<?xml version="1.0" encoding="UTF-8"?><?xml-stylesheet type="text/xsl" href="https://nyadagbladet.se/wp-content/plugins/rss-feed-styles/public/template.xsl"?><rss version="2.0"
	xmlns:content="http://purl.org/rss/1.0/modules/content/"
	xmlns:wfw="http://wellformedweb.org/CommentAPI/"
	xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/"
	xmlns:atom="http://www.w3.org/2005/Atom"
	xmlns:sy="http://purl.org/rss/1.0/modules/syndication/"
	xmlns:slash="http://purl.org/rss/1.0/modules/slash/"
	xmlns:rssFeedStyles="http://www.lerougeliet.com/ns/rssFeedStyles#"
xmlns:media="http://search.yahoo.com/mrss/" >

<channel>
	<title>Läkartidningen &#8211; Nya Dagbladet</title>
	<atom:link href="https://nyadagbladet.se/tag/lakartidningen/feed/" rel="self" type="application/rss+xml" />
	<link>https://nyadagbladet.se</link>
	<description>Morgondagens Dagstidning!</description>
	<lastBuildDate>Wed, 09 Apr 2025 04:36:41 +0000</lastBuildDate>
	<language>sv-SE</language>
	<sy:updatePeriod>
	hourly	</sy:updatePeriod>
	<sy:updateFrequency>
	1	</sy:updateFrequency>
	<generator>https://wordpress.org/?v=7.1</generator>

<image>
	<url>https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2021/11/cropped-nyd-logo-500-32x32.jpg</url>
	<title>Läkartidningen &#8211; Nya Dagbladet</title>
	<link>https://nyadagbladet.se</link>
	<width>32</width>
	<height>32</height>
</image> 
<rssFeedStyles:reader name="Digg Reader" url="http://digg.com/reader/search/https%3A%2F%2Fnyadagbladet.se%2Ffeed%2F"/><rssFeedStyles:reader name="Feedly" url="http://cloud.feedly.com/#subscription%2Ffeed%2Fhttps://nyadagbladet.se/feed/"/><rssFeedStyles:reader name="Inoreader" url="http://www.inoreader.com/?add_feed=https%3A%2F%2Fnyadagbladet.se%2Ffeed%2F"/><rssFeedStyles:button name="Like" url="https://www.facebook.com/sharer/sharer.php?u=%url%"/><rssFeedStyles:button name="G+" url="https://plus.google.com/share?url=%url%"/><rssFeedStyles:button name="Tweet" url="https://twitter.com/intent/tweet?url=%url%"/>	<item>
		<title>Svenska läkare: &#8221;Barnvaccinering går emot vetenskap och beprövad erfarenhet&#8221;</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/vetenskap/svenska-lakare-barnvaccinering-gar-emot-vetenskap-och-beprovad-erfarenhet/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/vetenskap/svenska-lakare-barnvaccinering-gar-emot-vetenskap-och-beprovad-erfarenhet/#comments</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Redaktionen]]></dc:creator>
		<pubDate>Fri, 24 Sep 2021 09:54:57 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Vetenskap]]></category>
		<category><![CDATA[barn]]></category>
		<category><![CDATA[covid-19]]></category>
		<category><![CDATA[covidvaccin]]></category>
		<category><![CDATA[Läkartidningen]]></category>
		<category><![CDATA[massvaccination]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=107688</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Folkhälsomyndigheten har nyligen beslutat att barn från 12 års ålder ska kunna injiceras med covidvaccin, trots att de flesta barn med covid-19 har lindriga symptom eller är asymptomatiska - samt att risken att dö som barn av sjukdomen är näst intill obefintlig.</strong>

<strong>Svenska barnläkarföreningen, Svenska skolläkarföreningen och Smittskyddsläkarföreningen ställer sig bakom beslutet, men nu går en lång rad läkare och specialister ut i en debattartikel med mycket hård kritik mot deras agerande som de fördömer som ”obegripligt”.</strong>

”<em>Svenska barnläkarföreningen lyfter fram MIS-C (multiinflammatoriskt syndrom hos barn) som ett tungt vägande skäl till att vaccinera barn. Orsaken till MIS-C är okänd, och definitionen är så vid att den innefattar många olika tillstånd, exempelvis Kawasakis sjukdom. Att barnläkarföreningen förordar vaccination av friska barn för att förhindra att några får ett syndrom man inte vet orsaken till står i strid med vetenskap och beprövad erfarenhet,</em>” skriver flera läkare och specialister i en debattartikel i <a href="https://lakartidningen.se/opinion/debatt/2021/09/vaccin-fran-12-ar-mot-vetenskap-och-beprovad-erfarenhet/?fbclid=IwAR24KjHfbkAzmcq9N2wYhVJZ4OWC-mORd6ErWaQ5N38vq8502Wx7jkjXPKE" target="_blank" rel="noopener">Läkartidningen</a>.

De menar att vi inte får upprepa de tragedier som kopplats till vacciner de senaste decennierna och att en genomgången infektion ger avsevärt bättre immunitet och håller längre än vaccination.

”<em>Pandemrix mot svininfluensan orsakade narkolepsi hos minst 350 svenska barn. Dengvaxia, ett vaccin mot denguefeber, introducerades i likhet med covid-19-vaccinerna innan prövningarna var avslutade. 19 barn dog av vad man bedömde vara ADE (antibody-dependent enhancement) innan vaccinationerna stoppades. Sannolikt har många barn redan immunitet, och barn i riskgrupp erbjuds redan vaccin</em>”, skriver de.

<strong>Vidare syftar de</strong> också på det anmärkningsvärt stora antalet biverkningsrapporter som kommit in om samtliga covidvaccin. 76 295 biverkningsrapporter har rapporterats, varav hittills 6 017 bedömts vara allvarliga.

”<em>Under hela 2020 kom det in totalt 7 999 biverkningsrapporter gällande samtliga cirka 25 000 läkemedel/substanser i Sverige, varav 3 270 bedömdes vara allvarliga. Det är framför allt antalet fall av hjärtmuskel- och hjärtsäcksinflammation som är oroande, men även rapporter om autoimmuna sjukdomar samt potentiellt negativa effekter på livmoderutveckling och fertilitet</em>”.

En poäng man understryker är också att samtliga covidvaccin har ett villkorat godkännande, där läkemedelsföretagen fått tid fram till årsskiftet 2022/2023 att visa att vaccinerna håller vad de lovat.

”<em>Det innebär att vi befinner oss i en fas 3-studie i en läkemedelsprövning. Vad gäller säkerhetsdata har vi endast en begränsad mängd korttidsdata och inga långtidsdata för vuxna. Dessutom används en ny teknologi, mRNA-vaccin, som aldrig tidigare godkänts för användning på människa. De vaccin som nu används i stor skala kanske inte ens blir godkända i slutändan</em>”.

<strong>De påpekar också</strong> att det är stor skillnad på att vaccinera en 70-åring och en 12-åring, eftersom barnets immunologiska och neurologiska system fortfarande utvecklas, vilket innebär att barn är mer sårbara för biverkningar än vad vuxna är.

”<em>Samtliga kända och okända risker måste vägas mot nyttan av vaccination, och för oss är det obegripligt att man kunnat landa i att förorda massvaccination mot covid-19 för friska barn. Om man beslutar sig för att introducera en läkemedelsbehandling till 100 000-tals barn får det inte finnas något som helst tvivel om huruvida nyttan överstiger riskerna</em>”.

&#160;

<hr />

<strong>Läkarna bakom debattartikeln</strong>

<em>Magnus Burling, specialist i allmänmedicin, Hans Zingmark, specialist i intern- och lungmedicin, Sture Blomberg, specialist i anestesi och intensivvård; docent, Maria Papadopoulou, ögonspecialist, Ida Höglund, specialist i kirurgi, Hans Sjögren, specialist i anestesi och intensivvård, Carina Ljungfelt, specialist i allmänmedicin, Ann-Cathrin Engwall, immunolog och virolog; doktor i molekylär cellbiologi med immunologisk inriktning, Ragnar Hultborn, specialist i onkologi; professor emeritus, Susanna Hartmann-Petersen, specialist i dermatologi; disputerad, Boris Klanger, specialist i allmänmedicin; verksamhetschef, Christina Malm, specialist i allmänmedicin, Bo Jonsson, specialist i allmänpsykiatri; med dr, Anette Stahel, fil mag i biomedicin, Ludwig Hellmundt, specialist i anestesi, smärtläkare, Nina Yderberg, specialist i barn- och ungdomspsykiatri, Anna Maria Wiedemann, specialist i allmänmedicin, med dr, Gabriel Winsnes, läkarstuderande, Kristian Holmberg, specialist i allmänmedicin, Dinu Dusceac, specialist i kardiologi; disputerad, Margareta Andersson, specialist i allmänmedicin, Lilian Weiss, specialist i allmänkirurgi; docent, Mac Åberg, specialist i ÖNH, Nils Littorin, leg läkare; doktor i klinisk mikrobiologi.</em>]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/vetenskap/svenska-lakare-barnvaccinering-gar-emot-vetenskap-och-beprovad-erfarenhet/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>8</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Läkare rädda att visa namnbrickan på akuten</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/inrikes/lakare-radda-att-visa-namnbrickan-pa-akuten/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/inrikes/lakare-radda-att-visa-namnbrickan-pa-akuten/#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Osignerad]]></dc:creator>
		<pubDate>Sat, 28 Sep 2019 14:20:57 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Inrikes]]></category>
		<category><![CDATA[Läkartidningen]]></category>
		<category><![CDATA[sjukvården]]></category>
		<category><![CDATA[välfärden]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=65598</guid>

					<description><![CDATA[<strong>I Läkartidningen föreslår nu överläkaren Jan-Olof Svärd på Värnamo sjukhus att läkare ska få dölja sina namn på akuten.</strong>

Det som tidigare var ett storstadsfenomen på de större sjukhusen, med hotfulla situationer då skottskadade från olika gängstrider behandlas på akuten, har nu tagit sig till mindre sjukhus ute i landet.

I Läkartidningen berättar nu Jan-Olof Svärd, överläkare på kirurgiska akuten vid Värnamo sjukhus, att han anser att läkare och annan vårdpersonal ska få lov att dölja sina namn som en säkerhetsåtgärd.

<em>– Personalen är självt kompetent att avgöra huruvida de för stunden ska bära sin namnbricka eller ej. Då kan de själva vända på den eller stoppa den i fickan</em>, säger han till Läkartidningen.

<strong>Han tycker inte heller</strong> att uppgifter om en inneliggande patient ska publiceras i journalen på nätet, eftersom den informationen lättare kan läcka ut till fel personer. Om information om var patienten vårdas kommer ut, kan det bli ett hot för både patienter och personal.

Under tre år har två incidenter rapporterats från akuten på Värnamo sjukhus och därmed har sjukhuset varit relativt förskonat från våldsamheter och hot. Våldet har dock krupit närmare och nyligen förekom det skottlossning i närheten av sjukhuset.

<em>– Vi har sett trenden. Buset skjuter på varandra i småorterna, vi träffar den här typen av patienter också. Då förstår jag inte varför man måste sitta och vänta innan man gör något. Ta bort namnbrickorna – vad spelar det för roll?</em>

&#160;

<em>Källa: <a href="https://www.lakartidningen.se/Aktuellt/Nyheter/2019/09/Lakare-vill-slippa-visa-namnbrickan-pa-akuten/" target="_blank" rel="noopener noreferrer">Läkartidningen</a></em>

]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/inrikes/lakare-radda-att-visa-namnbrickan-pa-akuten/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
	</channel>
</rss>
