<?xml version="1.0" encoding="UTF-8"?><?xml-stylesheet type="text/xsl" href="https://nyadagbladet.se/wp-content/plugins/rss-feed-styles/public/template.xsl"?><rss version="2.0"
	xmlns:content="http://purl.org/rss/1.0/modules/content/"
	xmlns:wfw="http://wellformedweb.org/CommentAPI/"
	xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/"
	xmlns:atom="http://www.w3.org/2005/Atom"
	xmlns:sy="http://purl.org/rss/1.0/modules/syndication/"
	xmlns:slash="http://purl.org/rss/1.0/modules/slash/"
	xmlns:rssFeedStyles="http://www.lerougeliet.com/ns/rssFeedStyles#"
xmlns:media="http://search.yahoo.com/mrss/" >

<channel>
	<title>landsbygden &#8211; Nya Dagbladet</title>
	<atom:link href="https://nyadagbladet.se/tag/landsbygden/feed/" rel="self" type="application/rss+xml" />
	<link>https://nyadagbladet.se</link>
	<description>Morgondagens Dagstidning!</description>
	<lastBuildDate>Tue, 16 Jun 2026 05:02:34 +0000</lastBuildDate>
	<language>sv-SE</language>
	<sy:updatePeriod>
	hourly	</sy:updatePeriod>
	<sy:updateFrequency>
	1	</sy:updateFrequency>
	<generator>https://wordpress.org/?v=7.1</generator>

<image>
	<url>https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2021/11/cropped-nyd-logo-500-32x32.jpg</url>
	<title>landsbygden &#8211; Nya Dagbladet</title>
	<link>https://nyadagbladet.se</link>
	<width>32</width>
	<height>32</height>
</image> 
<rssFeedStyles:reader name="Digg Reader" url="http://digg.com/reader/search/https%3A%2F%2Fnyadagbladet.se%2Ffeed%2F"/><rssFeedStyles:reader name="Feedly" url="http://cloud.feedly.com/#subscription%2Ffeed%2Fhttps://nyadagbladet.se/feed/"/><rssFeedStyles:reader name="Inoreader" url="http://www.inoreader.com/?add_feed=https%3A%2F%2Fnyadagbladet.se%2Ffeed%2F"/><rssFeedStyles:button name="Like" url="https://www.facebook.com/sharer/sharer.php?u=%url%"/><rssFeedStyles:button name="G+" url="https://plus.google.com/share?url=%url%"/><rssFeedStyles:button name="Tweet" url="https://twitter.com/intent/tweet?url=%url%"/>	<item>
		<title>Varannan svensk vill sänka drivmedelsskatten</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/inrikes/majoritet-vill-sanka-skatten-pa-bensin-och-diesel/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Redaktionen]]></dc:creator>
		<pubDate>Tue, 16 Jun 2026 05:02:34 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Inrikes]]></category>
		<category><![CDATA[bensin]]></category>
		<category><![CDATA[diesel]]></category>
		<category><![CDATA[drivmedel]]></category>
		<category><![CDATA[Indikator Opinion]]></category>
		<category><![CDATA[landsbygden]]></category>
		<category><![CDATA[skatt]]></category>
		<category><![CDATA[Sveriges Radio]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=233395</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Fler svenskar är positiva än negativa till sänkta drivmedelsskatter. Stödet är starkast på landsbygden och bland Tidöpartiernas väljare, visar en ny opinionsmätning.</strong>

Undersökningen har gjorts av Indikator Opinion på uppdrag av P4. Enligt mätningen anser 52 procent av de tillfrågade att förslaget är mycket eller ganska bra. 29 procent tycker att det är dåligt eller ganska dåligt, medan 18 procent svarar varken eller.

Stödet är tydligast utanför städerna. Bland personer som bor på landsbygden är 61 procent positiva till en skattesänkning, rapporterar <a href="https://www.sverigesradio.se/artikel/varannan-svensk-for-sankt-bensinskatt-i-ny-undersokning" target="_blank" rel="noopener nofollow">P4</a>.

Bland Tidöpartiernas väljare (M, KD, L och SD) är stödet ännu högre: 76 procent tycker att förslaget är bra. Hos oppositionens väljare (S, V, MP och C) är bilden den omvända: 51 procent anser att sänkt bensin- och dieselskatt är ett dåligt förslag, medan 27 procent är positiva.

Enligt P4:s sammanställning genomfördes undersökningen mellan den 27 mars och 13 april. Totalt svarade 2 044 personer över 18 år och svarsfrekvensen var 46 procent.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Sju av tio förväntas bo i världens städer år 2050</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/ekonomi/sju-av-tio-forvantas-bo-i-varldens-stader-ar-2050/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/ekonomi/sju-av-tio-forvantas-bo-i-varldens-stader-ar-2050/#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Jan Sundstedt]]></dc:creator>
		<pubDate>Thu, 01 Aug 2024 07:49:32 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Ekonomi]]></category>
		<category><![CDATA[bostäder]]></category>
		<category><![CDATA[landsbygden]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=185703</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Andelen människor som bor i urbana områden förväntas fortsätta öka, enligt en färsk rapport från Statista baserat på prognoser från FN. Urbaniseringsgraden i Europa ligger enligt rapporten för närvarande i genomsnitt på över 80 procent.</strong>

Bland de Nordiska länderna är Island idag mest urbaniserat, där 94 procent bor i städer, att döma av en <a href="https://en.wikipedia.org/wiki/Urbanization_by_sovereign_state" target="_blank" rel="nofollow noopener">sammanställning</a> av den amerikanska underrättelsetjänstens data. Sveriges urbaniseringsgrad ligger på 88,7 procent, Danmarks på 88,5, Finlands på 85,8 medan Norge är minst urbaniserat på 84 procent.

Sett till hela Europa är länder som Slovenien, Slovakien, Serbien, Kroatien och Polen allra minst urbaniserade, där omkring 55-60 procent bor i städer.

Borträknat stadsstater som Monaco, San Marino och Singapore och Kuwait i Mellanöstern där urbaniseringsgraden är 100 procent, återfinns Belgien tillsammans med Uruguay i den globala toppen, båda med en urbaniseringsgrad på över 95 procent.

Bland de minst urbaniserade länderna i världen utanför Afrika, där urbaniseringsgraden generellt är mycket låg, återfinns bland annat Sri Lanka och Nepal i Himalayaregionen där 19,2 respektive 21,9 procent bor i städer.

[caption id="attachment_185709" align="alignnone" width="486"]<a href="https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2024/07/Statista-urbanisering.jpg"><img class="wp-image-185709 size-full" src="https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2024/07/Statista-urbanisering.jpg" alt="Statista / statistik urbanisering 2024" width="486" height="567" /></a> Bild från Statistas rapport.[/caption]
<h3>Flera faktorer påverkar urbaniseringen</h3>
I Kina är urbaniseringstrenden att döma av en färsk rapport från <a href="https://www.statista.com/chart/32595/estimated-share-of-population-residing-in-urban-areas-at-mid-year/" target="_blank" rel="nofollow noopener">Statista</a> utgående från <a href="https://population.un.org/wup/DataQuery/" target="_blank" rel="nofollow noopener">FN-data</a> en av de absolut snabbaste, där den ökat från endast 11,8 procent 1950, 64,8 procent idag till förväntade 80 procent 2050. Länder som Japan, Brasilien och Storbritannien förväntas ha över 90 procent av sina befolkningar boende i urbana områden år 2050.

Övriga länder i Nord- och Västeuropa förväntas ha nära 90 procent urbanisering samma år. I Sydeuropa förutspås urbaniseringen inte vara lika hög, 82,1 procent, medan Östeuropa ligger ytterligare något lägre i prognosen - på 79,4 procent. I USA beräknas 83,7 procent av befolkningen bo i städer år 2025, och gå mot en ökning till 89,2 procent år 2050.

Sett till hela världen uppskattas att sju av tio personer kommer att bo i städer år 2050, jämfört med lite över varannan person idag.

Rapportförfattarna konstaterar att det finns flera generella faktorer till att urbaniseringstrenden fortsatt. Så kallade "tryckfaktorer" kan exempelvis inbegripa att tvingas lämna ett landsbygdsområde på grund av naturkatastrofer, automatisering av jordbruket eller markfördelning, med färre arbetstillfällen på landsbygden som följd. Dragningsfaktorer kan se mer ut som bättre sysselsättnings- och utbildningsmöjligheter eller ett intresse för en annan livsstil.]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/ekonomi/sju-av-tio-forvantas-bo-i-varldens-stader-ar-2050/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Nedläggning av bankkontor hotar landsbygden</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/ekonomi/nedlaggning-av-bankkontor-hotar-landsbygden/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/ekonomi/nedlaggning-av-bankkontor-hotar-landsbygden/#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Sofie]]></dc:creator>
		<pubDate>Mon, 26 Feb 2024 13:07:49 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Ekonomi]]></category>
		<category><![CDATA[banker]]></category>
		<category><![CDATA[landsbygden]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=173800</guid>

					<description><![CDATA[<strong>38 kommuner i Sverige saknar helt bankkontor. Johan Grip, chefsekonom på Företagarna, menar att det är en "bekymmersam utveckling" som särskilt påverkar småföretagare.</strong>

De senaste 15 åren har bankerna stängt 1 069 kontor i Sverige, vilket innebär att det idag finns 918 kvar, främst landsbygden är drabbad och 38 av landets 290 kommuner saknar helt bankkontor, enligt en kartläggning från <a href="https://www.di.se/nyheter/bankdoden-hotar-landsbygden-krediter-bygger-pa-relationer/" target="_blank" rel="nofollow noopener">Dagens Industri</a>. Det motsvarar 13 procent av alla kommuner och ökar ständigt, särskilt påverkas bland annat åtskilliga småföretagare på landsbygden.

– <em>Det är en mycket bekymmersam utveckling som bara fortsätter. Vart jag än reser i Sverige så vittnar småföretagare om en uppgivenhet där nedlagda kontor och minskat intresse från bankerna slår mot deras verksamhet,</em> säger Johan Grip, som ansvarar för analysen av samhällsekonomiska frågor av betydelse för företag och företagande vid företagsorganisationen Företagarna, till tidningen.
<h3>"Maximera vinsten"</h3>
Grip menar att det får flera konsekvenser för småföretagare när det är långt till närmaste bankkontor, bland annat blir det svårare att exempelvis få ett banklån.

– <em>Alla krediter bygger på relationer och en förståelse för lokala förhållanden</em>, säger Grip. <em>Det har gått förlorat på många ställen.</em>

Enligt bankerna är bakgrunden den ökade digitaliseringen och att man med den kan ge samma service, utan att fysiskt vara på plats. Grip pekar dock mot att det istället skulle handla om att öka vinsterna hos bankerna och kallar deras agerande "krasst".

– <em>Det hade varit mer klädsamt om bankerna kunde säga att deras agerande handlar om att maximera vinsten. I stället vill de se sig själva som samhällsbärande institutioner, vilket blir lite skrattretande</em>, säger han.]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/ekonomi/nedlaggning-av-bankkontor-hotar-landsbygden/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Starlink från SpaceX nu tillgängligt i Sverige</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/it-overvakning/starlink-fran-spacex-nu-tillgangligt-i-sverige/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/it-overvakning/starlink-fran-spacex-nu-tillgangligt-i-sverige/#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Redaktionen]]></dc:creator>
		<pubDate>Mon, 07 Aug 2023 05:30:07 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[IT/Övervakning]]></category>
		<category><![CDATA[Clas Ohlson]]></category>
		<category><![CDATA[Internet]]></category>
		<category><![CDATA[landsbygden]]></category>
		<category><![CDATA[SpaceX]]></category>
		<category><![CDATA[Starlink]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=156387</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Elon Musks SpaceX har nu lanserat sin Starlink-tjänst i Sverige. Clas Ohlson, den välkända detaljhandelskedjan, blir första återförsäljare i landet att erbjuda SpaceX's Starlink-mottagare.</strong>

Starlink-tjänsten har på senare tid genomgått omfattande testning runt om i världen och är nu tillgänglig för kunder i Sverige. Med Starlink kan användare i avlägsna områden få tillgång till internet via satellit, vilket gör det till en potentiellt livsförändrande lösning för de som bor i områden där bredbandstjänster är otillgängliga eller otillräckliga.

Sweclockers rapporterar att Clas Ohlson nu erbjuder två versioner av Starlink-mottagaren. En konsumentvariant kallad Starlink Residential, med ett pris på 5 199 kronor, är utformad för att tillhandahålla internet till ett hushåll eller sommarstuga. Den andra varianten, Starlink Business, säljs för 27 999 kronor och är utformad för företag och privata användare med höga krav på datamängder och stabilitet. Båda versioner inkluderar en Starlink-märkt router som kopplas till mottagaren med USB-kabel.

Förutom att köpa hårdvaran, krävs det också att kunderna prenumererar på Starlink-tjänsten. Abonnemanget kostar 690 kronor per månad utan bindningstid, vilket gör det flexibelt och idealiskt för de som bara behöver tillfällig internetåtkomst. Abonnemang hanteras enkelt via en dedikerad app.

[caption id="attachment_156395" align="alignnone" width="640"]<a href="https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2023/08/starlink-receiver-roof.jpg"><img class="size-full wp-image-156395" src="https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2023/08/starlink-receiver-roof.jpg" alt="" width="640" height="726" /></a> Exempel där Starlink-mottagaren placerats på ett hustak.[/caption]
<h3>Enkel installation</h3>
Installationen av Starlink-systemet är avsiktligt enkel. Användaren behöver endast placera mottagaren utomhus där den har fri sikt mot himlen. Mottagaren är utrustad med en motor som automatiskt riktar den mot närmaste satellit.

När systemet är korrekt installerat, har användare tillgång till internet med hastigheter på mellan 25 och 220 Mbps, även om recensioner rapporterar en genomsnittlig hastighet på cirka 100 Mbps. Trots dess höga kostnad och instabilitet får Starlink i allmänhet positiva recensioner för sin enkla installation och förmåga att ge internetåtkomst till avlägsna områden.

Medan Clas Ohlson är den första återförsäljaren att erbjuda Starlink i Sverige, kan mottagarna också beställas direkt via Starlinks webbsida till ett något lägre pris på 4 900 kronor.

En karta som visar täckningsområdet för Starlink-systemet finns tillgänglig <a href="https://www.starlink.com/map" target="_blank" rel="nofollow noopener">här</a>.
<h3>Beakta hälsoaspekter</h3>
Som med all trådlös teknik bör man beakta hälsoaspekter ifrån elektromagnetiska fält vid installation i och kring sin bostad och levnadsmiljö samt undvika att placera sändare och mottagare i utrymmen där man tillbringar mycket tid såsom sovrum, vardagsrum etc.]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/it-overvakning/starlink-fran-spacex-nu-tillgangligt-i-sverige/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Snart betydligt dyrare att köra bil i städer</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/miljo/snart-betydligt-dyrare-att-kora-bil-i-stader/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/miljo/snart-betydligt-dyrare-att-kora-bil-i-stader/#comments</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Osignerad]]></dc:creator>
		<pubDate>Tue, 28 Jan 2020 15:29:45 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Miljö]]></category>
		<category><![CDATA[Energimyndigheten]]></category>
		<category><![CDATA[landsbygden]]></category>
		<category><![CDATA[trafik]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=72573</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Forskare vid IVL Svenska Miljöinstitutet och Chalmers tekniska högskola har analyserat hur en avståndsbaserad och geografiskt anpassad vägskatt kan utformas. Detta i samverkan med Energimyndigheten. Studien visar mot en effektivare användning av vägar, rättvisare fördelning av trafikens samhällskostnader och minskad trängsel i städer.</strong>

Trafikens kostnader för samhället är idag cirka 57 miljarder kronor varje år: Olyckor, vägunderhåll, buller och luftföroreningar. Skatteintäkterna från det nuvarande systemet uppgår till drygt 60 miljarder, men minskar då allt fler köper elbil.

<em>– Idag beskattas alla fordon med samma drivmedelsskatter och i stort sett samma fordonsskatt oberoende av var i landet som transporterna sker. Samtidigt finns det stora geografiska skillnader i hur mycket trafiken kostar samhället – i större städer kostar trafiken mer, på landsbygden mindre</em>, det säger Magnus Hennlock på IVL Svenska Miljöinstitutet.

Med en geografiskt anpassad vägskatt skulle ineffektiviteten och snedfördelningen minska. Idag är det relativt sett billigare för stadsbor att köra bil – på bekostnad av landsbygdens bilförare.

<strong>IVL:s studie har analyserat</strong> tre geografiskt indelade områden med följande resultat:
<ul>
 	<li>I större städer blir vägskatten för bensin- och dieselbilar 5–5,4 kronor per mil medan laddbara fordon får en vägskatt på knappt 4,8 kronor per mil.</li>
 	<li>I mindre städer och större vägar blir vägskatten omkring 1 krona per mil för bensin- och dieselbilar och 0,8 kr per mil för laddbara bilar.</li>
 	<li>På landsbygd tas ingen vägskatt ut för några fordon.</li>
</ul>
&#160;

<em>– En ny vägskatt kan omfatta både bensin- och dieseldrivna bilar samt laddbara bilar, om bensin- och dieseldrivna bilar alltjämt utgör en ansenlig andel av nybilsförsäljningen vid introduktionen. Ett införande av en vägskatt behöver då ske genom en skatteväxling mot skatt på drivmedel,</em> fortsätter Hennlock.

<em>– Med dagens drivmedelsskattenivåer skulle det innebära en sänkning till cirka två kronor per liter för diesel och fyra kronor per liter för bensin. Med dagens regler förutsätter det ett undantag från EU:s miniminivåer för beskattning av drivmedel.</em>

&#160;

<em>Källa: NB Nyhetsbyrån</em>]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/miljo/snart-betydligt-dyrare-att-kora-bil-i-stader/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>2</slash:comments>
		
		
			</item>
	</channel>
</rss>
