<?xml version="1.0" encoding="UTF-8"?><?xml-stylesheet type="text/xsl" href="https://nyadagbladet.se/wp-content/plugins/rss-feed-styles/public/template.xsl"?><rss version="2.0"
	xmlns:content="http://purl.org/rss/1.0/modules/content/"
	xmlns:wfw="http://wellformedweb.org/CommentAPI/"
	xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/"
	xmlns:atom="http://www.w3.org/2005/Atom"
	xmlns:sy="http://purl.org/rss/1.0/modules/syndication/"
	xmlns:slash="http://purl.org/rss/1.0/modules/slash/"
	xmlns:rssFeedStyles="http://www.lerougeliet.com/ns/rssFeedStyles#"
xmlns:media="http://search.yahoo.com/mrss/" >

<channel>
	<title>kvinnor &#8211; Nya Dagbladet</title>
	<atom:link href="https://nyadagbladet.se/tag/kvinnor/feed/" rel="self" type="application/rss+xml" />
	<link>https://nyadagbladet.se</link>
	<description>Morgondagens Dagstidning!</description>
	<lastBuildDate>Thu, 27 Aug 2026 13:12:42 +0000</lastBuildDate>
	<language>sv-SE</language>
	<sy:updatePeriod>
	hourly	</sy:updatePeriod>
	<sy:updateFrequency>
	1	</sy:updateFrequency>
	<generator>https://wordpress.org/?v=7.1</generator>

<image>
	<url>https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2021/11/cropped-nyd-logo-500-32x32.jpg</url>
	<title>kvinnor &#8211; Nya Dagbladet</title>
	<link>https://nyadagbladet.se</link>
	<width>32</width>
	<height>32</height>
</image> 
<rssFeedStyles:reader name="Digg Reader" url="http://digg.com/reader/search/https%3A%2F%2Fnyadagbladet.se%2Ffeed%2F"/><rssFeedStyles:reader name="Feedly" url="http://cloud.feedly.com/#subscription%2Ffeed%2Fhttps://nyadagbladet.se/feed/"/><rssFeedStyles:reader name="Inoreader" url="http://www.inoreader.com/?add_feed=https%3A%2F%2Fnyadagbladet.se%2Ffeed%2F"/><rssFeedStyles:button name="Like" url="https://www.facebook.com/sharer/sharer.php?u=%url%"/><rssFeedStyles:button name="G+" url="https://plus.google.com/share?url=%url%"/><rssFeedStyles:button name="Tweet" url="https://twitter.com/intent/tweet?url=%url%"/>	<item>
		<title>Matriarkat: Kvinnor dominerar Islands topposter – hyllas som jämställdhet</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/norden/matriarkat-kvinnor-dominerar-island-hyllas/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Jan Sundstedt]]></dc:creator>
		<pubDate>Thu, 27 Aug 2026 13:12:42 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Norden]]></category>
		<category><![CDATA[Island]]></category>
		<category><![CDATA[jämställdhet]]></category>
		<category><![CDATA[kvinnor]]></category>
		<category><![CDATA[män]]></category>
		<category><![CDATA[matriarkat]]></category>
		<category><![CDATA[World Economic Forum]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=238636</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Islands president, statsminister och talman är kvinnor. Detsamma gäller ledningen för regeringspartierna, universiteten och Reykjavíks två högsta kommunala poster – en maktkoncentration som skulle ha kallats en allvarlig könsobalans om rollerna varit omvända.</strong>

Kvinnor dominerar Islands topposter och innehar en anmärkningsvärd del av landets mest symboltyngda offentliga ämbeten.

Halla Tómasdóttir är president, Kristrún Frostadóttir statsminister och Þórunn Sveinbjarnardóttir talman. Guðrún Karls Helgudóttir leder nationalkyrkan, Halla Bergþóra Björnsdóttir är rikspolischef och Sigríður J. Friðjónsdóttir riksåklagare.

Kristrún Frostadóttir, Þorgerður Katrín Gunnarsdóttir och Inga Sæland leder också varsitt parti i regeringskoalitionen. Efter kommunalvalet 2026 är Hildur Björg Björnsdóttir Reykjavíks borgmästare, medan Björg Magnúsdóttir leder stadsfullmäktige.

Mönstret omfattar även hela universitetssektorn. Sex rektorer leder isländska universitet efter omorganisationen den 1 juli – samtliga är kvinnor. Islands universitet och Hólar bildade då ett konsortium som Silja Bára Ómarsdóttir leder, medan Hólmfríður Sveinsdóttir leder Hólar-enheten.

[caption id="attachment_144457" align="alignnone" width="640"]<a href="https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2023/03/tva-kvinnor-blusar-papper-arbetar.jpg"><img class="size-medium wp-image-144457" src="https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2023/03/tva-kvinnor-blusar-papper-arbetar-640x328.jpg" alt="" width="640" height="328" /></a> Island styrs numera av vad som på goda grunder kan beskrivas som ett matriarkat. Foto: Gabrielle Henderson/Unsplash[/caption]
<h3>"Milstolpe för jämställdheten"</h3>
Isländska <a href="https://www.ruv.is/frettir/innlent/2025-03-29-konur-i-ollum-helstu-embaettum-a-islandi-440116" target="_blank" rel="noopener nofollow">RÚV uppmärksammade</a> samma förhållande i mars 2025. Iceland Review kallade utvecklingen en "milstolpe för jämställdheten".

Kvinnlig dominans på toppen framställs därmed som framsteg, medan jämställdhetsdebatten regelmässigt betecknar motsvarande manlig dominans som ett strukturellt problem.

Skillnaden finns även inbyggd i <a href="https://reports.weforum.org/docs/WEF_GGGR_2025.pdf" target="_blank" rel="noopener nofollow">WEF:s index</a>.

WEF gav Island förstaplatsen 2025 och bedömde att landet hade överbryggat 92,6 procent av könsgapet. Indexet jämför kvinnors utfall med mäns men kapar värden över full paritet till 1.

Metoden registrerar därför inte kvinnlig överrepresentation som ett omvänt könsgap, utan som uppnådd jämställdhet.

Kvinnor kontrollerar dock inte varje tung isländsk institution fullt ut. Den isländska regeringen består idag av sex kvinnor och fem män, centralbankschefen är en man och män innehar tre av de fyra vice ordförandeposterna i Reykjavíks stadsfullmäktige.

Den dokumenterade koncentrationen i landets främsta politiska, akademiska och offentliga ämbeten är ändå svår att förena med föreställningen att könsdominans bara utgör ett samhällsproblem när män står för den.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Kvinnor och män upplever nattsömnen olika</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/halsa/kvinnor-och-man-upplever-nattsomnen-olika/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Jan Sundstedt]]></dc:creator>
		<pubDate>Mon, 29 Jun 2026 06:11:09 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Hälsa]]></category>
		<category><![CDATA[forskning]]></category>
		<category><![CDATA[Karolinska institutet]]></category>
		<category><![CDATA[kvinnor]]></category>
		<category><![CDATA[män]]></category>
		<category><![CDATA[sömn]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=234165</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Kvinnor och män tycks inte bara sova på olika sätt, utan också uppfatta natten olika. Ny forskning från Karolinska Institutet visar en tydlig skillnad mellan uppmätt och upplevd sömnkvalitet.</strong>

Forskarna har undersökt skillnader mellan mäns och kvinnors sömn, både genom självskattningar och objektiva mätningar. Studien omfattade 238 kvinnor och 238 män i åldern 29–85 år. Resultaten pekar på att skillnaderna även handlar om hur sömnen registreras och minns.

Deltagarna fick registrera sin sömn under en natt i hemmet med polysomnografi, en metod som mäter bland annat hjärnaktivitet, andning och rörelser under sömnen. Morgonen efter fick de själva skatta sin sömnkvalitet.

Resultaten, som publicerats i <a href="https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/42186513/" target="_blank" rel="noopener nofollow">Sleep Advances</a>, visar ett tydligt mönster. Kvinnor skattade generellt sin sömn som sämre än män, trots att mätningarna i flera avseenden visade bättre sömn.

Kvinnorna hade bland annat färre uppvaknanden per timme, längre total sömntid, högre sömneffektivitet och mer djupsömn än männen, enligt <a href="https://nyheter.ki.se/kvinnor-sover-battre-an-man-men-upplever-motsatsen" target="_blank" rel="noopener nofollow">Karolinska Institutet</a>.

— <em>Det är en paradox, men vi har hittat en möjlig förklaring till varför sömnkvaliteten upplevs så olika</em>, säger Torbjörn Åkerstedt, professor emeritus vid institutionen för klinisk neurovetenskap vid Karolinska Institutet.
<h3>Män minns färre uppvaknanden</h3>
Enligt forskarna skattade kvinnor antalet uppvaknanden under natten betydligt närmare det som faktiskt uppmättes. Män underskattade däremot hur många gånger de hade varit vakna, vilket tyder på en skillnad i hur nattens avbrott uppfattas eller finns kvar i minnet.

Män hade också i genomsnitt kortare vaken tid vid varje uppvaknande. Män med korta uppvaknanden skattade i regel sin sömn som god, medan kvinnor som grupp skattade sömnen som sämre oavsett om uppvaknandena var korta eller längre. Skillnaden framstår därmed inte bara som en fråga om faktisk sömn, utan också om hur kroppen och hjärnan tolkar nattens händelser.

När forskarna tog bort män med korta, knappt märkbara uppvaknanden ur analyserna försvann skillnaden i självrapporterad sömnkvalitet mellan könen.

— <em>Våra resultat tyder på att mäns mer positiva bild av sin sömn delvis kan bero på att de inte uppfattar eller minns korta uppvaknanden under natten lika bra som kvinnor. Vi vet ännu inte vad detta beror på</em>, säger Torbjörn Åkerstedt.
<h3>Skillnaderna ökade med åldern</h3>
Skillnaderna blev tydligare med åldern. Män fick då mindre djupsömn och fler uppvaknanden per timme, medan kvinnornas uppmätta sömn försämrades i lägre grad.

Samtidigt fortsatte kvinnor att rapportera sämre sömnkvalitet än män. En begränsning är att sömnen bara mättes under en natt.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Naturpromenader sänker vilopulsen för kvinnor</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/halsa/naturpromenader-sanker-vilopulsen/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Emil Fjellstedt]]></dc:creator>
		<pubDate>Thu, 23 Apr 2026 05:25:47 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Hälsa]]></category>
		<category><![CDATA[hälsa]]></category>
		<category><![CDATA[Högskolan i Gävle]]></category>
		<category><![CDATA[kvinnor]]></category>
		<category><![CDATA[natur]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=228278</guid>

					<description><![CDATA[<strong>En promenad eller cykeltur i naturen under vardagen kan ge mätbara hälsofördelar redan natten därpå. Det visar en ny studie från Högskolan i Gävle, där forskare följde deltagarnas rörelsemönster och puls under flera månader.</strong>

I studien kombinerade forskarna GPS-data med pulsmätningar för att undersöka hur tid i naturen påverkar kroppens återhämtning. Totalt deltog 45 personer i studien, som pågick i upp till tio månader. Deltagarnas rörelsemönster följdes med GPS, samtidigt som vilopuls och hjärtfrekvensvariabilitet – HRV – mättes nattetid med pulsklockor.

Resultaten, som <a href="https://doi.org/10.1038/s42949-026-00387-0" target="_blank" rel="noopener nofollow">publicerats</a> i den vetenskapliga tidskriften NPJ Urban Sustainability, visar att de dagar då personer rörde sig mer i naturmiljöer följdes av nätter med tecken på bättre återhämtning – i form av lägre vilopuls och högre HRV. Sambanden är statistiskt säkerställda men relativt små, vilket enligt forskarna är väntat eftersom mätningarna avser enskilda dagar i deltagarnas vardag.

— <em>Det unika med studien är att vi följde människor i deras vardag ute i verkligheten, i stället för i en experimentell studie</em>, säger Karl Samuelsson, forskare i miljövetenskap vid Högskolan i Gävle, i ett <a href="https://www.hig.se/artiklar/nyheter/nyhetsarkiv/2026-04-20-naturpromenad-ger-kvinnor-lagre-nattpuls" target="_blank" rel="noopener nofollow">pressmeddelande</a>.
<h3>Starkare effekt hos kvinnor</h3>
Sambanden var tydliga bland kvinnor, men inte statistiskt säkerställda bland män. En möjlig förklaring är att antalet manliga deltagare var färre. Resultaten ligger samtidigt i linje med tidigare forskning som pekar på att naturens avstressande effekter kan vara starkare hos kvinnor.

— <em>Tidigare experimentstudier har visat liknande effekter, men då i kontrollerade miljöer. Här ser vi att det också gäller i det verkliga livet, vilket stärker evidensen</em>, säger Samuelsson.
<h3>Viktigt med stadsnära natur</h3>
Trots att effekterna per dag är små pekar resultaten på att regelbunden vistelse i natur kan ha betydelse för hälsan på sikt. Studien genomfördes i Gävle, med god tillgång till grönområden, vilket enligt forskarna lyfter en viktig fråga för framtida stadsplanering.

— <em>Våra resultat stödjer att det är viktigt att natur finns nära människor i vardagen och är lätt att nå, till exempel inom gång- eller cykelavstånd</em>, säger Samuelsson.

Forskarna betonar att fler studier behövs för att se hur hälsan påverkas under längre tidsperioder, om de positiva effekterna blir starkare, och hur effekterna skiljer sig åt mellan könen.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Bastubad kan förbättra kvinnors hälsa</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/halsa/bastubad-kan-forbattra-kvinnors-halsa/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Jan Sundstedt]]></dc:creator>
		<pubDate>Tue, 16 Dec 2025 07:55:25 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Hälsa]]></category>
		<category><![CDATA[forskning]]></category>
		<category><![CDATA[kvinnor]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=218517</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Minskad smärta, bättre sömn och ökad återhämtning. Bastubad kan ha flera positiva effekter på kvinnors hälsa, visar en studie från Karlstads universitet och Luleå tekniska universitet.</strong>

I studien deltog 384 kvinnor som regelbundet badar bastu. Deltagarna svarade på en webbenkät med både fasta svarsalternativ och öppna frågor om sina upplevelser.

Studien fyller en viktig kunskapslucka – forskning om bastu har länge fokuserat på män, och i de studier där kvinnor deltagit har underlaget varit för litet för att dra säkra slutsatser.

Deltagarna rapporterade minskad smärta i kroppen och förbättrad sömn. Något som förvånade forskarna var hur mycket omgivningen betydde.

— <em>Lugnet, värmen, naturkontakten och stillheten påverkade kvinnornas välbefinnande i hög grad</em>, säger Åsa Engström, forskare vid Luleå tekniska universitet, i ett <a href="https://press.kau.se/posts/pressreleases/ny-studie-bastubad-lindrar-smarta-och-forbatt" target="_blank" rel="nofollow noopener">pressmeddelande</a>.
<h3>En fristad</h3>
För många av kvinnorna fungerar bastun som en fristad – ett tillfälle att koppla bort vardagens krav och skärmar. Vissa uppskattar möjligheten till avslappnade samtal, andra söker sig dit just för tystnaden.

Forskarna ser potential att använda bastu inom sjukvården och tror att det i framtiden skulle kunna förskrivas vid exempelvis rehabilitering.

Samtidigt visar studien att bastubad kan ge negativa effekter om man är uttorkad, hungrig, stressad eller har feber.

— <em>Det är viktigt att se bastubad som en hälsofrämjande aktivitet som behöver ske under rätt förutsättningar</em>, säger Maria Lennkvist vid Karlstads universitet.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Storbritanniens högsta domstol: Kvinna är någonting man föds till</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/utrikes/storbritanniens-hogsta-domstol-kvinna-ar-nagonting-man-fods-till/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Markus Andersson]]></dc:creator>
		<pubDate>Wed, 16 Apr 2025 14:23:22 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Utrikes]]></category>
		<category><![CDATA[kvinnor]]></category>
		<category><![CDATA[Storbritannien]]></category>
		<category><![CDATA[transsexualitet]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=204454</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Storbritanniens högsta domstol har enhälligt fastslagit att termen "kvinna" i landets jämställdhetslagstiftning hänvisar till biologiskt kön och ingenting annat.</strong>

<strong>Domen förkastar den skotska regeringens tolkning där även transkvinnor inkluderats i definitionen och där biologiska män som ”bytt kön” kvoterats in som kvinnor på arbetsplatser.</strong>

En panel om fem domare, under ledning av justitierådet Patrick Hodge, slog fast att orden ”kvinna” och ”kön” i jämställdhetslagen Equality Act avser en biologisk kvinna och biologiskt kön.

Domen innebär bland annat transpersoner inte ska räknas som kvinnor inom ramen för jämställdhetslagens kvotering - även om domstolen var noga med att samtidigt betona att dessa fortsatt ska skyddas mot diskriminering på grund av deras könsidentitet.

Fallet har sin grund i en skotsk lag från 2018 som kräver att offentliga myndigheter i Skottland ska ha minst 50 % kvinnor i sina styrelser. Enligt den skotska regeringens tolkning inkluderades transkvinnor i denna kvot. Kvinnorättsgruppen For Women Scotland (FWS) bestred dock detta och menade att definitionen av kvinna inte kan utvidgas bortom det biologiska könet.
<h3>"Hänvisar till verkligheten - inte dokument"</h3>
Ett tidigt domstolsavslag 2022 överklagades till Högsta domstolen, som nu gett FWS <a href="https://apnews.com/article/uk-supreme-court-decision-definition-woman-scotland-1a61bea0c26c13cf34864f696a1a5f0c" target="_blank" rel="nofollow noopener">medhåll</a>.

Maya Forstater från gruppen Sex Matters betraktar domen en "<em>stor seger</em>":

<em>– Domstolen har gett oss rätt svar: skyddet för kön – man och kvinna – hänvisar till verkligheten, inte dokument</em>, menar hon.

FWS-direktören Trina Budge varnade tidigare för att en bredare tolkning av kön riskerar att leda till att kvoterna fylls upp med "50 procent män och 50 procent män med intyg", vilket skulle underminera lagens syfte.
<blockquote class="twitter-tweet">
<p dir="ltr" lang="en">Saying “trans women are women” was never true in fact and now isn’t true in law, either.</p>
A victory for all of the women who faced personal abuse or lost their jobs for stating the obvious.

Women are women and men are men: you cannot change your biological sex.

The era of… <a href="https://t.co/IKjTxwkgoB">https://t.co/IKjTxwkgoB</a>

— Kemi Badenoch (@KemiBadenoch) <a href="https://twitter.com/KemiBadenoch/status/1912443184161886669?ref_src=twsrc%5Etfw">April 16, 2025</a></blockquote>
<script async src="https://platform.twitter.com/widgets.js" charset="utf-8"></script>
<h3>Får stöd av J.K. Rowling</h3>
Gruppen har även lyft fram att transpersoners tillgång till kvinnors toaletter, kvinnofängelser och kvinnoavdelningar på sjukhus kan få mycket negativa konsekvenser och skapa otrygghet.

FWS advokat Aidan O’Neill hävdade under rättegången att kön enligt lagen måste förstås som en "biologisk verklighet, bestämd från befruktningen".

For Women Scotland har fått stöd från den välkända författarinnan J.K. Rowling, som enligt rapporter donerat hundratusentals pund till gruppen. Rowling har tidigare länge argumenterat för att det är orimligt att transkvinnors rättigheter går ut över biologiska kvinnors.

Alla applåderar dock inte domen – människorättsorganisationen Amnesty International är tvärtom mycket kritiska och hävdar att transpersoner nu riskerar att få sina mänskliga rättigheter kränkta.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Därför upplever kvinnor och män smärta olika</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/vetenskap/darfor-upplever-kvinnor-och-man-smarta-olika/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/vetenskap/darfor-upplever-kvinnor-och-man-smarta-olika/#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Sofie]]></dc:creator>
		<pubDate>Mon, 22 Jul 2024 05:13:46 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Vetenskap]]></category>
		<category><![CDATA[kvinnor]]></category>
		<category><![CDATA[män]]></category>
		<category><![CDATA[smärta]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=184406</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Att män och kvinnor kan uppleva smärta olika är väl belagt sedan tidigare, men det har länge varit oklart varför. Nu tror amerikanska forskare att det har med nerverna att göra.</strong>

Vissa typer av kronisk och akut smärta är vanligare hos det ena könet. Exempelvis är 50 procent av de kroniska smärttillstånden, som migrän och reumatoid artrit, vanligare hos kvinnor. Samtidigt är 20 procent de kroniska smärttillstånden, som exempelvis gikt, betydligt vanligare hos män.

Det var sådana skillnader som fick forskaren Frank Porreca och hans kollegor att studera de nervceller som kallas nociceptorer och som kan fungera som larm för kroppen. Cellernas smärtsensorer, som finns i hud, organ och på andra ställen i kroppen, kan upptäcka potentiellt farliga stimuli och skicka signaler till hjärnan, som sedan tolkar informationen som smärta.

Forskarna vid University of Arizona och University of Pittsburgh valde att studera två ämnen som kan göra nervceller smärtkänsliga, hormonet prolaktin och signalsubstansen orexin B, vilket man gjorde med hjälp av vävnad från möss, apor och människor.

När nervcellerna upptäcker dessa ämnen blir de mer känsliga för stimuli, vilket leder till att smärttröskeln sänks och cellerna skickar elektriska signaler till hjärnan för att signalera att något är fel.
<h3>"Skillnader mellan könen"</h3>
I studien, som <a href="https://academic.oup.com/brain/advance-article-abstract/doi/10.1093/brain/awae179/7686987?login=false" target="_blank" rel="nofollow noopener">publicerats</a> i den vetenskapliga tidskriften Brain, upptäckte man att exponering för prolaktin gjorde nervcellerna från honorna och kvinnorna i alla tre vävnader mer aktiva, jämfört med de från hanar och män. Vidare hade orexin B en motsatt effekt och ökade i stället aktiviteten i nervceller hos hanar och män.

– <em>Uppgifterna tyder på att det finns skillnader mellan män och kvinnor även vid det första steget i smärtbanan</em>, säger studiens medförfattare Harrison Stratton, neurovetare vid University of Pittsburgh, enligt <a href="https://www.sciencenews.org/article/pain-nerve-cells-different-men-women" target="_blank" rel="nofollow noopener">Science News</a>.

Forskaren Porreca menar att om de faktorer som ger upphov till smärta skiljer sig åt mellan könen kan också smärtstillande läkemedel skräddarsys för respektive män och kvinnor. I praktiken skulle det kunna innebära att man blockerar känsligheten för prolaktin hos kvinnor och orexin B för män.

"<em>Precision medicin, baserad på patientens kön, kan förbättra terapeutiska resultat genom att selektivt rikta in sig på mekanismer som främjar smärta hos kvinnor eller män</em>", skriver forskarna.]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/vetenskap/darfor-upplever-kvinnor-och-man-smarta-olika/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Aftonbladets AI-bot skulle hitta kvinnliga experter – hittade på namn</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/it-overvakning/aftonbladets-ai-bot-skulle-hitta-kvinnliga-experter-hittade-pa-namn/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/it-overvakning/aftonbladets-ai-bot-skulle-hitta-kvinnliga-experter-hittade-pa-namn/#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Jan Sundstedt]]></dc:creator>
		<pubDate>Tue, 04 Jun 2024 10:55:28 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[IT/Övervakning]]></category>
		<category><![CDATA[Aftonbladet]]></category>
		<category><![CDATA[AI]]></category>
		<category><![CDATA[kvinnor]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=182249</guid>

					<description><![CDATA[<strong>När skvallertidningen Aftonbladet tog fram en AI-assistent som skulle hitta kvinnliga experter att intervjua, för att "räta upp könsbalansen", började den hitta på fiktiva namn för att göra sin politiskt korrekta uppdragsgivare till lags.</strong>

AI-tekniken fortsätter att implementeras i olika fält – med varierande framgång. Aftonbladet lät i våras en AI-bot gå igenom allt innehåll som publicerats det senaste året i syfte att ”undersöka vilka personer som syns och hörs i journalisten”, skriver branschtidningen Journalisten.

Enligt analysen syntes män oftare än kvinnor, något som enligt tidningens ansvariga var att betrakta som någonting negativt som behövde åtgärdas.

”<em>För att räta upp könsbalansen</em>” tog man fram en AI-assistent som fick i uppgift att föreslå kvinnliga experter för tidningen att intervjua i olika ämnen.

<em>– Idén kom efter att vi gjort undersökningen. Borde inte AI kunna hjälpa till och göra en lista på kvinnliga experter?</em> <a href="https://www.journalisten.se/nyheter/ai-ska-hjalpa-aftonbladet-hitta-kvinnliga-experter/" target="_blank" rel="nofollow noopener">frågar</a> sig Emilia Cederholm, projektledare för Aftonbladets AI-satsning.

<em>– Vi har sedan tidigare egna listor över kvinnliga experter, vi började med att lägga in dem, och sade till AIn: Du är en expert som jobbar som assistent till en nyhetsredaktion. Börja söka i de här listorna. När du har gjort det kan du söka efter fler namn på nätet. Chat GPT 4 kan ju söka på internet</em>, fortsätter hon.
<h3>"Fattar inte att den ljuger"</h3>
Den politiskt korrekt programmerade AI-assistenten agerade dock inte som förväntat utan började, för att göra sina uppdragsgivare nöjda, hitta på fiktiva namn och lyfte fram dessa som verkliga experter.

<em>– När vi sen faktakollade fanns inte en av fyra kvinnor som den föreslog. AI vill till varje pris vara till lag. Den fattar inte att den ljuger, den tror att den har hittat en expert som sedan inte finns när man kollar upp det</em>, förklarar Cederholm.

Med fler och tydligare instruktioner blev resultatet ”bättre”, men hon påpekar att AI:n bara är ”ett hjälpmedel och funkar bäst när en mänsklig person finns med i bilden”.

Senare ska en rad icke påhittade kvinnliga experter – under mänsklig översyn, ha lagts in i tidningens databas med hjälp av AI-assistenten. AI-satsningen ska utvärderas i höst efter att ha varit igång i ett år.]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/it-overvakning/aftonbladets-ai-bot-skulle-hitta-kvinnliga-experter-hittade-pa-namn/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Rekordmånga ringde Kvinnofridslinjen 2023</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/inrikes/rekordmanga-ringde-kvinnofridslinjen-2023/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/inrikes/rekordmanga-ringde-kvinnofridslinjen-2023/#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Sofie]]></dc:creator>
		<pubDate>Wed, 17 Jan 2024 14:07:29 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Inrikes]]></category>
		<category><![CDATA[Kvinnofridslinjen]]></category>
		<category><![CDATA[kvinnor]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=170507</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Under 2023 tog Kvinnofridslinjen emot hela 135 samtal per dygn. Det är den högsta siffran av besvarade samtal någonsin.</strong>

Kvinnofridslinjen, som drivs av Nationellt centrum för kvinnofrid vid Uppsala universitet och Akademiska sjukhuset, opererar på uppdrag av regeringen och erbjuder nationellt stöd via telefon för personer utsatta för hot, våld eller sexuella övergrepp.

Under det gångna året besvarade linjen totalt 49 354 samtal, motsvarande i genomsnitt 135 samtal dagligen. Detta innebär en ökning med 10 procent jämfört med 2022 och överträffar det tidigare rekordet från krisåret 2020, då det i genomsnitt var 128 samtal per dag.

– <em>Kunskapen om mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer har ökat i samhället. Inte minst under pandemin uppmärksammades det som ett samhällsproblem. Vi hoppas och tror att det även har lett till att fler våldsutsatta söker hjälp</em>, säger Johanna Belachew, verksamhetschef på Nationellt centrum för kvinnofrid, i ett pressmeddelande.

Det var också en betydande ökning i efterfrågan på informationsmaterial, då över 35 000 kort, affischer och foldrar med stödtelefonens nummer skickades ut till olika verksamheter i landet. Mätningar visar att de flesta får kännedom om Kvinnofridslinjen genom exempelvis affischer och informationskort.]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/inrikes/rekordmanga-ringde-kvinnofridslinjen-2023/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Kött nyttigt för gravida</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/vetenskap/kott-nyttigt-for-gravida/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/vetenskap/kott-nyttigt-for-gravida/#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Jan Sundstedt]]></dc:creator>
		<pubDate>Sat, 09 Dec 2023 10:02:05 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Vetenskap]]></category>
		<category><![CDATA[graviditet]]></category>
		<category><![CDATA[hälsa]]></category>
		<category><![CDATA[kvinnor]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=167735</guid>

					<description><![CDATA[<strong>En internationell studie med över 1700 kvinnor visar att över 90 procent av de som försöker bli gravida saknar essentiella vitaminer - som framförallt finns i kött- och mejeriprodukter. Forskarna lyfter även ett varningens finger för att trenden med växtbaserad kost kan förvärra problemet.
</strong>

Studien, som genomfördes i Storbritannien, Nya Zeeland och Singapore, påvisar att omkring <a href="https://www.news-medical.net/news/20231205/Study-9025-of-pregnant-women-lack-key-vitamins-necessary-for-healthy-pregnancies-and-infant-wellbeing.aspx" target="_blank" rel="nofollow noopener">90 procent</a> av kvinnorna som planerade graviditeter hade för låga nivåer av viktiga näringsämnen.

Kvinnorna, som var mellan 18 och 38 år, valdes ut till en så kallad <a href="https://www.nipperstudy.com/" target="_blank" rel="nofollow noopener">Nipper-studie</a>, en internationell studie som undersöker om kombinationer av näringsämnen och probiotika före och under graviditet kan förbättra hälsan hos mödrar och deras barn.

Merparten av de testade produkterna saknar näringsämnen som är avgörande för en hälsosam fostertillväxt och som främst står att finna i vanliga kött- och mejeriprodukter.
<h3>Kosttillskott</h3>
För att tackla bristerna tilldelades deltagarna slumpmässigt antingen standardvitaminer eller en förbättrad version med extra näringsämnen och probiotika. Resultaten visade en betydande förbättring, men optimala nivåer var trots det inte alltid möjliga att uppnå.

Professor Asma Khalil från Royal College of Obstetricians and Gynaecologists uttrycker oro över att så många som 90 procent av kvinnorna hade låga vitaminnivåer. Hon understryker behovet av prekonceptionell hälsa och receptfria graviditetstillskott i måttlig mängd.

– <em>Detta visar på det stora behovet av kosttillskott före graviditet och under graviditet, i doser som kan köpas över disk</em>, säger Asma Khalil.

[caption id="attachment_156693" align="alignnone" width="640"]<a href="https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2023/08/nyfodd-bebis-barn.jpg"><img class="wp-image-156693 size-medium" src="https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2023/08/nyfodd-bebis-barn-640x328.jpg" alt="Barn nyfödda" width="640" height="328" /></a> Enligt studien är en näringsrik kost bra för såväl nyfödd som mor. Foto: Isaac Taylor/Pexels[/caption]

De ansvariga bakom studien framhåller behovet av en kombinerad strategi för att komma till rätta med problemet. Detta inkluderar en näringsrik kost, receptfria tillskott, och individuell anpassning baserad på hälsotillstånd.

Professor Keith Godfrey, epidemiolog och huvudförfattare till studien vid University of Southampton, har kommenterat resultaten och varnar för att problemet kan förvärras med ökad popularitet av växtbaserade dieter, som ofta saknar vitaminerna B12 och D.

– <em>Vi blev förvånade över hur vanligt det var med låg eller marginell status för dessa mikronäringsämnen. För individen är det enkla svaret att om man inte följer en diet av mycket hög kvalitet kan man behöva överväga att ta ett tillskott</em>.]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/vetenskap/kott-nyttigt-for-gravida/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Transkvinna ska leda organisation för livmoderhälsa</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/utrikes/transkvinna-ska-leda-organisation-for-livmoderhalsa/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/utrikes/transkvinna-ska-leda-organisation-for-livmoderhalsa/#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Jan Sundstedt]]></dc:creator>
		<pubDate>Tue, 21 Nov 2023 10:20:19 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Utrikes]]></category>
		<category><![CDATA[England]]></category>
		<category><![CDATA[hälsa]]></category>
		<category><![CDATA[kvinnor]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=165939</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Välgörenhetsorganisationen Endometriosis South Coast kritiseras nu för att svika kvinnor, efter att man anställt transkvinnan Steph Richards som chef och ansvarig för frågor kring livmoderhälsa. </strong>

<strong>Kritiker menar att utnämningen av Richards, som enligt uppgifter upprepade gånger ska ha hamnat i konflikt med kvinnorättsförespråkare, är "oroande och förolämpande mot kvinnor".</strong>

<a href="https://endometriosissouthcoast.com/" target="_blank" rel="nofollow noopener">Endometriosis South Coast</a> tillkännagivande av Steph Richards kommer tillsammans med ett uttalande bredvid hennes bild med texten: "Är det inte löjligt att jag har hunnit bli 40 år innan någon läkare ens nämnde endometrios".

Utnämningen av Richards har utlöst en kraftfull motreaktion från kvinnorättsaktivister. Man kallar utnämningen "en grov förolämpning mot kvinnor" och att Richards "aldrig kommer att få veta hur det är att ha endometrios".

Huvudargumentet för kritiken är att transkvinnor (biologiska män som identifierar sig som kvinnor) inte har, och aldrig kommer att kunna ha, en livmoder och därmed aldrig drabbas av sjukdomen endometrios.
<blockquote class="twitter-tweet">
<p dir="ltr" lang="en">This charity is spreading lies. One in 10 WOMEN are diagnosed with endometriosis, not people. The only person they permit to use the word woman about themselves ironically is the man they appointed as their new CEO, Stephen Richards. <a href="https://t.co/NazxgdltuY">pic.twitter.com/NazxgdltuY</a></p>
— Miranda Andersen (@WandererMiranda) <a href="https://twitter.com/WandererMiranda/status/1723930747658981401?ref_src=twsrc%5Etfw">November 13, 2023</a></blockquote>
<script async src="https://platform.twitter.com/widgets.js" charset="utf-8"></script>
<h3>"Utnämningen barbarisk"</h3>
Försvararna av utnämningen menar däremot att tillsättandet av Rickards som vd inte skiljer sig från till exempel män som arbetar som gynekologer.

Motargumentet från kritikerna, varav majoriteten är kvinnor, är det faktum att manliga gynekologer inte säger sig veta hur exempelvis smärta i livmodern känns för den enskilda individen eller öppet driver politiska agendor såsom translobbyism.

Kellie-Jay Keen, grundare av feministrörelsen <a href="https://www.letawomanspeak.org/" target="_blank" rel="nofollow noopener">Let A Woman Speak</a> är kritisk till den retorik som används av välgörenhetsorganisationen och menar att den "ignorerar kvinnor" och kallar utnämningen för "barbarisk".

"<em>Alla har förlorat sitt kollektiva förstånd. Förlorarna är kvinnor som lider av endometrios och som måste förlita sig på en välgörenhetsorganisation som inte kallar dem "kvinnor" utan "människor", men som kallar en man för en kvinna</em>", kommenterar Kellie-Jay Keen.

På Endometriosis South Coast hemsida kan man läsa att "De allra flesta som skriver om endometrios förbiser det faktum att 'endo' inte är ett tillstånd som bara drabbar kvinnor" - en formulering som också vållat stor förvirring eftersom sjukdomen bara kan drabba kvinnor med livmoder.]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/utrikes/transkvinna-ska-leda-organisation-for-livmoderhalsa/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
	</channel>
</rss>
