel och bevattning är avgörande för att produktionen ska kunna fortsätta. Spannmålspriser och priser på trädgårdsprodukter har inte stigit i samma takt som kostnaderna, vilket ytterligare försämrar ekonomin för producenterna.

Torka hotar skördarna

Utöver de stigande kostnaderna pekar LRF på rekordlåga grundvattennivåer i delar av landet, främst i södra Sverige. Kombinationen av högre insatskostnader och vattenbrist skapar ett mycket svårt läge för svenska lantbrukare. Organisationen varnar för att uteblivna åtgärder kan leda till minskad svensk livsmedelsproduktion, ökat importberoende och högre matpriser i butik.

Kräver krispaket

För att mildra effekterna kräver LRF två snabba besked från regeringen – ett akut kompensationsstöd för de ökade kostnaderna och förlängd nedsättning av dieselskatten efter årsskiftet. LRF framhåller att elektrifieringen är ett långsiktigt mål, men fungerande alternativ till dieseldrivna maskiner saknas fortfarande i stora delar av jordbruket. Organisationen konstaterar att stödåtgärder diskuteras inom EU och anser att den svenska regeringen nu måste agera snabbt för att säkra den inhemska matproduktionen.

PFAS hittas i grundvatten över hela Sverige

Redaktionen — Tue, 27 Jan 2026 09:41:17 +0000

PFAS finns i grundvattnet på nio av tio provplatser i Sverige, visar en ny SGU-undersökning. Halterna är högst i södra Sverige och i närheten av jordbruksmark och tätorter. Undersökningen, som baseras på prover från 237 stationer mellan 2023 och 2025, ger ny kunskap om så kallade bakgrundshalter – alltså halter i områden utan lokal påverkan. Trifluorättiksyra (TFA), ett så kallat ultrakort PFAS-ämne, hittades vid 92 procent av provplatserna. Långkedjiga PFAS-ämnen förekom vid omkring en tredjedel av platserna, i de flesta fall i halter som låg under gällande gränsvärden. — Förhöjda halter av TFA och långkedjiga PFAS är vanligare i anslutning till tätorter, i jordbruksområden samt i grundvatten med höga halter av nitrat och totalkväve. I skogs- och våtmarksområden är halterna generellt lägre, säger statsgeolog Joel Häggqvist i ett pressmeddelande. Sambandet med jordbruk är särskilt tydligt när det gäller TFA. Enligt tidigare forskning kan ämnet bildas vid nedbrytning av fluorerade växtskyddsmedel. Med anledning av detta har Kemikalieinspektionen beslutat att se över 38 växtskyddsprodukter.

Kopplingar till allvarliga hälsorisker

PFAS är svårnedbrytbara kemikalier som ansamlas i miljön och i kroppen – ibland kallade "evighetskemikalier". Exponering har kopplats till cancer, sköldkörtelsjukdomar och nedsatt immunförsvar. En finsk-svensk studie från Örebro universitet och Åbo akademi, publicerad i Lancet Planetary Health, visar att PFAS hos gravida kvinnor kan kopplas till strukturella hjärnförändringar hos barnen. Amerikansk forskning från University of Arizona pekar även på samband med högre spädbarnsdödlighet, för tidiga födslar och låg födelsevikt. SGU:s undersökning finansieras av Naturvårdsverket inom ramen för ett regeringsuppdrag som syftar till att stärka den nationella vägledningen kring PFAS i miljön. — Resultaten kan utgöra ett viktigt stöd för bland annat miljöövervakning, bedömningar inom vattenförvaltningen och riskbedömning av förorenade områden, säger Lars Rosenqvist, statsgeolog och projektledare på SGU.

Norsk mejerijätte pausar Bovaer efter larm om sjuka kor

Redaktionen — Wed, 26 Nov 2025 10:15:03 +0000

Den norska mejeriorganisationen Norsk Melkeråvare har tillfälligt stoppat användningen av fodertillsatsen Bovaer. Beslutet kommer bland annat efter rapporter från Danmark om kor som blivit sjuka efter att ha fått tillsatsen, men även norska incidenter har rapporterats. Arlas metanreducerande fodertillskott började introduceras förra året och idag har man testat det i bland annat Storbritannien, Danmark, Norge och Sverige. Däremot har konsumenter protesterat högt mot Bovaer, eftersom man helt enkelt inte vet hur det påverkar djuren eller slutprodukten – åtskilliga har därför bojkottat Arla eller produkter från kor som fått Bovaer. Den senaste tiden har även ett antal mjölkbönder i Danmark slagit larm om att deras kor blivit sjuka efter att man börjat med bovaer, bland annat berättade nyligen lantbrukaren Huibert van Dorp att hans kor blivit akut sjuka, varav en avled hastigt. Han menar att tillskottet bryter mot djurskyddslagen eftersom det orsakar lidande för djuren.

"Mer kunskap"

Nu har den norska mejeriorganisationen Norsk Melkeråvare tillfälligt stoppat användningen av fodertillsatsen. Detta beror dels på de danska lantbrukarnas larm, men det har även framkommit att norska mjölkproducenter rapporterat om incidenter. "Vi har beslutat att pausa tills vi har mer kunskap", skriver Norsk Melkeråvare enligt All About Feed, som betonar att beslutet grundar sig i försiktighetsprincipen. I november avslutades en större brittisk studie där Arla testat tillskottet på 30 mjölkproduktioner, men resultaten har inte utvärderats ännu. Ett nytt möte gällande saken kommer att hållas i januari mellan mjölkproducenten och avtalsparterna, enligt norska regeringen. I Sverige används bovaer av ett antal gårdar, men många har valt att avstå tillskottet. På Mejerikollen kan man få en guide över vilka företag som använder sig av det så kallade klimatsmarta tillskottet.

Dansk lantbrukare slår larm: Bovaer gör mina kor sjuka

Isac Boman — Sat, 01 Nov 2025 06:43:21 +0000

För första gången träder en dansk mjölkbonde offentligt fram med larm om Bovaer. Huibert van Dorp berättar hur hans kor blev allvarligt sjuka när han började använda fodertillsatsen som ska minska metanutsläpp – en ko avled. Han menar att han bryter mot djurskyddslagen genom att ge produkten till sina djur. Han är den första mjölkbonden i landet som offentligt vittnar om sina negativa erfarenheter av Bovaer, den fodertillsats som i Danmark ska användas minst 80 dagar per år för att minska metanutsläpp från nötkreatur. Planen är att kravet ska utökas till 365 dagar per år. I en video som publicerades i onsdags berättar van Dorp om allvarliga problem i sin besättning sedan han började använda Bovaer den 1 oktober. — Jag har som sagt börjat fodra med Bovaer i början av oktober och från dagens datum gör jag det inte längre. Vi hade några djur som blev sjuka. Hon här har över 40 graders feber och har varit uppe på 41,5 grader, säger van Dorp i videon och pekar på en mjölkko bredvid sig.

Feber och magkramper

Bonden berättar att tre kor drabbades av hög feber och behandlades akut med penicillin. Dessutom drabbades två kor av allvarliga magkramper och uppblåsta vommar. — Vi hade veterinär ute på söndagskvällen, men en av korna kunde vi tyvärr inte rädda. Hon dog nästa dag, berättar van Dorp. Han beskriver också hur korna generellt presterar sämre och uppvisar tecken på att må dåligt sedan Bovaer infördes i fodret. — Jag kan säga att våra kor inte presterar som de ska. Korna reagerar också negativt. Om jag går genom flocken är de mer slöa. Det är som om de säger: 'Jag mår dåligt'. Med de här sakerna vill jag inte finna mig i att vara en bonde som älskar djur och försöker göra så bra jag kan, och sedan stoppa in något i en ko som skadar deras biologiska process. Vi stör vommen med det här Bovaer.

The first farmer from Denmark comes forward and talks about sick and dead cows, after giving his cows the Bovaer poison. 10/28 25. Remember that waste products from Bovaer, are passed on in milk and meat.
Short version video. Boycott Arla and share, share, share. pic.twitter.com/fXzHgfWP3G — Kent Nielsen Denmark (@Kentfrihedniels) October 30, 2025

Ett växande problem

Van Dorp berättar att han inte står ensam med sina erfarenheter. Enligt honom rapporterar flera kolleger om liknande problem. — Jag hör mycket från dem jag känner. Det finns fler problem idag sedan vi började med Bovaer. Jag hör om mer juverinflammation, tjocka ben, svullnader. Jag hör att kor inte kan resa sig upp längre. Det finns många bönder som har tagit en paus med Bovaer. Jag hoppas att vi för guds skull kan stoppa det här, säger han. Lantbrukaren menar att han inte kan följa djurskyddslagen samtidigt som han ger sina kor Bovaer. Han berättar om ett samtal med en kontrollant från livsmedelsmyndigheten. — Nu kommer du hit och kontrollerar min djurvälfärd, och du kan se att min djurvälfärd är som den ska vara, men jag ska ju nu stoppa gift i mina kor så att de får magont av det, och det finns konsekvenser av det, vad säger du till det? Det kunde hon inte svara på, berättar van Dorp. Han efterlyser hjälp från branschorganisationer men konstaterar att stödet har varit begränsat. Enligt van Dorp har många danska mjölkbönder också varit rädda för att stå fram offentligt på grund av det stora tryck som finns från myndigheter och organisationer att använda Bovaer.

Ny forskning om bovaer-tillskottet efter kritikstorm

Redaktionen — Wed, 15 Jan 2025 08:45:02 +0000

Ytterligare forskning kommer att bedrivas på det starkt starkt ifrågasatta fodertillskottet bovaer, bekräftar forskare vid Aarhus Universitet i Danmark. Beslutet grundar sig i den omfattande kritik som riktats mot den metanreducerande tillsatsen. Från årsskiftet måste alla danska mjölkgårdar med fler än 50 kor använda metanreducerande tillskott i fodret. Detta kan ske genom att tillsätta mer fett i fodret eller använda det nya tillskottet bovaer under 80 dagar per år. Svenska Arla har nyligen mött hård kritik för sin användning av bovaer, och många har uppmanat till bojkott av företaget. Beslutet har välkomnats av vissa mjölkbönder, men också mött stark kritik, särskilt mot bovaer, från bland andra danska Dyrenes Beskyttelse. – Vi vet inte hur det kommer att påverka dem på lång sikt. Samtidigt riskerar korna att bli inlåsta i stallar året runt eftersom effekten av substansen är mer osäker när de går på bete, uppger organisationen.

"Fokusera på djurens välbefinnande"

Tidigare i veckan protesterade även danska lantbrukare mot bland annat klimatskatter, men också tvånget att använda bovaer till sina kor. På grund av den omfattande kritiken planeras mer forskning kring bovaer och dess påverkan på kors hälsa, samt på mjölken och köttet från djuren som får tillskottet. – I de försök vi har gjort hittills har fokus legat på effekten på metan, foderintag och mjölkavkastning. Därför kommer vi att fokusera på djurens välbefinnande i de försök som vi ska göra under det nya året, och vi behöver också ny forskning som ger en bättre förståelse för vad som händer i kons våm när vi använder Bovaer och andra effektiva metanreducerade fodertillsatser, säger han till danska tjekdet.

Danska lantbrukare tvingas betala koldioxidskatt

Sofie — Tue, 19 Nov 2024 10:45:24 +0000

2030 kommer Danmark att införa en koldioxidskatt på lantbruk och blir således det första landet i världen som inför en sådan skatt. Den danska regeringen har kommit överens om ett nytt avtal som ska göra Danmark "grönt", bland annat genom att kväveutsläppen från lantbruket ska minskas med 13 780 ton om året. Den nya koldioxidskatten innebär att lantbrukare ska betala 300 danska kronor per ton utsläppt koldioxid, en summa som höjs till 750 kronor per ton år 2035. Skatten kombineras med ett grundavdrag på 60 procent. – Vi blir det första landet i världen som inför en koldioxidskatt på lantbruk, säger landets klimat- och energiminister Lars Aagaard (M), enligt TT. Skatten baseras på utsläpp från gödselhantering och även från boskapens matsmältning. Vidare ska tio procent av Danmarks yta omvandlas till natur och skog fram till år 2045. Den danska regeringen förväntar sig också att Sverige och Tyskland bidrar till att uppnå målen för minskade kväveutsläpp. Bland annat föreslår man gemensamma miljöregler för Östersjön.

”Oroande ökning” av stölder mot landsbygdsföretag

Sofie — Thu, 12 Sep 2024 12:53:01 +0000

Svenska landsbygdsföretag är fortsatt hårt drabbade av stölder och bedrägerier, visar en ny undersökning från LRF Entreprenad, och stölder av maskiner och redskap har ökat mest. Stölderna av diesel har minskat något de senaste åren, vilket mest troligt beror på förebyggande insatser som säkerhetskameror och ökad belysning. Däremot har antalet stölder av maskiner och redskap ökat sedan 2020. Ett problem med statistiken är dock att knappt hälften av stölderna rapporteras till polisen. – Vi ser en oroande ökning av maskinstölder. Endast hälften av alla stölder och bedrägerier anmäls till polisen, och det är en siffra som måste öka för att synliggöra problemets omfattning. Ett enklare system för att anmäla brott kan vara en lösning, men det är också viktigt att betona värdet av att dessa brott registreras i statistiken, även om de inte alltid leder till uppklarade fall, säger Ulf Johansson, branschansvarig på LRF Entreprenad, i ett pressmeddelande. Bedrägerier, som bluffakturor och bedrägliga telefonförsäljare, fortsätter att vara det vanligaste brottet mot lantbruksföretag. Undersökningen görs vartannat år och ingår även i studien Sveriges lantbruk våren 2024.