Länsförsäkringar Bank – Nya Dagbladet

Sverige har fått ett dysfunktionellt rättsväsende

Jan Sundstedt — Tue, 05 May 2026 12:17:42 +0000

Det finns tillfällen då ett rättssystem inte behöver analyseras särskilt länge för att framstå som dysfunktionellt. Det räcker att se hur det faktiskt fungerar i enskilda fall. Ett färskt exempel på ett sådant tillfälle uppstod när Södertörns tingsrätt i elfte timmen beslutade att ännu en gång skjuta upp huvudförhandlingen i målet mellan en stiftelse kopplad till Nya Dagbladet och Länsförsäkringar Bank. Parterna var kallade. Datumet var fastställt sedan lång tid tillbaka. Inblandade parter, vittnen, åhörare och även representanter för delar av journalistkåren hade bokat in dag och tid i sina respektive kalendrar. Målet hade dessutom redan varit föremål för en utdragen process under flera år. Ändå meddelades, mindre än ett dygn före planerad start, att banken hade begärt ytterligare tid för förberedelser – en begäran som domstolen valde att bifalla. Frågan som instinktivt uppstår är enkel: vad är det som återstår att förbereda efter en process som pågått i mer än tre år? [caption id="attachment_212500" align="alignnone" width="640"] Södertörns tingsrätt i Flemingsberg, söder om Stockholm. Foto: Nya Dagbladet[/caption] I praktiken innebär beslutet att huvudförhandlingen i målet flyttas fram till januari 2027 – förutsatt att inte endera part behöver ytterligare "betänketid" efter flera år av sådan. Det är en tidsförskjutning som i sig väcker frågor om hur rättsprocessens trygghet ska förstås i praktiken, då en rättsprocess inte enbart bygger på formella regler och slutliga domar, utan också på att parterna kan förlita sig på att processen faktiskt löper framåt inom rimliga tidsramar. När en redan utdragen process skjuts upp ytterligare, och nya datum sätts långt in i framtiden, uppstår därför en principiell fråga om balansen mellan parterna i processen. Inte i juridisk, utan i praktisk mening. Det svenska rättssystemet bygger på principen om "likhet inför lagen". Men likhet inför lagen förutsätter också en viss grad av faktisk likvärdighet i processuella förutsättningar: tid, resurser och möjlighet att hantera upprepade förseningar. [caption id="attachment_212521" align="alignnone" width="640"] Här vänder bankens advokater ryggen åt Nya Dagbladets reporter i samband med det aktuella målets muntliga förberedelse i september 2025. Foto: Nya Dagbladet[/caption] Ett annat färskt exempel i debatten om rättssystemets funktionssätt är det så kallade Birgitte Bonnesen-målet kopplat till Swedbank. Där friades den tidigare vd:n i tingsrätten, fälldes i hovrätten och friades slutligen i Högsta domstolen. Samma händelseförlopp, samma centrala bevismaterial och framför allt samma lagbok – men tre olika utfall i tre instanser. Formellt är detta en del av systemets konstruktion: varje instans gör en självständig prövning. Men resultatet blir samtidigt att rättsläget framstår som allt annat än rationellt, även när bevisningen i grunden är densamma. Ett tredje område där rättsprocessens tempo ofta ifrågasätts är arvstvister. Trots tydliga testamenten och lagstadgade arvsregler kan utbetalningar i praktiken fördröjas under lång tid, inte minst när dödsbon förvaltas av efterlevande make eller genom utdragna boutredningar. Det finns gott om exempel på arvstvister där särkullbarn till en avliden omgift förälder helt sonika förvägras sin laglott – trots att denna är lagstadgad – utan att detta får några som helst konsekvenser. Även där uppstår en klyfta mellan den rätt som finns på papperet och den rätt som faktiskt realiseras i tid. För den enskilde kan det innebära att lagstadgade rättigheter i praktiken blir vilande under lång tid. Avseende de två exemplen ovan ställer jag mig som lekman frågan: Hur är det möjligt att detta tillåts i en rättsstat? Råder det vilda västern och tombola i svenskt rättsväsende? [caption id="attachment_173358" align="alignnone" width="640"] I många rättsfall framstår det svenska rättsväsendet för den lilla människan mer som en bananrepublik än en seriös rättsstat. Pressfoto: Carl Johan Erikson[/caption] Men åter till det aktuella målet vid Södertörns tingsrätt. Det är där frågan blir som mest konkret. När en planerad huvudförhandling skjuts upp i sista stund, efter en sen processuell begäran från en part, och nytt datum sätts långt fram i tiden, uppstår inte bara irritation – utan en principiell diskussion om hur rättsprocessens tempo påverkar upplevelsen av likvärdighet. Tid är inte en neutral faktor i rättsprocesser. Tid påverkar parternas kostnader, möjligheter och förutsättningar att driva sin sak. När processen sträcks ut över mycket lång tid, och när ytterligare förseningar tillkommer sent i processen, blir detta en del av själva processens dynamik. [caption id="attachment_229323" align="alignnone" width="640"] Beskedet till målsägaren lämnas utan att ens innehålla en förklaring.[/caption] Om rättsstatens legitimitet i längden bygger på förtroende, räcker det därför inte att domslut i sig uppfattas som korrekta. Även processens förutsägbarhet och proportionalitet spelar en central roll. Det är i det ljuset beslutet i Södertörn väcker frågor. Inte enbart om enskilda aktörers avsikter – utan även om hur rättsprocessens struktur i praktiken fungerar när den prövas över tid. När en mångårig process utan till synes rimlig anledning förlängs ytterligare och nästa tillfälle för prövning hamnar flera år fram i tiden, blir den övergripande frågeställningen till sist inte bara hur rättsprocessen avgörs. Frågan blir istället hur lång tid den tillåts pågå innan den faktiskt gör det. Jan Sundstedt

Nytt sabotage av banken – rättegången ställs in ännu en gång!

Jan Sundstedt — Mon, 04 May 2026 14:31:30 +0000

Via mejl meddelar Tingsrätten efter lunchtid på måndagen att rättsförhandlingen den 5 maj ställts in ytterligare en gång. I mejlet till Markus Andersson, ordförande för stiftelsen som står bakom stämningsansökan mot Länsförsäkringar Bank, bemödar man sig inte ens om att ange orsaken till varför den redan kraftigt utdragna huvudförhandlingen skjuts upp - på obestämd tid. – Detta fall har gått från skandalöst till att bli rent av farsartat, kommenterar Andersson beskedet. Sagan om rättsfallet med Länsförsäkringar Bank, som nu har pågått i 3,5 år, fortsätter att vara en häpnadsväckande historia. Det som bara inte skulle kunna hända, hände en gång till. Stiftelsens advokat, Carl Ridderstråle, har tidigare under dagen varit i kontakt med Södertörns tingsrätt. Tingsrätten har då meddelat att banken i sista stund krävt mer betänketid – och att man går bankens önskemål till mötes. Detta sker trots att det är mindre än ett dygn till att huvudförhandlingen skulle inledas. Därmed uteblir hela huvudförhandlingen, som skulle ha ägt rum med start under morgondagen 5 maj och pågått under två dagar. [caption id="attachment_229323" align="alignnone" width="640"] Beskedet till målsägarparten lämnas utan att ens innehålla en förklaring.[/caption]

"Bottenlågt förtroende raseras ytterligare"

Ordföranden för stiftelsen, Markus Andersson, beklagar djupt rättens undermåliga hantering av ärendet och omständigheterna för alla de läsare som laddat upp inför rättegången, planerat resor och boenden för att kunna närvara på den uppmärksammade rättegången. – Vårt rättssystem är sjukligt dysfunktionellt. Det går helt enkelt inte att lita på ens de mer grundläggande funktionerna i det svenska rättssystemet längre. Det här påverkar inte bara advokater, målsägare, vittnen som skulle höras, journalister som i veckor planerat att bevaka rättegången med flera, utan även läsare som i åratal följt fallet och nu bokat resor, hotell etc. inför den länge emotsedda förhandlingen då banken slutligen skulle ställas till svars, konstaterar Andersson. Stiftelsens andreman, Isac Boman, betonar att det inträffade ökar konsekvenserna och insatserna i alla avseenden. – Det kan inte betecknas som något annat än en skandal värdig en bananrepublik. För varje sådan här handling visar både banken och rättsväsendet varför de inte förtjänar vårt förtroende längre. Nya Dagbladet kommer att följa upp det inträffade inom kort.

Alle man till Södertörn!

Jan Sundstedt — Thu, 23 Apr 2026 18:00:17 +0000

Efter en långdragen process där Länsförsäkringar Bank med sina tre olika advokatbyråer gjort sitt yttersta för att kringgå rättvisan och göra processen maximalt utdragen och som också blev uppskjuten ett helt halvår av tingsrätten på grund av det eskalerade gängvåldet i landet, tvingas de nu till slut stå till svars för sitt agerande. I den första rättsprocessen handlar det om hur banken hösten 2022, i samband med bildandet av en stiftelse som ska stötta oberoende journalistik i Sverige, i slutskedet av processen efter att initialt ha välkomnat stiftelsen som kund plötsligt avbryter processen. Banken hade vid tidpunkten redan accepterat alla handlingar, gjort en kundkännedomsprövning och upplåtit ett bankkonto där stiftelsekapitalet på 100 000 kronor sattes in för att kunna slutföra registreringen av stiftelsen hos Länsstyrelsen och erhålla ett organisationsnummer från Skatteverket. När stiftelsen slutligen erhållit organisationsnumret kom stiftelsen tillbaka till banken och meddelade sitt organisationsnummer för att få tillgång till att disponera sitt bankkonto där pengarna fanns. Banken meddelar då att man plötsligt vägrar detta utan vidare förklaring. Tillgångarna på 100 000 kronor som är stiftelsens egendom blir därmed infrysta på kontot och lamslår stiftelsens arbete. Banken vägrar att förklara sig vidare och enligt stiftelsens advokat Carl Riddarstråle saknar rättsfallet och omständigheterna motstycke i Sverige. Då banken redan välkomnat stiftelsen som kund, godtagit alla handlingar och gjort en kundkännedomsprövning finns ingen annan förklaring än att banken kontaktats av utomstående som utövat påtryckningar mot banken. Banker är skyddade genom banksekretess vars syfte inte minst är integriteten för sina kunder, vilket bland annat innebär att banken överhuvudtaget varken kan bekräfta eller förneka vilka som är kunder i banken. Därmed ska banken kunna skyddas mot påtryckningar. I fallet med den oberoende mediestiftelsen tyder allt istället på att banken å ena sidan kontaktats av utomstående som utövat påtryckningar mot banken för att stänga ned stiftelsens planerade verksamhet och sedan även tidningens ekonomi, samtidigt som banken själva sedan valt att agera på detta med full kraft. Detta trots att allt tyder på att det inneburit brott mot både banksekretessen och en rad andra i lag skyddade rättigheter till bankkonton och andra regler som även medieföretaget och redaktionsledning tydligt omfattas av i samband med att man hastigt även stängde ned dessa konton. Banken har i efterhand systematiskt också försökt belasta stiftelsen med tidningen Nya Dagbladets verksamhet, tidningens profil, publicerade artiklar och annat som är helt fristående från stiftelsen. Även mediebolaget bakom tidningen, Aeon Media, och dess ekonomi har banken försökt övertyga tingsrätten om är högst besvärande trots att även mediebolaget tvingades genomgå en omfattande kundkännedomsprocess där banken inte kunde peka på en enda konkret transaktion som mediebolaget inte kunde förklara på ett godtagbart sätt. Enligt stiftelsens advokat handlar det från bankens sida om efterhandskonstruktioner som man fabricerat för att försöka rättfärdiga sitt agerande och menar att man ursprungligen troligen inte räknat med det motstånd man mött och att man till slut skulle tvingas försvara handlingarna i rättssalen liksom Nya Dagbladets exponering av banken och dess övergrepp. [caption id="attachment_216736" align="alignnone" width="640"] Domstolsbyggnaden vid Södertörns Tingsrätt. Foto: Nya Dagbladet[/caption]

Så deltar du på rättegången

Allmänheten har i Sverige möjlighet och rätt att närvara på rättsprocesser och sitta med i rättssalen när processen utspelar sig. Undantagen är i regel brott med hänsyn till offrens integritet såsom i sexualbrottsfall där man utlyser stängda dörrar. Nya Dagbladet välkomnar därför läsare som följt rättsfallet till Södertörns tingsrätt och möjligheten att under 5-6 maj kunna närvara på det unika rättsfallet och förhandlingen. Fotografering är inte tillåtet i rättssalen. Däremot får man göra ljudupptagningar, något tidningen dock kommer att göra och publicera för dem som inte har möjlighet att närvara på plats. Allmänheten har inte möjlighet att ställa frågor och får inte på annat sätt påverka förhandlingen. Klockan 09.00 öppnar dörrarna till rättssalen. Antalet platser är begränsat. Adressen till Södertörns tingsrätt är Björnkullavägen 5A i Huddinge. Parkeringsmöjligheter finns i anslutning till tingsrätten. — Vi vill återigen tacka alla läsare som stöttat oss hela vägen fram hit! Även om processen bara på allvar har börjat med flera instanser att vänta är det en seger att vi orkat ta oss hit efter bankens utnötningskrig och hårda slag mot tidningens ekonomi. Alla donationer är oerhört värdefulla för vår hårt ansträngda redaktion som fått avsätta mycket tid och resurser till att överhuvudtaget kunna existera som tidning och medieföretag på grund av bankens angrepp mot våra helt grundläggande behov att kunna förvalta ett bankkonto och ha en fungerande ekonomi. Välkommen att följa oss i Södertörns tingsrätt där rättvisan ska prövas och den oberoende journalistikens framtid i Sverige! säger tidningens chefredaktör Markus Andersson. Samtidigt görs ett sista ryck att nå fram till insamlingsmålet på 250 000 kronor. Redaktionen är mycket tacksam för hjälpen hela vägen fram! Swisha: 123 611 30 21, eller bankgiro, 5601-6462, eller donera med betalkort, exempelvis Visa och Mastercard via denna länk, alternativt via vår Paypal-sida. Gåvomottagare: Aeon Media.

Bankrättegången i december inställd – ”Rättssystemet i kollaps”

Jan Sundstedt — Mon, 01 Dec 2025 12:26:35 +0000

Södertörns tingsrätt har meddelat att rättegången där banken ska ställas till svars för sina handlingar mot Nya Dagbladet i december har ställts in. Orsaken är gängbrottsligheten och överfulla häkten i Stockholm som nu sätter rättssystemet och stämningsprocessen mot Länsförsäkringar bank ur spel. Med kort varsel meddelar nu Södertörns tingsrätt att den mycket utdragna rättsprocessen mellan stiftelsen bakom Nya Dagbladet och Länsförsäkringar bank som skulle äga rum den 10 och 11 december har ställts in. Processen har redan blivit kraftigt försenad. Delvis på grund av bankens mycket stora ansträngningar att både försinka och helt försöka undgå att tvingas ställas till svars i rätten, där ett svepskäl om ett postnummersystem gick hela vägen upp till Högsta Domstolen, som konstaterade att Länsförsäkringar Bank inte kan kringgå stämningsansökan som lämnats in till Södertörns tingsrätt. Banken tvingades därmed att betala de två advokatbyråer man anlitat samt advokatkostnader på drygt 132 000 kronor. Stämningsprocessen har också dragit ut på tiden på grund av att hela rättssystemet i Sverige redan är mycket långsamt och ineffektivt, där väntetider på minst ett år är standard för att komma till en första tingsrättsförhandling i både civilrättsliga och de flesta brottsmål. När banken nu till slut skulle få stå till svars för sina övergrepp mot den oberoende mediestiftelse vars bankkonto man låst och vars tillgångar man fryst, undslipper den rättegången i december. Istället har tingsrätten meddelat att man är överbelastad och inte har möjlighet att ta upp målet förrän om ett halvår. — Våra häkten är fulla av gängbrottslingar och andra kriminella som gripits och hålls kvar och som rättssystemet måste hantera och som får prioritet. Det sätter alla andra rättsprocesser i samhället i en slags andrahandssortering, säger stiftelsens advokat Carl Ridderstråle.

Svenska rättssystemet i kollaps

Nya Dagbladet chefredaktör och ansvarige utgivare som också är grundare bakom den aktuella stiftelsen, Markus Andersson, är inte förvånad. — Det här är ytterligare bara en bekräftelse på att Sverige inte är en i praktiken fungerande rättsstat. Systemet klarar inte ens av den grövsta och mesta akuta brottsligheten. Det här ger ett farligt spelrum till banker och andra för människors vardagsliv centrala aktörer att begå övergrepp, då konsekvenserna, om de ens blir några, blir så utdragna att de flesta inte orkar kämpa. Någon uppgivenhet finns det dock inte någon tillstymmelse till, menar Andersson. — Läsare och allmänheten kan vara helt säkra på att detta inte rubbar vår beslutsamhet en millimeter, även om det saboterar vårt momentum mot banken. De kommer att få möta oss i rättssalen med samma allvar om ett halvår. Vi har dessutom upptäckt graverande inslag i rättsprocessen som är så pass allvarliga att vi kommer att tvingas anmäla Länsförsäkringar Bank till både Polismyndigheten och Finansinspektionen. Södertörns tingsrätt har meddelat att rättegången istället kommer att äga rum 5-6 maj 2026.

Här flyr bankens advokater från Nya Dagbladets reporter

Jan Sundstedt — Sat, 06 Sep 2025 06:09:42 +0000

Den 1 september tog rättsfallet mellan Nya Dagbladet och Länsförsäkringar Bank slutligen sin början på plats i rättssalen efter en anmärkningsvärt lång tid av fördröjningar och förhalningar från bankens sida. Fallet har kommit att bli mycket uppmärksammat och har engagerat inte bara läsare utan även många medborgare och företag som tidigare drabbats av bankövergrepp i liknande situationer. Nya Dagbladet har tidigare kunnat rapportera om hur banken under affärens gång inte bara fryste stiftelsens medel och låste mediehusets konton, utan även angrep chefredaktören Markus Anderssons och nyhetschefen Isac Bomans privata bankkonton i samband med sin omfattande attack mot mediehusets verksamhet. Det som kan betecknas som dag ett av rättsprocessen vid Södertörns tingsrätt i Huddinge, strax söder om Stockholm, beskrivs bäst som en muntlig redogörelse från respektive parts juridiska ombud. Det är första gången som båda parter nu på allvar möts inför rätten. Närvarande i förberedelserum 21 var, utöver rådmannen Beatrice Blylod, LFB:s advokater Filip Rydin och Alexander Raaum, samt Nya Dagbladets reporter. Via videolänk deltog även advokat Carl Ridderstråle som företräder Stiftelsen och Nya Dagbladet. [caption id="attachment_212500" align="alignnone" width="640"] Södertörns tingsrätt i Huddinge, Stockholm. Foto: Nya Dagbladet[/caption] — Det känns otroligt bra att vi äntligen är här. Det var ett omfattande och grovt övergrepp från bankens sida, men istället för att lyckas förstöra vår verksamhet får de nu på allvar börja svara för vad de gjort inför allmänheten, säger Nya Dagbladets chefredaktör Markus Andersson på plats vid Södertörns tingsrätt.

Parterna långt ifrån varandra

Efter förhandlingen stod det klart att parterna fortfarande befinner sig mycket långt ifrån varandra. Länsförsäkringar Bank ihärdar i sin linje där man frusit inne mediehusets stiftade medel och inte har för avsikt varken att öppna upp kontot eller mötas i någon som helst förlikning.

Nya Dagbladet, och specifikt i detta rättsfall den av mediehuset grundade Stiftelsen Nya Dagbladet, har under lång tid hävdat att bankens agerande saknar laglig grund och i praktiken handlat om ett försök att strypa en oberoende medieaktör ekonomiskt. Nya Dagbladets advokat Carl Ridderstråle menar också att rättsfallet bör ha en solklar utgång.

— Det kan rimligen inte finnas något som helst juridiskt utrymme för bankens agerande, här har man verkligen trampat i klaveret, betonar advokaten.

Länsförsäkringar Bank har å sin sida samtidigt konsekvent vägrat att redogöra för på vilka faktiska grunder man valt att stänga bankkontona, och har i flera skeden istället försökt flytta fokus till irrelevanta omständigheter.

Nya Dagbladets reporter kunde konstatera att bankens juridiska ombud håller sig till en motsvarande linje, utan att gå in i detalj om de frågor som ligger till grund för stämningen. Detaljer som dock torde utkristallisera sig vid den kommande huvudförhandlingen, den slutliga delen av rättsprocessen i Södertörns tingsrätt i december.

[caption id="attachment_212501" align="alignnone" width="640"] Rättsprocessen mot Länsförsäkringar Bank är nu igång. Foto: Nya Dagbladet[/caption]

Förhandlingen, som varade i cirka en halvtimme, gav snarare en känsla av att bankens strategi även fortsättningsvis är att via advokatjargong förhala samt prata i svävande termer om eventuella "risker för penningtvätt och finansiering av terrorism". Exakt vilken "terrorism" eller "penningtvättsoperationer" som man menar att stiftelsen och tidningen avsett att driva kan man dock inte redogöra för.

"Ingen kommentar"

Efter att förhandlingen avslutades ställde Nya Dagbladets reporter frågor direkt till bankens advokater Filip Rydin och Alexander Raaum som båda dock valde att snabbt avlägsna sig från platsen, trots att de tidigare under dagen muntligen lovat att ge kommentarer efter förhandlingen.

På frågan varför Länsförsäkringar Bank vägrar att låta stiftelsen ha ett bankkonto blev svaret att "Vi hänvisar till det vi har sagt i den skriftliga växlingen. Den har ju ni läst." På övriga frågor lämnades inga kommentarer.

[caption id="attachment_212521" align="alignnone" width="640"] Advokaterna Alexander Raaum och Filip Rydin tillsammans med Nya Dagbladets reporter efter den inledande muntliga förhandlingen vid Södertörns tingsrätt. Foto: Nya Dagbladet[/caption] Lyssna på frågorna som ställdes till bankens advokater: [audio mp3="https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2025/09/Ljudfil-intervju-LFB-advokater-2025-09-01.mp3"][/audio] [caption id="attachment_212517" align="alignnone" width="640"] Bankens advokater Filip Rydin och Alexander Raum avlägsnar sig med raska steg från tingsrätten. Foto: Nya Dagbladet[/caption]

Principiellt avgörande fråga för det oberoende medielandskapet

Rättegången som helhet är nu slutligen planerad till två dagar den 10–11 december i Södertörns tingsrätt. Då väntas en mer utförlig genomgång av sakfrågorna, bevismaterial samt förhör av vittnen. Fortsättningen i rättsprocessen uppfattas av många kunna bli avgörande inte bara för stiftelsen Nya Dagbladet, utan för den demokratiskt laddade frågan om bankers godtyckliga möjlighet att stänga ned oberoende medieaktörers tillgång till grundläggande finansiella tjänster. — Jag tror inte att Länsförsäkringar Bank hade räknat med att bli utmanade på det här sättet och att det här rättsfallet blivit allt mer genant för dem, säger nyhetschefen Isac Boman. — Bankernas anspråk på att agera som domare enligt eget godtycke ovanför rättsstaten har fått hålla på alldeles för länge, det kan inte upprepas för många gånger, avslutar han.

Mer än halva insamlingsmålet avklarat – i september möter vi banken i rätten!

Jan Sundstedt — Fri, 08 Aug 2025 15:24:32 +0000

Den 1 september är nu fastslaget för det första sammanträdet i Södertörns tingsrätt mellan Nya Dagbladet och Länsförsäkringar Bank, som berör den inledande fasen av storbankens uppmärksammade attack mot tidningen och dess journalister i slutet av 2022. Nya Dagbladets chefredaktör Markus Andersson uttrycker ett särskilt tack till alla som hittills bidragit till insamlingskampanjen under sommaren. Stödet i insamlingskampanjen, betonar han, har varit helt avgörande för att upprätthålla den redaktionella verksamheten parallellt med att driva rättsprocessen i mål.

Våra donatorer kan verkligen känna sig delaktiga i att vi tagit oss hela vägen hit. För en oberoende medieaktör som rör sig med väldigt begränsade resurser, innebär varje krona ett styrkeprov på läsarnas stöd i striden för rättigheter som är helt grundläggande för all privat- och näringsverksamhet i samhället, säger Andersson.

Advokat Carl Riddarstråle bedömer förutsättningarna som goda för att vinna rättskampen som specifikt rör nedlåsningen av den stiftelse för oberoende medier vars medel Länsförsäkringar Bank fryst inne. Banken har även vägrat stiftelsen att nyttja sina tillgångar för att bekosta Nya Dagbladets juridiska omkostnader i processen mot banken, vilket har gjort läsarnas stöd särskilt kritiskt för att kunna fortsätta processa. Tidningen har i skrivande stund redan emottaget över 130 000 kronor i insamlingskampanjen och varje krona som kommer in i slutspurten fram till september bidrar till rättsprocessen, betonar Andersson. – På pappret känner vi oss trygga i att rättvisan står tydligt på vår sida, samtidigt som vi inte kan ta någonting för givet i denna process, tillägger han. Sammanträdet i Södertörns tingsrätt i september kommer följas upp av en slutlig förhandling i slutet av året varefter tingsrättens dom väntas falla.

Så har bankerna förstört livet för tusentals svenskar

Isac Boman — Sat, 28 Jun 2025 12:29:34 +0000

Med hänvisningar till ”bristande kundkännedom” och förmenta misstankar om "penningtvätt" eller "finansiering av terrorism" stänger bankerna godtyckligt ner konton för ensamstående mödrar, pensionärer och småföretagare som varit kunder i banken i många år. Här är de gripande berättelserna om det utbredda maktmissbruk som satts i system. – Kundkännedomsavdelningens befogenheter är det stora problemet. Samtidigt är personalen på dessa hemliga avdelningar hårt styrda från sina chefer. Det är klart att det finns ett stort ansvar även hos bankens ledning för hur man beter sig mot kunderna inom ramen för lagstiftningen som man är skyldig att följa. Det säger en person till Nya Dagbladet med god insyn i bankernas "säkerhetsavdelningar" eller "kundkännedomsavdelningar" som de också benämns som. Dessa anonyma beslutsfattare har gjort tusentals svenska medborgares liv till ett praktiskt helvete när man med mycket kort varsel ryckt bort banktjänster varje människa behöver för att betala mat, räkningar och hyra.

Artikeln publicerades ursprungligen på Nya Dagbladet den 15 december 2022.

Symptomatiskt är att bankens ledning och kundtjänstpersonal helt frånsäger sig ansvar från de allvarliga konsekvenser den anonyma avdelningarnas beslutsfattare systematiskt orsakar kunderna. Återkommande är ironiskt nog också att samma kundkännedomsavdelningar heller inte visar något uppriktigt intresse av att faktiskt lära känna sina kunder. Nyligen kunde Nya Dagbladet rapportera om hur Länsförsäkringar Bank på godtycklig grund låst mediebolagets konto för utlandsbetalningar – samt även hotat att stänga ner tidningsledningens privata bankkonton redan från och med årsskiftet. Tillvägagångssättet är typiskt och problematiken är betydligt mer vittgående än dess påverkan på den fria journalistikens möjligheter att bedriva verksamhet i Sverige. Kontanter, Makt & Vilseledande media är en grupp på Facebook med nästan 157 000 medlemmar. I tusentals inlägg och kommentarer vittnar användare om hur de med hänvisning till ”bristande kundkännedom” fått sina tillgångar frysta, sina konton nedstängda och hur de blivit av med bank-id och andra betalfunktioner. I många fall handlar det om kunder som varit kunder i banken i decennier. [caption id="attachment_139422" align="alignnone" width="1170"] Typexempel från Länsförsäkringar hur banken avslutar "kundens engagemang", med tillägget att beslutet inte går att överklaga. Foto: Facebook[/caption]

"Sinnessjukt kontrollbehov"

En person delger ett typiskt vittnesmål om hur han fått ett hotfullt meddelande från banken där man deklarerar att de har rätt att frysa hans konto om "kundkännedom" inte uppnås. ”Jag lever ett 100 procent ärligt och laglydigt liv. Det enda 'konstiga' är en hobbyverksamhet som inbringar lite extra kulor då och då (swish), men det skattar jag ju för. Måste jag veta ALLT om mina köpare eller vad menar dom? Sinnessjukt kontrollbehov. Är sjukt less på översitteri, kontrollbehov och detaljstyrning av enkla, laglydiga och hederliga människor. Vart fan är vi på väg egentligen?”, frågar han sig. En annan berättar att banken hotar att frysa hans företags konto och ekonomiska resurser av samma skäl och beskriver agerandet som ”maffiametoder”. ”Bankerna är för sorgliga. Nu skickar de ut och ber om kundkännedom för min mamma som dött nyligen. Innan bouppteckningen är klar så är kontot spärrat för utbetalningar”, vittnar en tredje. Notoriskt återkommande är också att banken undviker att besvara frågor om processerna de ställer sina kunder inför. I bästa fall hänvisas till anonyma beslutsfattare inom organisationen, som såväl bankens ledning som kundtjänsten skjuter ifrån sig ansvaret till. Desperata svenskar berättar om hur deras barns sparkonton blivit spärrade och hur avstängningarna riskerar att de vräks från sina hem på grund av rent praktiska svårigheter att betala räkningar. Även föräldrar med många barn att försörja och åldringar utan kunskaper om digital teknik eller förståelse för vad banken egentligen efterfrågar blir utkastade utan pardon. ”Skulle logga in o betala räkningar...möts av att dom stängt av kontot.. fick ringa för att lyckas logga in...’kundkännedom’ när jag varit kund i 40 år”, skriver en kund. [caption id="attachment_139327" align="alignnone" width="640"] Typiskt vittnesmål om en sexbarnsmamma som fått sitt konto nedstängt. Foto: faksimil/Facebook[/caption] ”En sexbarnsmamma får sitt konto och framtida konton avstängt, efter att ha svarat på deras patetiska brev om kundkännedom. Efter att ha varit superärlig om allt, och skrivit att det fanns transaktioner från mig till min exfru gällande barnbidrag som de hade funderingar över och inte en krona mer eller mindre, så valde de att stänga ner alla hennes basala tjänster och framtida nyöppnande av konton hos dem? Kan man anmäla banken?”, kommenterar en annan.

Svarar på bankens frågor - får ändå sina konton stängda

Talande är de återkommande vittnesmålen om hur människor lagt ner många dagars arbete på att svara på bankens förfrågningar i form av att leta upp kvitton och att i detalj försöka beskriva flera år gamla transaktioner. Ansträngningarna möts dock ofta av ett kompakt ointresse från bankens sida. ”Då sa Länsförsäkringar upp mitt konto. Har svarat på tre utskick som dom undrar över men det är tydligen inte bra nog”, skriver en uppgiven kund hos Länsförsäkringar Bank. I många fall handlar det om att banken anser att man inte i tillräcklig detalj kunnat redogöra även för små kontantuttag eller swish-överföringar. Har man frågor finns det heller ingen att prata med – man är helt utlämnad till den anonyma kundkännedomsavdelningens godtycke. Bevisbördan läggs konsekvent hos kunderna, som betraktas som skyldiga även i fall där motsatsen bevisas. ”Såhär slutade min relation med Läns. Där har jag haft bl.a ett lån på en brf på en miljon och har fortfarande en pensionspar på 80k. Jag kunde inte redovisa alla swish och även ett kontantuttag 22/12 på 1.600kr! Två dagar före jul. Hur ...vad jag gjort av pengarna!? Eh..ja, jag sa att jag vill prata med en ansvarig som beslutat i ärendet, det gick inte för sig.” Andra berättar om hur banken spärrat deras konton när de inte lyckats svara tillräckligt detaljerat på vad de ska köpa för sina pengar. ”Jag kan alltså inte handla, tanka bilen, betala räkningar, köpa mat till mina djur, åka till veterinären med sjukt djur eftersom man får betala med en gång. Har Swedbank verkligen rätt att göra så här?" undrar en kund hos Länsförsäkringar Bank. En annan kund hos samma bank berättar hur han plötsligt fick hem ett 50 sidor långt brev där han skulle redovisa varenda transaktion, insättning och överföring under det senaste året. Efter två dagars arbete skickades de efterfrågade uppgifterna in – varpå banken ändå beslöt att avsluta kontot utan vidare kommentarer. ”Ingen på LF ville diskutera det ens”, konstaterar han. Andra berättar om hur Länsförsäkringar plötsligt stängt av konton efter att de swishat sina partner småsummor och kvitton sedan inte kunnat presenteras. ”De tolkar lagen om Kundkännedom mest nitiskt av alla banker jag vet i alla fall. De avslutade mitt konto trots att de fått precis alla underlag de begärde och det var småsummor vi snackar om. Och det fanns ingen att prata med när man ringde för den avdelningen som har hand om sånt går inte att prata med sa dom och beslutet gick inte att överklaga”, skriver en upprörd man som varit kund i banken.

Utbredd känsla av rättslöshet

Genomgripande är den desperata känslan av rättslöshet som uttrycks från många svenskar gentemot det systematiska maktmissbruket. Som privatperson riskerar det att bli både dyrt och framförallt komplicerat att ens försöka sätta igång en juridisk process mot banken, och ytterst få vågar ta den risken. På recensionsportaler där kunder kan lämna omdömen om bankerna kan man läsa ytterligare otaliga liknande vittnesmål om hur man hastigt kastats ut från banken med hänvisning till att kundkännedomen anses vara otillräcklig. Något genuint intresse av att lära känna kunden tycks dock inte finnas i dylika fall. ”Jag fick frågan om kundkännedom (inga konstigheter) men även om mina transaktioner. Skickade allt jag har 2 ÅR bakåt i tiden från Skatteverket, annan bank, Försäkringskassan med mera, men det räckte tydligen inte”, skriver en kund i Länsförsäkringar bank. ”Fick krav på bevis vars min lön kommer ifrån, mitt utökade bolån i annan bank och sparpengar, till och med små swishar? Fastän uppgifter är inskickade så fryser de kontot. När man uppsöker kontor eller ringer dit finns det ingen som har behörighet. Så nu står man med en låst lön, utan att kunna betala räkningar eller köpa mat”, skriver en annan. ”Efter att ha varit trogen kund i över 20 år, så stänger dom ner mitt bankkonto med motiveringen att de inte har någon bra kundöversyn med hänvisning av penningtvättlagen. Spelar ingen roll att man skickat in utdrag över alla insättningar och uttag under aktuell period”, skriver en tredje kund. I Falu-Kuriren undrar bland annat den pensionerade polisen Tore Strand vad Länsförsäkringar egentligen håller på med – och konstaterar att de konsekvent vägrar föra dialog med kunder vars konton de ofta på förhand verkar ha bestämt sig för att stänga ner. ”Försökte under tre dagar att via telefon komma i kontakt med den person som är chef på Länsförsäkringar bank utan att lyckas. Meddelanden lämnades vid varje tillfälle. Ringde sedan till telefonbanken för att försöka komma i kontakt med författaren till brevet. Den jag talade med vägrade uppge namnet på denne”. Han frågar sig vidare varför banken inte gör en riktig polisanmälan om de tror att kunden ägnar sig åt olagligheter och menar det ”tyder på en häpnadsväckande inkompetens” att bankernas utredningar bedrivs med anonyma brev utan att faktiskt prata med kunderna. ”När sedan en person som chef och arbetsledare vägrar att svara på meddelanden så är måttet rågat. Hur kan man bedriva en verksamhet på det här viset? Borde inte kunden stå i fokus?” frågar han sig.

Bankdiktaturen måste raseras

Isac Boman — Fri, 23 May 2025 16:26:44 +0000

En gång i tiden betraktade många svenskar bankerna som en grundläggande funktion i samhället som faktiskt underlättade medborgarnas vardag. Idag är situationen den motsatta, där bankerna istället agerar som en maktfullkomlig statsmakt med närmast totalitär kontroll över vårt ekonomiska liv och våra medborgerliga friheter. Att från en dag till en annan upptäcka att man inte längre kan använda sitt bank-id, komma åt sitt bankkonto, betala räkningar, köpa mat eller föra över pengar för hyran är ett stressmoment som heter duga. Plötsligt har du i praktiken blivit utestängd från samhället – utan att du har dömts i en domstol eller ens misstänks för något brott. Någon konkret brottsmisstanke finns nästan aldrig, och bankernas domar är i regel lika godtyckliga som de är fattade på diffusa grunder. Faktum är att det räcker med att bankerna anser att dina ekonomiska transaktioner ”avviker” eller att de ser en ”förhöjd risk” att någonting inte faller i bankens smak. Bevisbördan ligger samtidigt på dina axlar. Du är skyldig till motsatsen bevisats – och du kan i praktiken inte räkna med något rättsskydd. Det kan låta som en mardröm i en dystopiskt deckare, men det är den skrämmande verkligheten som en allt större del av Sveriges befolkning personligen också får uppleva på nära håll. Nyligen uppmärksammade Nya Dagbladet att så många som 160 000 konton stängts ner i Sverige – på bara tre år, och av allt att döma har nedstängningarna bara ökat sedan dess. Det är surrealistiska siffror som med all önskvärd tydlighet visar att huvudsyftet med nedstängningarna aldrig varit att försöka bekämpa ”terrorism”, organiserad brottslighet eller liknande floskler som endast används som förevändning för att införa och fördjupa den bankdiktatur vi nu de facto lever under.

Bevisbördan ligger samtidigt på dina axlar. Du är skyldig tills motsatsen bevisats – och du kan i praktiken inte räkna med något rättsskydd

Med andra ord har ungefär två procent av den vuxna befolkningen hittills drabbats av bankernas repression och fått sin tillvaro uppochnedvänd – och där möjligheterna att få rätt mot bankjättarna i regel är minimal. Otaliga svenskar vittnar om att frekventa insättningar eller uttag av kontanter eller återkommande swishbetalningar är sådant som fått bankernas lampor att lysa rött och att snabbt kasta ut kunder som varit trogna sedan decennier tillbaka. Andra får sina konton nedstängda för att de flyttar utomlands. Den rådande situationen har undergrävt förtroendet inte bara för det finansiella systemet, utan för samhällskontraktet som sådant. Det är en bisarr situation när bankernas AI-algoritmer ska utgöra underlag för vem som får eller inte får betala sin hyra. Det är rättsväsendet, inte Länsförsäkringar, Nordea eller Swedbank, som ska bedöma om något brott faktiskt har begåtts.

Agerar domare och bödel

Än värre är att bankerna ofta tycks agera utifrån tydligt politiska motiv. Oberoende medier och aktörer lider särskilt hög risk att få sina konton nedstängda om de uppfattas som kontroversiella eller om deras åsikter avviker från de narrativ som makten för fram. I praktiken innebär detta en totalitär form av censur, där bankerna som institution med monopolliknande makt över ekonomiska flöden agerar både domare och bödel utan att behöva ta ansvar för konsekvenserna. Drabbade vittnar konsekvent om att det ofta inte ens är möjligt att få tala med ansvariga från banken.

Det är rättsväsendet, inte Länsförsäkringar, Nordea eller Swedbank, som ska bedöma om något brott faktiskt har begåtts

Det kommer kanske inte som en nyhet för den som följt omvärldsbevakningen att en liten grupp ekonomiskt inflytelserika aktörer de facto styr västvärlden och på många sätt är en drivande aktör inom storpolitiken. Bankerna har tillskansat sig en orättfärdig maktposition som i praktiken trumfar en statlig myndighets befogenheter, med makten att sanktionera och straffa enskilda medborgare efter eget godtycke. Det hög tid att bygga en folkrörelse som en gång för alla gör slut på detta maktmissbruk. Så här kan det helt enkelt inte få fungera i ett samhälle som gör anspråk på att vara en demokrati. Nya Dagbladets pågående rättsfall mot Länsförsäkringar Bank, som avgörs i ett första skede i tingsrätten i början av september, ska därför ses som ett uttryck för något mer än upprättelsen för ett oberoende mediehus gentemot en storbanks godtyckliga förfaranden. Det större allvaret blir särskilt påtagligt när en storbank med ideologiska förtecken brännmärker tidningen som en "extrem tidskrift", och med detta i praktiken försöker rentvå sitt illa dolda övergrepp på det demokratiska fundament pressfriheten utgör. Nya Dagbladet, ska det noga betonas och påminnas om, är långtifrån den enda oppositionella röst som utsatts för liknande övergrepp från bankdiktaturens långa arm. Vem är det egentligen förutom bankerna och deras lobby som anser att det är rimligt att privata institutioner ska ha en närmast total makt över vår ekonomiska frihet? En bank som missbrukar sin ställning, och exempelvis stänger ner en persons konto eftersom denna skrivit misshagliga saker på sociala medier, borde förlora sitt tillstånd att bedriva bankverksamhet överhuvudtaget. I nuläget är det många inom banksektorn som borde avtjäna långa fängelsestraff för det systematiska maktmissbruk man gjort sig skyldiga till under lång tid, som inte bara har orsakat stora mänskliga lidanden utan dessutom åsamkat det demokratiska samhällsskicket allvarliga skador. Finansinspektionen och regeringen har riktat försiktig kritik mot bankrepressionen och med mjuk röst efterlyst att fler måste tillåtas att ha grundläggande betaltjänster. Det är ett positivt steg i rätt riktning, men ett litet sådant, och i den större bilden ett otroligt svagt gensvar i en situation som fullständigt har urartat.

En fråga om demokratiska fundamenta

Vi står vid ett vägskäl där ett folkligt gensvar nu är lika berättigat som det är nödvändigt. Om inget görs, riskerar bankernas makt att cementeras och expandera ytterligare tills dess att medborgarnas ekonomiska liv punktmarkeras och detaljstyrs in i minsta detalj, där minsta ”tveksamma” transaktion riskerar att få absurda konsekvenser. Det är naivt att tro att Nya Dagbladets rättskamp ensamt kan ändra på själva systemet som sådant, men det har satt storbanken Länsförsäkringars moraliska trovärdighet i gungning inför en öppen offentlighet. Ytterst måste detta dock leda längre, där stränga grundlagsskydd tydligt begränsar bankernas rätt att stänga konton utan rättssäkra förfaranden. Det är ingen liten fråga; det är en fråga om att återupprätta demokratin; medborgarnas grundläggande frihet och att säkra folkets rätt till deltagande i samhällslivet. Bankdiktaturen måste raseras för att de demokratiska fundamenten ska kunna återbyggas. I förlängningen måste bankernas roll i samhället omvärderas i grunden, om Sverige ska ha ett legitimt anspråk på att vara en demokrati.

Det är en fråga om att återupprätta demokratin; medborgarnas grundläggande frihet och att säkra folkets rätt till deltagande i samhällslivet

Verkligheten är samtidigt att den politiska viljan i regnbågspartiernas riksdag saknas för att genomföra detta, och det krävs en omfattande folkrörelse för att meningsfulla reformer på sikt ska bli möjliga. Med ditt stöd har vi nu chansen att tillsammans sätta ett avtryck som går bortom tingsrättens dom i september. Isac Boman

Nya Dagbladets advokat står utan arvode efter bankens sabotage

Jan Sundstedt — Thu, 22 May 2025 19:39:00 +0000

Det pågående rättsfallet mellan Länsförsäkringar Bank och NyD är det första i en serie planerade stämningar och handlar om ett bankkonto för den stiftelse för oberoende medier som i praktiken kidnappats av banken. Bankkontot har man fryst under två och ett halvt års tid, inklusive stiftelsens kapital på 100 000 kronor som Länsförsäkringar Bank fortfarande håller inne, vilket saboterat stiftelsens arbete och möjlighet att verka. Frysningen var startskottet på en serie attacker mot tidningen och dess mediehus, som slutade med att man även stängde ned redaktionsledningens privata bankkonton. Nedstängningarna skedde så snabbt att man till och med bröt mot den lagstadgade minimala tidsfrist som banken måste upprätthålla mot privatpersoner även i de fall man har godtagbara skäl att stänga ett bankkonto. Bankens tvära kast skedde i slutet av 2022, efter att man initialt meddelat att man välkomnar den blivande stiftelsen som kund i banken med genomförd kundkännedom, samt godkänt att stiftelsen kan mottaga donationer på det bankkonto där stiftelsen sedan satte in sitt stiftelsekapital för att kunna inleda sin verksamhet. När stiftelsen fått sitt organisationsnummer och återkom till banken för att slutligen få disponera sitt bankkonto, meddelande man dock plötsligt att någon tillgång inte kommer att ges och att dispositionen över kontot inte kommer att överlämnas till stiftelsen, trots att det öppnats i stiftelsens namn och innehåller stiftelsens enda och egenmäktiga kapital. Till dags dato upprätthåller man därtill blockaden av den oberoende mediestiftelsens bankkonto där de stiftade medlen fortfarande ligger. Nya Dagbladet inledde efter detta en rättsprocess mot storbanken, med det första målet att slå fast att banken har agerat lagvidrigt i sin blockad av mediestiftelsens bankkonto.

Advokaten står utan ersättning efter nytt sabotage

Under den pågående rättsprocessen, där Nya Dagbladet fått ansamlade kostnader för advokatens arbete med att driva rättsfallet, har situationen blivit mer akut då banken vägrat att ombesörja fakturor för stiftelsens advokatarvoden med medlen man håller inne på. Banken vägrar alltså inte bara att ge stiftelsen möjlighet att själv disponera pengarna på sitt bankkonto, man saboterar dessutom rättsprocessen genom att stiftelsen inte kan försvara sig med sina egna medel, vilket försatt mediehuset och advokaten i en ekonomisk knipa. "Den info jag fått till mig är att eftersom det pågår en domstolsprocess i det här ärendet så måste ni ta eran begäran vidare via erat juridiska ombud", skriver stiftelsens handläggare på banken, som vägrat att ombesörja stiftelsens rättskostnader med stiftelsens egna medel som låsts inne på banken. – Jag har aldrig varit med om att en bank på det här sättet förvägrar en kund att använda sina egna medel. Det blir särskilt anmärkningsvärt när det handlar om att försvara sig i en rättsprocess där banken själv är part i målet, säger stiftelsens advokat Carl Ridderstråle. – Arbetet med processen har blivit omfattande och stiftelsen har rätt att betala advokatfakturor med sina egna pengar. Att det råder tvist om rätten till konto har inte med saken att göra, fortsätter advokaten.

Insamling ska hålla advokaten igång

Chefredaktören Markus Andersson säger att man för att klara den kritiska situationen och kunna driva rättsfallet i mål nu startar en insamlingskampanj för att finansiera advokatens helt avgörande arbete i processen. – Efter att Länsförsäkringar tydligt eskalerat fallet med sina nya attacker har vi bara att välja på att kasta in handduken eller att försöka samla in ytterligare medel för att fortsätta strida i målet, säger Andersson. Rättsförhandlingarna är fastslagna av Södertörns tingsrätt till början av september och målet är att hålla advokaten flytande till hösten, förklarar chefredaktören. – Vi och vår sida är säkra på att vi har rättvisan på vår sida, men verkligheten är också att vår verksamhet inte är anpassad för denna typ av tunga rättsfall, medger Andersson som betonar att man inte kommer att ge sig och ber om läsarnas stöd i den nya fasen av rättsfallet. – Det handlar i praktiken om några hundra tusen som vi behöver för att klara att driva detta i mål i höst. Så länge vi fortsätter ha allmänhetens stöd kommer vi att dra detta så långt som det krävs för att rättvisa ska skipas, inte bara för vår egen upprättelse utan som en revansch för alla tusentals oskyldiga människor som fått sina liv och verksamheter förstörda av bankerna på samma sätt, säger Andersson som påminner om den potentiellt vidare betydelsen av rättsfallet. – Detta måste nog ses som ett betydande vägskäl för pressfriheten och för Sverige som demokratisk rättsstat. Bankdiktaturen kan inte få ta sig sådana här friheter och vi vill att det här rättsfallet ska bli början till en förändring som verkligen betyder något, avslutar chefredaktören.

Rättegången närmar sig: Nu går Länsförsäkringar Bank till politisk attack mot Nya Dagbladet

Jan Sundstedt — Wed, 21 May 2025 18:34:13 +0000

Under många år har Nya Dagbladet uppmärksammat missförhållanden och korruption både hemma i Sverige och i omvärlden. Inte minst har tidningen rapporterat om ett exceptionellt omfattande maktmissbruk hos storbankerna där många tusentals människor nu stängts ute ur samhällslivet och fått sina liv förstörda genom att de nekats bankkonton, eller låsts ute från grundläggande banktjänster som utgör basen för att vara en del av det moderna samhället överhuvudtaget. Även NyD och tidningens medarbetare har i allra högsta grad mött denna form av repression i samband med att tidningens bolagskonton och även redaktionsledningens privata konton under dramatiska omständigheter stängdes ned av Länsförsäkringar Bank i slutet av 2022, som i så många andra fall med hänvisning till ”bristande kundkännedom” – det svepskäl som systematiskt används som förevändning för att låsa tiotusentals hederliga människor och verksamheter ute från sina egna pengar. Storbanken har sedan dess ihärdigt fortsatt att blockera tillgången till bankkontot för en stiftelse med ändamålet att främja oberoende journalistik. Även trots att det befintliga skyddet gentemot bankerna är svagt verkar det tämligen klart att bankens agerande varit rättsvidrigt, varpå NyD valt att dra Länsförsäkringar Bank till domstol. Detta enligt tidningsledningen inte endast för att ge mediehuset upprättelse efter övergreppet utan framförallt för att statuera exempel och markera att bankernas godtyckliga nedstängning inte är förenlig med en modern demokratisk rättsstat med syftet att åstadkomma ett prejudikat för att få ett slut på bankernas farliga beteende med att stänga ned bankkonton. – Det är tydligt att taktiken har varit att knäcka oss med det över 30 sidor långa svaromålet till tingsrätten som är fullt med ideologiska och politiska angrepp som helt saknar relevans i rättsfallet kring den oberoende mediestiftelse vars bankkonto med tillgångar man fryst med syftet också att vi inte ska ha råd att finansiera en advokat hela vägen i mål, säger Nya Dagbladets chefredaktör Markus Andersson om utvecklingen av rättsfallet. Istället för att bemöta sakfrågan eller kompromissa i den pågående rättsprocessen, som alltså handlar om att man bör öppna den stiftelse man stängt ned, har banken i ett nytt skede av rättsprocessen istället gått till öppet angrepp på redaktionsledningen och tidningens verksamhet - med starkt politiska och ideologiska förtecken.

Bankens ställningstagande: NyD en "extrem" publikation

Redan i ett tidigt stadium har det funnits en misstanke om att mediehuset och stiftelsen angripits av politiska skäl – och att operationen från Länsförsäkringar Bank tydligt framstått som att den motiverats av fientlighet mot tidningens journalistik. I ett yttrande till Södertörns tingsrätt bekräftar nu också banken genom sina advokater dessa farhågor, där man lägger stort fokus på att ideologisera NyD, tidningens redaktion och även den separata stiftelse vars konto man valt att frysa. I detta tar banken stöd av smutskastning från den obskyra vänsterextrema underrättelsegruppen kring Stiftelsen Expo, ett projekt som har sina historiska rötter i den våldsbejakande så kallade autonoma miljön och i nuläget är nära förbunden med den internationella judisk makt-rörelsen, framförallt med den högerextrema amerikanska lobbygruppen ADL som är en uttalad systerorganisation. [caption id="attachment_143605" align="alignnone" width="640"] Tre av Nya Dagbladet avslöjande LF-chefer som arbetade med centrala funktioner på bankens anonyma avdelning där man verkade för nedlåsning av stiftelsens och redaktionsledningens privata bankkonton. Till vänster Susann Fredriksson, centralt funktionsansvarig för penningtvättsfrågor. Mitten: Christian von Ahlefeld, compliance-chef. Till höger Ellinor Örtegren-Johansson, chef för "Financial Crime Prevention". Montage. Foto: Privat/Facebook/LinkedIn[/caption] Banken motiverar sitt tilltag mot den oberoende stiftelsen, som alltså utgör en helt separat juridisk person gentemot tidningen Nya Dagbladet, med ett ideologiskt resonemang där man skandaliserar att NyD uppmärksammat dylika judiska maktlobbygrupper och att tidningen i ett annat tidigare sammanhang även lanserat en kampanj för att uppmärksamma FN-stadgans skydd mot folkmord som en replik på den pågående befolkningsutbytespolitiken i Väst, sakfrågor och projekt som banken menar bevisar att NyD är en "extrem tidskrift". Man försöker därtill också misstänkliggöra NyD genom en mer än 10 år gammal annons av tusentals på tidningen för en firma som säljer bildelar från Tyskland där företagaren haft ukrainskt etniskt påbrå, något som bankens advokater menar ska vara till ytterligare belastning för tidningen.

Fortsätter undvika sakfrågan

Utspelen från banken fortsätter i det hela 33 sidor långa svaromålet. Liksom tidigare undviks själva sakfrågan i princip fullständigt gällande att banken brutit mot befintlig lagstiftning när man blockerat stiftelsen från att mottaga finansiering och bedriva sin verksamhet. Ansvariga för Länsförsäkringar Bank förklarar inte heller närmare vad syftet är med de starkt laddade politiska och ideologiska ställningstaganden man väljer att göra i rättsfallet, men Nya Dagbladets chefredaktör Markus Andersson menar att mycket tyder på att det i brist på alternativ handlar om en strategi att försöka skärra tingsrättens så kallade nämndemän, som är tillsatta av riksdagspartier. – Länsförsäkringar fortsätter gång på gång att visa att man inte har några som helst moraliska betänkligheter i denna affär, kommenterar Nya Dagbladets chefredaktör Markus Andersson. – Man verkar självmedvetna nog att inse att man agerat fel i sak, men det kan man förstås inte erkänna utåt. Det alternativ som då återstår i det svenska rättssystemet är att satsa de resurser man har på att försöka skjuta budbäraren istället, genom att försöka skrämma de politiska nämndemännen i tingsrätten. De verkar helt enkelt hoppas på att sakfrågan över bankens agerande kanske skyms om man lyckas få dem att tänka att vi är riktigt hemska personer, fortsätter chefredaktören.

Skandaliserar kontantuttag

Vid sidan av den politiskt formulerade attacken argumenterar bankens advokater för att det är suspekt att Nya Dagbladet accepterar donationer av sina läsare i form av kontanter. Även det faktum att tidningen välkomnar kryptovalutadonationer utmålas som skandalöst. Det faktum att människor kan skänka pengar till tidningen anonymt och utan risk för att bli spårade är något som banken uppger att man tar mycket allvarligt på, där advokaterna genom skärmdumpar på Nya Dagbladets hemsida vidare ”bevisar” och skandaliserar att NyD möjliggör för integritetsvänliga donationer. Man har också synpunkter på att personerna bakom Nya Dagbladet gjort privata uttag av kontanter, under den aktuella perioden omfattande i snitt drygt 1800 till 3000 kronor i månaden. Detta menar man sammantaget motiverar bankens beslut att sabotera stiftelsens journalistiska verksamhet och fortsätta hålla den blockerad. ”Uttag av kontanter i den storleksordningen är, i dagens kontantlösa samhälle, anmärkningsvärda”, menar man bland annat.

Redaktörerna om Länsförsäkringar: "Totalitära attityder"

NyD:s nyhetschef, Isac Boman, kommenterar bankens beteende som "bisarrt men inte förvånande" att Länsförsäkringar åter visar tydliga tecken på en djupt antidemokratisk internkultur. – Banker finns egentligen till för att tjäna och spara hederliga medborgarnas pengar, på våra villkor. De totalitära attityder som Länsförsäkringar Bank uppvisar är givetvis lika motbjudande som de är demokratiskt problematiska, men likväl tror vi att de fortsätter att tjäna väl som ett pedagogiskt exempel på graden av moralisk förruttnelse som i nuläget präglar branschens internkultur, menar Boman. – Det är därför en självklar, enkel och viktig demokratisk protesthandling mot deras maktanspråk och det kontantlösa samhället de tvingar på oss att ta ut så mycket kontanter vi bara kan om vi vill att det ska finnas kontanter även i framtiden. Det gör jag såklart personligen också, så mycket jag bara kan, tillägger han. Sammantaget menar banken att man, med utgångspunkt från sina ideologiska utgångspunkter, inte ska dömas av tingsrätten för brott för att ha fryst och blockerat de betydande donationer och medel som kan kopplas till den journalistiska stiftelsen. – Redan tidigare misstänkte vi ju att banken gått till angrepp av rent politiska skäl, för att vi utmanar mäktiga intressen. Att det skulle bli en så extremt politiskt formulerad attack riktad mot Nya Dagbladets journalistiska verksamhet får nog samtidigt beskrivas som direkt häpnadsväckande, säger NyD:s chefredaktör Markus Andersson om utvecklingen av rättsfallet. Rättsförhandlingarna är fastslagna av Södertörns tingsrätt till början av september, då det alltså kommer att avgöras i ett första skede om banken gjort sig skyldig till lagbrott när man blockerat stiftelsen för oberoende medier.