lagstiftning – Nya Dagbladet

Nya EU-regler flyttar bankmakten – och formar vilka banker invånarna kan använda

Emil Fjellstedt — Wed, 26 Aug 2026 09:24:45 +0000

EU:s nya bankdirektiv CRD VI ger medlemsstaterna mindre utrymme att själva avgöra hur banker från länder utanför unionen får arbeta på deras marknader. Samtidigt byggs den europeiska tillsynsapparaten vidare med gemensamma regler, rapportering och kontroll från EU-organ. Det är inte ett fullständigt maktövertagande från Bryssel. Riktningen är däremot tydlig: banktillsynen flyttas steg för steg från nationellt handlingsutrymme till ett gemensamt europeiskt system. Från den 11 januari 2027 ska EU-länderna enligt CRD VI kräva att berörda banker och företag från tredjeländer etablerar en auktoriserad filial om de vill börja eller fortsätta erbjuda vissa kärntjänster i landet. Det gäller bland annat insättningar, krediter och garantier. Direktivet riktas formellt till medlemsstaterna. Men formuleringen är bindande: de nationella myndigheterna ska inte längre fritt avgöra om en tredjelandsbank får sälja sådana tjänster direkt över gränsen. De ska tillämpa en EU-bestämda tröskel om lokal etablering och tillstånd.

Nationella myndigheter blir verkställare

Det är en viktig skillnad mellan att ha nationell tillsyn och att ha nationell beslutanderätt. Finansinspektioner och nationella centralbanker kommer även fortsättningsvis att handlägga en stor del av tillsynen. Men CRD VI sätter ramarna för vad de måste kräva av banker utanför EU, vilka undantag som finns och hur gränsöverskridande verksamhet ska klassificeras. Artikel 21c kräver en filial och auktorisation i den relevanta medlemsstaten. Undantag finns när kunden själv tar kontakt med banken, för transaktioner mellan banker och inom en företagsgrupp samt för viss investeringsverksamhet. Men den nationella tillsynsmyndigheten kan inte välja bort huvudregeln av politiska eller konkurrensmässiga skäl. Den blir i stället den lokala myndighet som genomför en gemensamt beslutad europeisk marknadstillträdespolitik. Det innebär att ett land som vill behålla en friare modell för exempelvis schweiziska, brittiska eller amerikanska bankers tjänster till lokala kunder får betydligt mindre spelrum. För banken blir alternativen i huvudsak att etablera en filial, använda ett EU-dotterbolag eller avstå från delar av marknaden.

En växande europeisk tillsynsstruktur

CRD VI ska ses i ett större sammanhang. EU:s bankunion bygger redan på en integrerad arkitektur där Europeiska centralbanken, ECB, och nationella tillsynsmyndigheter arbetar under gemensamma regler. Enligt EU-rådet övervakar ECB nationella myndigheters tillsyn av mindre banker och har direkt tillsyn över de betydande bankerna i euroområdet. ECB:s egen beskrivning är tydlig: mindre banker granskas direkt av nationella myndigheter, men under ECB:s överinseende; betydande banker står under ECB:s direkta tillsyn. ECB har också en exklusiv roll när banklicenser beviljas i de länder som deltar i den gemensamma tillsynsmekanismen. Den Europeiska bankmyndigheten, EBA, har samtidigt uppgiften att utveckla och säkra ett enhetligt regelverk. I juli 2025 rapporterade EBA att den inte såg skäl att rekommendera ändringar i artikel 21c, trots att myndigheten konstaterade att effekterna av förbudet mot direkt tillhandahållande av tjänster från tredjeländer är svåra att mäta. Upplysningen förtjänar att tas på allvar. EU inför en struktur som kan påverka konkurrens, tillgång till kredit och utbudet av internationella banktjänster, samtidigt som den egna bankmyndigheten säger att effekten är svår att kvantifiera. När osäkerheten är stor är den rimliga följdfrågan varför tröskeln för marknadstillträde ändå höjs på unionsnivå.

Mer kontroll, men inte ett totalt övertagande

Det vore fel att påstå att medlemsstaterna har förlorat all kontroll över sina banker. Nationella tillsynsmyndigheter sköter fortsatt många dagliga uppgifter och har en särskild roll för bland annat mindre banker och tredjelandsfilialer. CRD VI är dessutom ett direktiv, vilket innebär att reglerna genomförs genom nationell lag. Men det nationella genomförandet sker inom en allt tätare EU-ram. EU avgör de centrala kraven, ECB kan utöva direkt tillsyn eller överinseende, och EBA formar det gemensamma regelverket och rapporteringssystemet. Den nationella nivån blir därför i högre grad en genomförandeled i en överstatlig konstruktion än en självständig regulator med full frihet att utforma marknadstillträdet.

Vem betalar för den nya gränsen?

Förespråkarna lyfter finansiell stabilitet och ett jämnare regelverk. Målen är reella, särskilt efter bankkriserna i euroområdet. Men varje ny tillståndströskel har också en kostnad: en utländsk bank som inte vill bygga lokal organisation och möta nya krav kan lämna marknaden. Då minskar antalet alternativ för hushåll, företag och investerare – även när det inte finns någon misstanke om oegentligheter. CRD VI förbjuder inte privatpersoner att äga konton i andra länder. Men reglerna ger EU:s institutioner större makt över villkoren som avgör vilka banker som får erbjuda vissa tjänster till invånare inom unionen. EU kommer inte att utse en enskild kunds bank, men kan genom filialkrav och gemensamma auktorisationsramar stänga ute banker som inte accepterar den europeiska modellen. För en kund vars bank väljer att lämna marknaden blir den praktiska följden ändå densamma: färre val, högre trösklar och mindre nationellt inflytande över den egna bankmarknaden.

Psykiskt våld blir brott – ny lag riktas mot kontroll och kränkningar

Jan Sundstedt — Thu, 13 Aug 2026 09:08:35 +0000

Den nya straffbestämmelsen om psykiskt våld kan ge upp till fyra års fängelse. Den är avsedd att träffa systematiska kränkningar och kontroll, men remissinstanser har varnat för tillämpningsproblem, svårdragna gränser och att lagen kan komma att användas strategiskt i exempelvis vårdnadstvister. Riksdagen har beslutat att införa ett nytt brott i brottsbalken: psykiskt våld. Bestämmelsen, som började gälla den 1 juli, har fängelse i högst fyra år i straffskalan. Enligt riksdagens sammanfattning krävs att en person upprepat utsätter någon annan för kränkningar i form av beskyllningar, nedsättande uttalanden, förödmjukande beteende, otillbörliga hot, tvång eller övervakning. Handlingarna ska sammantaget vara ägnade att allvarligt skada den utsattas självkänsla. Även varaktig otillbörlig övervakning kan omfattas.

Könsneutralt brott

Brottet är könsneutralt och begränsas inte till relationer mellan närstående. Det kan samtidigt ingå som ett led i bland annat grov fridskränkning, grov kvinnofridskränkning och olaga förföljelse. Trots att lagtexten är könsneutral har reformen drivits inom ramen för regeringens politik mot det som återkommande benämns "mäns våld mot kvinnor" – en inramning som riskerar att förstärka bilden av pojkar och män som en generell problemkategori. [caption id="attachment_234180" align="alignnone" width="640"] Kritiker till lagen menar att den kan användas strategiskt i till exempel vårdnadstvister. Foto: iStock/gorodenkoff[/caption] Reformen har mött invändningar även från aktörer som stödjer ett starkare skydd mot systematisk psykisk nedbrytning. Under riksdagsdebatten lyftes bland annat farhågor om tillämpningsproblem och att bestämmelsen kan användas strategiskt i vårdnadstvister. Sveriges advokatsamfund, Åklagarmyndigheten, Roks, Sveriges Kvinnoorganisationer och Unizon nämndes bland dem som har varnat för sådana risker. En central fråga blir därmed hur polis, åklagare och domstolar avgränsar upprepade, nedbrytande beteenden från svåra men icke-straffbara relationskonflikter. Riksdagen antog regeringens lagförslag i maj; den fortsatta rättstillämpningen kommer att avgöra var gränserna i praktiken hamnar.

Norge inför åldersgräns på sociala medier nästa år

Jan Sundstedt — Fri, 24 Apr 2026 10:32:58 +0000

Den norska regeringen lägger nu fram ett konkret lagförslag om 16-årsgräns för sociala medier. Från och med nästa år gäller 16 år för TikTok, Instagram och Snapchat. Det var under våren 2024 som den norska regeringen först meddelade att man arbetade med att införa skärpta åldersregleringar för sociala medier. Den främsta orsaken var att implementera ett starkare skydd för barn från beroendeframkallande algoritmer, manipulerande reklam och kriminella rekryteringsförsök. Nu planerar man att lägga fram ett konkret lagförslag innan årets slut. Lagändringen skulle i korthet innebära att det endast är tillåtet att använda Instagram, TikTok och Snapchat det år man fyller 16 år. Norska Barnombudsmannen stödjer förslaget och menar att föräldrar inte kan hantera problemet ensamma. — Detta är för stort för att föräldrar ska lösa det var och en för sina egna barn, här behövs gemensamma lösningar, säger Barnombudsmannen till NRK. Barn så unga som nio år exponeras regelbundet för kriminella miljöer, hatbrott och sexuellt material på plattformar som TikTok och Snapchat, enligt norska myndigheter. Om lagförslaget går igenom kommer norska myndigheter att få rätt att blockera plattformar som inte verifierar användarnas ålder. Lagen väntas träda i kraft nästa år.

Trots nya lagen – få unga döms till fotboja

Per Nordin — Tue, 04 Jan 2022 05:34:03 +0000

Vid årsskiftet till 2021 blev det möjligt att döma unga brottslingar till intensivövervakning med fotboja. En kartläggning visar dock att den nya lagstiftningen använts mycket sällan och att brottslingar mellan 15 och 17 år har dömts att bära fotboja vid endast 60 tillfällen under det gångna året. – Vi hade tagit höjd för fler. Någonstans runt 250 hade vi räknat med, säger Maria Svantesson, nationell operativ samordnare för ungdomsövervakning vid Kriminalvården till SVT. Exakt varför påföljden med fotboja för unga brottslingar använts så sällan är något oklart, av de 60 fall där fotboja döms ut så framgår det också att bara drygt hälften av dessa faktiskt har verkställts. Enligt Julia Rasmussen, kammaråklagare i Jönköping, finns det flera möjliga förklaringsmodeller till varför detta straff använts så sällan, bland annat för att lagstiftningen är ny och att fotboja inte kan dömas ut vid mindre allvarliga brott. – Dels så är det en ny lagstiftning och det tar tid att bilda praxis. Dels krävs det relativt allvarlig brottslighet för att man ska kunna döma ut en ungdomsövervakning. Straffvärdet ska ligga någonstans mellan sex månader upp till ett år. Rasmussen hävdar dock att den nya lagstiftningen inte alls är meningslös utan att det är ett ”välkommet tillskott” för att bekämpa ungdomsbrottsligheten. I Februari 2021 deklarerade Anders Ögren vid Kriminalvården i Region Stockholm att fotboja primärt skulle användas mot ”unga som riskerar att dras in i tyngre kriminalitet.” – Det kan handla om brott som till exempel grov misshandel, våldtäkt eller narkotikabrott, sa han då. Huruvida straffet kommer att användas mer frekvent under 2022 återstår att se.

Historiska domen i Polen: Nationella lagar går före Bryssel

Isac Boman — Fri, 08 Oct 2021 10:38:11 +0000

Polens författningsdomstol meddelar nu att flera delar av EU-fördraget strider mot landets grundlag och att nationella lagar ska ha företräde framom EU-lagstiftning. EU-kommissionen svarar å sin sida med att man kommer att använda ”alla tillgängliga verktyg” för att säkerställa att överstatlig lagstiftning fortsätter gälla i Polen. Enligt den polska domstolen ska polsk lagstiftning alltid ha företräde över EU-lagstiftningen och man betonar att allt annat är oacceptabelt. ”EU-domstolens försök att blanda sig i polska rättsliga mekanismer bryter mot de regler som sätter konstitutionen främst och de regler som respekterar suveräniteten mitt i processen av europeisk integration”, står det bland annat i beslutet som 12 av 14 polska domare ställde sig bakom. I praktiken förväntas beskedet innebära att Polen inte kommer att rätta sig efter alla EU:s domstolsbeslut – och framför allt inte när dessa kolliderar med den nationella lagstiftningen. ”Den konstitutionella rättens företräde framför andra rättskällor härrör direkt från Republiken Polens konstitution. Idag har detta återigen bevisats av författningsdomstolen”, konstaterar PiS talesman Piotr Muller på Twitter. Beslutet har gjort makthavarna i Bryssel mycket upprörda och man hävdar å sin sida att den polska konstitutionella tribunalen är illegitim eftersom man menar att att Polens regeringsparti Lag och Rättvisa (PiS) har ”politiskt inflytande” över det polska rättssystemet. Det är heller inte otänkbart att EU nu försöker tvinga Polen att upphäva delar av reformen. Sedan tidigare har EU låtit bli att betala ut ett utlovat ekonomiskt stödpaket efter coronakrisen på flera miljarder euro till Polen – just eftersom man är missnöjda med det polska rättssystemet – och nu kan ytterligare ”straff” vara att vänta. ”EU-lagstiftning har företräde framför nationell lagstiftning – inklusive konstitutionella bestämmelser” menar EU-kommissionen i ett uttalande. – Dagens dom i Polen kan inte förbli utan konsekvenser. EU-lagstiftningens företräde måste förbli obestridd. Brott mot denna innebär att man utmanar en av de grundläggande principerna för vår union, hävdar EU-parlamentets president David Sassoli och menar vidare att EU nu måste ”vidta nödvändiga åtgärder” för att säkerställa en fortsättning av det överstatliga styret i Polen.

Today's verdict in Poland cannot remain without consequences. The primacy of EU law must be undisputed. Violating it means challenging one of the founding principles of our Union.
We call on the @EU_Commission to take the necessary action. — David Sassoli (@EP_President) October 7, 2021

EU-kommissionen låter vidare meddela att man ”inte kommer att tveka att använda sin makt” för att se till att EU-lagstiftningen följs i Polen – ett utspel som av många tolkas som ett direkt hot om sanktioner eller andra straff. Man kräver också att Polens premiärminister ogiltigförklarar domslutet. Terry Reintke från Tysklands gröna parti är en av många vänsterliberala politiker som nu hetsar EU-makthavarna att ta krafttag mot Polen. – Våra EU-regeringar får inte längre stå och göra ingenting när den polska regeringen försöker skriva om demokratins regler för att passa deras egna intressen, dundrar hon. Även EU-gruppen EPP där polska regeringspartiet PiS ingår har gått ut och kritiserat utslaget och hävdar att ”den polska regeringen har tappat all sin trovärdighet. Det här är en attack på hela EU”. Kritik har också kommit från diverse påstått partipolitiskt obundna lobbygrupper – exempelvis Amnesty International som hävdar att beslutet innebär ”ännu en mörk dag för rättvisan i Polen” och kräver att ”medlemsstaterna måste omedelbart agera juridiskt, politiskt och ekonomiskt” för att straffa landet. Relationerna mellan Polen och EU-etablissemanget blir allt sämre, men än så länge tyder det mesta på att Polen åtminstone i den närmaste framtiden kommer att förbli kvar i unionen. Premiärministern Mateusz Morawiecki vill att Polen ska vara kvar i EU och en bred majoritet av det polska folket stödjer för tillfället medlemskap i unionen. – Jag vet att det finns ett starkt stöd för medlemskapet i EU hos den polska befolkningen. Det tror jag inte den polska regeringen vill gå emot, säger Sveriges EU-minister Hans Dahlgren (S) till skattefinansierade SVT. Däremot är det troligt att EU-ledarna kommer att göra allt i sin makt för att behålla även det rättsliga inflytandet över Polen, detta land som nu straffas med böter eller indragna bidrag för att dess domstol de facto fastslagit landets juridiska självständighet. Runt om i Europa är många också kritiska till EU:s agerande som man menar är maktfullkomligt och diktatoriskt. Man pekar på att EU nu tydligt visar att man aktivt försöker bekämpa medlemsländernas rätt till självbestämmande.

What are the necessary actions? Are you going to send troops?
— JeżKolczasty - (@Pafnucy8) October 7, 2021

”Vilka är de nödvändiga åtgärderna? Ska ni skicka in militärer"? frågar användaren JeżKolczasty på Twitter EU-toppen David Sassoli. ”Ni ser bara Polen och Ungern – två av de bästa länderna att leva i nu. Oroa er istället för säkerheten i Frankrike, Belgien och Sverige, och hur är det med vaccinpasset i Italien eller Frankrike eller rättssystemet i Spanien"? - frågar sig användaren FilosofiaPolti.

Polens nya medielag är fullt rimlig

Isac Boman — Sat, 28 Aug 2021 06:21:45 +0000

Den 11 augusti röstade Polens underhus igenom en ny medielag som ska motverka utomeuropeiskt ägande av polska medier – någonting som fått EU-ledare, vänsterliberala journalister och opinionsbildare att rasa. Skattefinansierade SVT trycker bland annat på att kritiker anser att lagen ”utgör ett hot mot pressfriheten” och upprepar återkommande att lagen är ”hårt kritiserad”. Lobbyorganisationen Reportrar utan gränser går ännu längre och anklagar polska politiker för att vara ”skrupelfria” och att man ”skyr nästan inga medel” i sin strävan att ”försämra pressfriheten”. Liknande retorik har förts fram av svenska mediepersonligheter som Aftonbladets Martin Aagård och Liv Beckström på Dagens Arena. ”Tekniken att utmåla journalistiken som statens fiende har både trumpismen och putinismen gemensamt. Och många följer efter. Senast Polen. Det fungerar nämligen. Den ryska, extremt effektiva lagstiftningen håller på att mala ner alla kritiskt granskande medier till stoft och intet”, hävdar Aagård exempelvis på Twitter. Beckström i sin tur hävdar att Polens nya medielag ”går emot demokratin” och Erik Halkjaer på Omvärlden anser att lagen ”är ett hot mot pluralism i medieägandet och för fria medier i stort!” Att svenska vänsterradikala och vänsterliberala mediepersonligheter är mycket negativt inställda till medielagen och Polens politiska ledning som sådan är alltså helt uppenbart, men vad innebär förändringen egentligen? I korthet är tanken med lagförslaget att ta bort möjligheten för utomeuropeiska privata aktörer att bli majoritetsägare i polska tv-kanaler. Redan i nuläget får ett utomeuropeiskt företag inte äga mer än 49 procent av ett polskt mediebolag – någonting som amerikanska Discovery-ägda TVN24 kommit runt genom att registrera sitt dotterbolag i Nederländerna varvid de fortsatt kunnat sända tv i Polen. Det är denna typ av kryphål och utländsk påverkan som Polen nu vill bli av med och förhoppningen är att lagförslaget, om det antas, ska göra det omöjligt för tv-bolag som TVN24 att kringgå polsk lagstiftning och att dessa helt enkelt inte längre tillåts verka i landet. TV-bolaget TVN24 hävdar i sin tur att lagförslaget är en del i en häxjakt på bolaget och att syftet är att få bort just dem från den polska marknaden. Vidare påstår man att förslaget ”underminerar äganderätten och väcker oro bland utländska investerare”. Det polska regeringspartiet Lag och Rättvisa (PiS) påpekar att lagstiftningen är viktig för att Kina och Ryssland inte ska kunna köpa upp polska radio- och tv-kanaler och hoppas att den mycket snart kan godkännas i den polska riksdagens överhus. – Vi har inga särskilda planer angående någon specifik tv-kanal. Det handlar om att täta till regleringarna så att det inte blir en situation där företag utanför EU kan köpa upp media i Polen, konstaterar premiärministern Mateusz Morawiecki. Noterbart är att flera amerikanska senatorer har ”varnat” den polska regeringen för att lagförslaget hotar ”en betydande amerikansk investerare i landet” och krävt att förslaget dras tillbaka. – Stora amerikanska kommersiella investeringar i Polen binder samman vårt välstånd och förbättrar vår kollektiva säkerhet. Det här lagförslaget hotar mediefriheten och kan underminera Polens starka investeringsklimat, hävdar USA:s utrikesminister Antony Blinken och tillägger att han är ”djupt bekymrad” över att underhuset röstat igenom förslaget. Även om motståndare till den polska regeringen gärna vill utmåla begränsningar av utländska aktörers ägande av mediekanaler i andra länder som någonting extremt och ”odemokratiskt” så menar många polacker att lösningen är direkt nödvändig för att begränsa utländska intressens möjligheter att bedriva propagandakampanjer och styra debattklimatet i Polen.

Att just Polen angrips för detta bedöms av många också handla om att landet har en högerkonservativ regering som ofta för en politik som rent allmänt ogillas av EU:s mer globalistiska och vänsterliberala ledare.

Noterbart är att Polen inte är det enda EU-land som vill begränsa utländskt ägande i sitt respektive lands medier. I Frankrike får en aktör utanför EU inte äga mer än 49 procent av en markbunden tv-kanal om räckvidden är över 2,5 procent av landets tv-tittande befolkning, och har en utländsk aktör redan innehav i en nationell kanal så får denna enbart ha 15 procent innehav i en annan kanal och fem procent i en tredje. En utomeuropeisk aktör får heller inte äga över 20 procent av en radiokanal och heller inte äga mer än 20 procent av andelarna i en franskspråkig nyhetstidning – så länge aktören inte själv har inkorporerat denna. En enskild aktör får heller inte kontrollera över 30 procent av den dagliga nyhetstidningsmarknaden. Noterbart är också att den franska lagstiftningen till skillnad från den polska inte anklagas för att vara odemokratisk eller totalitär – istället försvaras den med argument som att den förhindrar att en privat aktör får för mycket makt och inflytande och systemet påstås gynna mångfalden och pluraliteten på den franska mediemarknaden. Man menar vidare att begränsningarna av utländskt ägarskap finns för att hylla och skydda den ”galliska kulturen” som Frankrike är mycket stolta över. Även andra länder som Spanien, Kanada, Tyskland, Australien och USA har eller har fram till nyligen också haft begränsningar i olika former för utländskt ägarskap av mediekanaler. Ändå är det just det polska lagförslaget som får USA och EU att rasa och att utländska aktörer får möjlighet att kontrollera polsk media är en fråga som anses så pass viktig och betydande att även höga EU-företrädare gått ut offentligt och klandrat Polens politiska styre. ”Mediemångfald och olika åsikter är något som välkomnas av starka demokratier, inte något de bekämpar”, hävdar EU:s värderings- och öppenhetskommissionär Vera Jourová på Twitter och menar vidare att ”lagförslaget sänder en negativ signal”. I den vänsterpopulistiska skvallertidningen Aftonbladet får kritiker till den polska regeringen fritt spelrum att breda ut sig och beklaga sig över att medielagen bara är ett av många steg för det polska regeringspartiet (PiS) att ”montera ned den ena demokratiska regeln efter den andra”. – Den befinner sig inte alls, för det är ingen demokrati. Det är inte en diktatur, men det är en regim som är allt mer auktoritär, och som monterar ned den ena demokratiska regeln efter den andra, säger Peter Johnsson som författat en bok om de senaste årens utveckling i Polen. Man hävdar också att polackerna i allmänhet är mycket positivt inställda till att utländska aktörer äger landets medier och påstår bland annat att ”tusentals polacker (gått) ut på gatorna för att protestera mot de nya reglerna för beviljande av sändningstillstånd”. Huruvida den massiva internationella propagandakampanjen med syfte att få polska politiker att dra tillbaka lagförslaget eller rösta ner det i överhuset kommer att ge några resultat återstår dock att se. Klart är i alla fall att den sammantagna bilden av den faktiska lagen knappast ger fog för att anklaga Polen för en antidemokratisk utveckling - tvärtom. Åtminstone inte om man med demokrati åsyftar ett samhällsskick där en av de första tre statsmakterna - parlamentet - genom ett demokratiskt beslut kräver att även den fjärde statsmakten - media - ska ha en rimlig koppling till den nation man agerar i. Isac Boman

EU vill se förbud mot låst innehåll bakom GDPR-väggar

Markus Andersson — Tue, 12 May 2020 05:04:10 +0000

Trots att EU 2018 införde en lag som skulle skydda användarna mot automatisk lagring av personlig data väljer många webbsidor och appar fortfarande att låsa sitt innehåll bakom väggar som kräver att användaren accepterar datainsamlingen för att få ta del av innehållet. Detta vill EU se ett stopp på och kräver nu att webbsidor låter även de besökare som inte accepterar dataspårningen att få ta del av innehållet. Lagen som kom 2018 går vid namnet General Data Protection Regulation och kallas för GDPR i folkmun. Tanken med lagstiftningen var att europeiska användare skulle skyddas från att omfattande mängder personlig data samlades in och sparades på webbsidorna de besökte, noterar Sweclockers i en artikel. Idag måste användaren informeras om datainsamlingen och själv godkänna om denne vill dela med sig av sin information eller inte. Problemet är dock att många webbsidor helt enkelt stänger ute besökaren om denne inte går med på att dela med sig av sin data, något man från EU-håll menar går emot syftet med lagen. I uppdaterade riktlinjer som släppts framgår det att besökaren ska kunna låsa upp innehållet på webbsidorna även om den tackar nej till att få sin data spårad och insamlad. Det ska inte vara tillåtet för en webbsida att exempelvis blockera fortsatt åtkomst om användaren inte klickar i rutan ”acceptera cookies”, ett förfarande som är vanligt i dagens läge. Det kommer heller inte vara tillåtet att en ”svepning” eller ”pekning” på mobiltelefonen av leverantören tolkas som att besökaren godkänner dataspårningen, utan godkännandet måste framgå tydligt och inte kunna misstolkas. I slutändan är det upp till EU:s medlemsstater att själva tolka de nya förändringarna i GDPR-riktlinjerna och sedan skapa nationella lagar med hjälp av dessa. Redan nu uppmanas webbsidor att frivilligt anamma förändringarna, men när juridiska krav kommer att sättas är inte fastställt i nuläget.

Här är nya lagar och regler för 2017 som du missat

Osignerad — Thu, 16 Feb 2017 14:43:21 +0000

Vid årsskiftet trädde många nya lagar och regler i kraft, bland annat är nu biobesök dyrare och cykelreparationer billigare. Under 2017 kommer sannolikt biobesök att bli dyrare då momsen på biobiljetter höjts från 6 till 25 procent. Framför allt mindre biografer runt om i landet har aviserat om att momshöjningen tvingar dem att höja biljettpriset. Detta drabbar i högre grad mindre biografer och landsbygdsbiografer. Höjer biografinnehavarna inte biljettpriserna kan bli svårt ekonomiskt för de små aktörerna att fortsatta bedriva sin verksamhet. Samtidigt sänktes momsen på reparationer av bland annat kläder, cyklar, skor, lädervaror och hushållslinne från 25 till 12 procent. Detta har beskrivits som en hjärtefråga för Miljöpartiet, som ett led i att ta hand om jordens resurser på ett bättre sätt. En annan nyhet är att reparationer av vitvaror ger rätt till avdrag för hushållsnära tjänster för del av arbetskostnaden inom rut. En svårighet är dock att tjänsten måste utföras i hemmet. Inkomst och bidrag Skiktgränserna för att börja betala statlig inkomstskatt begränsas. 2017 och 2018 görs uppräkning med inflationen plus en procentenhet, till skillnad från tidigare års två procentenheter. Tjänar du över 36 900 kronor per månad får du en skattehöjning på 860 kronor per år. För ensamstående föräldrar höjs inkomstgränserna för bostadsbidraget till barnfamiljer från 117 000 kronor per år till 127 000, och för gifta från 58 500 kronor till 63 500. Flerbarnstillägget för familjer med fler än tre barn höjs också. Andra nya regler Ytterligare exempel på regler och lagar som träder i kraft 2017: Skatten på alkohol höjs. Det innebär att en flaska vin kommer att kosta drygt en krona mer och en ölflaska blir 25 öre dyrare. Avgiftsfri tandvård för unga förlängs några år, i flera steg, för dem födda 1996 och senare. Preventivmedel som omfattas av läkemedelsförmånen blir avgiftsfria för alla under 21. Avgiftsfria besök i primärvården för de som är över 85 år. Större skydd för visselblåsare. Om man upptäcker farliga insekter, svampar eller virus som kan misstänkas att skada växter blir man skyldiga att anmäla detta till myndigheterna. Artikeln har tidigare publicerats i Miljömagasinet