Landsbygd – Nya Dagbladet https://nyadagbladet.se Morgondagens Dagstidning! Fri, 24 Jul 2026 07:06:04 +0000 sv-SE hourly 1 https://wordpress.org/?v=7.1 https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2021/11/cropped-nyd-logo-500-32x32.jpg Landsbygd – Nya Dagbladet https://nyadagbladet.se 32 32 Tre av fyra äldre lantbrukare saknar utsedd efterträdare https://nyadagbladet.se/inrikes/fa-redo-ta-over-aldre-lantbrukare-lamnar/ Fri, 24 Jul 2026 07:06:04 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=235663 Svenskt lantbruk står inför ett omfattande generationsskifte. Bara 24 procent av lantbrukarna mellan 60 och 80 år har en efterträdare klar, samtidigt som mer än hälften planerar att lämna jordbruket inom fem år. Uppgifterna kommer från en ny undersökning från Jordbruksverket. Enkäten skickades till 2 013 jordbruksföretag som drivs som enskild firma, har en huvudbrukare mellan 60 och 80 år och har en standardiserad intäkt på drygt 100 000 kronor om året eller mer. Jordbruksverkets metodredovisning visar att 1 244 företag lämnade giltiga svar. Resultaten har sedan räknats upp för att ge en bild av målgruppen i hela landet. Skillnaderna mellan olika driftsinriktningar är stora. Bland mjölkföretagarna har lite mer än hälften en efterträdare utsedd, vilket är betydligt mer än genomsnittet för samtliga undersökta gårdar.

Familjen tar oftast över

När en efterträdare finns kommer personen i 88 procent av fallen från den närmaste familjen. Två procent kommer från den övriga släkten och tio procent kommer utifrån. Nästan sju av tio utsedda efterträdare arbetar redan i jordbruksföretaget. Utanför Knivsta driver Olle Linder en av gårdarna där ett generationsskifte förbereds tillsammans med sonen Joel. Familjen har brukat gården sedan 1930-talet och Joel håller nu på att ta över ansvaret, rapporterar Sveriges Radio. Joel Linder beskriver valet som mindre självklart än det framstod när han var yngre. Med tiden har han fått en tydligare bild av ansvaret, arbetsinsatsen och kraven som följer med att driva gården vidare.

Höga kostnader försvårar skiftet

Att det finns intresserade yngre personer innebär inte automatiskt att ett generationsskifte kan genomföras. Lantbruksfastigheter, maskiner och andra nödvändiga investeringar innebär stora kostnader, vilket kan göra det svårt för en ny ägare att finansiera övertagandet. — Jag tror att viljan att driva lantbruk finns, men det kan många gånger vara ett stort ekonomiskt hinder att komma över för att ta över en gård eller köpa en gård, säger Olle Linder till Sveriges Radio. Undersökningen visar därmed både hur många äldre brukare som närmar sig ett avslut och hur beroende generationsväxlingen fortfarande är av familjeband, finansiering och att efterträdaren redan har en praktisk anknytning till gården.]]> Fler norska mackar läggs ner https://nyadagbladet.se/norden/norska-mackar-laggs-ner/ Mon, 25 May 2026 04:51:44 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=231350 Hundratals norska bensinstationer har lagts ned på bara några år. Nu kommer varningar om att utvecklingen kan försvaga drivmedelsberedskapen, särskilt utanför de större städerna. Norge har länge lyfts fram som ett föregångsland för elbilar. Men samtidigt som bilparken elektrifieras blir stationsnätet allt glesare. Enligt Nettavisen har 430 bensinstationer lagts ned i Norge sedan 2020. En analys från Menon Economics beräknar att landet kan ha omkring 730 bemannade stationer kvar år 2034, jämfört med omkring 1 200 år 2012.

Oro för beredskapen

Forsvarets forskningsinstitutt, FFI, har pekat på drivmedelsförsörjningen som en sårbar del av den norska beredskapen. Om avståndet till närmaste station ökar kan det få konsekvenser för både vardag, transporter och krishantering. — Vi håller på att förlora det bemannade stationsnätet längs norska vägar. Det sker nu, och det går fort, säger Phillip André Charles, näringspolitisk rådgivare på den norska arbetsgivar- och branschorganisationen Virke, till Nettavisen. Organisationen menar att regelverket gör det svårt för stationerna att konkurrera med livsmedelsbutikerna. Charles beskriver situationen som att det inte handlar om konkurrens, utan om ”avveckling genom regelverk”. Även Senterpartiets Geir Pollestad varnar för följderna. Han menar att bensinstationer på landsbygden måste ses som en del av infrastrukturen. — Stortinget har bestämt att drivmedelsberedskapen ska stärkas. Då behöver vi också bensinstationer som ser till att det finns drivmedelslager där folk bor, säger han. Den norska regeringen tonar dock ner oron. Statssekreterare Ragnhild Sjoner Syrstad uppger att Norge har god tillgång till drivmedel över hela landet och ”robusta system” för försörjning. Enligt Statistisk sentralbyrå fanns det vid utgången av 2025 omkring 945 000 elbilar i Norge – men också 950 000 dieselbilar och 678 000 bensinbilar. Utöver dessa tillkommer lastbilar, traktorer, arbetsmaskiner och beredskapsfordon, där diesel och andra flytande drivmedel fortfarande är avgörande.]]>